<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>invasiva arter &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/invasiva-arter/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 26 Jun 2026 06:07:27 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>invasiva arter &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>&#8221;Larven från helvetet&#8221; stänger parker i Europa</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/larven-fran-helvetet-stanger-parker-i-europa/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 26 Jun 2026 06:07:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Berlin]]></category>
		<category><![CDATA[Danmark]]></category>
		<category><![CDATA[Ekprocessionspinnare]]></category>
		<category><![CDATA[invasiva arter]]></category>
		<category><![CDATA[larver]]></category>
		<category><![CDATA[Skåne]]></category>
		<category><![CDATA[Tyskland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234001</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En lekplats i danska Munkebo stängdes nyligen efter fynd av den giftiga ekprocessionspinnaren. Samtidigt spärras parker och idrottsytor av i Tyskland – och experter varnar för att arten kan sprida sig vidare mot södra Sverige.</strong>

Ekprocessionspinnaren, som i danska medier kallats "larven från helvetet", har återkommit på Fyn efter tidigare omfattande bekämpningsinsatser. Larven är framför allt ett hälsoproblem eftersom dess mikroskopiska brandhår kan orsaka hudutslag, kraftig klåda, ögonirritation och i värsta fall andningsbesvär.

I danska Munkebo har Kerteminde kommun tillfälligt stängt DUI Leg og Virkes lekplats efter att larver hittats i området, <a href="https://www.tv2fyn.dk/kerteminde/larven-fra-helvede-lukker-legeplads-1d854" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> TV 2 Fyn.

Fyndet kommer efter att Odense kommun tidigare lagt stora resurser på att bekämpa arten. Kommunen <a href="https://www.odense.dk/borger/parker-og-natur/groen-info/egeprocessionsspinder" target="_blank" rel="noopener nofollow">uppger</a> att minst 2 500 bon togs bort under 2025, men att erfarenheten nu visar att arten inte kan utrotas lokalt. I stället riktas arbetet mot att begränsa spridningen och minska risken vid skolor, förskolor och välbesökta platser.
<h3>Parker spärras av i Berlin</h3>
Även i Tyskland har ekprocessionspinnaren orsakat problem under juni. I Berlin har parker, sportytor och andra grönområden spärrats av efter kraftiga angrepp.

CNN <a href="https://www.cnn.com/2026/06/23/world/germany-poisonous-caterpillars-outbreak-intl" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> att saneringspersonal i Berlin arbetar i skyddsdräkter och använder kraftiga sugmaskiner för att ta bort bon från angripna ekar. I parken Jungfernheide ska omkring 2 000 träd ha varit angripna och avspärrade.

Tyska rbb24 har även <a href="https://www.rbb24.de/panorama/beitrag/2026/06/eichenprozessionsspinner-goerlitzer-park-berlin.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterat</a> att grillängen i Görlitzer Park spärrats av på grund av kraftigt angrepp. I Charlottenburg-Wilmersdorf har flera sportanläggningar tillfälligt stängts.
<h3>Giftiga hår kan spridas med vinden</h3>
Ekprocessionspinnaren är en nattfjäril som framför allt lever på ekar. Det är inte den vuxna fjärilen som orsakar problemen, utan larverna.

Larverna rör sig ofta i långa led, så kallade processioner, och bygger bon på ekarnas stammar och grenar. I senare larvstadier utvecklar de mycket små brandhår som lätt lossnar och kan spridas med vinden.

Även svenska larver kan orsaka besvär. Giftinformationscentralen nämner gräsulv, som främst kan irritera huden, och tallprocessionsspinnare på Gotland. Den senare kan ge mer omfattande besvär, eftersom dess mikroskopiska hår kan spridas i miljön och även irritera ögon och luftvägar.
<h3>Skåne pekas ut som riskområde</h3>
I Sverige har arten bara observerats vid enstaka tillfällen och är inte etablerad. Men svenska experter har pekat ut Skåne som ett riskområde om fjärilen sprids vidare från Danmark.

Myndigheter och experter ger samma grundråd: rör inte larver, bon eller angripna träd. Barn och husdjur bör hållas borta från misstänkta fynd.

Om arten skulle dyka upp i Sverige är rådet detsamma som i Danmark och Tyskland: håll avstånd och låt saneringen skötas av yrkespersoner.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ny metod: sökhundar mot invasiva lövplattmasken</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/sokhundar-lovplattmask-skane/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 10 Apr 2026 08:11:06 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[hundar]]></category>
		<category><![CDATA[invasiva arter]]></category>
		<category><![CDATA[Länsstyrelsen]]></category>
		<category><![CDATA[Skåne]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=227225</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Skåne är ett av de värst drabbade länen i Sverige när det gäller invasiva arter. Nu har länsstyrelsen tagit hjälp av en ny metod för att hitta den invasiva lövplattmasken: specialtränade sökhundar.</strong>

Lövplattmasken, eller <i>Obama nungara</i> som den också kallas, upptäcktes för första gången i Sverige i mitten av november 2024 – i Skåne. Arten härstammar från Sydamerika och spreds sannolikt via en plantskola som köpt importerade växter.

Sökhundarna har tidigare använts med framgång i arbetet mot mördarsniglar. Nu används samma metod för att spåra upp den betydligt mindre lövplattmasken.

— <em>Hundarna visade sig ganska snabbt lära sig doften och var hyfsat pricksäkra på att markera</em>, säger Cajza Eriksson vid Länsstyrelsen i Skåne till <a href="https://www.land.se/djur-natur/sokhundar-satts-in-mot-invasiva-lovplattmasken-i-skane" target="_blank" rel="noopener nofollow">Land.se</a>.

Hundarna markerar både på marken och på växter, vilket gör det lättare att hitta de svårupptäckta maskarna. Samtidigt är arbetet inte helt enkelt.

— <em>De kan ju ha flyttat på sig eller så hittar vi dem inte. De är bara några millimeter stora när de kläcks</em>, säger Cajza Eriksson.

Av de omkring 450 arter som finns upptagna på <a href="https://www.slu.se/artdatabanken/" target="_blank" rel="noopener nofollow">SLU Artdatabankens</a> risklista förekommer över 300 i Skåne. Lövplattmasken är en av de prioriterade arterna, eftersom den lever av daggmaskar, vilka är en viktig resurs för både jordbruk och naturliga ekosystem.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Artantalet ökar – men naturen dör inifrån</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/utdoendeskuld-biologisk-mangfald-invasiva-arter/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 23 Mar 2026 16:06:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[arter]]></category>
		<category><![CDATA[biologisk mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[invasiva arter]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[natur]]></category>
		<category><![CDATA[SLU]]></category>
		<category><![CDATA[WWF]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=225226</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Antalet arter av ryggradsdjur i Sverige har ökat sedan 1800-talet, visar en rapport från SLU. Men ökningen beror inte nödvändigtvis på att naturen mår bättre – utan på att bland annat invasiva arter har etablerat sig och att ett förändrat landskap gynnat vissa arter på bekostnad av andra.</strong>

Artantal används ofta som ett mått på naturens hälsa – både i debatten och i medier. Ju fler arter, desto bättre, är den förenklade bilden. Men enligt en <a href="https://www.slu.se/nyheter/2026/03/ny-rapport-artantalet-okar--men-biologisk-mangfald-fortsatter-att-minska/" target="_blank" rel="noopener nofollow">ny rapport</a> från SLU Artdatabanken, framtagen åt WWF, är sambandet betydligt mer komplicerat. Att fler arter registreras behöver med andra ord inte vara goda nyheter.

I flera fall handlar det om främmande arter som fått fotfäste i ekosystem där de inte hör hemma, samtidigt som omvandlingen av det svenska landskapet skapat nya villkor som gynnar generalister framför specialister.

Bland fåglar har exempelvis nya arter spridits och tillkommit naturligt, men bland däggdjur, fiskar samt grod- och kräldjur handlar det till stor del om främmande arter som introducerats av människan och som riskerar att konkurrera ut inhemska arter och förändra ekosystemen inifrån.
<h3>Utdöendeskulden – när arter lever på lånad tid</h3>
Begreppet utdöendeskuld beskriver ett fenomen där arter ser ut att klara sig – men i verkligheten redan är dömda. När en skog avverkas eller en våtmark dikas ut försvinner inte arterna omedelbart. Träd kan stå kvar i sekler och djur kan leva vidare i årtionden, men utan fungerande livsmiljö upphör fortplantningen.

Populationen krymper gradvis tills den en dag är borta – långt efter att skadan redan skett.

— <em>Det kan se bättre ut än det är. Vissa arter är på väg att försvinna utan att vi märker det förrän långt senare</em>, <a href="https://www.slu.se/nyheter/2026/03/ny-rapport-artantalet-okar--men-biologisk-mangfald-fortsatter-att-minska/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Anki Weibull, forskare vid SLU Artdatabanken.
<h3>Skogsarterna drabbas hårdast</h3>
Hundratals hotade arter i Sverige är knutna till skogsmiljöer – beroende av gamla träd, död ved och orörda skogsområden som i dag är sällsynta i det svenska landskapet.

Det storskaliga kalhyggesbruket har under det senaste seklet ersatt naturskog med planterade monokulturer. Samtidigt har intensivt jordbruk omvandlat ängsmarker och våtmarker. Resultatet är ett fragmenterat landskap där isolerade populationer förlorar kontakten med varandra – och därmed förmågan att reproducera sig långsiktigt.

— <em>Antalet arter beskriver bara en liten del av verkligheten</em>, säger Weibull.

Rapporten understryker att det är populationernas utveckling som avgör – inte artlistorna. Hur markanvändning och invasiva arter samverkar bestämmer vilka arter som klarar sig och vilka som tyst försvinner.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenska fröpåsar innehåller främmande arter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/svenska-fropasar-innehaller-frammande-arter/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 16 Sep 2025 07:09:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[biologisk mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[invasiva arter]]></category>
		<category><![CDATA[Naturskyddsföreningen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=213068</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En stor del av blomfröerna i svenska fröpåsar kommer inte från Sverige, visar en granskning från Naturskyddsföreningen. Nästan samtliga fröpåsar innehöll också främmande arter.</strong>

Under hösten är det vanligt att så frön av ängsblommor inför våren och sommarens blomning. Syftet med att så ängsblommor är ofta att gynna den biologiska mångfalden samt de svenska pollinatörerna.

I granskningen har man kartlagt 77 fröpåsar med blandningar av blomfröer från 18 olika företag som säljs i Sverige. Resultatet visar att en stor del av fröpåsarna som marknadsförs som gynnsamma för biologiskt mångfald innehåller arter som inte är en naturlig del av den svenska floran, vilket i sin tur kan påverka negativt – speciellt för pollinerande insekter.

"<em>Genom årtusenden har insekter utvecklat anpassningar till inhemska växter, där blomningstider och insekternas utvecklingsstadier är noggrant synkroniserade. Därför är det viktigt med så lokala fröer som möjligt</em>", <a href="https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/fropasar-kan-paverka-den-biologiska-mangfalden-negativt/" target="_blank" rel="nofollow noopener">skriver</a> Naturskyddsföreningen.

Totalt innehöll 57 av fröblandningarna arter som riskerar att bli invasiva i Sverige. Vidare innehöll 80 procent av fröpåsarna minst en art av okänt ursprung.

Inför årets höstsådd rekommenderar Naturskyddsföreningen att man efterfrågar svenska frön i butikerna. Ännu bättre är att samla egna lokala fröer från det vilda, vilket hösten ofta är en utmärkt tid att göra. Ofta är frökapslar från blommor redo att plockas när de är mörka, torra och hårda.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenska kräftor hotas av utrotning</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/svenska-kraftor-hotas-av-utrotning/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 10 Aug 2025 05:31:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[invasiva arter]]></category>
		<category><![CDATA[utrotning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=210988</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kräftpesten fortsätter att slå hårt mot Sveriges inhemska flodkräfta. På bara några decennier har bestånden rasat från omkring 30 000 till färre än 600 – och utvecklingen fortsätter peka nedåt.</strong>

Den största boven är illegala utsättningar av främmande signalkräfta, som själv är hårt fiskad och också kan drabbas av sjukdomen.

Signalkräftan, som sprider sjukdomen, har ökat kraftigt och finns i dag i mellan 10 000 och 15 000 bestånd. I Värmland har olagliga utsättningar kartlagts i hela 239 vatten mellan år 2000 och 2024.

<em>— Bestånden av flodkräfta i Värmland och Dalsland var 430 i början av 2000-talet; i dag är bara 60 kvar</em>, säger Lennart Edsman, kräftexpert och forskare vid Sötvattenslaboratoriet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), till TT.

När augusti och kräftsäsongen är här väcks frågan om vilken art den miljömedvetna konsumenten bör välja till kräftskivan.

<em>— Man ska äta flodkräftor om man har råd. Det ger dem ett värde som gör dem skyddsvärda. Och man ska äta signalkräftorna också, men absolut inte sprida dem</em>, menar Edsman.
<h3>Import för hundratals miljoner</h3>
Svenskar äter långt fler kräftor än landet kan producera. Mellan 70 och 80 procent av kräftorna på borden är importerade. Under 2023 uppgick importen till ett värde av 450 miljoner kronor, medan svenska kräftor såldes för 300 miljoner.

Tidigare kom den största delen av importen från Kina, men i dag dominerar Spanien, Turkiet och även Egypten den svenska marknaden.

De flesta svenskfångade kräftor är signalkräftor, varav en stor andel kommer från Vättern och Hjälmaren. På senare tid har dock många konsumenter klagat på att kräftorna blivit mindre.

<em>— Det beror delvis på att fisket har varit för hårt. Det finns en stor efterfrågan på kräftor i det här landet. Sverige är ganska extremt vad gäller kräftkonsumtion</em>, förklarar Edsman.

Signalkräftan härstammar från västra Nordamerika, liksom kräftpesten – en parasitisk algsvamp. Även om arten är mer motståndskraftig än flodkräftan är den inte immun mot sjukdomen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Privatpersoner får betalt för att rädda naturen från invasiva arter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/privatpersoner-far-betalt-for-att-radda-naturen-fran-invasiva-arter/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 28 May 2025 05:04:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[invasiva arter]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=206806</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Genom ett mobilspel kan privatpersoner "spela" genom att ge sig ut i naturen, rensa bort invasiva växter och dessutom få betalt för sina insatser. I år testar sju kommuner mobilspelet.</strong>

Mobilspelet Crowdsorsa har använts i Finland i tre år i rad, där man förra året tog bort invasiva växter från 7000 observationer. Det finns även i Kanada.

I år <a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/3881482/i-sju-kommuner-i-sverige-skyddas-biologisk-mangfald-med-hjalp-av-ett-mobilspel?publisherId=3237146&#38;lang=sv" target="_blank" rel="nofollow noopener">prövar</a> Hagfors, Örebro, Sunne, Karlsborg, Lilla Edet, Tanum och Falun att använda sig av spelet. Det går ut på att privatpersoner hittar invasiva växter, antingen via kartan i appen eller själv, rensar bort dem och får betalt. Som bevis ska man filma före och efter rensning.

Årets budget i Sverige ligger totalt på 126 000 kronor som privatpersoner kan "spela" om. Som mest kan man tjäna 200 kronor per timme, där kommunen ansvarar för att betala ut belöningen.
<h3>"Kul sätt att jobba"</h3>
Förra året användes det även framgångsrikt i Hagfors och Örebro. I Hagfors spelade totalt 17 olika lag.

– <em>Spelarna skötte sig bra! Vi tycker att det är ett kul sätt att jobba med invasiva främmande arter och ett bra sätt att nå ut till allmänheten och framför allt ungdomar med kunskap om invasiva arter</em>, <a href="https://www.natursidan.se/nyheter/fa-betalt-for-att-bekampa-invasiva-frammande-arter/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> kommunekologen Katarina Karlsson i Hagfors kommun till Natursidan.

Invasiva arter sprider sig ofta snabbt och kan tränga undan de ursprungliga arterna, vilket i sin tur kan skada ekosystemet. Spelet startar redan i juni, där man bland annat kommer att rensa bort lupin, jättebalsamin och kanadensiskt gullris.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Invasiva arter hotar Svalbards växtliv</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/invasiva-arter-hotar-svalbards-vaxtliv/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/invasiva-arter-hotar-svalbards-vaxtliv/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 30 Aug 2024 05:09:02 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[invasiva arter]]></category>
		<category><![CDATA[Svalbard]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=187586</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nya, invasiva arter kan konkurrera ut de växter som redan finns på Svalbard, visar en studie. Forskarna betonar att miljömyndigheter måste agera snabbt för att förhindra ytterligare spridning.</strong>

Studien, som <a href="https://neobiota.pensoft.net/article/114854/" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i NeoBiota, är en <a href="https://www.biodiversa.eu/2022/10/26/asics/" target="_blank" rel="nofollow noopener">del</a> av Biodiversa project ASICS (ASsessing and mitigating the effects of climate change and biological Invasions on the spatial redistribution of biodiversity in Cold environmentS). I projektet undersöker man hur klimatförändringar och biologiska invasioner påverkar spridningen av arter i kalla miljöer, som polar- och alpina regioner, för att bättre förutse och mildra negativa effekter på biodiversiteten.

Invasiva arter sprider sig till Arktis, och även Svalbard, vilket kan konkurrera ut inhemska växter. Ännu har inte den biologiska mångfalden påverkats särskilt mycket, enligt forskarna, men de varnar nu att det kan förändras snabbt. I forskningen har man utvecklat modeller för att kartlägga 27 invasiva arter på Svalbard och deras potential för att hitta nya livsmiljöer.

– <em>I relation till det nuvarande klimatet har vi identifierat tre arter som har särskilt stor potential att hitta nya livsmiljöer på Svalbard. Om de lyckas sprida sig till dessa områden skulle de kunna utgöra ett hot</em>, säger James Speed, professor vid norska NTNU universitetets institution för naturhistoria, <a href="https://phys.org/news/2024-07-native-species-threatening-vulnerable-svalbard.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">enligt</a> Phys.org.
<h3>Kan sprida sig ytterligare</h3>
De tre arterna är tuvtåtel (<em>deschampsia cespitosa</em>), en art av raggsmörblomma (<em>ranunculus subborealis subsp. villosus</em>) och fjällskära (<em>saussurea alpina</em>). Forskarna anser att nästan alla områden på Svalbard, både bebodda och obebodda, kan utveckla ett lämpligt klimat för de invasiva växterna att sprida sig ytterligare. Idag finns dock endast de invasiva arterna på bebodda områden.

– <em>Många av de arter som inte hör hemma på Svalbard kan komma att sprida sig över ett mycket större område än vad de gör i dag</em>, säger Kristine Bakke Westergaard, lektor vid NTNU universitetet.

Främst är mänsklig aktivitet orsaken till att nya, främmande arter sprids till nya områden. I Svalbard kontrollerar man inte om besökarna fått med sig några biologiska komponenter. Det kan handla om att kontrollera förorenade skor eller om importerad jord innehåller frön. På andra sidan jordklotet, i Antarktis, finns mycket strängare krav och kontroller för att förhindra den här typen av oönskad införsel.

Bristen på biosäkerhetsrutiner på Svalbard oroar forskarna, som nu anser att miljömyndigheter snabbt bör agera för att både begränsa och förhindra spridningen av arterna. Samtidigt bör myndigheterna arbeta för att förhindra att ytterligare nya invasiva arter sprider sig till det arktiska ekosystemet.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/invasiva-arter-hotar-svalbards-vaxtliv/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Forskare vill bekämpa invasiva arter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/forskare-vill-bekampa-invasiva-arter/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/forskare-vill-bekampa-invasiva-arter/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 02 Jun 2024 06:23:35 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[invasiva arter]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=181634</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Invasiva arter, exempelvis parkslide, är ett växande problem i svensk natur och skapar hot mot den biologiska mångfalden. Tina D’Hertefeldt, universitetslektor i naturvårdsbiologi vid Högskolan i Halmstad, arbetar därför med nya, innovativa metoder för att bekämpa de oönskade arterna.
</strong>

När invasiva arter kommer till en ny miljö kan de lätt ta över och därmed tränga bort de naturligt förekommande växterna. De kan föras in av människor och exempelvis fartyg. Det medför i sin tur ett hot mot ekosystemen och kan även påverka människan negativt.

– <em>Invasiva främmande arter är ett av de fem största hoten mot biologisk mångfald</em>, <a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/3489683/forskare-vid-hogskolan-i-halmstad-tar-upp-kampen-mot-invasiva-frammande-arter?publisherId=1723832&#38;lang=sv" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> D’Hertefeldt i ett pressmeddelande.

De kan vara väldigt svåra att få bort, i Sverige har exempelvis växten parkslide blivit en av de mest oönskade växterna in trädgården och i övrigt på grund av att den är så svår att få bort. Just parkslide anses vara den svåraste av invasiva arter i Sverige eftersom den bland annat kan skjuta rotskott upp till sju meter från huvudplantan vid bekämpningsförsök.
<h3>Värmer upp marken</h3>
– <em>Det påverkar till exempel Trafikverket som har svårt att planera för byggnation av busshållplatser och viltstängsel där det växer parkslide</em>, säger hon.

Den mest effektiva metoden mot parkslide är i nuläget bekämpningsmedlet glyfosat, men det kan också vara skadligt för exempelvis djur i åar och bäckar. I nuläget håller man därför på och testar olika metoder av uppvärmning, där man värmer marken ner till flera meters djup. Bland annat har man kunnat se att uppvärmning till 80 grader under en längre tid leder till att parkslide-växten slutligen dör.

– <em>Genom att bekämpa invasiva främmande arter bidrar vi till mer biologisk mångfald. Det behövs för att dämpa framtida klimatförändringar och för att ha en fungerande infrastruktur i samhället</em>, säger lektorn.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/forskare-vill-bekampa-invasiva-arter/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
