Interpol – Nya Dagbladet

Interpol vill förbjuda krypterad kommunikation

Isac Boman — Tue, 03 Dec 2019 08:49:14 +0000

Barn måste skyddas från sexuella övergrepp och exploatering. Det är argumentet som ska användas av Interpol för att få internationellt stöd för att förbjuda krypterad kommunikation, enligt ett läckt utkast. I utkastet på förslaget som Ars Technica gått igenom framgår att Interpol med kraft ska uppmana leverantörer av tekniktjänster att ge myndigheter tillgång till krypterad data i deras system. Detta, hävdar man, för att bekämpa sexuella övergrepp på barn. Det är dock ännu inte klart om Interpol kommer att släppa ett officiellt uttalande i frågan eller inte. ”Den nuvarande vägen som går mot end-to-end-kryptering som inte ger möjlighet till laglig tillgång, erbjuder inget skydd för världens barn mot sexuell exploatering. Teknologileverantörer måste agera och utforma sina tjänster på ett sätt som å ena sidan säkrar användarnas privatliv och å andra sidan skyddar användarnas säkerhet. Underlåtenhet att ge laglig tillgång till deras plattformar och produkter erbjuder en fristad för förbrytare som kan använda tjänsterna för att sexuellt exploatera barn och hämmar vår globala poliskårs ansträngningar att skydda barnen”, står det att läsa. Personer som närvarade vid konferensen där utkastet togs fram berättar att resolutionsförklaringen egentligen skulle publiceras i veckan, men i epost till New York Times förnekar en talesperson för Interpol att resolutionen på allvar övervägdes. I utkastet påstås det också, stick i stäv med vad experter på integritet och teknik gett uttryck för, att ”teknologer är överens” om att det är möjligt att utveckla system som ger myndigheter tillgång till data samtidigt som användarnas privatliv skyddas, och till och med stärks. Man vill att leverantörer av tekniktjänster till fullo bör samarbeta med domstolar och rättsvårdande myndigheter och lämna ut all information relaterad till utredningar om sexualbrott där minderåriga är inblandade. Detta görs i hög utsträckning redan idag och exempelvis Facebook lämnar ut all sådan information, men FBI och Interpol menar att tillåtande av krypterad kommunikation i praktiken förhindrar deras arbete.

Sverige i insats mot illegal handel med djur

Osignerad — Fri, 03 Mar 2017 08:05:55 +0000

Sverige deltog i den internationella operationen Thunderbird. Syftet var att komma åt den illegala handeln med hotade djur och växter.

Den internationella illegala handeln med utrotningshotade djur och växter omsätter stora summor varje år. Brottstypen har en direkt påverkan på djurliv och miljö, men finansierar även internationella brottssyndikat, militanta grupper eller organisationer och andra organiserade kriminella nätverk. Ett av syftena med "Operation Thunderbird" var att stärka samarbetet mellan berörda myndigheter i Sverige och mellan olika brottsbekämpande myndigheter inom EU och internationellt. Många beslag på antikmässa I operationen som ägde rum den 30 januari till den 19 februari deltog 43 länder. Den samordnades av Interpol och World Customs Organization, WCO. I Sverige deltog bland annat Polismyndigheten, länsstyrelserna, Jordbruksverket, Åklagarmyndigheten, Tullverket, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Kustbevakningen. – Det genomfördes bland annat en kontroll mot årets antikmässa i Stockholm i samverkan med Länsstyrelsen i Stockholm och Jordbruksverket. På mässan beslagtogs bland annat tigertänder, vargskinnspäls och en väska av krokodilskinn, säger Filippo Bassini vid utredningsenheten, Nationella operativa avdelningen, Noa. Noas underrättelseenhet ansvarade för underrättelseinhämtning och var nationell koordinator och kontaktpunkt mot Interpol under operationen.

Källa: polisen.se

Interpol utnyttjas för att tysta opposition och journalister

Osignerad — Wed, 14 Aug 2013 16:30:19 +0000

Interpol, världens största internationella polisorganisation, utnyttjas av regeringar som vill tysta politiska motståndare, journalister och människorättsaktivister. Antalet eftersökta personer på Interpols röda lista har mer än tredubblats de senaste åren och de efterlysta är inte enbart misstänkta brottslingar, visar en genomgång som IPS har gjort. [caption id="attachment_8199" align="aligncenter" width="450"] Foto: JeanBono/Wikimedia Commons[/caption] Interpol har en meddelandeservice där medlemsländerna via Interpol kan skicka ut efterlysningar via färgkodade meddelanden. De mest kända är röda meddelanden där man ber om hjälp med arrestering av misstänkta brottslingar. Interpol går ut med tusentals röda meddelanden varje år. Denna klassificering är det närmsta man kan komma en internationell arresteringsorder idag. Experter på straffrätt uppger att trots att flera av Interpols medlemsländer är stater med korrupta rättssystem och oroväckande människorättssituationer har organisationen inga effektiva mekanismer för att förhindra att länder missbrukar dess system. Iran, Syrien, Sudan, Vitryssland och Zimbabwe - länder som har gjort sig skyldiga till allvarliga människorättskränkningar - finns bland Interpols medlemsländer och alla dessa länder har rödlistade personer på Interpols hemsida. Ett rött meddelande är egentligen inte en arresteringsorder. Varje medlemsland väljer hur man ska agera, men många länder anser att det räcker som rättslig grund för ett gripande. – Interpols röda meddelanden kan ha katastrofala följder. Människor har förvägrats visum vilket lett till att de levt skilda från sina familjer i månader eller år, samt förlorat jobb och försörjning. Företagare kan förlora sin kundkrets och journalister sin trovärdighet. Många vågar inte lämna landet av rädsla för att gripas, säger Alex Mik vid Fair Trials International. Fair Trials International bistår personer som ställs inför rätta i andra länder än sina egna. Organisationen arbetar för närvarande med flera fall och har kritiserat Interpols system för röda meddelanden. – Den ryska aktivisten och journalisten Petr Silaev greps på ett vandrarhem och fick sitta fem timmar med handfängsel i en polisbil och satt sedan gripen i en vecka på begäran av en utredare i Moskva efter att ha rödlistats. Indonesien utnyttjade Interpols system för att officiellt stämpla Benny Wanda som terrorist och smutskasta hans politiska kampanj, säger Mik. Wanda är en av ledarna för självständighetsrörelsen i Västpapua. Personer som hamnar på Interpols röda lista har ingen oberoende domstol dit de kan vända sig för upprättelse. De kan endast begära en granskning av en kommission som Interpol står bakom. De som arbetar inom kommissionen är regeringstjänstemän, IT-experter och inte människorättsexperter. Fair Trials International kräver att Interpol ser till att systemet med röda meddelanden inte utnyttjas för politiska syften och säkerställer att det inte används för att komma åt dem vars enda "brott" är politisk opposition. År 2011 analyserade International Consortium of Investigative Journalists, ett projekt för granskande journalistik, Interpols röda lista. Fler än 2 200 av de 7 622 röda meddelanden som granskades från år 2010 hade skickats ut av länder som inte garanterar några politiska eller medborgerliga rättigheter, enligt organisationen Freedom House. Nästan hälften av de analyserade efterlysningarna, 3 600, kom från länder som Transparency International rankar som världens mest korrupta. Interpol rapporterar att 2 343 röda meddelanden publicerades 2005, medan 6 344 publicerades 2010 och 7 678 år 2011. Fram till och med 2008 var nationella polismyndigheter tvungna att vända sig till Interpol vid varje publicering av ett rött meddelande. Idag skrivs varje efterlysning in direkt i systemet av polismyndigheterna själva för att spara tid och pengar. Denna information har alla världens polismyndigheter ögonblickligen tillgång till, innan Interpol granskat uppgifterna. I februari 2013 uppmanade pressfrihetsorganisationen Reportrar utan gränser Interpol att dra tillbaka en efterlysning av den franska journalisten Daniel Lainé, som hamnat på Interpols röda lista och som därmed förhindrades att arbeta som reporter utanför Frankrike. Organisationen sa att det var tydligt att Lainé utsatts för en komplott genom skriftliga anklagelser från någon som aldrig varit närvarande vid rättegången som hölls i Kambodjas huvudstad Phnom Penh. Den 1 juli 2012 införde Interpol en ny resolution gällande röda meddelanden i syfte att säkerställa att publicering av dessa uppfyller höga standarder. Men enligt Fair Trials International går reformen inte tillräckligt långt. Interpol är en organisation med 190 medlemsländer och en årlig budget på över motsvarande 520 miljoner kronor. Pengarna kommer från medlemsländerna. Enligt organisationens konstitution är Interpol skyldig att verka i enlighet med "andan i den universella deklarationen av de mänskliga rättigheterna". I tidskriften the International Enforcement Law Reporter skrev Interpol 2012 att dess "omfattande rättsliga ramar säkerställer att behandling av information via Interpols kanaler (inklusive röda meddelanden) sker i enlighet med Interpols regelverk". IPS har förgäves sökt ansvariga vid Interpol för en kommentar. Ida Karlsson/IPS

Svenske Halif greps i Bulgarien – var efterlyst av Interpol

Osignerad — Thu, 20 Jun 2013 18:56:56 +0000

51-åriga Halef Tak från Lidköping greps under sin solsemester i Bulgarien. Han greps av bulgarisk polis på order av turkiska Interpol för "politisk brottslighet". [caption id="attachment_5053" align="aligncenter" width="450"] Bulgarisk polis tog fingeravtryck på Halif. Foto: Privat[/caption] Halef, som har både svenskt och turkiskt medborgarskap, anklagas för inblandning i organisationer som värnat om kurdiska intressen i Turkiet. Han flydde till Sverige från Turkiet 1989. Familjen oroar sig över att Bulgarien kommer att utlämna Halef till Turkiet - där han riskerar att få livstids fängelse. Svenska utrikesdepartementet säger att det rör sig om ett mycket komplicerat ärende. – Det blir krångligare när det är tre länder som ett ärende gäller, men egentligen sker samarbetet bara mellan staten som begärt någon utlämnad och staten som har personen i förvar. Det tredje landet har inte någon inverkan och kan inte intervenera, säger UD:s Kent Öberg till SVT. Halef Tak har två dagar efter gripandet givits en bulgarisk advokat. Han har också enligt familjen fått träffa den svenske honorärkonsuln i Varna, Bulgarien.