Irland – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 30 Oct 2025 21:52:39 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Irland – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Halloween – från keltisk skördefest till populärkultur https://nyadagbladet.se/kultur/halloween-fran-keltisk-skordefest-till-popularkultur/ Fri, 31 Oct 2025 10:21:51 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=214458 enligt ISOF. Kelterna var ett indoeuropeiskt folk som under järnåldern spred sig över stora delar av väst- och nordvästra Europa, samt även andra delar av världen. Kelterna dyrkade en hel del gudar där ritualer, traditioner och ceremonier var en viktig ståndpunkt i samhället. Då kelterna till stor del levde i ett jordbrukssamhälle var självfallet skördetiderna ett viktigt inslag. Kelterna delade upp året i två, en ljus och en mörk del. Samhain, som betyder "sommarens slut", inföll när skördesäsongen var slut och den mörka delen började, vilket ska ha varit 1 november. Då var det dags att ta in årets skörd, slakta djur och förbereda sig för vintern. Vid Samhain tackade man för årets skörd och offrade en del av den till gudarna eller andra väsen för att få skydd under den kommande vintern. Ibland offrade man även djur. [caption id="attachment_215298" align="alignnone" width="640"] Eld var ett viktigt inslag i Samhain. Foto: Ýlona María Rybka/Unsplash[/caption] Denna högtid markerade även det keltiska nyåret, så det var också en hel del festligheter och lekar som tog plats. Vanligen firade man i tre dagars tid, från 31 oktober till 2 november, enligt Historiens Värld. Natten före Samhain, det vill säga 31 oktober, ansågs vara fylld med trolldom, och slöjan mellan andevärlden och människovärlden var svag.  Därför kunde de döda återvända till jorden och vandra bland de levande. Bland mycket annat trodde man att de döda skulle återvända hem och därför dukade man upp mat till hemmets förfäder till middagen. Eldar och eldens kraft var en väldigt viktig del av den keltiska traditionen. För att rena och skydda samhället tände man en stor, gemensam brasa för allmänheten vid en plats som ansågs helig. I den brasan brände man också ofta ben från slaktade djur som offer till andarna, elden skulle också hjälpa de döda att hitta hem igen. En tradition var att låta hushållets egna eld brinna ut, för att sedan tända den igen från den stora brasan – det skulle ge beskydd under vintern.

Skydda sig från onda krafter

Eftersom slöjan mellan världarna ansågs tunn ville man skydda sig mot onda krafter och väsen, för det var inte bara spöken från förfäder som vandrade i mörkret. En av de mest fruktade var "Aos Sí" eller även kallad älvorna, som ansågs vara väktare av naturen. De var ofta knutna till speciella platser, som exempelvis träd, stenar och kullar – det var viktigt att veta om dessa platser och absolut inte störa deras hem. Under Samhain var deras närvaro tydligare och man offrade mat och dryck till älvorna. Dessa väsen kunde vara både beskyddande, men också farliga och kidnappa människor om de inte blivit tillfredsställda med offergåvor eller om man störde dem. [caption id="attachment_215201" align="alignnone" width="640"] Samhain-firande i Skottland år 2020. Foto: Robin Canfield/Unsplash[/caption] För att skydda sig mot onda krafter klädde man ut sig med hemska masker och dräkter i syfte att skrämma eller vilseleda de onda andarna. Dräkterna kunde därmed fungera som ett slags kamouflage och få andarna att tro att man var en av dem. En vanlig tro var också att det var viktigt att inte bli igenkänd av de andarna eftersom man då kunde bli utsatt för onda makter. I vissa områden smorde man till och med in sig med aska från Samhain-bålet för extra skydd.

Kristendomens intåg

Under 400-talet började delar av de brittiska öarna kristnas och det ledde också till att kyrkan ville förändra de hedniska traditionerna som kelterna utförde. Istället för att försöka utplåna dem menar dock många historiker att man istället försökte förkristna traditionerna under 700-talet genom att flytta Alla helgons dag från maj till 1 november, på så vis blev 31 oktober allhelgonaafton. Detta är dock omdebatterat, en annan anledning att man flyttade högtiden kan också vara att Gregorius III invigde ett kapell i Petersbasilikan till alla helgons ära den 1 november.

Skillnad mellan högtider

Omkring år 998 införde även den romersk-katolska kyrkan en till högtid i november, nämligen alla själars dag, som infaller den 2 november. Och dessutom finns ju också allhelgonadagen, vilket kan vara något förvirrande om man bor i Sverige. Just kring 31 oktober och början på november sker det mycket olika firanden och även dagar som är viktiga inom kyrkan. Halloween infaller alltid på 31 oktober och har som nämnts ovan från början ingen kyrklig koppling, men i och med att man flyttade alla helgons dag blev det principiellt också kyrkligt eftersom det räknas som allhelgonaafton och det är också därifrån dagens namn kommer: All Hallows Eve – som förkortas Halloween. Även om den rent tekniskt sett kan förklaras som en dag kopplat till kyrkan är det idag en folklig högtid som man vanligen firar utanför kyrkan. [caption id="attachment_215131" align="alignnone" width="640"] Foto: Nikola Johnny Mirkovic/Unsplash[/caption] Sedan har man i Sverige alla helgons dag som infaller den första lördagen mellan 31 oktober och 6 november – det är en röd dag som firas inom kyrkan och är från början tänkt att hedra helgon och martyrer. Men i de svenska traditionerna är det denna dag vi tänder ljus på gravarna och minns våra döda. Den 1 november infaller också allhelgonadagen, vilket i Sverige skiljer sig från alla helgons dag, men däremot inte i resterande världen där det är samma dag. Denna dag är den ursprungliga katolska högtiden för alla helgon. Och sedan kommer förstås den 2 november med alla själars dag, som är en kyrklig helgdag i den katolska kyrkan. I Svenska kyrkan firas alla själars dag istället söndagen efter alla helgons dag, en tradition som infördes 1983 och där namnet officiellt återkom 2003.

"Ont ska med ont fördrivas"

Även om dagarna kan tyckas gå ihop till en klump av liknande firanden och sorger, eftersom döden är extra närvarande just dessa dagar, finns det stora skillnader. Ofta kan Halloween anses kommersiell och oetisk eftersom det finns anspelningar på döden, men också för att det är så nära inpå alla helgons dag. Det är viktigt att förstå dagarnas olika syften. Exempelvis beskriver en svensk kvinna född 1969 från Södermanland, enligt ISOF, det så här: "Halloween är en rolig helg då man får lov att gå på maskerad och klä ut sig. Det är befriande att festa i mörkret och klä ut sig till något läskigt och leva ut. Att det är i skräckens tema är bra, ont ska med ont fördrivas. Att skoja om hemskheter har en funktion i en verklighet där skräck och rädsla för det okända och hemska finns! Allhelgonahelgen är något annat, då man hedrar och minns sina döda och sätter ljus på gravarna. Jag firar båda."

Från Irland till Nordamerika

Trots kyrkans inblandning levde dock de gamla traditionerna kring Samhain kvar i Storbritannien och på Irland, där firandet fortsatte från år till år. Från 1700-talet finns det exempelvis uppgifter kring att unga män brukade klä ut sig i djurhudar, masker eller hade målade ansikten. De utklädda männen brukade sedan vandra runt och besöka olika hem där de sjöng, diktade eller underhöll och sedan förväntade sig att få mat för besväret. Det finns också belägg för att man ofta gjorde hyss kring 31 oktober, särskilt var det barn och unga män som gjorde busiga upptåg – som exempelvis att täppa igen skorstenar eller vända hästar i stallen. Under 1800-talet var det hungersnöd på Irland och därför emigrerade många irländare till Nordamerika under den här tiden. De tog med sig sina traditioner kring Samhain och det bidrog till de traditioner som finns idag. [caption id="attachment_215197" align="alignnone" width="640"] En traditionell irländsk halloweenmask från tidigt 1900-tal, som ställs ut på Museum of Country Life på Irland. Foto: rannṗáirtí anaiṫnid/CC BY-SA 3.0[/caption] Även om man förenklat kan säga att det var irländarnas influerande som skapade de amerikanska Halloween-traditionerna är det inte helt sant, exempelvis hade den amerikanska ursprungsbefolkningen också skördefester och föreställningar kring de döda. Fler kulturer har också haft liknande traditioner kring skördefester, tro på magi och andar samt andra festligheter kring den där tiden på året – som därmed troligen bidragit till dagens firande genom den invandring som skedde till Nordamerika. I Mexiko har man också exempelvis Día de los Muertos, De dödas dag, som firas 1-2 november. Det är en stor religiös högtid där man firar och minns sina döda. Även mexikanska invandrare började komma till Nordamerika under 1800-talet och deras traditioner har troligen också influerat de amerikanska traditionerna. [caption id="attachment_215276" align="alignnone" width="640"] Día de los Muertos i Albuquerque i USA 2011. Foto: Larry Lamsa/CC BY 2.0[/caption] Halloweenfirandet är troligtvis influerat av Guy Fawkes Night, som firas 5 november för att minnas misslyckandet med krutkonspirationen i Storbritannien. Högtiden påminner om svenska Valborg med stora brasor, men med en halmdocka ovanpå. Guy Fawkes var en engelsk katolik som 1605 försökte spränga det brittiska parlamentet och mörda kung Jakob I. Han greps vid sprängämnena och avrättades. Hans namn lever kvar genom att man bränner en halmdocka föreställande honom på brasorna. Samhället utvecklades i USA och Kanada där vidskepelsen avtog i samhället, och därmed minskade också behovet att utföra traditioner som byggde på sådant. Under första halvan av 1900-talet började Halloween byggas upp till en mer festlig högtid. De första Halloween-paraderna skedde under 1920-talet, men det var inte helt utan problematik. Ofta klagades det över "the Halloween problem" eftersom det ofta var mycket bråk och fylla i samband med paraderna. Samtidigt utvecklades också Halloween-firandet och det blev trots allt mer barninriktat. [caption id="attachment_215186" align="alignnone" width="640"] Halloweenfest i Pittsburgh, Pennsylvania i USA 1925. Foto: Unseen Histories/Unsplash[/caption] Under andra världskriget ansåg man dock att det blivit det så illa att man på vissa håll förbjöd Halloween-firandet, men sedan tog det ny fart under 1950-talets babyboom. Det blev alltmer barnens högtid, samtidigt som det kommersialiserades kraftigt. Maskeraddräkter och dekorationer började produceras industriellt, och urvalet av kostymer vidgades från traditionella övernaturliga varelser till populärkulturella figurer och senare även internetfenomen.

Stingy Jack

Den traditionella Halloween-pumpan ska också ha sitt ursprung på de brittiska öarna. Redan vid Samhain ska man ha använt sig av diverse grönsaker som man karvade ut ansikten i och satte in ljus, detta ska ha varit en del av skrämseltaktiken mot onda andar. Pumpor användes dock inte, utan man använde rotsaker som exempelvis rovor, kålrötter eller majrovor. Just det engelska namnet för Jack O’Lantern, som halloweenpumpor kallas främst i USA, har använts sedan 1500-talet, men inte på karvade grönsaker. I östra England kallade man irrbloss, det vill säga de mystiska ljus som ofta syns i sumpmarker, för just Jack O'Lanterns. Det finns också flera bakgrundshistorier till den orangea pumpfiguren. En irländsk sägen berättar om smeden "Stingy Jack", enligt Irish Mynths. Jack hade levt ett liv av list och bedrägeri och en kväll träffade han djävulen ute som kommit för att ta hans själ som straff. Jack bad djävulen att få dricka en sista drink och när drinken skulle betalas övertygar han djävulen att förvandla sig själv till ett mynt som de kan betala notan med. [caption id="attachment_215132" align="alignnone" width="640"] En traditionell irländsk jack-o'-lantern av rova från tidigt 1900-tal jämfört med en modern Halloween-pumpa. Montage. Foto: rannṗáirtí anaiṫnid, David Trinks/CC BY-SA 3.0[/caption] Djävulen går med på Jacks förslag, men när han gör som han blir ombedd, stoppar Jack myntet i fickan. Till djävulens stora förtret finns det ett silverkors i fickan, vilket hindrar honom från att återgå till sin ursprungliga form. Jack släppte sedan djävulen fri i utbyte mot att djävulen skulle låta honom leva ett år till. Och dessutom skulle han inte komma till helvetet när han dog. Ett år senare kommer djävulen tillbaka, men då lurar Jack honom igen: Han får djävulen att klättra upp i ett träd, där han sedan ristar in ett kors, så djävulen inte kommer ner. Jack och djävulen gör ännu en överenskommelse, där nu Jack ska få leva tio år till. Djävulen accepterar och släpps fri. När Jack dör tio år senare är djävulen trogen sitt ord och släpper inte in honom i helvetet. Men eftersom Jack inte heller kommer in i himlen så tvingas han vandra i ett evigt mörker på jorden. Djävulen tycker dock lite synd om Jack och kastar ut en bit glödande kol från helvetet till honom. Jack skär sedan ut en rova och stoppar in kolet. Därav kommer det engelska ordet för halloweenpumpor: Jack O’Lantern. Denna form av legend, eller saga, är mycket gammal och har florerat i olika versioner i många kulturer. I Sverige finns bland annat versionen Smeden och djävulen. Traditionerna kring Samhain fortsatte som bekant på Irland och även karvandet av rovor fortsatte, denna tradition tros sedan ha följt med irländarna som emigrerade till USA. I USA är det dock svårare att odla rovor, så istället byttes rovorna ut mot den idag populära pumpan. Idag har den blivit en symbol för Halloween, men också för skördetider och särskilt omställningen till hösten.

Bus eller godis

Den idag klassiska "Trick or Treat" tros härstamma från olika källor, men den äldsta anses vara något som kallades för "guising". Det är en tradition som sägs ha sina rötter i Samhain, men som främst är dokumenterat från 1500-talet. Barn i Skottland och Irland klädde ut sig för att skydda sig från onda andar och gick sedan dörr till dörr och bad om godsaker. Till skillnad från dagens bus eller godis förväntades dock barnen inte busa – utan framföra exempelvis en sång eller dikt för att få belöningen. Även i England och Wales hade man liknande traditioner. Där brukade fattiga människor under perioden kring Allhelgonadagen gå från hus till hus och bad om "soul cakes" i utbyte mot böner för de dödas själar. En soul cake, eller själakaka, är små runda kakor som kan vara kryddade med exempelvis kanel. Det var en del av det kristna firandet som började kring 1500-talet och fortsatte fram till 1800-talet, än idag har man lokalt vissa liknande traditioner där man bakar själakakor. Både vuxna och barn deltog vid souling, men det ska enligt uppgift främst ha varit barn som deltog i aktiviteten. Just guising följde med irländarna till Nordamerika och den första referensen till aktiviteten finns dokumenterat 1911 i Kingston, Ontario, Kanada. [caption id="attachment_215284" align="alignnone" width="640"] Två flickor efter bus eller godis 1958. Foto: Kim Scarborough/CC BY-SA 2.0[/caption] I USA är den tidigaste referensen under 1920-talet, enligt 10/31 Consortium. Där finns dokumenterat att barn klädde ut sig och gick runt och tiggde godis. Det finns också nedtecknat att barnen kunde göra hyss om de inte fick något godis. Först efter 1950 ska bus eller godis ha blivit mer utspritt i USA, särskilt när sockerransoneringen upphörde och bostadsområden i förorterna växte fram. Som nämnts tidigare bidrog babyboomen till att Halloween utvecklades, och även att bus eller godis-traditionen tog fart. Att buset tog över från att be böner eller sjunga är oklart hur det gick till, men en kan anta att det var en samhällsutveckling som utgjorde förändringen. Fattigdomen blev mindre utpräglad och det fanns troligen inte samma behov av att tigga mat eller godsaker, och samhällets strukturer förändrades – en större gemenskap växte fram och kunde ge mer utrymme för lek och bus än tiggeri.

Till Sverige

Halloween kom till Sverige med amerikanska influenser under 1950- och 1960-talen. Även om det inte firades stort bland svenskarna vid den här tiden, så finns det indikeringar på att det fanns storslagna Halloween-fester: Bland annat finns det en incident rapporterad 1961, där polisen fick ingripa vid ett halloweenfirande i Stockholm. Det var dock under 1990-talet som det tog fart på allvar. Bland annat satsade Hard Rock Cafe i Stockholm tillsammans med Buttericks, där man firade Halloween under en veckas tid året 1990. Året efter ökade försäljningen av halloweensaker stort och redan 1995 blev firandet mer allmänt i Sverige, även om det inte landade på samma nivå som i USA. Exempelvis blev aldrig bus eller godis lika vanligt förekommande fenomen bland de svenska barnen – men Halloween-fester, dräkter och dekorationer i mer måttlig mängd blev vanligare.

Firandet idag

Idag är Halloween en mångmiljardindustri, främst i USA, men också i andra länder. Förra året ska uppemot 72 procent av amerikanerna firat Halloween och man i snitt spenderade 104 dollar per person, enligt Ready Signal.  I Sverige firar man relativt stort också, men långt ifrån de amerikanska nivåerna. Förra året förväntades Halloweenhandeln omsätta cirka 1,6 miljarder kronor, enligt Tidningen Näringslivet. Det som från början varit en hednisk skördetradition där man välkomnade, eller gömde sig, från andar är idag ett firande som lägger fokus på tema-fester, dräkter, godis och skräckfilmstraditioner. Nya traditioner är bland annat att dekorera hemmet, både ute och inne, men också att anordna tävlingar i exempelvis pumpa-karvande eller bästa kostym eller sminkning. [caption id="attachment_215294" align="alignnone" width="640"] Foto: iStock/Sebastien Mercier[/caption] Irland beskrivs ofta som Halloweens hemland och även idag firar man fortfarande stort. Samhain är fortfarande en levande tradition på Irland där man hedrar de gamla sederna från kelterna med festivaler och diverse firanden. På Irland finns också Europas största Halloween-festival Derry Halloween där man blandar Samhain-traditioner med modernare klang. För den som är ett fan av den ökände Dracula pågår också Bram Stoker Festival i Dublin i slutet av oktober – Även om greven bodde i Transsylvanien var författaren faktiskt irländsk. Inom den nyhedniska rörelsen Wicca, som grundades på 1950-talet, är Samhain en av de viktigaste högtiderna där man hedrar de döda. Den är inspirerad och bygger på kelternas högtid, men skiljer sig något åt. Likt kelterna betraktar man även Samhain som den wiccanska nyåret. Även om Halloween har en genomstyrande kommersiell anda idag, liksom åtskilliga andra högtider, så verkar det finnas ett behov av att se skräcken, eller döden, från ett säkert avstånd. Kanske handlar det om ett sätt att försöka kontrollera det som skrämmer oss, eller helt enkelt att vi behöver ha det nära till hands för att komma ihåg att det också är en del av livet.]]> Asylsökare gripen för övergrepp på tioåring – upplopp i Dublin https://nyadagbladet.se/utrikes/asylsokare-gripen-for-overgrepp-pa-tioaring-upplopp-i-dublin/ Wed, 22 Oct 2025 11:02:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=215620 En asylsökande man i 30-årsåldern med utvisningsbeslut har gripits, misstänkt för sexuella övergrepp mot en tioårig flicka i Dublin. Händelsen utlöste snabbt våldsamma upplopp när tusentals demonstranter samlades utanför asylboendet i förorten Saggart. Övergreppet ska ha ägt rum på måndagen i närheten av det tidigare Citywest Hotel, som nu fungerar som permanent asylboende. Mannen kom till Irland från ett afrikanskt land för omkring sex år sedan, rapporterar Irish Times. Offret, en tioårig flicka, vårdades av den irländska barn- och familjemyndigheten Tusla sedan tidigare i år på grund av vad myndigheten beskriver som "betydande beteendeproblem". Flickan vårdades på ett särskilt boende där personal fanns tillgänglig dygnet runt. Enligt Tusla rymde flickan från personalen under en planerad utflykt i centrala Dublin, varpå hon anmäldes försvunnen till polisen. Hon återfanns senare hos en släkting men rymde därifrån igen, och höll därefter endast telefonkontakt med personalen utan att uppge sin exakta position. Flickan berättade senare för personalen att hon varit inblandad i en allvarlig händelse, och genom de uppgifter hon lämnade kunde personalen fastställa var hon befann sig och kontaktade polisen.

Fick avslag på asylansökan

Den misstänkte mannen fick enligt irländska medier avslag på sin asylansökan under 2024. Sedan mars i år har det funnits ett utvisningsbeslut mot honom, men han har inte lämnat landet. Mannen hålls för förhör och polisen har 24 timmar på sig att väcka åtal eller släppa honom fri. Flera tusen demonstranter samlades på tisdagen utanför asylboendet. Situationen urartade snabbt när protesterna övergick i regelrätta upplopp där vissa deltagare kastade projektiler mot polisen, avfyrade fyrverkerier och satte eld på minst en polisbil. Polisen tvingades sätta in förstärkningar och använde en vattenkanon för att få kontroll över läget, och ett område har spärrats av som brottsplats utanför hotellet.

"Grundläggande plikt att skydda barn"

Premiärminister Micheál Martin medger att myndigheterna har misslyckats med att skydda flickan. — Det är statens grundläggande plikt att skydda barn, och oavsett komplexitet eller allvar i varje enskilt fall måste den plikten uppfyllas, säger han. Vice premiärminister Simon Harris kallar fallet "fruktansvärt" men vädjar till allmänheten att visa återhållsamhet. — Det är viktigt att vi får möjlighet att fastställa fakta, och att myndigheterna också får möjlighet att presentera dessa fakta, hävdar han. Justitieminister Jim O'Callaghan fördömer i sin tur attackerna mot polisen och säger att "fredlig protest är en hörnsten i vår demokrati. Våld är det inte."]]> Här hugger Abdullah mot polismannens njurar https://nyadagbladet.se/utrikes/har-hugger-abdullah-mot-polismannens-njurar/ Fri, 01 Aug 2025 18:19:28 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=210526 En 23-årig migrant har häktats efter att ha attackerat och knivhuggit en ung irländsk polis mitt på dagen i Dublins centrum. Attacken, som fångades på film, skedde helt oprovocerat när polisen var på patrull under tisdagen. Gärningsmannen Abdullah Khan greps på platsen efter det brutala överfallet som inträffade på Capel Street i centrala Dublin tisdag eftermiddag vid 18-tiden. Den angripne polisen, en ung aspirant som var ute på högsynlighetspatrull tillsammans med en kollega, fick vårdas på sjukhus för skador som mirakulöst inte blev livshotande. Abdullah som är andra generationens invandrare och fötts i Irland med adress i norra Dublin, anklagas för misshandel samt innehav av en så kallad Tactix-kniv. Vid torsdagens häktningsförhandling i Dublin District Court kom den 23-årige mannen inte med någon begäran om frigivning och satt tyst genom hela den korta förhandlingen.

Oprovocerat dödligt våld mitt på dagen

Attacken beskrivs av myndigheterna som helt oprovocerad och ägde rum mitt i stadens centrum när polisen utförde sitt vanliga arbete. Plötsligt dyker Abdullah upp på gatan med kniven i beredskap när händelsen fångas på film. Han går direkt till anfall bakifrån mot den unga polismannen och gör ett försök att hugga honom med kniven mot njursidan av ryggen. Mirakulöst nog träffar han dåligt med kniven och de två polismännen lyckas komma till fattning och efter en batalj med tårgas och batonger avväpna och gripa  mannen. Den skadade polisen har sedan dess skrivits ut från sjukhuset. — Kvällens oprovocerade överfall är en indikation på vad polisen kan möta när de är ute i tjänst för att skydda människor, sade biträdande kommissarie Paul Cleary till Roscommon Herald. Irlands premiärminister Micheál Martin fördömde händelsen och beskrev den som "chockerande". Även justitieminister Jim O'Callaghan och oppositionsledaren Mary Lou McDonald uttryckte sitt fördömande av det oprovocerade våldet. Abdullah ska nästa gång inställa sig inför Cloverhill District Court den 6 augusti i väntan på åklagarens direktiv.]]> Tiotusentals irländare protesterade mot folkutbytespolitiken https://nyadagbladet.se/utrikes/tiotusentals-irlandare-protesterade-mot-folkutbytespolitiken/ Wed, 30 Apr 2025 10:19:59 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=205194 Under lördagen samlades tiotusentals människor i Dublin för att hylla historiska frihetskämpar – och protestera mot den styrande politiska eliten och den folkutbytespolitik som många anser har förstört Irland. Ett stort dragplåster var den frispråkige MMA-profilen Conor McGregor, som varnat för att det irländska folket håller på att bli en minoritet i sitt eget land. Evenemanget beskrevs som en hyllning till påskupproret 1916 – ett försök att bryta sig fria från det brittiska styret, men som brutalt slogs ner av Storbritanniens armé och ledde till att en rad separatister fängslades och avrättades. Enligt arrangörerna var det huvudsakliga syftet med helgens nationella demonstration att hedra ”de som kämpade och gav sina liv för att bevara den irländska nationen och skapa den irländska republiken”. Det var dock tydligt att de församlade inte bara ville hedra historiska hjältar – utan också tydligt markera sitt missnöje mot dagens irländska politiker och hur de agerar mot sin egen befolkning. Många av deltagarna bar irländska flaggor och skyltar med budskapen ”Irish Lives Matter” och ”Ireland is Full” – eller kepsar med texten ”Make Ireland Great Again”. Exakt hur många som deltog i protesterna beror på vem man frågar. Vänsterliberala medier rapporterar om ”tusentals” nationella demonstranter – medan andra gör bedömningen att över 100 000 människor närvarade.

"Tillsammans reser vi oss"

Även om han själv inte ingick i arrangörsgruppen var UFC-stjärnan Conor McGregor högst bidragande till att så många irländare slöt upp – i flera inlägg på sociala medier som sammanlagt fått miljontals visningar uppmanade han alla som hade möjlighet att sluta upp – och betonade vikten av att minnas historien. – För över 100 år sedan gjorde våra modiga män och kvinnor den yttersta uppoffringen så att vi idag kan leva i frihet. Låt oss därför påminna oss själva om varför vi är här, och också varför vi inte är här, förkunnade McGregor i ett videoklipp som fått stor spridning. – Vi är inte här för att skapa hat mellan varandra. Vi är inte här för att så splittring. Vi är här för att hedra de tappra hjältar som gick före oss. Vi hedrar deras anda, vi hedrar deras kamp, fortsatte han. McGregor är av uppfattningen att landets regering har misslyckats med det mesta de tagit sig för och måste bytas ut – och att det därför är nödvändigt att befolkningen markerar sitt missnöje. – Var respektfulla, var stolta, var enade. För tillsammans kommer vi att bli hörda, och som en enad kraft kommer vi att segra i vårt uppdrag… Tillsammans reser vi oss, och tillsammans vinner vi Gud välsigne oss alla och Gud välsigne Irland.

"Sprider förödelse i landet"

Trots att en mindre grupp motdemonstranter närvarade ska demonstrationen ha förlöpt förhållandevis lugnt, och många barn, kvinnor och åldringar deltog också i demonstrationen. Ett urval av bilder och filmklipp från dagen kan ses här nedan: Som kuriosa kan också nämnas att Conor McGregor sagt att han överväger att kandidera i höstens presidentval – och även om politiska motståndare och vissa bedömare har dömt ut hans chanser är han i många läger omåttligt populär. Vid flera tillfällen har han gått till hårda angrepp mot de irländska makthavarna – och den förda massinvandringspolitiken som han menar har påtvingats det egna folket mot deras vilja. – Den organiserade illegala invandringen sprider förödelse i landet, förkunnade han under en presskonferens i USA och slog fast att ”Irland står på randen till att potentiellt förlora sin irländska identitet”.]]> MMA-stjärnan: ”Massinvandringen sprider förödelse på Irland” https://nyadagbladet.se/utrikes/mma-stjarnan-massinvandringen-sprider-forodelse-pa-irland/ Tue, 18 Mar 2025 09:00:29 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=202436 Conor McGregor, passade under ett besök i Vita huset på att fördöma Irlands regering och den folkutbytespolitik som han menar hotar själva folkets identitet. – Den organiserade illegala invandringen sprider förödelse i landet, varnade MMA-profilen. Det var under gårdagen på Saint Patrick’s Day som McGregor gästade Donald Trump och inför den församlade presskåren passade på att deklarera att Irlands makthavare svikit det egna folket. – Irland står på randen till att potentiellt förlora sin irländska identitet, betonade kampsportsstjärnan. – Det finns landsbygdsorter i Irland som har översvämmats i ett enda svep och blivit en minoritet i sina egna samhällen. De 40 miljoner irländska amerikanerna måste få höra detta, annars finns det snart ingen plats att komma hem till och besöka. McGregor anklagade även landets regering för att ”sedan länge ha övergett det irländska folkets röster” och slog fast att ”det är dags att USA får veta vad som pågår på Irland”. – Det som pågår på Irland är en parodi. Vår regering är en regering med noll åtgärder och noll ansvar. Våra pengar spenderas på utomeuropeiska frågor som inte har något att göra med det irländska folket, fortsatte han.

"Svikit det irländska folket"

Utspelet fick irländska makthavare att rasa och premiärministern Micheál Martin hävdade i ett inlägg på X att ”Conor McGregors kommentarer är felaktiga och återspeglar inte andan i St Patrick's Day eller det irländska folkets åsikter”. Vice premiärministern Simon Harris gick ännu längre och påstod att MMA-profilen saknade ”mandat” att tala för Irlands folk. Connor McGregor står dock på sig och menar att ”alla tillgängliga mätmetoder har visat att den nuvarande irländska regeringen har svikit det irländska folket”. – På tio år har Dublins stadskärna gått från att vara en av de säkraste städerna i Europa till en av de farligaste, så han (premiärminister Martin) borde skämmas för att han säger det och talar nedlåtande om en irländsk man. Vad gäller de irländsk-amerikanska relationerna så mötte Trump Irlands ledare så sent som förra veckan - och passade då på att utnämna just McGregor till sin favoritirländare alla kategorier.]]> Rättsläkare utreder 23-årings död efter covidvaccin https://nyadagbladet.se/utrikes/rattslakare-utreder-23-arings-dod-efter-covidvaccin/ https://nyadagbladet.se/utrikes/rattslakare-utreder-23-arings-dod-efter-covidvaccin/#respond Sat, 05 Oct 2024 06:19:22 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=190327 Den irländske fotbollsspelaren Roy Butler avled av hjärnblödning fem dagar efter att han vaccinerades mot covid. Hans död utreds nu av rättsläkare vid Cork Coroner's Court. 23-åringen tog läkemedelsbolaget Johnson & Johnsons covidvaccin Janssen den 12 augusti 2021. Strax därefter började Butler få huvudvärk, svettningar och ömhet i bland annat nacke och käke, något han också berättade för sin familj och sina vänner. Den 16 augusti kom han hem efter gymmet och sa till sin familj att han inte mådde något vidare, strax därpå hittade föräldrarna Angela och Martin honom krampande i sin säng. Han hade också kräkts på golvet och var okontaktbar. – Jag fortsatte att prata med honom för att få ett svar. Han låg på sängen i konvulsioner. Roy blev inte bättre, han bara ryckte till, i kramper från sida till sida, berättar Martin för The Irish Examiner. Ambulans tillkallades och man konstaterade att den unge mannen visade tecken på stroke, varpå ytterligare en ambulans tillkallades till hemmet. 23-åringen fördes sedan till sjukhuset där han avled dagen därpå.

"Frisk, sportig ung man"

Under förra veckan påbörjades en utredning gällande Roys död vid Cork Coroner's Court, där familjen kämpat för att få klarare svar på varför den unge och till synes friske sonen avlidit så plötsligt. I en medicinsk rapport från 23-åringens läkare konstaterar man att han var en "frisk, sportig ung man" som hade mild astma. Wail Mohammad, neurokirurg vid Cork University Hospital, menar att det inte fanns någon anatomisk orsak till Roys hjärnblödning och att det inte kan uteslutas att hjärnblödningen berodde på covidvaccinet. Även Gerald Wyse, neuroradiolog vid samma sjukhus, noterar att det är mycket ovanligt för en sådan ung person att få hjärnblödning där man inte kan hitta någon orsak. – Jag minns två patienter på över 20 år där vi inte kunde hitta orsaken till en så stor blödning, sade han under utredningen. Louis Humberto Anaya-Velarde, medicinsk säkerhetsansvarig för Janssens covid-19-vaccin, håller dock inte med utan menar att Butlers död inte kan kopplas till injektionerna. Familjen är övertygad om att det var covidvaccinet som orsakade Roys död. – Roy var en helt frisk ung pojke före vaccinet, säger modern Angela. Rättsläkaren har meddelat att han kommer att leverera sin dom under de kommande veckorna.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/rattslakare-utreder-23-arings-dod-efter-covidvaccin/feed/ 0 Irländsk ilska över regeringens massinvandringspolitik https://nyadagbladet.se/utrikes/irlandsk-ilska-over-regeringens-massinvandringspolitik/ https://nyadagbladet.se/utrikes/irlandsk-ilska-over-regeringens-massinvandringspolitik/#respond Fri, 19 Jul 2024 12:07:59 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=185081 På flera håll på Irland har lokalbefolkningen anordnat protester mot regeringens planer på att bygga storskaliga boenden för migranter och ytterligare utöka massinvandringen till önationen. I stadsdelen Coolock, i Dublin, har boende uppfört en provisorisk blockad framför en övergiven lagerlokal, där man turas om att stå med skyltar dygnet runt för att visa att man motsätter sig planerna på att omvandla byggnaden till bostäder för cirka 500 migranter. Området är inte särskilt rikt och det finns en oro för att tillströmningen av migranter ska leda till otrygghet, ökad fattigdom och hårdare press på ett redan ansträngt välfärdssystem. Även om protesterna i huvudsak varit fredliga eskalerade de häromdagen, det rapporteras att maskerade män hamnat i bråk med polisen och kastat tegelstenar, flaskor och även hemmagjorda brandbomber. Kravallpolisen grep flera personer och använde också pepparspray mot demonstranterna. Den judisk-kanadensiske aktivisten och mediepersonligheten Ezra Levant, som bevakar protesterna för Rebel News räkning, uppger att många demonstranter valt att bära masker för att dölja sina identiteter för polisen och för att skydda sig mot pepparsprayen. – Tvärs över gatan finns lekplatser för barn, barnteatrar, en Burger King. Det är ett familjärt område, och nu ska 500 utländska män placeras mitt i detta, noterar han.

Golfhotell blir migrantboende

Ett av flera andra exempel är byn Dundrum, som har cirka 200 invånare, där ett golfhotell ska byggas om till migrantboende för inledningsvis 280 asylsökare – men med plats för ytterligare 220 individer. Många tycker att Irland har tagit emot alldeles för många migranter, och enligt tillgänglig statistik för 2023 är 22 procent av befolkningen också födda i ett annat land – de allra flesta i ett utomeuropeiskt sådant. Den tidigare justitieministern, Helen McEntee, gav 17.000 illegala invandrare möjlighet att få irländska medborgarskap 2022 genom ett särskilt framtaget regeringsprogram – förutsatt att de uppvisar ”god karaktär” och inte gjort sig skyldiga till några grövre brott. Önationen förväntas ta emot cirka 20.000 asylsökande under 2024. ]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/irlandsk-ilska-over-regeringens-massinvandringspolitik/feed/ 0 Norge, Spanien och Irland erkänner Palestina som stat https://nyadagbladet.se/utrikes/norge-spanien-och-irland-erkanner-palestina-som-stat/ https://nyadagbladet.se/utrikes/norge-spanien-och-irland-erkanner-palestina-som-stat/#respond Wed, 22 May 2024 17:44:29 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=181298 Norge, Irland och Spanien har beslutat att erkänna Palestina som självständig stat. Beslutet meddelades av regeringscheferna på onsdagsmorgonen och sätter ytterligare press på folkmordsanklagelserna mot Israel i Gaza. Norges statsminister, Jonas Gahr Støre, betonade att fred i Mellanöstern kräver en palestinsk stat, rapporterar bland andra NRK. Irlands premiärminister Simon Harris förutspådde att fler länder kommer att följa deras exempel. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez kritiserade Israels premiärminister Benjamin Netanyahu för att äventyra en tvåstatslösning med sin "våldspolitik", rapporterade den spanska tidningen EL PAÍS. Hittills har 143 av FN:s 193 medlemsländer erkänt Palestina, inklusive Sverige.

Jubel i Palestina efter historiska beskeden i Europa

De europeiska ländernas erkännande av Palestina har mottagits med glädje i Palestina, och Mahmoud Abbas, ledare för den Palestinska myndigheten, menar att detta stärker det palestinska folkets rätt till självbestämmande. Bassem Naim, talesman för Hamas politiska gren, ser beslutet som en belöning för det palestinska folkets "modiga motstånd" och tror att det markerar en vändpunkt i världssamfundets hållning gentemot Palestina. Israel har däremot reagerat starkt på beskedet och kallat hem sina ambassadörer från Norge och Irland. Israels utrikesminister, Israel Katz, anklagade Irland och Norge för att sända budskapet att "terrorism lönar sig", och varnade för att deras beslut "försvårar möjligheterna till vapenvila" i Gaza och återförandet av israelisk gisslan.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/norge-spanien-och-irland-erkanner-palestina-som-stat/feed/ 0 Irland folkomröstar om ”genusneutral” konstitution https://nyadagbladet.se/utrikes/irland-folkomrostar-om-genusneutral-konstitution/ https://nyadagbladet.se/utrikes/irland-folkomrostar-om-genusneutral-konstitution/#respond Thu, 07 Mar 2024 14:03:24 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=174845 På Internationella kvinnodagen den 8 mars går irländska väljare till valurnorna för att fatta beslut om två viktiga konstitutionsändringar. Förändringarna rör termer som "familj", "kvinna" och "mor" samt "kvinnors och mödrars roll i samhället". Irländska väljare ställs imorgon fredag inför två betydande val när landets medborgare på Internationella Kvinnodagen röstar om ändringar i landets konstitution. Två ändringsförslag finns med på valsedeln. Artikel 39 syftar till att inkludera olika familjestrukturer genom att bredda definitionen av "familj" till att omfatta både äktenskap och "varaktiga förhållanden". Artikel 40 belyser kvinnors/mödrars roll i samhället. Omfattande förslag som har satt igång en het debatt om "inklusivitet" och dess bredare konsekvenser. Väljarna kommer att tillfrågas om de vill stryka artikel 41.2, som lyder: "Staten erkänner att kvinnan genom sitt liv i hemmet ger staten ett stöd utan vilket det gemensamma bästa inte kan uppnås. Staten skall därför sträva efter att säkerställa att mödrar inte av ekonomisk nödvändighet tvingas till arbete på bekostnad av sina plikter i hemmet".

Polygami kan legaliseras

De som stöder förslaget hävdar att ändringen kommer att inbegripa familjer med ensamstående föräldrar och ogifta hushåll, medan oppositionen är oroad över det vaga begreppet "varaktiga förhållanden" och dess konsekvenser. Den irländske juniorministern (irländska: Aire Stáit) Neale Richmond flaggar för "allvarliga konsekvenser" och potentiella påverkningar på Irlands invandringslagar. Han menar att många kan komma att utnyttja termen "varaktiga relationer", i syfte att försöka återförenas med släktingar under förevändningen av det godtyckliga begreppet. Trots detta har han meddelat att han ämnar rösta Ja till ändringarna. Månggifte (polygami) har även blivit en del av diskussionen. Irland kan komma att bli det första EU-landet som erkänner månggifte om regeringen vinner folkets stöd. Något som ytterligare spätt på redan befintlig kritik mot förslagen.

"Alla bör bry sig"

Den irländska valkommissionen lanserade i slutet av januari i år en "oberoende informationskampanj" inför de dubbla omröstningarna, som, om de går igenom, kommer att ta bort konstitutionens hänvisning till kvinnors "plikter i hemmet". Marie Baker, domare i högsta domstolen och ordförande för The Irish Electoral Commission, uttryckte på torsdagen förhoppningar om att allmänheten skulle studera och debattera frågorna. – Det värsta som kan hända är att ingen bryr sig om detta. Jag skulle säga att alla borde bry sig om vad som står i konstitutionen. Alla bör bry sig om vad som står i den och alla borde bry sig om vad de tycker om det, sade hon vid en presskonferens.

"Personer med livmoderhals"

Det är inte första gången som den irländska regeringen försöker radera ordet "kvinna". Redan 2020 orsakade Irlands regeringsstyrda Health Service Executive uppståndelse genom att ersätta "kvinna" i sin broschyr med information om livmoderhalskontroll med "personer med livmoderhals". Artikel 41.2 är i sin nuvarande utformning på många sätt förhållandevis progressiv, då den ger ekonomiska garantier för mödrar som av ekonomiska omständigheter kan känna sig tvingade att arbeta deltid utanför hemmet. Lagen instiftades ursprungligen bland annat med syftet att ändra inkomstskattelagen för landets kvinnor. En lag som tidigare varit diskriminerande mot mödrar.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/irland-folkomrostar-om-genusneutral-konstitution/feed/ 0 Irländsk partiledare: ”Ställ Israel inför rätta” https://nyadagbladet.se/utrikes/irlandsk-partiledare-stall-israel-infor-ratta/ https://nyadagbladet.se/utrikes/irlandsk-partiledare-stall-israel-infor-ratta/#respond Wed, 15 Nov 2023 06:12:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=165730 Irlands regering bör anmäla Israel till Internationella brottmålsdomstolen och skicka hem den israeliske ambassadören omedelbart, deklarerade socialistiska Sinn Féins ledare Mary Lou McDonald under årets partistämma. I sitt tal vid Sinn Féins årliga partikonferens angrep hon EU:s pro-israeliska hållning i konflikten i Gaza. – När Europeiska kommissionen ger carte blanche till Israel att massakrera palestinier, säger vi, nej, aldrig. De talar inte för oss. Världen ser Israels handlingar för vad de är. Barbariska, hatiska, fega, krigsförbrytelser. – Regeringen säger att Israels agerande måste få konsekvenser. Jag håller med. Det är därför den irländska regeringen måste gå i bräschen och ställa Israel inför rätta i den internationella brottsdomstolen och skicka hem Israels ambassadör, fortsatte hon.

Vill utkräva ansvar

Oppositionsledaren och hennes parti passade också på att ta avstånd från EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen för hennes omedelbara stöd till Israel. Partiledaren pekade också på att ”mattbombningar av civila, kollektiv bestraffning och massakrer på tusentals barn inte är självförsvar”. – Vi frågar, var finns skyddet av internationell rätt för varje barn som dödas i Gaza? För varje mor i Gaza som håller i den kalla kroppen av sitt döda barn? Israel kan inte tillåtas att begå grymheter ostraffat. Det kan noteras att Irland är ett av få europeiska länder som uppmanat till vapenvila i Gaza – ett krav som också framförts på EU-nivå. Förra veckan sa exempelvis EU-parlamentarikern Clare Daly att Israel ”tillbringat en månad med att slå sönder Gaza och fylla gatorna med barns blod”.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/irlandsk-partiledare-stall-israel-infor-ratta/feed/ 0