insekter – Nya Dagbladet

Så ser du skillnad på bi och geting

Emil Fjellstedt — Mon, 31 Aug 2026 06:20:42 +0000

Honungsbin är oftast brunare och tydligt håriga, medan getingar har en blankare gulsvart kropp och en smal midja. I augusti blir getingarna dessutom fler kring matbordet – men det finns enkla knep för att se vem som surrar förbi. Den här jämförelsen gäller främst honungsbiet och våra vanliga sociala getingar. I Sverige finns drygt 300 biarter som kan se ganska olika ut, så naturen följer inte alltid en enkel färgmall.

Artikeln publicerades ursprungligen i Nya Dagbladet den 9 juli 2022.

Ofta räcker det ändå att titta på kroppen, midjan och vad insekten verkar vara intresserad av. Ett hårigt bi bland blommorna är sällan svårt att skilja från en blank geting som undersöker saftglaset.

Titta på midjan och behåringen

Getingen har den tydliga ”getingmidjan”: en smal förbindelse mellan fram- och bakkroppen. Den vanliga getingen är dessutom klart gulsvart, har förhållandevis lite hår och ser ofta blank ut. Honungsbiet är kraftigare byggt och täckt av hår som hjälper det att samla pollen. Färgerna går mer i brunt, svart och guld än i getingens skarpa gula och svarta teckning. Äldre honungsbin kan vara mindre lurviga eftersom håren slits med tiden.

Maten avslöjar ofta getingen

Honungsbin söker framför allt nektar och pollen i blommor. Getingar äter också nektar och andra söta ämnen, men jagar samtidigt flugor, larver och andra smådjur som blir mat åt larverna i boet. Det är därför en geting kan dyka upp både vid läsken och den grillade maten. Att ställa ut ett glas saft som test är däremot ingen bra idé – det kan locka dit fler getingar. Se i stället vad insekten redan gör och låt den flyga vidare utan hastiga rörelser.

Därför märks getingarna mer i augusti

Getingsamhället växer under sommaren och är som störst mot slutet av säsongen. Samtidigt förändras arbetarnas vardag. Tidigare har de jagat proteinrik föda åt larverna och i utbyte fått en sockerhaltig vätska från dem. När larverna har utvecklats färdigt blir många arbetargetingar ”arbetslösa” och börjar söka socker på andra håll, förklarar Lunds universitets frågetjänst Fråga en biolog. Därför samlas de gärna kring saft, läsk, mogen frukt och annat sött under sensommaren. Getingarna behöver alltså inte ha blivit argare. De är helt enkelt många och mer intresserade av vår mat. Täck över sötsaker, kontrollera öppna burkar och flaskor och undvik att vifta efter dem.

Honungsbiet lämnar ibland gadden

Ett honungsbis gadd kan fastna i människans hud och slitas loss när biet flyger därifrån. Getingens gadd fastnar normalt inte, vilket gör att getingen kan sticka flera gånger. Skillnaden gäller honungsbin – inte alla de hundratals andra biarter som finns i Sverige. Om en gadd sitter kvar bör den skrapas bort så snart som möjligt, exempelvis med en nagel. De flesta stick går över av sig själva, men den som får svårt att andas eller känner sig svimfärdig ska ringa 112, enligt 1177.

100 miljoner år gammal insekt förbryllar forskare

Jan Sundstedt — Wed, 27 May 2026 10:32:43 +0000

En liten insekt har legat fångad i bärnsten sedan dinosauriernas tid. När forskare nu undersökte fyndet upptäckte de något som aldrig tidigare observerats hos en fossil insekt. Fossilet kommer från Kachin-regionen i Myanmar och är omkring 100 miljoner år gammalt. En forskargrupp vid Ludwig-Maximilians-Universität i München har beskrivit arten i tidskriften Insects. Den nyupptäckta insekten har fått namnet Carcinonepa libererrantes och tillhör skinnbaggarna, Heteroptera. Det som förbryllar forskarna är frambenen: de avslutas med stora klolika gripverktyg, så kallade chelae, som påminner mer om klorna hos krabbor, humrar och räkor än om benen hos vanliga insekter. — Tidigare kände man bara till sådana klor hos tre insektsgrupper. Fossilet är därmed det fjärde kända exemplet på att sådana strukturer har utvecklats oberoende av varandra inom insektsvärlden, säger Carolin Haug, zoolog vid Ludwig-Maximilians-Universität München. Forskarna använde mikrodatortomografi för att undersöka fossilet i detalj. De jämförde även klorna med över 2 000 gripstrukturer hos både nutida och utdöda djur. Resultatet var tydligt: den lilla insekten hade en typ av klo som skiljer sig markant från vad man normalt ser hos insekter.

Unikt fynd kastar ljus över evolutionen

Vissa insekter har framben som är anpassade för att gripa tag i byten, men de fungerar oftast mer som en fällkniv. Äkta klor med två motstående delar är mycket ovanliga. Enligt Carolin Haug visar fyndet hur evolutionen kan frambringa liknande lösningar hos vitt skilda djurgrupper. Forskarna tror att Carcinonepa libererrantes kan ha levt i en kustnära skogsmiljö under kritaperioden. De kraftiga klorna användes sannolikt för att gripa små bytesdjur, exempelvis andra insekter. — Vi kan föreställa oss att den levde i en skog under kritaperioden, troligen nära kusten, säger Haug. Namnet rymmer också en oväntad populärkulturell referens. Artnamnet libererrantes är enligt forskarna en latinisering av namnet på K-popgruppen Stray Kids. Förklaringen är att fossilets klor påminner om gruppens karakteristiska handpose. Bärnsten från Myanmar har under senare år gett forskare en rad välbevarade fossil från kritaperioden. De små djuren i bärnstenen fungerar som tidskapslar från en värld som annars sällan lämnar så detaljerade spår efter sig.

Nya arter för Sverige upptäckta i Norrbotten

Redaktionen — Sat, 07 Feb 2026 07:09:34 +0000

En inventering av insekter på myrar i Pajala kommun har gett anmärkningsvärda resultat. Närmare 2 000 arter har identifierats, varav omkring 40 aldrig tidigare dokumenterats i Sverige – troligen är antalet betydligt högre. Flera arter kan vara helt nya för vetenskapen. Sommaren 2023 genomförde Länsstyrelsen i Norrbottens län en artinventering på två intilliggande myrar i Pajala kommun. Insektsfällor placerades ut på båda myrarna – den ena, Pyöreänoja, är en slåttermyr som slagits för hö sedan 1700-talet och sköts än idag. Station Linné på Öland utförde en DNA-baserad analys av proverna. Totalt identifierades närmare 2 000 arter. Omkring 40 av dem hade aldrig tidigare dokumenterats i Sverige, och troligen är antalet betydligt högre. Flera arter bedöms vara helt nya för vetenskapen. På slåttermyren påträffades över 1 300 arter, däribland vattennätvingen Sialis sibirica – en art som tidigare endast rapporterats från Kirunaområdet. Även om det totala antalet arter var ungefär lika stort på de två myrarna skiljde sig artsammansättningen markant. Myrslåtter har uppenbarligen stor betydelse för vilka arter som förekommer. Brukandet gynnar många sällsynta eller hotade arter. — Resultaten visar hur viktiga dessa brukade myrar är. Det är ett starkt argument för att myrslåtter behöver fortsätta och i vissa fall återinföras, säger Jörgen Naalisvaara, handläggare vid Länsstyrelsen Norrbotten, i ett pressmeddelande. Pyöreänoja slåttermyr är ett unikt exempel på långvarigt nyttjande av våtmarker som foderresurs. Kunskapen kring traditionell myrslåtter är viktig att bevara, både som kulturarv och som ett sätt att upprätthålla värdefulla livsmiljöer för växter och djur.

Nattaktiva insekter minskar kraftigt – ljusföroreningar pekas ut som boven

Redaktionen — Tue, 11 Nov 2025 19:27:11 +0000

Med hjälp av väderradar har forskare från Keele University kartlagt insektsrörelser i Storbritannien. Resultaten pekar på att artificiell belysning utgör ett allvarligt hot mot de nattflygende arterna och den biologiska mångfalden. I studien, som publicerats i Global Change Biology, har man kartlagt hur insekter rör sig över Storbritannien genom att använda sig av radarsystem som används för att spåra nederbörd och stormar. Studien analyserade radardata från över 35 000 kvadratkilometer, som samlats in mellan 2014 och 2021. Resultaten visade att antalet dagsaktiva insekter varit relativt stabilt eller till och med ökat i de södra regionerna. Däremot kunde man se att de nattaktiva insekterna minskat kraftigt under perioden, och då särskilt i de norra delarna. Främst hade de minskat sedan 2016 och i de områden med ljusföroreningar från lampor. Även på dagen fanns mindre insekter i dessa områden. Den nya studien stödjer också tidigare fynd när det gäller nattaktiva insekter och ljusföroreningar – att 31 procent av nattfjärilar minskade mellan åren 1969 och 2016, vilket delvis berodde på ökade ljusföroreningar. — Detta är en av de första studierna som visar hur dag- och nattaktiva insekter påverkas på olika sätt och hur deras livsmiljöer påverkar dessa mönster. Det är ett viktigt steg mot att förstå var bevarandearbetet bör fokuseras, säger studiens huvudförfattare Dr Mansi Mungee i ett pressmeddelande. Den största mängden insekter fanns i skogsområden, gräsmarker och städer – samtidigt som jordbruksmark och platser där artificiell belysning var stark hade de lägsta nivåerna. Detta kan förklaras med att denna mark har förlorat naturligt vilda växter samt har en ökad användning av bekämpningsmedel och konstgödsel. Forskarna förklarar att även om insekter är små är deras inverkan på ekosystemen enorm. De pollinerar grödor, bryter ner avfall och är en viktig födokälla för fåglar, fladdermöss och andra vilda djur. Förändringar i deras antal kan få ringverkningar i hela ekosystem. Forskarna tror dock att denna typ av studier med väderradar kan utgöra en revolution inom naturvården. — Leddjur utgör cirka 80 procent av alla kända djurarter, men vi har saknat konsekventa, storskaliga verktyg för att övervaka dem. Denna nya metod baserad på väderradar förändrar det, säger Dr Ryan Neely.

Ny jätteinsekt upptäckt i Australien

Redaktionen — Tue, 05 Aug 2025 05:05:30 +0000

Forskare har upptäckt en ny art av vandrande pinne. Insekten, som kan bli nästan en halvmeter lång, uppges kunna vara Australiens tyngsta. Det var på hög höjd i Atherton Tablelands i norra Queensland i Australien som man hittade den vandrande pinnen. Forskare vid James Cook University hjälpte till att identifiera den nya arten som man kallar för Acrophylla alta. Det mest märkvärdiga med insekten är dess längd och särskilt dess vikt: Den kan bli 40 centimeter lång och väga cirka 44 gram, vilket är något mindre än vikten av en golfboll. — Det finns längre stickinsekter, men de är ganska lätta, säger professor Angus Emmott i ett pressmeddelande. Enligt vad vi vet hittills är detta Australiens tyngsta insekt. Det var genom äggen som forskarna kunde identifiera att det var en ny art, eftersom inga arter av vandrande pinnar har likadana ägg. — De har alla olika ytor och olika texturer och gropar, och de kan ha olika former, säger han.

¡Es el #insecto más pesado de #Australia!
Conoce a Acrophylla Alta, una nueva especie de insecto palo con 44 gramos y 40 cm de longitud, ¡lo mismo que una pelota de golf! Expertos afirman que su gran tamaño sería una adaptación evolutiva al clima húmedo y frío de su… pic.twitter.com/t0pEbZcIN8 — Cuarto Poder (@CuartoPoderMX) July 31, 2025

Det är inte ovanligt att man upptäcker nya insektsarter, men anledningen till att just denna tunga insekt gått obemärkt förbi är troligen på grund av dess levnadsmiljö. Dessa insekter lever i ett begränsat område högt belägen regnskog och lever högt uppe i trädkronorna. Emmott tror också att det är just deras livsmiljö som gjort dem så pass stora. — De lever i en sval, fuktig miljö, säger han. Deras kroppsvikt hjälper dem troligen att överleva de kallare förhållandena, och det är därför de har utvecklats till dessa stora insekter under miljontals år.

Skydda dig mot bromsar i sommar

Redaktionen — Tue, 29 Jul 2025 04:47:12 +0000

Bett från en broms kan både göra ont och orsaka allergiska reaktioner. Detta kan man göra för att undvika att bli biten. I Sverige har delar av sommaren bjudit på varmt och fuktigt väder, vilket innebär en fröjd för sommarplågan, bromsen, att vistas i. Sommaren är ännu inte över och inte heller risken för att bli biten av en broms. Broms, eller blinning som de också kallas, biter inte genom att sticka som mygg, utan skär upp huden med sina mundelar, vilket gör betten mer smärtsamma. Det är endast honor som suger blod, vilket de behöver för att utveckla sina ägg. Hannarna däremot är harmlösa och livnär sig på nektar och pollen, vilket gör dem till pollinatörer. Sommarplågan håller ofta till nära vatten, på betesmarker eller vid stall och främst under dagtid när solen skiner.

Lindra bett

Bett kan orsaka symptom som svullnad, klåda och även allergiska reaktioner. Ofta är det ingen större fara, utan mer ett irriterande inslag efter en dag på stranden. Vill man dock vara på den säkra sidan kan man rengöra bettet. Besväras man mycket kan man lindra genom att badda med en alsolprodukt eller smörja med lokalbedövande salva. Vid kraftiga reaktioner kan det även vara bra att ta antihistamin.

Se inte ut som en blomma

För att undvika att bli biten av en broms kan det vara fördelaktigt att varken lukta som eller se ut som en blomma, skriver Land.se. Det vill säga att undvika både färgglada kläder och parfym. Ser man en bromssvärm gör man bäst i att vara still och tyst, så kanske den drar förbi. Bromsar dras även till svett, något som är svårare att undvika i värmen. Myggmedel kan till viss del hjälpa mot att bli biten. Även mat attraherar bromsar, därför kan man exempelvis täcka över maten innan man ska äta om middagen ska förtäras utomhus.

Få inte panik

Om man råkar hamna i en svärm av bromsar gör man bäst i att inte drabbas av panik. Håll munnen stängd, annars finns risk att bli biten i munnen, och det kan också vara bra att stänga ögonen – men ett tips är att ta in omgivningen först för att inte stappla in i ett träd. Sedan bör man röra sig sakta bort från svärmen, med armarna så stilla som möjligt.

Tänk på kläderna

Undvik lössittande kläder eftersom bromsen kan råka fångas mellan tyget och kroppen, vilket förstås ökar risken att bli biten. Att gå barfota bör också undvikas. Helst ska man ha heltäckande kläder om man vill vara mer säker, vilket också innebär att ha något på fötterna – barfota i gräset är därför ingen bra idé. Det är bättre att klä sig ljust och matt, än mörkt och blankt. Särskilt svart och blått är färger som bromsar dras till.

EU fortsätter godkänna insekter i mat

Redaktionen — Tue, 11 Feb 2025 08:12:46 +0000

EU har godkänt ett nytt mjölmaskpulver som livsmedel. Det är det senaste tillskottet i unionens satsning på insekter i mat. Insekter räknas som nya livsmedel inom EU, vilket innebär att de inte konsumerades i större omfattning före den 15 maj 1997. För att godkännas måste de granskas av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA). Endast det företag som får sitt livsmedel beviljat har rätt att producera och distribuera det, och tillståndet gäller i fem år. EU har de senaste åren godkänt ett antal insektsarter som livsmedel. Idag får mjölmask, buffalolarv, hussyrsa och gräshoppor användas i fryst, torkad eller pulverform i exempelvis bröd, chips och kosttillskott.

Två företag får sälja mjölmaskar

EU har nu godkänt UV-behandlat pulver av hela mjölmaskar som livsmedel efter en ansökan som gjordes av det franska företaget Nutri’Earth. Tidigare har mjölmask blivit godkänt att använda fryst, torkad eller i pulverform av företaget Fair Insects BV. Det innebär med andra ord att två olika företag får producera och distribuera mjölmaskar. Enligt gällande regler måste det tydligt framgå i ingredienslistan om ett livsmedel innehåller insekter. Eftersom de kan orsaka korsallergier krävs även en tydlig märkning på förpackningen.

Virus och tungmetaller

Insekter lyfts ofta fram som ett mer miljövänligt livsmedel eftersom de kräver mindre mark, vatten och foder. Samtidigt finns risker, då studier visar att insekter kan innehålla tungmetaller, bakterier och virus. Trots EU:s satsningar på insekter har exempelvis länder som Italien valt att helt förbjuda detta i landet. Anledningen är att man inte vill att insekter ska associeras med det italienska köket.

Brittiska forskare vill göra insekter och labbkött ”mainstream”

Sofie — Mon, 02 Sep 2024 07:07:30 +0000

Ett statligt finansierat forskningscentrum i Storbritannien ska arbeta för att insekter och andra köttalternativ blir mer "mainstream" för allmänheten. Forskningscentret har även fått över 300 miljoner kronor i finansiering från olika företag. National Alternative Protein Innovation Centre (NAPIC) kommer att baseras vid University of Leeds, där man skall undersöka hur man kan minska byråkratin samt säkerställa livsmedelssäkerheten för insekter som livsmedel och andra alternativa köttalternativ som exempelvis labbodlat kött. Forskarna kommer även att titta på potentiella allergener, hälsoeffekter och sätt att dämpa oro över både smak och pris. Vidare kommer man att undersöka vilka köttalternativ som säljer till kunderna, genom fokusgrupper och enkäter. – Vi vill göra alternativa proteiner till mainstream för en mer hållbar planet, säger professor Anwesha Sarkar från universitetet till The Telegraph. Det nya forskningscentret kommer också att få 23 miljoner pund, cirka 316 miljoner svenska kronor, i finansiering från multinationella företag och andra företag. Enligt tankesmedjan Green Alliance kommer hela den alternativa köttindustrin att vara värd omkring 7 miljoner pund, eller cirka 94 miljoner svenska kronor. UK Research and Innovation är en statlig myndighet som finansierar centret och där vill man bland annat undersöka vilka typer av insektsproteiner konsumenter är mest benägna att köpa. – Hur kommer det sig att människor i Storbritannien kulturellt sett gärna äter en räka, men inte en insekt? Att förstå varför det är så skulle vara till hjälp, säger professor Guy Poppy. Vidare handlar det om att undersöka vilka bearbetningsnivåer som skulle krävas för att förvandla insekten till något som människor är villiga att äta. – Är det så att den måste malas till ett pulver som sedan blir en proteinbaserad kaka, kanske med reducerad fett- och sockerhalt, eller finns det något mellansteg där insekten förvandlas till något som ser ut som en hamburgare? säger Poppy. Forskningscentret kommer att undersöka vilka möjligheter regeringen eller industrin har att övertyga människor om att byta ut sin biff mot ett växtbaserat eller laboratorieodlat alternativ, till exempel genom diverse informationskampanjer.

Ville få svenskarna att äta insekter – nu går bolaget i konkurs

Isac Boman — Thu, 25 Jul 2024 05:15:44 +0000

Tebrito i Orsa ville få svenskarna att äta insekter genom att göra mat av industriodlade mjölmaskar. Trots att man fick in 45 miljoner kronor från investerare har man inte lyckats få ordning på ekonomin och nu har bolaget istället försatts i konkurs. Tebrito grundades 2016 av Nils Österholm och Åsa Martén. När Livsmedelsverket för drygt tre år sedan lät meddela att man godkänner mjölmaskar som mat trodde många investerare att bolaget gick en ljus framtid till mötes. Så blev det inte. ”Bolaget har arbetat hårt för att hitta en långsiktigt hållbar finansiell lösning. Men trots konstruktiva dialoger med potentiellt mycket intressanta samarbetspartners i syfte att skala upp bolaget har det tyvärr inte gått att lösa den mest akuta ekonomiska situationen”, skriver grundaren Nils Österholm i ett yttrande. Så sent som i fjol hävdade samme Österholm i en intervju med Bonnierägda DN, att han var övertygad om att insekter snart blir ett naturligt inslag på hyllorna i matbutikerna. – En dag kommer vi dit. Just nu händer det mycket i kulisserna. Det tar tid att skapa en tillräckligt stor produktion, att utveckla själva produkten och marknadsföringen och att få alla godkännanden, sa han då. Impact Loop noterar att även Mycorena – ett bolag som ”skulle förändra hela matindustrin med sina svampbaserade ingredienser” nyligen gick i konkurs och att aktörer som sysslar med att ta fram alternativa proteinkällor för närvarande befinner sig i en tuff situation. Detta förklaras delvis med att sommaren påstås vara en "tuff tid att säkra kapital i". Förra året omsatte Tebrito 531 000 kronor och gjorde ett minusresultat på 13,6 miljoner. Så sent som förra månaden tog man in 4,1 miljoner kronor från externa investerare – vilket alltså inte tycks ha hjälpt.

Färre insekter i Norge

Sofie — Tue, 07 May 2024 08:02:08 +0000

Antalet insekter i Norge har minskat de senaste fyra åren, visar nya mätningar. Forskarna är dock osäkra på om det handlar om en ren tillfällighet eller om det är en del i en större trend i landet. Det var under 2017 som man i Tyskland publicerade data som visade att 75 procent av landets insekter försvunnit. Efter det planerades liknande forskning i Norge, som påbörjades 2020 genom Norsk institutt for miljøforskning. Institutet har satt ut fällor i hela landet där man observerat fler än 20 000 arter, men man kan också konstatera en tydlig nedgång. Insekterna har minskat med cirka 14 procent per år. – Under de fyra år som vi har studerat antalet insekter har vi sett en nedgång i alla de områden som vi har analyserat, säger forskaren Jens Åström till norska statskanalen NRK. Forskarna menar dock att det är för tidigt att säga om det är en djupgående trend eller slumpmässiga variationer, eftersom fyra år är en relativt kort tid. – När vi talar om förändringar inom ett par år har det förmodligen mycket med vädret att göra, säger Åström. Det här är förmodligen en relativt slumpmässig trend. Men vi vet inte.

"Naturligtvis oroade"

Tomas Holmern, seniorrådgivare på Miljødirektoratet i Norge, som beställt forskningen om insekterna är oroad över resultaten eftersom han menar att vädret kan komma att bli mer extremt. – Vi är naturligtvis oroade över de negativa konsekvenser som detta kommer att få, säger han. En nyligen publicerad nederländsk studie visade att insektspollinerande växter minskat markant sedan 1930-talet, något man även där tror beror på minskat antalet insekter.