integration – Nya Dagbladet

S-politiker: syrisk hemtjänstman som plågade dementa kan få stanna i Sverige

Jan Sundstedt — Tue, 01 Sep 2026 15:33:18 +0000

En tidigare hemtjänstman med bakgrund i Syrien filmade och förnedrade äldre i deras egna hem. När Örebropartiets Markus Allard på mustigt språk i en debatt sade att han ville få ut den dömde mannen ur Sverige svarade den socialdemokratiska regionpolitikern Linn Svansbo att mannen kan vara kvar i Sverige. Ordväxlingen ägde rum i Youtubekanalen Studio 3 under en debatt om bland annat integration. Markus Allard använde en mindre smickrande beskrivning av mannen, vilket fick Linn Svansbo att fråga hur ett sådant språk skulle "hjälpa integrationen". – Jag vill inte ha integration. Jag vill få ut den här människan, svarade Allard. Linn Svansbo menade att språkbruket sammanfattade hans politiska agenda. När Allard därefter slog fast att han ville skicka ut den dömde mannen ur Sverige, frågade han om Svansbo ville ha honom kvar. Efter en kort tvekan svarade hon: – Eh, ja. Den dömde mannen som Linn Svansbo inte tycks ha några problem med att han får vara kvar i Sverige har enligt åtalet bland annat uttryckt följande till äldre och dementa han hade ansvar för: — Du ser ut som en apa! – ska ha sagts till en 92-årig kvinna. — Ät skit! Hora! – till samma kvinna vid ett annat tillfälle. — Jag svär vid Allah att jag ska låta dig frysa! – till en 81-årig man.

Straffet: ett års fängelse

Den 22-årige mannen, Abdulrahman Al Khleef Almasalmeh, arbetade inom hemtjänsten i Örebro. I april dömde Örebro tingsrätt honom till ett års fängelse för 36 fall av kränkande fotografering och sju fall av ofredande mot äldre kvinnor och män. Flera av de drabbade hade demens. Mannen filmade dem i deras bostäder utan deras samtycke och spred inspelningarna. På filmerna förolämpade och förnedrade han de äldre. Tingsrätten framhöll att offren befann sig i en skyddslös ställning och att mannen missbrukade det förtroende han hade som anställd. Domstolen friade mannen från två åtal om misshandel men dömde honom i stället för ofredande för gärningarna. Mannen ålades utöver fängelsedomen att betala sammanlagt 192 000 kronor i skadestånd. Abdulrahman Al Khleef Almasalmeh kom från Syrien till Sverige som elvaåring 2015 och fick senare svenskt medborgarskap. Regeringsformen förbjuder svenska myndigheter att landsförvisa svenska medborgare. Dagens grundlag stoppar därför Allards krav. Örebropartiet vill emellertid kunna riva upp medborgarskap och utvisa personer som partiet inte betraktar som svenska. I en text efter debatten skrev Svansbo om hot som riktats mot henne och angrep Allards språkbruk. Hon nyanserade däremot inte sitt besked om att mannen skulle få stanna i Sverige. Linn Svansbo är ersättare för Socialdemokraterna i Region Stockholms fullmäktige.

Statlig utredning: Parallella samhällsstrukturer präglar svenska bostadsområden

Markus Andersson — Thu, 20 Aug 2026 11:37:25 +0000

En statlig utredning varnar för att klaner, kriminella nätverk och andra informella maktstrukturer upprätthåller parallella system vid sidan av det svenska samhället. Det kan handla om egen rättsskipning, beskyddarverksamhet, informell bostadsförmedling och medling i konflikter. I vissa områden riskerar kriminella och släktbaserade nätverk att tränga undan ordinarie samhällsfunktioner, varnar den statliga utredningen SOU 2026:53 som överlämnats till regeringen. Granskningen beskriver hur familj, släkt eller klan kan väga tyngre än individens frihet och svensk lag. Följden kan bli att brott tystas ned, konflikter löses utanför rättssystemet och människor pressas att följa gruppens regler. Polismyndighetens underlag visar att omkring 480 000 människor bor i områden där parallell rättsskipning mellan kriminella och boende bedöms vara ett problem. Omkring 549 000 bor i områden där informell bostadsförmedling förekommer. Siffrorna betyder inte att alla dessa personer tillhör en klan eller själva använder systemen, utan visar hur många som bor i de områden där polisen har bedömt att problemen finns. I områden med sammanlagt omkring 175 000 invånare förekommer samtliga fyra problemformer som polisen har undersökt: parallell rättsskipning, beskyddarverksamhet, medling och informell bostadsförmedling.

Hedersnormer och släktbaserade kriminella nätverk

Utredningen pekar inte minst på hedersnormer, låg tillit till myndigheter och släktbaserade kriminella nätverk som samhällshotande problem. I flera fall försöker sådana nätverk påverka eller infiltrera offentlig verksamhet. Tjänstemän kan utsättas för hot och påtryckningar, medan invånare riskerar att förlora tillgången till de rättigheter som gäller för alla andra. Regeringen skriver att parallella samhällsstrukturer har förstärkt utanförskapet. Utredningen vill nu att Boverket och SCB tar fram bättre sätt att mäta problemen. Den föreslår också en nationell samordnare och en särskild utredning om hur parallell rättsskipning ska motverkas. Granskningen har inte kunnat fastställa exakt hur många människor som styrs av de parallella systemen, men slår fast att följderna kan bli långtgående även om de personer som upprätthåller strukturerna är få.

Dansk varning: Lojalitetskrav kan pressa muslimska handläggare

Emil Fjellstedt — Fri, 10 Jul 2026 09:47:18 +0000

Muslimska handläggare kan i vissa fall hamna i en lojalitetskonflikt när familjer och nätverk förväntar sig att de ska sätta gemenskapens intressen före myndighetsuppdraget. I en dansk artikel, som hänvisar till Jyllands-Posten, lyfts risken för att handläggare med muslimsk bakgrund kan utsättas för lojalitetskrav och påtryckningar från familjer och miljöer som delar deras ursprungsland. Den gemensamma bakgrunden kan skapa förväntningar om att handläggaren ska hjälpa familjen, bortse från uppgifter som rapporterats till myndigheten eller avstå från ingripande åtgärder. Påtryckningar kan i vissa fall också riktas mot handläggarens anhöriga. Samma språkliga och kulturella erfarenhet kan underlätta kontakten med familjer, men också göra opartiskheten mer komplicerad. Risken är att släkt-, heders- och nätverkslojaliteter kolliderar med yrkesrollen.

Uppgifter om sekretessbrott och värderingskonflikter

I Århus har kommunanställda enligt uppgift lämnat ut sekretesskyddade ärendeuppgifter. Antropologen och läraren Sofie Danneskiold-Samsøe uppges samtidigt ha mött studenter som sagt att de inte skulle medverka till att placera barn från muslimska familjer utanför hemmet, eftersom det skulle strida mot deras syn på familjens sammanhållning. Socialdemokratens tidigare utlänningspolitiske talesperson Frederik Vad har också varnat i Folketinget för att personer kan använda positioner i samhället för att motarbeta det han beskrivit som danska värderingar. — Arbete, utbildning, bostad, tillträde till föreningslivet och ett fläckfritt belastningsregister är inte tillräckligt, om man samtidigt använder sin position för att undergräva det danska samhället inifrån, sade Vad i Folketinget.

Regeringen vill strama åt anhöriginvandringen

Emil Fjellstedt — Tue, 02 Jun 2026 12:38:38 +0000

Regeringen och Sverigedemokraterna vill skärpa reglerna för anhöriginvandring. Förslagen innebär bland annat hårdare försörjningskrav och en ny väntetid på två år innan anhöriga kan komma till Sverige. Migrationsminister Johan Forssell (M) presenterade förslagen tillsammans med företrädare för Tidöpartierna på tisdagen. Enligt regeringen ska reglerna stramas åt för att Sverige ska närma sig EU:s miniminivåer. Försörjningskravet ska skärpas kraftigt och även prövas vid förlängningsansökningar, rapporterar Expressen. En person som vill ta hit anhöriga ska därmed behöva visa att familjens försörjning är säkrad även på sikt. Regeringen vill också införa en väntetid på två år innan en ansökan kan lämnas in. Arbetskraftsinvandrare, forskare, doktorander och vissa flyktingar ska enligt uppgifterna undantas från det kravet. — Omläggningen syftar ytterst till att bryta det utanförskap, den segregation och den utsatthet som i spåren av en kravlös migrationspolitik och integrationspolitik tyvärr har blivit alldeles för vanlig, säger Forssell. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober i år.

Förortsdialekt kan minska chansen till jobb

Emil Fjellstedt — Wed, 13 May 2026 09:10:10 +0000

Allt fler företagsledare uppger att religion, kulturella uttryck och förortsdialekt påverkar deras bild av jobbkandidater negativt. I en ny rapport från Stiftelsen Järvaveckan och PwC Sverige svarar 37 procent att flytande svenska med förortsdialekt kan försämra intrycket vid en anställningsintervju. Rapporten Näringslivet: Mångfald och inkludering 2026 bygger på svar från 500 företagsledare i Sverige. Undersökningen har genomförts av Verian på uppdrag av Järvaveckan Research i samarbete med PwC Sverige. Rapporten publiceras nu för fjärde året i rad. Enligt stiftelsen, som presenterar rapporten, har negativa uppfattningar om kulturella och religiösa uttryck blivit vanligare vid rekryteringar. Andelen företagsledare som säger att religiösa och kulturella uttryck påverkar bilden av en kandidat negativt har ökat från 51 till 61 procent på ett år. Språket är en av de faktorer som väger tyngst vid anställningsintervjuer. Enligt rapporten påverkas 86–87 procent negativt av knapphändig svenska, medan 37 procent uppger att en kandidat som talar flytande svenska med förortsdialekt påverkar intrycket negativt.

”Riskerar att klassas som diskriminering”

Ahmed Abdirahman, vd för och grundare av Stiftelsen Järvaveckan, beskriver utvecklingen som problematisk eftersom kandidater som kallas till intervju redan bedömts uppfylla grundläggande krav för tjänsten. — Att fördomarna ökar är djupt problematiskt. En person som tagit sig så långt som till en intervju har bevisligen de rätta grundläggande kvalifikationerna. Men i nästa steg kan bilden av kandidaten påverkas negativt till följd av exempelvis en förortsdialekt eller religion. Då riskerar vi också att hamna i situationer som skulle kunna klassas som diskriminering, säger han i en kommentar till rapporten. Undersökningen visar även att 38 procent av företagsledarna uppger att muslimsk tro påverkar bilden av en kandidat negativt. När det gäller namn svarar 23 procent att namn som klingar afrikanskt påverkar bedömningen negativt. 22 procent säger samma sak om namn med ursprung i Mellanöstern.

Rekrytering via nätverk

Rapporten pekar också på att rekrytering i stor utsträckning fortfarande sker genom personliga kontakter och informella nätverk. Enligt Järvaveckan kan detta försvåra vägen in på arbetsmarknaden för personer som saknar etablerade kontakter, i synnerhet nyanlända och personer med utländsk bakgrund. Samtidigt uppger fler storföretag att de arbetar aktivt med inkludering och mångfald. Bland dessa svarar 45 procent att de arbetar aktivt för att stärka inkludering och mångfald, jämfört med 34 procent året innan. Stödet för ytterligare lagstiftning är däremot svagt. Enligt rapporten anser omkring en fjärdedel av företagsledarna att mer lagstiftning behövs för att öka mångfald och inkludering. Betydligt fler, 67 procent, anser att Sverige behöver mer högkvalificerad arbetskraftsinvandring för sin kompetensförsörjning.

Allard i migrationsduell: ”Kaosblattarna ska ut med huvudet före”

Emil Fjellstedt — Mon, 27 Apr 2026 10:45:10 +0000

Örebropartiets partiledare Markus Allard riktar hård kritik mot Tidöregeringens invandringspolitik och kallar det utlovade paradigmskiftet för ett ”bedrägeri mot väljarna”. I en debatt med Liberalernas Martin Melin säger han att hundratusentals personer måste lämna Sverige.

Uttalandet gjordes i programmet Duellen, där Markus Allard mötte Liberalernas riksdagsledamot och rättspolitiske talesperson Martin Melin. I debatten gick Allard till frontalangrepp mot regeringens och samarbetspartiernas migrationspolitik, rapporterar Fria Tider.

Allard menade att löftet om ett paradigmskifte efter valet inte har infriats.

— Paradigmskiftet är ett bedrägeri mot väljarna. Man kan inte hävda något annat, sade han i debatten.

Markus Allard @Markus_Allard : Tidöregeringens paradigmskifte är ett bedrägeri mot väljarna.

Tidö har kastat bort 4 år. pic.twitter.com/gwbW7P9ucN
— Alexander Sjöstedt (@SeastedtInc) April 26, 2026

Kräver massutvisningar

Enligt Allard krävs betydligt mer långtgående åtgärder än de som regeringen hittills har genomfört. Han sade att Sverige behöver utvisa ”hundratusentals personer” som enligt honom har levt på bidrag under lång tid.

— Det finns så mycket kaosblattar i det här landet som inte ska vara här. De ska ut med huvudet före, sade Allard.

Allard kritiserade även situationen i Örebro, där han hävdade att personer kan läsa SFI under mycket lång tid utan att etablera sig i samhället. När Martin Melin invände att problemet beror på bristande krav svarade Allard med att peka på regeringens ansvar.

— Ni har suttit i regering nu i fyra år. Fyra, sade han.

Allard menade även att Tidöpartierna har varit passiva och därför inte åstadkommit det migrationspolitiska skifte som väljarna utlovades.

Rapport: Hälften i utsatta områden har övervägt att lämna Sverige

Emil Fjellstedt — Fri, 03 Apr 2026 12:47:48 +0000

Mer än varannan invånare i ett utsatt område har haft tankar på att lämna Sverige. Det visar en ny rapport från Järvaveckan Research och Indikator Opinion som kartlägger synen på integration, politisk delaktighet och framtidstro. I rapporten "Sverigerapporten: Vägar till integration, politisk delaktighet och framtidstro" har Järvaveckan Research och Indikator Opinion frågat ett brett urval av svenska medborgare – med ett särskilt fokus på boende i utsatta områden. Resultaten är tydliga: 51 procent av de boende i utsatta områden uppger att de haft tankar på att lämna Sverige. Bland personer med utländsk bakgrund i samma områden är siffran ännu högre – 55 procent. I övriga Sverige är motsvarande siffra 39 procent.

Missnöje och otrygghet vanligaste skälen

Det vanligaste skälet till tankar om att lämna är missnöje med samhällsutvecklingen och ökad otrygghet – detta gäller i båda grupperna. Höga skatter anges av 36 procent av de boende i utsatta områden, medan släkt och vänner utomlands nämns av 17 procent. Bostadsmarknadens problem anges av 16 procent. Det finns tydliga skiljelinjer utifrån bakgrund. Bland svenskfödda i utsatta områden anger 52 procent missnöje med samhällsutvecklingen. Bland utomeuropeiskt födda i samma områden är den siffran 29 procent – för denna grupp är i stället höga skatter det vanligaste svaret. Bland unga (18–29 år) med svensk bakgrund i utsatta områden anger 57 procent missnöje med samhällsutvecklingen. Motsvarande siffra för unga med utländsk bakgrund är 39 procent.

Bred samsyn om jobb och språk

Rapporten visar också en tydlig samsyn kring integrationsfrågorna. Hälften – 51 procent – av de boende i utsatta områden ser arbete som nyckeln till integration, och 53 procent menar att bristande svenska är det främsta hindret. Stödet för språkkrav i vård, skola och omsorg är brett: 82 procent i utsatta områden och 92 procent i övriga Sverige ställer sig positiva. Totalförbud mot religiösa friskolor har stöd hos 51 procent i utsatta områden och 66 procent i övriga. Politisk delaktighet är ett annat område som lyfts fram i rapporten. Hela 60 procent av de boende i utsatta områden anser att politiker inte bryr sig om dem, men 48 procent – fler än i övriga Sverige (38 procent) – känner ändå att de kan påverka. Ahmed Abdirahman, vd för Stiftelsen Järvaveckan, kommenterar resultaten: — Rapporten visar både samsyn och sprickor. Det finns en bred enighet om språkets betydelse i välfärden, men också tydliga skillnader i synen på andra förslag som ofta hamnar i integrationsdebatten, säger han. Han lyfter även arbetsmarknaden: — Det finns en bred enighet om att jobb är nyckeln till integration. Men rapporten visar också att vi har olika syn på vad som hindrar människor från att lyckas, konstaterar Abdirahman.

Integrationen havererar: 100 000 fler utan egenförsörjning – på bara tio år

Jan Sundstedt — Fri, 20 Mar 2026 08:51:20 +0000

Över en halv miljon utrikes födda i Sverige saknar egenförsörjning – trots att sysselsättningsgraden i gruppen nått sin högsta nivå någonsin. Kunskapsverkets nya rapport "Hur går integrationen?" visar ett Sverige där utanförskapet växer i absoluta tal även när andelen i arbete ökar. Sverige har aldrig haft fler utrikes födda i arbete. Ändå lever 550 000 utrikes födda utan egenförsörjning – ett antal som ökat med 100 000 på tio år, enligt Kunskapsverkets rapport från 2026. Av dem som invandrat efter 2005 saknar 37 procent egenförsörjning. Paradoxen är påtaglig: sysselsättningen stiger, men utanförskapet bromsar inte. Sysselsättningsklyftan kvarstår trots förbättringen. Bland utrikes födda arbetar 70 procent – att jämföra med 84 procent bland inrikes födda. Arbetslösheten uppgår till 8,9 procent i gruppen, mot 2,3 procent bland inrikes födda. Skillnaderna speglar en strukturell tröskel som sysselsättningsstatistiken inte fångar, där en central orsak är utbildningsgapet. Över en halv miljon utrikes födda saknar tillräckliga läsfärdigheter för arbetsmarknaden. Hälften av de utrikes födda kom ursprungligen från flyktingländer – Syrien, Irak, Iran, Somalia och Afghanistan – vilka är länder med ofta ofullständiga skolsystem. [caption id="attachment_176238" align="alignnone" width="640"] Montage. Foto: Sincerely Media/Unsplash, Migrationsverket[/caption]

En femtedel av befolkningen utrikes födda

Sfi är tänkt att bygga bryggan till det svenska arbetslivet, men Skolinspektionen underkände 24 av 30 granskade sfi-verksamheter i sin senaste granskning. Arbetsmarknaden erbjuder inte heller de jobb som passar bäst. Nästan 7 av 10 som fått jobb sedan 2014 arbetar i sektorer som maximalt kräver gymnasiekompetens – positioner som ofta kräver språkfärdigheter och sociala nätverk som nyanlända saknar. Utanförskapet sträcker sig bortom arbetsmarknaden. Vid riksdagsvalet 2022 röstade 89 procent av inrikes födda – mot 67 procent av utrikes födda, enligt SCB. Demokratiskt deltagande och ekonomisk självständighet hänger samman, och klyftan på båda fronterna vidgas. Sverige har 2,2 miljoner utrikes födda invånare – 21 procent av befolkningen – enligt SCB. Att över en fjärdedel av dessa lever utan egenförsörjning reser frågor som varken rekordsysselsättning eller välformulerade integrationsplaner har besvarat.

Nyanlända i Norge kan förlora uppehållstillstånd vid avtalsbrott

Jan Sundstedt — Mon, 26 Jan 2026 09:00:29 +0000

Det norska högerpartiet Høyre vill införa ett "medborgarskapskontrakt" för nyanlända. Den som bryter mot villkoren riskerar minskade bidrag och att förlora sitt uppehållstillstånd. Kontraktet ska undertecknas av alla som omfattas av det norska introduktionsprogrammet – ett obligatoriskt program för nyanlända flyktingar med språkundervisning och samhällsorientering. — Vi ser att vi har misslyckats totalt med integrationen under de senaste åren, säger Høyres stortingsrepresentant Tage Pettersen till NRK. Enligt förslaget räcker det inte att delta i språkundervisning – man måste också klara ett prov och vara aktivt arbetssökande. Den som inte uppfyller kraven kan nekas permanent uppehållstillstånd eller medborgarskap. Høyre har hämtat inspiration från systerpartiet Moderaterna och lägger fram förslaget i Stortinget denna vecka.

Kritik mot förslaget

Kommunorganisationen KS varnar för att resurser som borde gå till integration i stället kommer att användas för kontroll. — Vi ifrågasätter fortfarande om detta är rätt verktyg för att uppnå det vi alla vill, nämligen bästa möjliga integration, säger KS:s regionchef Helge Eide. Även norska Nav och Lärarförbundet är kritiska till förslaget. Tage Pettersen vidhåller dock att något måste göras och hänvisar till statistik som visar att över hälften av de nyanlända flyktingarna får socialbidrag.

Isländskt universitetssjukhus inför språkkrav

Redaktionen — Wed, 03 Dec 2025 11:18:49 +0000

Landspítalinn, Islands nationella universitetssjukhus, har infört en språkpolicy som gör kunskaper i isländska obligatoriska för all personal. Sjukhusets sjuksköterskechef beskriver det som en viktig säkerhetsfråga – och bättre språkkunskaper leder även till högre lön. Enligt den nya policyn ska all personal på sjukhuset kunna tala isländska på en nivå som gör att de kan kommunicera med patienter och förstå vad patienterna säger. Krav kommer att ställas på sjuksköterskor, sjukvårdspersonal och specialiserade läkare. Ólafur G. Skúlason, chef för sjuksköterskeverksamheten på Landspítalinn, förklarar att brister i kommunikation mellan personal och patienter är en säkerhetsrisk. Systemet ska i slutändan omfatta alla yrkesgrupper på sjukhuset, men fokus ligger initialt på personal med nära patientkontakt.

Högre krav för varje befattningsnivå

För sjuksköterskor har krav på isländskakunskap enligt den europeiska språkramen införts i befattningsbeskrivningarna. Sjuksköterskor arbetar inom befattningar från A till E, där A är för nybörjare och E är mycket erfarna. — Varje beskrivning medför naturligtvis ökat ansvar och mer komplexa uppgifter, så du behöver kunna mer isländska i varje befattning, säger Skúlason till den isländska statskanalen RÚV. Högre språkkompetens innebär både ökat ansvar och högre lön för personalen.