inflation – Nya Dagbladet

Kronan faller när räntorna stiger utomlands

Jan Sundstedt — Thu, 24 Sep 2026 10:05:30 +0000

Den svenska kronan har försvagats kraftigt mot bland annat dollar och euro sedan sommaren. En dollar kostar idag cirka 9,90 kronor, 7,4 procent mer än vid nyår. Nästan hela årets tapp har kommit efter 1 juni, då dollarn stod i 9,26 kronor. En orsak är att räntorna har stigit utomlands samtidigt som den svenska räntan stått still. Avanzas senaste notering ger drygt 9,90 kronor för en dollar, mot 9,26 kronor den 1 juni. En euro kostar 11,27 kronor, upp 4,3 procent. Pundet har stigit 5,8 procent till 13,11 kronor. I praktiken betyder det att det som köps in från utlandet blir dyrare: bensin, matvaror, elektronik men också en eventuell utlandssemester. Dagens Industri skriver att dollarn och euron inte varit så dyra på över ett år.

Pengarna söker högre ränta

Europeiska centralbanken höjde styrräntan med 0,25 procentenheter i början av september. Veckan därpå höjde USA:s centralbank räntan för första gången sedan juli 2023. När räntan är högre utomlands lönar det sig mer att placera pengar där än i Sverige. Då säljs kronor och köps dollar eller euro, och kronan faller. — Det är inte något fel på den svenska kronan, sade SEB:s Robert Bergqvist till EFN i augusti. Bergqvist pekade på ränteskillnaden mot USA, som han kallade en magnet för kapital. Han nämnde också de stora amerikanska teknikbolagen och att ekonomin där får mer gjort per arbetad timme. Svenska pensionspengar drar åt samma håll: de växlas ofta till utländsk valuta i stället för att stanna i Sverige.

Räntan ligger tills vidare kvar

Riksbankens styrränta ligger kvar på 1,75 procent. Den nivån beslutades den 23 september 2025 och började gälla den 1 oktober samma år. Under torsdagen lämnade Riksbanken räntan oförändrad igen. Beslutet gäller från den 30 september. För den som har bolån ändras alltså ingenting i direkt närtid. Riksbanken räknar ändå med flera höjningar, med start redan i år, om utsikterna står sig. Det är mer än den räknade med i juni. En orsak är just den svagare kronan. Tillsammans med högre priser på olja, el och drivmedel kan den göra importen dyrare och därmed pressa upp priserna i butik. Bakgrunden är också en starkare svensk ekonomi. Produktionen växte snabbare än väntat under andra kvartalet, och Riksbanken beskriver uppgången som bred. Om priserna stiger kraftigare och mer varaktigt än väntat kan höjningarna också komma snabbare. Internationella valutafonden bedömer samtidigt att kronan är undervärderad med drygt 12 procent. Det betyder att fonden tycker att den borde vara starkare än den är, inte att ränteskillnaden är den enda förklaringen till fallet sedan nyår. Nordeas Annika Winsth skriver att högre räntor i omvärlden försvagar kronan, och att Sverige därmed importerar inflation. Enkelt uttryckt: det vi köper utifrån blir dyrare, och det syns i priserna här hemma. Riksbanken höjde alltså inte under torsdagen. Om höjningarna ändå börjar i år kan ränteskillnaden mot omvärlden minska, och det skulle tala för en starkare krona. Priset är att bolånen då blir dyrare.

Finländarna betalar 21 procent mer än EU-snittet

Emil Fjellstedt — Mon, 20 Jul 2026 04:35:04 +0000

Konsumentpriserna i Finland ligger drygt 21 procent över EU-genomsnittet. Alkohol, tobak och sjukvård sticker ut som särskilt dyra, medan elpriset ligger under genomsnittet. De nya siffrorna för 2025 kommer från Eurostat och jämför prisnivåer för varor och tjänster i EU-länderna. Underlaget bygger på prisundersökningar av fler än 2 000 produkter och tjänster i sammanlagt 36 europeiska länder. Skillnaderna inom unionen är stora. Danmark hade den högsta samlade prisnivån, omkring 40 procent över EU-snittet, medan Bulgarien låg omkring 37 procent under. I Finland låg alkohol och tobak tillsammans 74 procent över genomsnittet. Den uppmätta prisnivån för hälso- och sjukvård var drygt 65 procent högre. Även rekreation, sport och kultur samt boende och energi låg tydligt över EU-nivån. Livsmedel och alkoholfria drycker var däremot 7,5 procent dyrare än genomsnittet. Finland är därmed långt ifrån dyrast i den kategorin. Luxemburg låg högst i EU, 22 procent över snittet, följt av Danmark på 21 procent.

Höga löner och skatter driver priserna

Ekonomen Roger Wessman pekar i en intervju med Svenska Yle ut två huvudförklaringar: Finland har högre inkomster och löner än EU i genomsnitt, samtidigt som skattenivån pressar upp vissa priser. Alkohol är det tydligaste exemplet. Wessman varnar samtidigt för att vårdkostnader är svåra att jämföra, eftersom ländernas finansiering och patientavgifter skiljer sig åt. I Finland betalar patienter avgifter även inom den offentliga vården. — Om man jämför med resten av Europa kan man inte säga att vården är speciellt billig för patienterna, säger han. El är ett av få områden där Finland ligger under EU-genomsnittet. Wessman kopplar det till satsningar på egen elproduktion och utfasningen av fossila bränslen. Samtidigt har konsumentpriserna under de senaste åren ökat långsammare i Finland än i EU som helhet, bland annat eftersom löner och priser stigit snabbare i flera länder med tidigare lägre inkomstnivåer.

Finlands ekonomi växer snabbast på fem år

Redaktionen — Tue, 07 Jul 2026 04:59:42 +0000

Finlands ekonomi väntas växa i den snabbaste takten på fem år, men återhämtningen bromsas av hög arbetslöshet, konkurser och fortsatt osäkerhet i omvärlden. Det framgår av en ny prognos från Hypo, Finlands hypoteksförening, som även refereras av Yle. Enligt prognosen växer Finlands BNP med 1,5 procent i år och 1,7 procent nästa år. Hypo pekar på att hushållens och företagens förtroende har stärkts och nu ligger på den högsta nivån sedan 2022. Samtidigt håller krig, handelskonflikter och ränteosäkerhet tillbaka återhämtningen. — Osäkerheten har inte försvunnit: den stigande arbetslösheten och det stora antalet konkurser skuggar utsikterna för både hushåll och företag, säger Hypos chefsekonom Juho Keskinen i ett pressmeddelande.

Arbetslösheten biter sig fast

Enligt Keskinen väntas arbetslösheten i Finland i genomsnitt ligga på 10,8 procent i år och sjunka till 10 procent nästa år. Hypo beskriver nivån som den högsta sedan slutet av 1990-talet. Köpkraften stärks för dem som har arbete, men unga har fått svårare att komma in på arbetsmarknaden. Arbetslöshetsperioderna har också blivit längre och deltidsarbete beskrivs som det nya normala. Samtidigt visar Statistikcentralens preliminära uppgifter att Finlands EU-harmoniserade inflation sjönk något i juni, från 2,8 till 2,7 procent. De största prisökningarna noterades inom utbildningstjänster, som steg med 11,5 procent på årsbasis, följt av transporter med 6,4 procent. Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker ökade med omkring en procent.

Var tredje EU-invånare väntar sig sämre levnadsstandard

Emil Fjellstedt — Mon, 06 Jul 2026 07:44:10 +0000

Nästan var tredje EU-medborgare tror att den egna levnadsstandarden kommer att sjunka de närmaste åren. Samtidigt är svenskar betydligt mer optimistiska än EU-snittet. Undersökningen, som genomfördes i april och maj i samtliga 27 EU-länder, visar att 29 procent av EU-medborgarna väntar sig en lägre levnadsstandard framöver. Hälften tror att den blir oförändrad, medan 18 procent tror på en förbättring. I Sverige är bilden ljusare. Här räknar 15 procent med en försämring, 48 procent med oförändrad levnadsstandard och 36 procent med en förbättring. Samtidigt uppger 93 procent av de svenska svarande att de är nöjda med sin nuvarande livskvalitet, jämfört med 83 procent i EU som helhet.

Oro för ekonomin

Oron är störst i flera av unionens större ekonomier. I Frankrike tror 44 procent att levnadsstandarden kommer att sjunka, följt av Portugal med 39 procent samt Österrike och Tyskland med 38 procent vardera. De ekonomiska frågorna hamnar också högst när EU-medborgarna får ange vad Europaparlamentet bör prioritera. Inflation, stigande priser och ökade levnadsomkostnader pekas ut av 47 procent – en ökning med sex procentenheter sedan hösten 2025. Därefter följer ekonomin och skapandet av nya jobb, 35 procent, samt EU:s försvar och säkerhet, 34 procent. Svenskarna avviker även här från EU-snittet. Bland de svenska svarande anges miljö och klimatförändringar som viktigaste prioritet, följt av demokrati och rättsstatsprincipen samt EU:s försvar och säkerhet.

Pessimistisk syn på världsläget

Eurobarometern visar samtidigt en pessimistisk syn på världsläget. 58 procent av EU-medborgarna säger sig vara pessimistiska om världens framtid, mot 38 procent som är optimistiska. Bland svenskarna är pessimismen ännu högre, 68 procent. Europaparlamentet lyfter i sitt pressmeddelande särskilt fram att 75 procent av EU-medborgarna ser unionen som en stabil plats i en orolig värld och att 74 procent anser att det egna landets EU-medlemskap är fördelaktigt. Europaparlamentets talman Roberta Metsola beskriver resultatet som ett uttryck för höga förväntningar på unionen. ”I en tid av global osäkerhet ser européer alltmer Europeiska unionen som en ledstjärna för stabilitet. I en orolig värld är det förtroendet Europas största tillgång. Det kommer med en tydlig förväntan om att vi agerar beslutsamt för att leverera säkerhet, välstånd och möjligheter för våra medborgare”, säger hon i pressmeddelandet. Undersökningen genomfördes av Verian den 9 april–4 maj 2026. Totalt intervjuades 26 421 personer, och resultaten för EU som helhet har viktats efter befolkningsstorlek.

Island har Europas näst dyraste mat

Markus Andersson — Thu, 18 Jun 2026 05:46:04 +0000

Matpriserna på Island hör till de högsta i Europa. En ny genomgång från landets konkurrensmyndighet visar att islänningar betalar betydligt mer för livsmedel än konsumenter i EU. Den isländska konkurrensmyndigheten Samkeppniseftirlitið har inlett en bredare granskning av landets dagligvarumarknad. Myndigheten hänvisar till en Eurostat-jämförelse som visar att livsmedel på Island kostar 55 procent mer än EU-genomsnittet. Bara Schweiz ligger högre, med priser 58 procent över EU-snittet. Norge ligger 32 procent över EU-snittet, medan Sverige och Finland ligger omkring sex procent över. Utvecklingen har också gått snabbare på Island än i många jämförbara länder. Sedan 2020 har livsmedelspriserna stigit med 46 procent på Island, jämfört med 37 procent i EU-länderna.

Mejerivaror och kött dyrast

Skillnaden är särskilt tydlig för isländska mejerivaror och kött. Inhemska mejeriprodukter ligger enligt myndigheten drygt 90 procent över EU-snittet, vilket är dyrast i Europa i kategorin. Köttprodukter ligger omkring 75 procent över genomsnittet. Den statliga isländska public service-kanalen RÚV rapporterar att myndigheten nu samlar in uppgifter om butikernas och leverantörernas marginaler, konkurrenshinder och andra faktorer som kan påverka prisnivåerna. Páll Gunnar Pálsson, chef för Samkeppniseftirlitið, pekar på flera möjliga förklaringar: en liten och relativt sluten ekonomi, en egen valuta, ett betydande tullskydd på livsmedel samt hinder för nya aktörer att etablera sig. — Det är tydligt att konkurrensen har en mycket brant uppförsbacke i en liten ekonomi som är ganska sluten, med en liten egen valuta och ett betydande tullskydd på dagligvarumarknaden, säger han till RÚV. Han lyfter även fram särskilda undantag i konkurrenslagstiftningen för delar av jordbrukssektorn. Enligt Pálsson kan sammanslagningar och samordning i förädlingsledet bidra till att priserna på kött och mjölk har stigit kraftigt. Myndigheten efterfrågar nu synpunkter på möjliga konkurrenshinder inom import, produktion, grossistledet och detaljhandeln. Synpunkter ska lämnas senast den 30 juni.

Från bensin till livsmedel – priserna skjuter i höjden över hela USA

Emil Fjellstedt — Thu, 11 Jun 2026 15:29:35 +0000

Amerikanska hushåll pressas allt hårdare av dyrare vardagsvaror när priserna på bensin, mat, el och sjukvård stiger på bred front. För många familjer märks de högre priserna först vid bensinpumpen och i livsmedelsbutiken. En full tank har blivit betydligt dyrare än för ett år sedan, samtidigt som flera basvaror fortsätter att ta en större del av hushållsbudgeten. I en genomgång hänvisar CNBC till den amerikanska statistikmyndigheten Bureau of Labor Statistics och skriver att konsumentpriserna i USA steg med 4,2 procent i årstakt i maj. Energipriserna var den främsta drivkraften. Enligt BLS steg energiindexet med 3,9 procent under månaden och stod för drygt 60 procent av den totala prisökningen i maj. Bensinpriserna ökade med 7,0 procent i maj och var 40,5 procent högre än ett år tidigare. Eldningsolja var 58,9 procent dyrare än i maj förra året.

Dyrare mat slår mot hushållen

Även livsmedelspriserna fortsatte att stiga, men långsammare än energipriserna. Livsmedelsindex steg med 0,2 procent i maj och var 3,1 procent högre än samma månad i fjol. Livsmedelspriserna i butik steg med 0,1 procent under månaden, medan restaurangpriserna ökade med 0,3 procent. På årsbasis steg priserna på frukt och grönsaker med 6,1 procent och alkoholfria drycker med 5,8 procent, enligt BLS. Prispressen märks därmed i flera varugrupper som hushållen möter i vardagen – från bränsle och el till dagligvaror och sjukvård.

Kärninflationen dämpas

Kärninflationen, där livsmedel och energi räknas bort, steg med 0,2 procent i maj och låg 2,9 procent högre än motsvarande månad i fjol. Sammantaget visar siffrorna att prisuppgången främst drivs av nödvändiga utgifter som hushållen har svårt att prioritera bort. Priserna sjönk inom vissa kategorier. Priserna på nya fordon gick ned med 0,3 procent under månaden, medan premierna för fordonsförsäkringar föll med 1,7 procent. Nästa inflationssiffror publiceras den 14 juli.

Hormuzkrisen slår mot världsekonomin

Redaktionen — Sun, 07 Jun 2026 13:35:56 +0000

PEKING (Xinhua) -- Mellanösternkonflikten närmar sig sin hundrade dag, samtidigt som USA:s och Irans samtal fortsätter att pendla fram och tillbaka och utsikterna för sjöfarten genom Hormuzsundet är fortsatt osäkra.

Sedan striderna bröt ut i slutet av februari har kriget fått följder långt utanför regionen. Det har stört energiförsörjningen, blåst nytt liv i inflationsoron och skakat finansmarknaderna.

Internationella institutioner varnar nu för att konflikten blir en växande belastning för världsekonomin.

OECD och andra organ har nyligen sänkt sina prognoser för global tillväxt och pekar på den utdragna konflikten som en viktig källa till osäkerhet. Det som började som marknadsoro över ett kortvarigt oljeprislyft har utvecklats till en bredare oro för svagare tillväxt, högre inflation och mer långvariga skador på leveranskedjorna.

Energichock

Den mest omedelbara effekten märks i energiförsörjningen. Blockaden av Hormuzsundet har utlöst vad Internationella energiorganet, IEA, beskriver som det största utbudsbortfallet i den globala oljemarknadens historia. Följden har blivit högre priser på olja och gas samt ökade fraktkostnader.

Enligt en färsk IEA-rapport har det globala oljeutbudet sedan februari minskat med 12,8 miljoner fat per dag. Gulfproducenter som påverkats av stängningen av sundet producerar 14,4 miljoner fat per dag mindre än före kriget.

Räknat på det dagliga bortfallet på 12,8 miljoner fat har mer än 1,2 miljarder fat i utbud påverkats sedan konflikten började, vilket enligt Xinhua understryker pressen på globala energilager och transportkapacitet.

IEA räknar med att det globala oljeutbudet under 2026 i genomsnitt kommer att ligga 3,9 miljoner fat per dag lägre, även om sjöfarten genom sundet gradvis återupptas.

I ett gemensamt uttalande varnar IEA och andra organ för att världsekonomins motståndskraft kan utsättas för allvarliga risker om sjöfarten inte återgår till det normala och de globala oljelagren fortsätter att minska snabbt.

Chocken begränsas inte till olja. Världsbanken räknar med att de globala energipriserna stiger med 24 procent under 2026 till följd av konflikten. De samlade råvarupriserna väntas öka med 16 procent, främst drivet av energi, gödsel och vissa metaller.

John Roper, chef för Mellanösternverksamheten på det tyska energibolaget Uniper, sade att stängningen av sundet och skador på anläggningar har tagit bort större delen av gasutbudets tillväxt mellan 2025 och 2026.

Han varnade för att smärtan från utbudsbristen kan bestå åtminstone till 2030.

Inflationsoro

Internationella valutafonden, IMF, uppgav i en färsk rapport att den globala inflationen skulle nå 4,4 procent under 2026 även i ett scenario med en kortvarig konflikt och måttliga prisökningar på energi och råvaror. Det skulle vara ett tydligt brott mot den senaste tidens utveckling med fallande inflation.

Tecken på förnyad inflationspress syns redan i Europa och USA. De amerikanska bensinpriserna i april låg mer än 50 procent högre än före kriget, samtidigt som hushållens reala disponibla inkomster föll för tredje månaden i rad.

I euroområdet har inflationen i Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland legat över Europeiska centralbankens mål på 2 procent tre månader i rad, samtidigt som högre energikostnader spridit sig till mat- och tjänstepriser.

— Ju längre störningarna varar, desto större blir de ekonomiska och sociala kostnaderna, sade OECD:s generalsekreterare Mathias Cormann.

Utvecklingsekonomier drabbas tyngre. Världsbanken räknar med att inflationen i utvecklingsekonomier i genomsnitt blir 5,1 procent under 2026, en procentenhet högre än prognoserna före kriget.

— De fattigaste människorna, som lägger störst andel av sin inkomst på mat och bränsle, kommer att drabbas hårdast, liksom utvecklingsekonomier som redan kämpar med tunga skuldbördor, sade Världsbankens chefsekonom Indermit Gill.

— Allt detta påminner om en hård sanning: krig är utveckling baklänges, tillade han.

Mörkare tillväxtutsikter

Konflikten tynger också tillväxtutsikterna.

OECD räknar med att den globala tillväxten bromsar in från 3,4 procent 2025 till 2,8 procent 2026, vilket är 0,1 procentenhet lägre än organisationens marsprognos. Om störningarna i Gulfens energiproduktion och export består in i 2027 kan den globala tillväxten under 2026 falla ytterligare, till 2,1 procent.

IMF beskriver Mellanösternkonflikten som ett stort test för världsekonomin och räknar med att tillväxten bromsar in till 3,1 procent 2026, ned från januariprognosen på 3,3 procent. FN väntar sig en global tillväxt på 2,5 procent, vilket är 0,2 procentenheter lägre än januarikalkylen.

Kriget tynger tillväxten genom inflation, konsumtion och investeringar. Högre energi- och råvarukostnader pressar företagens vinster och dämpar investeringsviljan. Stigande priser urholkar realinkomsterna och håller tillbaka hushållens konsumtion.

Högre finansieringskostnader ökar dessutom trycket på företag och regeringar som redan bär tunga skulder.

Därmed ställs stora ekonomier inför ett svårare politiskt dilemma. Svagare tillväxt, lägre konsumtion och högre företagskostnader talar för stödåtgärder, men stigande energipriser och förnyad inflation begränsar utrymmet för penningpolitiska lättnader.

Efter pandemin och flera år med höga räntor har många regeringar också mindre utrymme att dämpa energichocken med subventioner eller skattesänkningar.

Matpriserna rusar i Norge

Markus Andersson — Tue, 12 May 2026 05:54:53 +0000

Norska hushåll pressas av fortsatt stigande matpriser, samtidigt som inflationen ligger klart över centralbankens mål. Utvecklingen gör vardagsinköpen till en fortsatt tung post för många konsumenter. Matpriserna i Norge har stigit med 6,1 procent det senaste året, enligt nya siffror från Statistisk sentralbyrå, SSB, enligt NRK. Bara mellan mars och april ökade priserna på matvaror med 2,8 procent. Norgesgruppen, som bland annat äger Kiwi, Meny, Spar och Joker, menar dock att jämförelsen påverkas av påsken. I år skedde priskriget och många påskerbjudanden i mars, medan motsvarande kampanjer i fjol låg i april. — Påskeffekten forstyrrer alltid mars- og apriltallene, skriver Stein Rømmerud, kommunikationsdirektör i Norgesgruppen, till NRK. Den totala prisökningen i Norge låg i april på 3,4 procent jämfört med samma månad förra året. Det är fortsatt klart över Norges Banks inflationsmål på två procent. Samtidigt dämpades inflationen av lägre drivmedelspriser, sedan Stortinget sänkt vägtrafikavgiften på bensin och diesel. I Sverige ser utvecklingen annorlunda ut. Enligt SCB:s preliminära siffror sjönk livsmedelspriserna kraftigt i april efter att flera butikskedjor sänkt priserna motsvarande momsen. Trots prissänkningarna har många kunder uppgett att de inte märkt någon större skillnad i butik. Samtidigt varnar Matpriskollen för att den underliggande kostnadspressen inte är borta. Bland annat har köttpriserna, särskilt på nötkött, fortsatt att ligga högt eller stiga, medan mejerivaror och kaffe dragit ned genomsnittet.

Sverige sänker BNP-prognosen för 2026

Redaktionen — Wed, 11 Mar 2026 18:34:47 +0000

STOCKHOLM (Xinhua) — Den svenska regeringen sänkte på onsdagen sin prognos för den ekonomiska tillväxten 2026 till 2,8 procent, ned från tidigare 3,0 procent. Vid en presskonferens i Stockholm uppgav finansminister Elisabeth Svantesson att prognosen bygger på antagandet att konflikten i Mellanöstern blir kortvarig. — Om kriget fortsätter längre befinner vi oss i ett allvarligt läge, sade hon. Enligt uppdateringen beräknas ekonomin växa med 2,5 procent år 2027. Inflationen 2026 väntas uppgå till 1,2 procent – något högre än den tidigare uppskattningen på 1,1 procent. För 2027 spås inflationen landa på 1,6 procent, jämfört med tidigare prognos om 1,8 procent.

Hushållens ekonomi och tilläggsbudget

Vad gäller hushållens konsumtion uppgav Svantesson att regeringen förhandlar med samarbetspartiet Sverigedemokraterna om ytterligare åtgärder för att hjälpa hushållen att hantera höjda drivmedels- och elkostnader. Besked väntas i en tilläggsbudget i april. Svantesson ville inte gå in på vilka belopp det rör sig om, men betonade att Sveriges offentliga finanser är "bland de starkaste i världen" och tillräckligt robusta för att hantera situationen. Enligt tidigare beslut sänks momsen på livsmedel tillfälligt från 12 till 6 procent från april och fram till slutet av 2027. Sänkningen gäller enbart livsmedel i dagligvaruhandeln – inte restaurangmat. Sveriges BNP växte med 1,5 procent under 2025, enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB).

Var femte vara dyrare trots stabila matpriser i januari

Jan Sundstedt — Wed, 04 Feb 2026 09:00:51 +0000

Matpriserna steg minimalt i januari enligt Matpriskollen – men bakom genomsnittet döljer sig dramatiska prisökningar på enskilda vardagsvaror från stora livsmedelsproducenter. Matprisstatistiken för januari visar en splittrad bild för svenska konsumenter. Den samlade prisökningen stannade vid 0,1 procent, men flera välkända märkesvaror har drabbats av kraftiga prishöjningar. — Det handlar om prishöjningar som konsumenten märker direkt vid hyllan. Det är oroande att så många artiklar blivit så mycket dyrare, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen i ett pressmeddelande. Bland de kraftigaste ökningarna märks kokosfett som stigit med 40 procent på Hemköp och BOB:s aprikosmarmelad som ökat med 35 procent på Willys. Felix klassiska köttbullar har blivit 13 procent dyrare på Coop, medan Ekströms blåbärssoppa kostar 21 procent mer på ICA Kvantum.

Kött och kaffe fortsatt dyrt

Framför allt är det nötkött och kaffe som fortsätter att driva upp matpriserna. Köttfärs steg med ytterligare 2,3 procent i januari på grund av brist på slaktdjur, en kris som väntas bestå. Kaffe blev 2 procent dyrare under månaden. För kaffepriserna finns dock hopp om viss lättnad, då priserna på råkaffe har fallit tillbaka, något som förväntas få genomslag i butiksledet under våren. [caption id="attachment_203707" align="alignnone" width="640"] Foto: Suzi Media Production/iStock[/caption]

Stor prisvariation mellan kedjorna

Trots den låga totala ökningen ändrades priserna på 19 procent av alla artiklar uppåt under januari, medan 27 procent prissänktes och 54 procent förblev oförändrade. Lågpriskedjan Willys hade de största höjningarna, medan andra kedjor pressade priserna för att locka kunder i den hårda konkurrensen. — Vi möter nu januari- och februarisiffrorna för 2025 som var hela 2 procents ökning på två månader, vilket drev de årliga matkostnaderna uppåt med cirka 7 miljarder. Nu är det skönt att den ökningstakten avstannat och det är bra inför kommande momssänkning, säger Ulf Mazur. Jämfört med januari 2025 har matpriserna stigit med totalt 1,6 procent under det senaste året.