<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>invandring &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/invandring/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 02 Sep 2026 05:59:41 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>invandring &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Danmark: Tre av tio våldtäktsdömda hade utländsk bakgrund</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/danmark-tre-av-tio-valdtaktsdomda-icke-vastlig-bakgrund/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 02 Sep 2026 05:59:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Danmark]]></category>
		<category><![CDATA[icke-västliga invandrare]]></category>
		<category><![CDATA[invandring]]></category>
		<category><![CDATA[kriminalitet]]></category>
		<category><![CDATA[våldtäkt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239142</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Av de 124 personer som dömdes för våldtäkt i Danmark under 2025 var 37 invandrare eller efterkommande till invandrare från icke-västliga länder. Det motsvarar 30 procent av de dömda.</strong>

Statistiken redovisas i en sammanställning från det danska justitiedepartementet, <a href="https://www.bt.dk/krimi/notat-afsloerer-hver-tredje-doemt-for-voldtaegt-er-fra-ikke-vestlige-lande" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> B.T. Underlaget har inte offentliggjorts.

Av de dömda var 22 invandrare från icke-västliga länder och 15 efterkommande till sådana invandrare. Tillsammans utgör grupperna omkring elva procent av Danmarks befolkning.
<h3>Pekar på flera förklaringar</h3>
Lars Højgaard Andersen, forskningsprofessor vid Rockwool Fonden, säger att kulturella föreställningar om kvinnor och könsroller kan vara en del av förklaringen.

— <em>I de här miljöerna kan det finnas en mer traditionell syn på kön och på hur relationen mellan man och kvinna ska vara</em>, säger han till B.T.

Andersen framhåller samtidigt att kriminalitetsstatistiken också påverkas av sociala och ekonomiska faktorer. Han pekar bland annat på att personer med icke-västlig bakgrund är överrepresenterade i socialt utsatta miljöer och kriminella gäng.

Bland dem som dömdes för mord eller mordförsök under 2025 hade 44 procent icke-västlig invandrarbakgrund, enligt sammanställningen. För grovt våld var motsvarande andel 30 procent.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Statlig utredning: Parallella samhällsstrukturer präglar svenska bostadsområden</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/statlig-utredning-parallella-samhallsstrukturer-praglar-svenska-bostadsomraden/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 20 Aug 2026 11:37:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[integration]]></category>
		<category><![CDATA[invandring]]></category>
		<category><![CDATA[organiserad brottslighet]]></category>
		<category><![CDATA[parallella samhällsstrukturer]]></category>
		<category><![CDATA[segregation]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238055</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En statlig utredning varnar för att klaner, kriminella nätverk och andra informella maktstrukturer upprätthåller parallella system vid sidan av det svenska samhället. </strong><strong>Det kan handla om egen rättsskipning, beskyddarverksamhet, informell bostadsförmedling och medling i konflikter. </strong>

I vissa områden riskerar kriminella och släktbaserade nätverk att tränga undan ordinarie samhällsfunktioner, varnar den statliga utredningen <a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2026/08/sou-202653/" target="_blank" rel="noopener nofollow">SOU 2026:53</a> som överlämnats till regeringen.

Granskningen beskriver hur familj, släkt eller klan kan väga tyngre än individens frihet och svensk lag. Följden kan bli att brott tystas ned, konflikter löses utanför rättssystemet och människor pressas att följa gruppens regler.

<strong>Polismyndighetens</strong> underlag visar att omkring 480 000 människor bor i områden där parallell rättsskipning mellan kriminella och boende bedöms vara ett problem. Omkring 549 000 bor i områden där informell bostadsförmedling förekommer.

Siffrorna betyder inte att alla dessa personer tillhör en klan eller själva använder systemen, utan visar hur många som bor i de områden där polisen har bedömt att problemen finns.

I områden med sammanlagt omkring 175 000 invånare förekommer samtliga fyra problemformer som polisen har undersökt: parallell rättsskipning, beskyddarverksamhet, medling och informell bostadsförmedling.
<h3>Hedersnormer och släktbaserade kriminella nätverk</h3>
Utredningen pekar inte minst på hedersnormer, låg tillit till myndigheter och släktbaserade kriminella nätverk som samhällshotande problem. I flera fall försöker sådana nätverk påverka eller infiltrera offentlig verksamhet.

Tjänstemän kan utsättas för hot och påtryckningar, medan invånare riskerar att förlora tillgången till de rättigheter som gäller för alla andra. Regeringen skriver att parallella samhällsstrukturer har förstärkt utanförskapet.

Utredningen vill nu att Boverket och SCB tar fram bättre sätt att mäta problemen. Den föreslår också en nationell samordnare och en särskild utredning om hur parallell rättsskipning ska motverkas.

Granskningen har inte kunnat fastställa exakt hur många människor som styrs av de parallella systemen, men slår fast att följderna kan bli långtgående även om de personer som upprätthåller strukturerna är få.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Markus Allard vill avskaffa en hel klass – med riksdagsmandatet som vapen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/markus-allard-vill-avskaffa-klass-val-2026/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 13 Aug 2026 12:55:46 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[invandring]]></category>
		<category><![CDATA[Markus Allard]]></category>
		<category><![CDATA[Örebropartiet]]></category>
		<category><![CDATA[public service]]></category>
		<category><![CDATA[Riksdagsvalet 2026]]></category>
		<category><![CDATA[Sverigedemokraterna]]></category>
		<category><![CDATA[Vänsterpartiet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=237036</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Örebropartiets partiledare Markus Allard går till val på att avskaffa det han kallar transferiatet, använda riksdagsmandatet som påtryckningsmedel mot både Tidöpartierna och Socialdemokraterna och lägga ner public service. I en lång intervju i Örebro rådhus beskriver han sig själv som en gaspedal, inte en broms.</strong>

Allard, som i höst kandiderar till riksdagen via den regionala 12-procentsspärren i Örebro län, vägrar placera sig på den klassiska höger–vänsterskalan.

Politiken kallar han klassmedveten populism: en linje för det han beskriver som de produktiva klasserna, mot en skattefinansierad överbyggnad av kommunikatörer, strateger och bidragssystem.

Journalisten Malin Ekman <a href="https://stockholmreport.substack.com/p/markus-allard-svensk-politiks-storsta" target="_blank" rel="noopener nofollow">intervjuade</a> honom för Stockholm Report efter att ha jämfört Örebropartiet med den amerikanska MAGA-rörelsen.

Jämförelsen avvisar Allard bara delvis. Likheter finns, säger han, men partierna är inte samma sak. Däremot ser han Örebropartiet som en möjlig ny politisk kraft i Sverige – populistisk, isolationistisk i betydelsen Sverige först och omöjlig att placera i etablissemangets vanliga fack.

Han beskriver hur socialdemokrater och moderater i samma debatt i sessionssalen kan kalla honom både Adolf Hitler och Josef Stalin.

— <em>Det här betyder ju ingenting. Det är bara läten som de kräks ur sig och försöker kleta på en</em>.
<h3>Politik för den som producerar</h3>
Klassmedveten populism är enligt Allard ett slarvigt men användbart begrepp. Han vill bygga en politik av och för det han kallar de produktiva klasselementen: arbetare i privat och offentlig sektor, företagare, och i praktiken allt från miljardärer till folk med usla villkor i vård och omsorg.

Den gemensamma nämnaren är produktion. Utanför den cirkeln placerar han transferiatet – de som enligt honom främst lever på skattemedel.

Det övre skiktet är de påhittade jobben. Kommunikatörer som förökar sig som Pokémon, från kommunikatör till kommunikationsstrateg till kommunikationsdirektör. Mångfaldsstrateger. Folk som håller på med genderbudgeting eller koldioxidbudget över äldreomsorgen.

Ideologiproducenter och symbolmanipulatörer, säger han, som har konstruerat ett narrativ om varför de ska få suga i sig skattemedel.

— <em>Det är en svindålig pitch att säga att jag är parasit och ska leverera tjänster som är onödiga. Därför gör de inte det,</em> säger Allard.

I stället, menar han, klär de sitt klassintresse i klimat, antirasism och identitetspolitik. Woke är inte en lösryckt idé utan en materiell intressepolitik. Det undre skiktet är bidragssystemet och den invandring som enligt honom inte går att integrera i produktionen.

Arbetare och företagare kan stå mot varandra i vanliga lönefrågor, men hamnar på samma sida när de exploateras av transferiatet.

Läkare, lärare, sköterskor, poliser och brandmän räknar han däremot inte dit. De skapar ett värde tillbaka. Konfliktlinjen går alltså inte mellan offentlig och privat sektor, utan mellan den som producerar och den som enligt Allard bara administrerar, fostrar och förbrukar.
<h3>En klass han vill avskaffa</h3>
Det mest explosiva i resonemanget är att Markus Allard inte bara vill skära i slöseri. Han vill politiskt avskaffa transferiatet som klass. Med ett pennstreck i budgeten kan politiken stryka de påhittade tjänsterna, säger han.

Demokratin hänger som ett svärd över dem, eftersom de enligt honom alltid landar i en antidemokratisk reflex: folket är en pöbel som måste fostras.

— <em>Jag vill sparka ut transferiärer och avskaffa transferiatet som klass</em>.

I hans ögon utgör dagens vänster inte längre en arbetarrörelse utan transferiatets politiska representation: minoritetsorienterad och prästerlig.

Den klassiska vänstern trodde på majoritetsstyre. Den nya, säger han, vill reglera sönder utvecklingen och försvara sina egna positioner. Därför kallar han dagens vänster för vår tids reaktionärer.

På migrationsområdet går han längre än Sverigedemokraterna. Han vill ha återvandring och utvisning, med fokus på kriminella och på människor som gått på bidrag i åratal. Det reproducerar sig, säger han, och blir en cancer för samhället.

Invandrare som assimilerar sig är däremot inte problemet. Men svenskar ska inte bli en minoritet i sitt eget land.

— <em>Jag vill att svenskar ska vara majoritet i sitt eget land. Sverige är svenskarnas land,</em> betonar han.

Gränserna är enligt honom fortfarande vidöppna trots Tidöregeringen. Sverigedemokraterna utgör omkring 40 procent av regeringsunderlaget, men har enligt Allard bara åstadkommit småjusteringar medan invandringen fortsatt.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="sv">Träffade Malin Ekman!</p>
Inleder starkt med att dra referenser till Jorges Bestarium där jag DESSUTOM säger fel. Jorges Bestarium var ju inte DOD6E, det var ju bara DOD6...

Så nu tappade jag ALLA de tre tittare som förstår referensen. De kommer döma ut mig som obildad och… <a href="https://t.co/Lo5dyoaDU7">https://t.co/Lo5dyoaDU7</a>

— Markus Allard (@Markus_Allard) <a href="https://x.com/Markus_Allard/status/2087230218884825449?ref_src=twsrc%5Etfw">August 11, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.x.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>En gaspedal, inte en broms</h3>
Det är synen på makt, inte bara sakfrågorna, som han menar skiljer Örebropartiet från SD. Enligt Allard har Sverigedemokraternas ledning slipat ner partiet sedan det kom in i riksdagen. De ser sig själva genom etablissemangets ögon, vill bevisa att de inte är så farliga som det sägs, och frågar tjänstemän om lov.

Högern är bror duktig. Socialdemokraterna, säger han, har skitit i folket men behållit maktanalysen.

— <em>Jag går till val på att jag ska sparka tjänstemän om tjänstemän inte gör som jag säger. Det är de som ska fråga mig om lov,</em> säger Allard.

När han går in i ett rum frågar han inte vilka han ska bli kompis med.

— <em>När jag går in i det här rummet tänker jag: vilka ska jag slå ner i dag? Vilka ska vi köra över i dag? Mina kompisar är där ute. Jag har inga kompisar här inne</em>.

SD:s väljare ger han ändå ett slags upprättelse. De hade rätt i migrationsfrågorna när han själv stod i vänstern och skrek att de var nazister. Problemet nu, menar han, är att de inte går tillräckligt långt och att de tappat konfliktorienteringen just när de äntligen har makt.

— <em>Nu ska man ju ha en revolver mot tinningen på Ulf Kristersson varje morgon när han vaknar. God morgon Ulf, nu ska vi göra så här. Annars så fäller vi din skitregering,</em> säger Allard.

Så har Miljöpartiet arbetat, påpekar han: ett litet parti som tvingade Socialdemokraterna till eftergifter. Han vill använda ett mandat i ett jämnt parlamentariskt läge på samma sätt. Han är öppen för att tala med alla, även Magdalena Andersson eller Nooshi Dadgostar, om de skulle vilja frysa medborgarskapsprocesserna, utvisa kriminella invandrare, skära i transferiatet och skattebefria de produktiva.

Han tror inte att det blir så. Lättare blir det med Tidöpartierna. Men ingenting ska ges gratis.

— <em>Jag är inte en broms, jag är en gaspedal</em>.

Kraven han skulle ställa dag ett är konkreta: frys medborgarskapsprocesserna, ta bort rösträtten i kommun- och regionval för migranter som inte är medborgare, driv igenom lagändringar på dygn och veckor i stället för att misslyckas i fyra år. Det svenska parlamentet är enligt honom ett av de starkaste i västvärlden. Den som vill kan trycka igenom förändringar.

Liberalernas krav på långsam lagstiftning gör honom därför otålig.
<h3>Från vänstersekt till kommunalt uppror</h3>
Markus Allard kommer själv ur vänstern. Han beskriver en övre medelklassbakgrund, med tandläkare till far och tandsköterska till mor, och en tidig bana i Vänsterpartiet och Ung Vänster.

Vid 23 års ålder stod han enligt egen utsago på väg in i riksdagen när han uteslöts. Först organisatoriskt, med vad han kallar en sluten, sovjetinspirerad promemoria full av lögner. Därefter ideologiskt, steg för steg, i takt med att han sökte relevans hos väljarna i stället för hos rörelsen.

— <em>Hela min värld rasade. Jag var 23 år, på väg in i riksdagen. Plötsligt blir du utesluten och vet inte vad du ska ta vägen</em>.

Kvar fanns ett gäng från Ung Vänster. Han och gruppen bildade Örebropartiet 2014 som ett renodlat vänsterprojekt, med antifascistiska flaggor och manifestationer i Vivalla. Första valet gav 1,14 procent. Sparpengarna var borta. Fadern, som dog i juli 2018, hann aldrig se att partiet senare fick luft under vingarna.

Brottet med vänstern fullbordades när han började skriva för Nyheter Idag under Chang Frick. Då blev han fascist på riktigt i de gamla kamraternas ögon, beskriver han det som.

Partiet sökte samtidigt en ny publik och lade om sitt tilltal. Han lärde sig att jaga det som är relevant, att skriva enkelt och att sluta förhålla sig till sekten.

Lokalt har partiet vuxit på frågor som angår vardagen. Superbussarna i Örebro är hans exempel på tevatten i petrogradsk mening: en konkret konflikt som bygger makt.

En namninsamling till en folkomröstning gav enligt Allard omkring 15 000 underskrifter. Kommunen detaljgranskade sedan varje namn och förvaltningsrätten tittade enligt honom inte ens på bevisningen. Samma mönster ser han i socialtjänstärenden och i mediernas systembevarande reflex.

— <em>Det är omöjligt att inte bli populist i ett sånt här jävla land. Det är ju vi mot dem</em>.
<h3>Kofoten i riksdagen</h3>
Strategin inför september är koncentration, inte stavhopp över fyraprocentsspärren i hela landet. Allard vill in via 12-procentsspärren i Örebro län och sedan använda mandatet som kofot.

Finns det ingen vågmästarroll tänker han väcka debatt. Finns den ska han pressa regeringsalternativen. Målet därefter är att etablera Örebropartiet som ett fyraprocentsparti till valet därpå.

Han hänvisar till en mätning som han menar skulle ha gett partiet 2,1 procent nationellt om spärren inte funnits. Han lämnar öppet hur seriös mätningen är, men hävdar att tomrummet i svensk politik är verkligt.

På riksplanet vill han som enda riksdagsparti driva frågan om att lägga ner public service. Journalistkåren har enligt honom redan valt krig. Då ska den få krig.

Han beskriver medierna som en del av regimen, inte som en neutral lägereld, och vill avlägsna den regimen.

— <em>Vi ska inte betala en krona till den där skiten, vi ska lägga ner det. De får sälja sin arbetskraft på marknaden precis som du eller Chang Frick eller jag gjorde,</em> markerar han.

Han vill inte ha röster från folk som inte håller med. I stället erbjuder han sig som ett redskap.

— <em>Jag finns här till förfogande om man vill använda mig som verktyg och vapen och redskap för att få till den förändring som jag tror att de flesta av oss vill se</em>.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Moderaterna skärpte kraven – vill nu ge snabbspår till medborgarskap</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/moderaterna-skarpte-kraven-snabbspar-till-medborgarskap/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 09 Aug 2026 09:46:06 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[invandring]]></category>
		<category><![CDATA[Johan Forssell]]></category>
		<category><![CDATA[medborgarskap]]></category>
		<category><![CDATA[migration]]></category>
		<category><![CDATA[Moderaterna]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236762</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Moderaterna vill införa ett snabbspår till svenskt medborgarskap för vissa personer som bedöms vara välintegrerade. Förslaget skulle innebära medborgarskap efter fem år, trots att huvudregeln nyligen höjts till åtta år.</strong>

Partiet går till val på att den som uppfyller ännu inte fastställda krav ska kunna få svenskt medborgarskap efter fem års hemvist.

Migrationsminister Johan Forssell (M) bekräftar vallöftet i en <a href="https://www.dn.se/sverige/m-vill-locka-invandrare-i-valet-foreslar-snabbspar-for-medborgarskap/" target="_blank" rel="noopener nofollow">intervju med Bonniertidningen Dagens Nyheter</a>. Förslaget innebär ett undantag från regler som riksdagen beslutade om i april och som huvudsakligen trädde i kraft den 6 juni.

Huvudregeln för hemvisttid höjdes då från fem till åtta år. Riksdagen beslutade även om skärpta krav på bland annat egenförsörjning, kunskaper i svenska och kunskaper om det svenska samhället.

Ändringarna gäller i huvudsak sedan den 6 juni, medan kraven som är kopplade till medborgarskapsprovet ska börja gälla den dag regeringen bestämmer.

Den nya åttaårsregeln har enligt Regeringskansliet också efterfrågats av Säkerhetspolisen.

<strong>Någon definition</strong> av begreppet "välintegrerad" finns idag inte i förslaget, vilket gör oklart hur många som skulle omfattas eller hur myndigheterna skulle bedöma ansökningarna.

Vilka som ska omfattas av Moderaternas snabbspår är således ännu inte bestämt.

Johan Forssell har nämnt snabb språkbehärskning, företagande och särskilt värdefulla insatser för Sverige som tänkbara exempel, men kriterierna ska utredas och förankras med Säkerhetspolisen.

Enligt Forssell ska undantaget inte innebära lägre säkerhetskrav.

Förslaget är ett vallöfte, inte ett färdigt lagförslag, och det återstår därför både politisk behandling och en närmare definition av vilka krav som ska gälla.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tusentals migranter stormar Ceuta – myndigheter kräver nationellt nödläge</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/tusentals-migranter-stormar-ceuta-myndigheter-kraver-nationellt-nodlage/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 31 Jul 2026 07:31:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Ceuta]]></category>
		<category><![CDATA[invandring]]></category>
		<category><![CDATA[Marocko]]></category>
		<category><![CDATA[migration]]></category>
		<category><![CDATA[Spanien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236156</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>Tusentals migranter tog sig på torsdagen in i den spanska enklaven Ceuta från Marocko. Nu beskriver Ceutas myndigheter situationen som ett humanitärt och socialt nödläge och kräver att staten stänger gränsen.</strong></p>
<p>Enligt <a href="https://efe.com/espana/2026-07-30/migrantes-entran-ceuta-espigon/" target="_blank" rel="noopener nofollow">nyhetsbyrån EFE</a> fortsatte människor att ta sig in via gränsområdet Tarajal, efter att situationen först lugnat sig under dagen. Myndigheterna hade inte offentliggjort någon slutlig siffra för hur många som tagit sig in just den dagen.</p>
<p>Under de närmast föregående tio dagarna hade mellan 1 500 och 2 000 personer redan kommit till Ceuta, enligt den lokala regeringen. Stadens mottagningssystem är överbelastat.</p>
<!-- wp:html -->
<blockquote class="twitter-tweet" data-width="550" data-dnt="true">
<p dir="ltr" lang="en">&#x1f1ea;&#x1f1f8;&#x1f1f2;&#x1f1e6; Thousands of illegal migrants from Morocco are simply climbing over barbed-wire fences. <br /><br />There is no police or border guard presence from either Morocco or Spain. <a href="https://t.co/uZ6RWCFLgQ">pic.twitter.com/uZ6RWCFLgQ</a></p>
— Visegrád 24 (@visegrad24) <a href="https://twitter.com/visegrad24/status/2082821963244847518?ref_src=twsrc%5Etfw">July 30, 2026</a></blockquote>
<!-- /wp:html -->
<h3>Ceuta kräver stängd gräns</h3>
<p>Ceutas lokala myndigheter kräver att den spanska regeringen stänger gränsen mot Marocko. Staden kräver även att staten tar ett samlat ansvar för situationen.</p>
<p>Krisen kommer samtidigt som Pedro Sánchez regering driver en extraordinär legalisering av personer som vistas utan tillstånd i Spanien. Närmare 1,2 miljoner ansökningar hade registrerats vid utgången av juni. <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/spaniens-migrantamnesti-skenar-tre-miljoner/">NyD har tidigare rapporterat</a> att antalet på längre sikt kan uppgå till tre miljoner om familjeåterföreningar räknas in.</p>
<p>Spaniens inrikesdepartement har svarat att reglerna för nationellt nödläge inte är avsedda för migrationskriser. Departementet uppgav samtidigt att fler resurser och personal sätts in för gränskontroll och humanitär hjälp.</p>
<!-- wp:html -->
<blockquote class="twitter-tweet" data-width="550" data-dnt="true">
<p dir="ltr" lang="en">North African Muslim criminals have just broken into Spain from Morocco via Ceuta. Europe is under attack. <a href="https://t.co/kehj5LHvec">pic.twitter.com/kehj5LHvec</a></p>
— RadioGenoa (@RadioGenoa) <a href="https://twitter.com/RadioGenoa/status/2082778082520252456?ref_src=twsrc%5Etfw">July 30, 2026</a></blockquote>
<!-- /wp:html -->
<p><script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script></p>
<p>Mottagningscentret CETI är dimensionerat för 512 personer, men enligt EFE befann sig omkring 800 personer där. Fler än tusen personer väntade utanför.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rekordlågt antal asylsökande i Migrationsverkets nya prognos</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/rekordlagt-antal-asylsokande-migrationsverkets-juliprognos/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 24 Jul 2026 12:19:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[asyl]]></category>
		<category><![CDATA[asylsökande]]></category>
		<category><![CDATA[invandring]]></category>
		<category><![CDATA[migration]]></category>
		<category><![CDATA[Migrationsverket]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235709</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Migrationsverket räknar med bara 4 200 förstagångsansökningar om asyl i Sverige under 2026. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt myndighetens juliprognos.</strong>

Antalet skrivs ner jämfört med aprilprognosen, då bedömningen låg på 5 000. Planeringsdirektör Eric Ramstedt säger att den nedåtgående trenden hänger ihop både med färre asylsökande till EU och med att det svenska regelverket gjort Sverige mindre attraktivt.

— <em>Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande</em>, säger Ramstedt i ett <a href="https://www.migrationsverket.se/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv/2026-07-24-fa-justeringar-i-juliprognosen.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">pressmeddelande från Migrationsverket</a>.

Samtidigt väntas 17 000 förlängningsansökningar på asylsidan och 59 000 anknytningsärenden. Prognosen utgår från att EU:s tillfälliga skydd för ukrainare enligt massflyktsdirektivet förlängs med ytterligare tolv månader till mars 2028, trots att något formellt beslut ännu inte är fattat.
<h3>Fler ukrainare – färre medborgarskap</h3>
Antalet ansökningar om tillfälligt skydd för ukrainare justeras upp med 1 000 till 10 000 i år. För 2027 antas nivån ligga kvar kring 10 000 om skyddet förlängs, men osäkerheten är stor.

För medborgarskap sänks prognosen till 48 000 inkomna ärenden, bland annat till följd av ny lagstiftning som trädde i kraft i juni. Migrationsverket betonar att osäkerheten om den långsiktiga effekten är stor. Parallellt minskar det asylrelaterade återvändandet när färre söker asyl; prognosen för självmant återvändande justeras ned med 200 utresor både 2026 och 2027.

Migrationsminister Johan Forsell (M) beskriver nivåerna som historiskt låga och jämför med prognosen när regeringen tillträdde, då den enligt honom låg på omkring 19 000 personer det året, rapporterar bland andra TV4.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sju av tio flyktingbarn i Madrid var vuxna</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/sju-av-tio-flyktingbarn-madrid-vuxna/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 09 Jul 2026 08:21:08 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[asyl]]></category>
		<category><![CDATA[ensamkommande flyktingbarn]]></category>
		<category><![CDATA[invandring]]></category>
		<category><![CDATA[Madrid]]></category>
		<category><![CDATA[migration]]></category>
		<category><![CDATA[Spanien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234901</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sju av tio ensamkommande som genomgick ålderstest i Madrid under 2024 bedömdes vara vuxna. Samtidigt har antalet ärenden om åldersbedömning i regionen ökat kraftigt.</strong>

Uppgifterna kommer från åklagarmyndigheten i Madrid och har återgetts av bland andra <a href="https://www.abc.es/espana/madrid/menas-sometidos-pruebas-edad-mayores-anos-20260701014755-nt.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">ABC</a> och <a href="https://gaceta.es/espana/el-negocio-de-los-menas-el-70-de-los-sometidos-a-pruebas-de-edad-en-la-comunidad-de-madrid-son-mayores-de-18-anos-20260706-1149/" target="_blank" rel="noopener nofollow">La Gaceta</a>. De gäller personer som registrerats som ensamkommande minderåriga men där myndigheterna inlett en process för att fastställa om de verkligen var under 18 år.

Under 2024 öppnades 848 ärenden om åldersbedömning i regionen Madrid. Det kan jämföras med 482 ärenden året före. Mer än hälften av ärendena lades dock ned sedan personerna lämnat processen innan den medicinska undersökningen hade genomförts.

Av de 378 fall där en radiologisk undersökning faktiskt genomfördes bedömdes 266 personer vara vuxna. Bara 112 bedömdes vara minderåriga.

Det innebär att omkring 70 procent av de testade visade sig vara över 18 år. Enligt de spanska uppgifterna ligger den nationella andelen upptäckta fall betydligt lägre, omkring 39 procent.
<h3>Förseningar i systemet</h3>
Den kraftiga ökningen av åldersärenden uppges också ha skapat praktiska problem. Enligt åklagarmyndigheten kan väntetiden för de medicinska utlåtandena bli upp till åtta månader, bland annat eftersom radiologiska undersökningar i Madrid hanteras av sjukhuset Gregorio Marañón.

Madridregionen har sedan 2018 tagit emot över 11 000 ensamkommande utländska minderåriga. Under 2024 registrerades 2 442 nya personer i systemet och under 2025 hade antalet redan passerat 1 600, enligt de spanska medierna.

Den regionala regeringen har dessutom gjort 29 polisanmälningar efter egna kontroller som enligt myndigheterna visat att personer på boenden för minderåriga i själva verket var vuxna när de kom in i systemet.

En stor del av inflödet sker via flygplatsen Barajas. Enligt åklagaruppgifterna kom 1 110 av 1 937 registrerade minderåriga under 2024 via flyg, främst från Casablanca och Egypten. Därutöver placeras även personer i Madrid efter att först ha anlänt med båt till Kanarieöarna eller södra Spanien.

Frågan har väckt ny debatt i Spanien om hur åldersbedömningar ska genomföras, hur snabbt misstänkta fall ska kunna kontrolleras och hur resurserna i mottagningssystemet ska fördelas mellan verkligt minderåriga och personer som senare visar sig vara vuxna.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Brittisk granskning: Nästan åtta av tio asylbeslut kan vara felaktiga</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/brittisk-granskning-asylbeslut-felaktiga/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 07 Jul 2026 06:49:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[asyl]]></category>
		<category><![CDATA[asylsökande]]></category>
		<category><![CDATA[Home Office]]></category>
		<category><![CDATA[invandring]]></category>
		<category><![CDATA[migration]]></category>
		<category><![CDATA[Nigel Farage]]></category>
		<category><![CDATA[Reform UK]]></category>
		<category><![CDATA[Restore Britain]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234705</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Storbritanniens asylsystem pressas av hård kritik efter en ny granskning. I ett stickprov bedömdes nästan åtta av tio beviljade asylärenden bygga på för svagt underlag.</strong>

Granskningen har gjorts av <a href="https://www.gov.uk/government/news/inspection-report-published-an-inspection-of-asylum-casework-june-december-2025" target="_blank" rel="noopener nofollow">Independent Chief Inspector of Borders and Immigration</a>, ICIBI, som kontrollerar den brittiska migrations- och gränsförvaltningen. Rapporten gäller Home Offices asylhandläggning under perioden juni till december 2025.

Myndigheten har fortsatt att beta av den stora kön av asylärenden. Men enligt ICIBI har tempot kommit med ett högt pris: kvaliteten i besluten har fallit kraftigt och ligger nu på en ”oacceptabel” nivå.

I ett stickprov granskades 47 bifallsbeslut som fattades i augusti och september 2025. I 37 av fallen, motsvarande 78,7 procent, ansågs underlaget vara otillräckligt. Besluten var därför sannolikt felaktiga, enligt <a href="https://assets.publishing.service.gov.uk/media/6a3cfd23eaee00074150f4a1/An_inspection_of_asylum_casework__June___December_2025_.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporten</a>.
<h3>Kvantitet före kvalitet</h3>
Granskningen bygger även på enkäter med 262 beslutsfattare och 69 tekniska specialister. Omkring 85 procent av de svarande uppgav att högre chefer prioriterade kvantitet framför kvalitet.

Chefsinspektören John Tuckett skriver att försöken att rensa ärendekön ”till varje pris” nu tycks ha slagit direkt mot beslutsfattandet.

— <em>Beslutskvaliteten hade försämrats betydligt och låg på en oacceptabel nivå</em>, skriver han.

Rapporten pekar också på att kvalitetsmålen för både intervjuer och beslut inte har uppnåtts på över två år. Snabb rekrytering, sänkta inträdeskrav, komprimerad utbildning och hårda produktivitetsmål pekas ut som bidragande orsaker.

Home Office har <a href="https://www.gov.uk/government/publications/response-to-an-inspection-of-asylum-casework-june-to-december-2025/response-to-the-independent-chief-inspector-of-borders-and-immigrations-report-an-inspection-of-asylum-casework" target="_blank" rel="noopener nofollow">accepterat</a> samtliga tre rekommendationer och uppger att arbetet med att stärka kvaliteten redan har inletts.

Departementet invänder samtidigt att kritiken bygger på ett litet urval. Enligt uppgifter som återges av RT visar Home Offices egen genomgång av nästan 4 000 ärenden att 94 procent av besluten bedömdes som korrekta utifrån myndighetens kriterier.
<h3>Migrationsfrågan pressar regeringen</h3>
Granskningen kommer samtidigt som migrationsfrågan fortsätter att dominera den brittiska debatten. Reform UK leder knappt över Labour i en <a href="https://www.ipsos.com/en-uk/reform-uk-holds-slim-voting-intention-lead-over-labour-andy-burnham-preferred-pm-nigel-farage-and" target="_blank" rel="noopener nofollow">Ipsos-mätning</a> från juni, med 26 procent mot 24 procent.

Partiledaren Nigel Farage har skärpt sin kritik mot regeringens migrationspolitik. Samtidigt har <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/rupert-lowe-restore-britain-massdeportationer/">Restore Britain</a>, lett av den tidigare Reform UK-politikern Rupert Lowe, vuxit fram som ett nytt parti med ännu hårdare invandringsprofil.

Utvecklingen speglar hur missnöjet med invandringen har blivit en av de mest laddade konfliktlinjerna i brittisk politik, efter flera uppmärksammade rättsfall och återkommande protester kopplade till asyl- och invandringspolitiken.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>EU kan stoppa återvandringsinitiativ före namninsamling</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/eu-kan-stoppa-namninsamling-om-atervandring/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 02 Jul 2026 07:40:35 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[återvandring]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[EU-kommissionen]]></category>
		<category><![CDATA[Europeiska unionen]]></category>
		<category><![CDATA[Eva Vlaardingerbroek]]></category>
		<category><![CDATA[invandring]]></category>
		<category><![CDATA[migration]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234431</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>EU-kommissionen kan stoppa ett medborgarinitiativ om återvandring redan innan Europas väljare får börja samla officiella underskrifter. Bakom initiativet står migrationskritiska debattörer som vill tvinga Bryssel att ta upp krav på invandringsstopp, skärpta återvändanderegler och ett EU-gemensamt system för återvandring.</strong></p>
<p>Initiativet <em>Save Europe Act</em> lanserades i slutet av maj av den nederländska opinionsbildaren Eva Vlaardingerbroek tillsammans med flera migrationskritiska debattörer och aktivister. Man kräver att EU lägger om migrationspolitiken i grunden, med stopp för invandring från länder utanför Europa och västvärlden, skärpta återvändanderegler och ett gemensamt system för återvandring.</p>
<p>Verktyget är EU:s medborgarinitiativ. Det ska i teorin ge medborgarna möjlighet att tvinga kommissionen att ta upp en fråga. För att lyckas krävs minst en miljon underskrifter från EU-medborgare, med trösklar i minst sju medlemsländer. Men först måste Bryssel godkänna själva initiativet.</p>
<!-- wp:html -->
<blockquote class="twitter-tweet" data-width="500" data-dnt="true">
<p dir="ltr" lang="en">We’ve got news.<br /><br />The European Union is threatening to reject the <a href="https://twitter.com/SaveEuropeAct?ref_src=twsrc%5Etfw">@SaveEuropeAct</a>, claiming that preserving the ethnocultural continuity of Europe’s native peoples is racist and goes against “European values.”<br /><br />Watch the video to see our response, sign now and join us in Brussels… <a href="https://t.co/062fcwOtKY">pic.twitter.com/062fcwOtKY</a></p>
— Eva Vlaardingerbroek (@EvaVlaar) <a href="https://twitter.com/EvaVlaar/status/2071891978585858301?ref_src=twsrc%5Etfw">June 30, 2026</a></blockquote>
<p><script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script></p>
<!-- /wp:html -->
<p>Enligt <a href="https://samnytt.se/eu-kan-stoppa-atervandringsinitiativ-innan-namninsamlingen-ens-har-borjat" target="_blank" rel="nofollow noopener">Samnytt</a> har kommissionen nu lämnat ett preliminärt besked till arrangörerna där man öppnar för att avslå ansökan. Skälet uppges vara att förslagen gör åtskillnad mellan människor baserat på etniskt eller kulturellt ursprung och därför kan strida mot EU:s rättighetsstadga och unionens så kallade "grundläggande värden".</p>
<p>Om registreringen nekas får kampanjen inte ens börja samla in de officiella stödförklaringar som krävs inom EU-systemet. Ett avslag skulle därmed stoppa återvandringsförslaget redan i porten – innan den egentliga namninsamlingen har inletts.</p>
<h3>Hundratusentals har gett preliminärt stöd</h3>
<p>Arrangörerna har redan samlat preliminära stödförklaringar via en egen kampanjsida. Enligt Vlaardingerbroek har över 430 000 personer anmält sitt stöd, även om dessa underskrifter saknar formell status i EU-processen.</p>
<p>Organisationen bakom <em>Save Europe Act</em> beskriver initiativet som ett försök att föra upp återvandring och Europas demografiska utveckling på EU:s dagordning. För Bryssel riskerar frågan däremot att bli ett test av hur långt unionens demokratiska verktyg faktiskt sträcker sig när förslagen strider mot den rådande migrationslinjen.</p>
<p>Arrangörerna planerar att resa till Bryssel för att protestera mot kommissionens agerande och meddelar att ett eventuellt avslag kommer att överklagas.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Studie: Därför bedöms vissa invandrare mer kritiskt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/darfor-bedoms-vissa-invandrare-mer-kritiskt/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 11 Jun 2026 08:33:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[invandring]]></category>
		<category><![CDATA[migration]]></category>
		<category><![CDATA[studie]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232977</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Människor är sällan bara för eller emot invandring. En ny metastudie visar att attityderna i hög grad påverkas av vilka egenskaper den enskilda invandraren tillskrivs – från utbildning och arbete till språk, ursprung och skäl för migration.</strong>

Studien, som publicerats i <a href="https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.adz2271" target="_blank" rel="noopener nofollow"><em>Science Advances</em></a>, har gjorts av forskare vid Harvard University och Brigham Young University, som har analyserat 100 studier om attityder till invandring.

Materialet omfattar nära 1,5 miljoner invandrarprofiler som bedömts av drygt 142 000 respondenter i 36 länder. Deltagarna fick ta ställning till fiktiva profiler med olika egenskaper, som utbildning, arbete, språk, familjeband, religion, ursprungsland och skäl för migration.

Resultaten visar att människor i genomsnitt föredrar invandrare som förväntas bidra ekonomiskt. Hög utbildning, arbete, kvalificerade yrken och goda språkkunskaper är faktorer som leder till en mer positiv bedömning.

Även laglig inresa, familjeband och humanitära skäl ses som positivt. Personer utan arbete, med låg utbildning eller svaga språkkunskaper bedöms däremot mer negativt.
<h3>Religion och ursprung spelar roll</h3>
Ett av studiens mer oväntade resultat är att kulturell likhet mellan ursprungs- och värdlandet verkar spela mindre roll än man tidigare trott.

Det innebär dock inte att religion och ursprung saknar betydelse. Invandrare som delar majoritetsbefolkningens religion i värdlandet bedöms mer positivt än personer som tillhör religiösa minoriteter.

Invandrare från länder med muslimsk majoritet bedöms också mer negativt, även om effekten är mindre än för exempelvis arbete, utbildning och språkkunskaper.

Resultaten visar att både ekonomiska och kulturella faktorer påverkar synen på invandring. Även humanitära skäl och juridisk status spelar roll, men i den samlade analysen väger arbete, utbildning och språkkunskaper särskilt tungt.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
