<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>intensivvård &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/intensivvard/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 18 May 2023 08:40:01 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>intensivvård &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Intensivvårdssjuksköterskor upplevde moralisk stress under coronakrisen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/intensivvardssjukskoterskor-upplevde-moralisk-stress-under-coronakrisen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/intensivvardssjukskoterskor-upplevde-moralisk-stress-under-coronakrisen/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 18 May 2023 07:31:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[coronakrisen]]></category>
		<category><![CDATA[intensivvård]]></category>
		<category><![CDATA[studie]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=150321</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Under coronakrisen upplevde svenska intensivvårdssjuksköterskor en hög grad av moralisk stress, visar en ny studie. Bland annat berodde detta på att man tvingades neka anhöriga att besöka svårt sjuka patienter.
</strong>

Studien genomfördes <a href="https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/23779608231169218" target="_blank" rel="noopener">under</a> 2021 vid Luleå tekniska universitet där 220 intensivvårdssjuksköterskor från 15 olika intensivavdelningar svarade på ett frågeformulär gällande sitt arbete och sin hälsa kring den här tiden.

Av studien framkom att en stor andel upplevde moralisk stress under coronakrisen på grund av de särskilt svåra situationer som uppstod, det vill säga att man hamnar i situationer och måste göra saker som inte känns helt rätt efter sin egna etiska kompass. Ett återkommande problem som forskarna pekar på är de svårigheter man haft med att kommunicera med patienter, något som även blev påtagligt när anhöriga inte fick komma in på intensivavdelningarna.

Enligt forskarna, som tittat på ämnet från ett internationellt perspektiv i andra studier, menar man att svenska intensivvårdssjuksköterskor verkar ha påverkats ännu mer negativt av den tvingade frånvaron av anhöriga.

–  <em>I Sverige har vi en tradition av att jobba personcentrerat. Våra sjuksköterskor är skolade i det och under pandemin rycktes en av de viktigaste förutsättningarna bort, de närstående</em>, säger Åsa Engström, professor i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, <a href="https://www.forskning.se/2023/05/12/moralisk-stress-hos-iva-sjukskoterskor-under-pandemin/" target="_blank" rel="noopener">till</a> forskning.se.

<strong>Att behöva utföra</strong> <strong>vård</strong> man inte upplevde som meningsfull gav en moralisk stress under coronakrisen. Exempelvis kunde det handla om att göra livräddande åtgärder på en patient som man visste inte hade någon chans att överleva. Många upplevde även stora problem inom verksamheten där man kände effekten av en bristande organisation.

Bland annat kunde det handla om att man behövde ta ansvar för fler patienter än vanligt, ta ansvar för nya kollegor och studenter samt att inte alltid känna till sina kollegors kompetens i pressade situationer.

Många vittnade om en klart försämrad hälsa under coronakrisen på grund av den moraliska stressen, med bland annat mer sömnproblem och minskat välbefinnande. Ungefär fyra procent upplevde symptom av utmattning och 21 procent hade tankar på att lämna sitt yrke.

Forskarna menar att ledarskap och organisering är viktigt för att motverka den moraliska stressen och för att fler intensivvårdssjuksköterskor ska vilja stanna på sina arbeten.

– <em>Nu behövs möjlighet att reflektera över vad vi var med om. Det är också viktigt att få tillbaka sådant som förlorades under pandemin, till exempel kontakten med närstående</em>, säger Engström.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/intensivvardssjukskoterskor-upplevde-moralisk-stress-under-coronakrisen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sverige – ett av Europas minst coronadrabbade länder</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/sverige-ett-av-europas-minst-coronadrabbade-lander/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/sverige-ett-av-europas-minst-coronadrabbade-lander/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 08 Dec 2021 08:28:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[coronaviruset]]></category>
		<category><![CDATA[dödsfall]]></category>
		<category><![CDATA[intensivvård]]></category>
		<category><![CDATA[Smittspridning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=113217</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Trots att Sverige haft mycket mjukare mildare repression och coronarestriktioner än många andra europeiska länder, som istället infört storskaliga och omfattande nedstängningar, har vi ändå betydligt lägre dödstal. Orsaken kan vara att svenskarna uppnått en naturlig flockimmunitet, menar expert.</strong>

Enligt statistik från John Hopkins university, som gåtts igenom av <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/lVe939/sverige-ett-av-europas-minst-covidfarliga-lander-just-nu" target="_blank" rel="noopener">Aftonbladet</a>, har 39 av 46 länder i Europa högre dödstal per miljon invånare än Sverige – och av de 13 länder där det finns tillgänglig statistik har 11 högre andel patienter som intensivvårdas än Sverige.

38 av 46 länder har också en högre andel smittade än Sverige, detta trots att den svenska coronapolitiken varit betydligt mindre hård och repressiv än i många andra europeiska länder där medborgarna i vissa fall inte ens fått lämna sina hem utan "godtagbara" skäl.

<em>– Det finns en möjlighet att vi klarar oss så bra nu på grund av att vi var hårt drabbade då (i början av pandemin), att vi har någon typ av populationsimmunitet sedan dess</em>, menar Niklas Arnberg som är professor i virologi vid Umeå universitet.

<strong>Enligt statistiken hade</strong> <strong>Sverige</strong> mellan den 22 och 28 november 187 bekräftade smittofall per miljon invånare – i exempelvis mikronationen Andorra så handlar det istället om 2397 fall per miljon invånare.
För dödsfall ligger Sveriges, enligt John Hopkins, statistik på 0,4 nya dödsfall per miljon invånare – långt efter exempelvis Ungern som ligger på 18,6.

Trots att Sverige alltså ligger mycket lågt både vad gäller dödsfall och intensivvårdade patienter finns det ändå många som fortsatt lobbar för skärpta restriktioner och begränsningar av medborgarnas fri- och rättigheter – ofta med hänvisningar till nya virusvarianter.

Så sent som idag den 8:e december införde makthavarna nya coronarestriktioner - där medborgarna bland annat uppmanas att bära <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-ar-coronaatgarderna-som-infors-i-morgon" target="_blank" rel="noopener">munskydd</a> i kollektivtrafiken, socialt distansera sig från andra människor och arbeta hemifrån om möjligt.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/sverige-ett-av-europas-minst-coronadrabbade-lander/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Allt fler vaccinerade intensivvårdas &#8211; för covid-19</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/allt-fler-vaccinerade-intensivvardas-for-covid-19/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/allt-fler-vaccinerade-intensivvardas-for-covid-19/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 01 Jun 2021 04:36:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[coronavaccin]]></category>
		<category><![CDATA[coronaviruset]]></category>
		<category><![CDATA[intensivvård]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=102266</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En majoritet av de patienter över 65 år som just nu intensivvårdas för covid-19 på Akademiska sjukhuset i Uppsala är vaccinerade med sin första dos av vaccinet. Läkare menar dock att sjukdomsfallen inte kan kopplas till vaccinet utan att det handlar om att patienterna ännu inte är ”färdigvaccinerade”.</strong>

Vänsterpopulistiska Schibsted-tidningen Aftonbladet <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/7KeEKK/andelen-vaccinerade-over-65-pa-iva-i-uppsala-okar--inte-konstigt" target="_blank" rel="noopener">rapporterar</a> att de flesta 65-åringar och äldre som intensivvårdas i Uppsala för covid-19 är personer som har injicerats med vaccinet, men läkare hävdar att utvecklingen är väntad och att det beror på att patienterna ännu inte har fått ”fullt skydd”.

<em>– Vi kan se att det är några som läggs in på iva som har fått en första dos. De har än så länge inte fått två doser och kan därför inte räkna med fullt skydd</em>, säger överläkaren Magnus von Seth, medicinskt ledningsansvarig på iva.

<strong>De vaccinerade som insjuknat</strong> ska ha vaccinerats med såväl Pfizers som Astra Zenecas vaccin och det handlar i Uppsala om minst 16 patienter.

Situationen ser ut på ett liknande sätt i andra delar av landet och Göran Karlsson som är överläkare på centralsjukhuset i Karlstad menar att utvecklingen inte är förvånande.

<em>– Eftersom i princip alla i hela Sverige över 65 har erbjudits minst en dos vaccin är det inte konstigt att majoriteten av de över 65 som ligger på iva är vaccinerade</em>, menar han och vidhåller att det generellt är färre som intensivvårdas nu än innan vaccinationsprogrammen drog igång.

Han poängterar också att vaccinet inte gör alla människor immuna och att ett antal svenskar fortfarande kommer att bli sjuka även om de vaccinerar sig.

<em>– Om ett vaccin till exempel har 90 procents effektivitet innebär det att nio av tio blir immuna, men att en av tio inte blir det, och det innebär att man kan bli sjuk precis som alla andra.</em>

<strong>Enligt Svenska intensivvårdsregistret</strong> har omkring 200 vaccinerade svenskar hamnat på intensivvården efter att ha fått sina injektioner. Mörkertalen kan dock vara stora och man vet heller inte om sjukdomsförloppet ser annorlunda ut för de som intensivvårdas efter att de vaccinerat sig.

<em>– Hur det går för dem, om de har liknande längd på sjukhustiden, om det är samma grad av dödlighet, det här är sådant som kommer att komma fram längre fram, men det tar säkert ett halvår innan vi vet något om det</em>, säger Göran Karlström.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/allt-fler-vaccinerade-intensivvardas-for-covid-19/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>16</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fetma vanligt hos coronapatienter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/fetma-vanligt-hos-coronapatienter/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/fetma-vanligt-hos-coronapatienter/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 03 Apr 2021 11:08:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[coronaviruset]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[intensivvård]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=98611</guid>

					<description><![CDATA[<strong>De svenskar som intensivvårdas med covid-19 är mycket tyngre än genomsnittet, visar en genomgång. Den genomsnittlige coronapatienten väger 11 kilo mer än andra intensivvårdspatienter och läkare konstaterar att fetma ökar riskerna att bli allvarligt sjuk.</strong>

<em>– Övervikt är ju kopplat till en rad andra sjukdomar, som högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar, men det verkar också som om övervikten i sig är en riskfaktor, </em><a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/inlagda-pa-covid-iva-vager-11-kg-mer-an-andra-patienter" target="_blank" rel="noopener">säger</a> Johnny Hillgren, intensivvårdsläkare och ordförande för Svenska intensivvårdsregistret, till TT.

Att en stor del av patienterna som har covid-19 och intensivvårdas lider av fetma är alltså tydligt, men exakt hur stort problemet är vet man ännu inte eftersom alla intensivvårdsavdelningar ännu inte inrapporterar patienternas längd och vikt till det nationella registret.

<em>– Men från alldeles nyligen rekommenderar vi alla att göra det, så att vi kan följa det här. Det ser lite olika ut hur många avdelningar som faktiskt gör det, vilket jag kan ha förståelse för. Det är en hel del annan data som också ska rapporteras in och om valet står mellan mer tid för patienten och mer administration, så är ju valet enkelt</em>, säger Johnny Hillgren.

<strong>Den data man hittills</strong> fått in visar på att personer som intensivvårdas med covid-19 väger 87,9 kilo i snitt jämfört med 77,1 kilo för de som intensivvårdades innan coronapandemin.

Även brittisk forskning har visat att fetma ökar riskerna för att hamna på sjukhus och att även vanlig övervikt (BMI på 25 eller mer) ger ökad risk.

En orsak till att feta lättare hamnar på intensivvården med covid-19 tros vara att de har sämre lungkapacitet än övriga redan innan de smittats av viruset, en annan är att feta människor lättare får allvarliga inflammationer.

Forskare menar också att människor med fetma har lättare att bilda proppar och generellt har ett sämre immunförsvar än normalviktiga.

<em>– Därutöver blir också själva vården mer komplicerad, eftersom överviktiga är svårare att ventilera i samband med respiratorvård</em>, säger Johnny Hillgren.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/fetma-vanligt-hos-coronapatienter/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
