<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Indien &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/indien/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sun, 13 Sep 2026 11:31:14 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Indien &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>BRICS-länderna vill reformera den globala styrningen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/brics-reform-global-styrning-new-delhi/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 13 Sep 2026 11:47:07 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Brics]]></category>
		<category><![CDATA[Indien]]></category>
		<category><![CDATA[New Delhi]]></category>
		<category><![CDATA[Xinhua]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=240367</guid>

					<description><![CDATA[<strong>NEW DELHI (Xinhua) -- Ledarna för BRICS-länderna antog på lördagen en gemensam deklaration vid det 18:e BRICS-toppmötet i New Delhi, Indiens huvudstad. De upprepade sitt åtagande för inkluderande global styrning och stärkt multilateralism, efterlyste internationell och regional fred och säkerhet samt betonade hållbar och inkluderande global ekonomisk tillväxt och ett stärkt kulturellt och mellanfolkligt samarbete.</strong>

I New Delhi-deklarationen upprepade ledarna sitt åtagande att reformera och förbättra den globala styrningen genom att främja ett mer rättvist, jämlikt, smidigt, effektivt, representativt och ansvarigt internationellt och multilateralt system, i en anda av omfattande samråd, gemensamma insatser och delade fördelar.

I deklarationen upprepade ledarna sitt åtagande att stärka multilateralism och multipolaritet samt upprätthålla internationell rätt. De efterlyste ett större och mer meningsfullt deltagande och en starkare representation för tillväxtmarknader, utvecklingsländer och de minst utvecklade länderna i globala beslutsprocesser och strukturer.

De uppgav också att de beklagar försök att ensidigt undergräva globala multilaterala institutioners arbete och försvåra genomförandet av deras respektive mandat, bland annat genom att avsiktligt hålla inne fastställda bidrag.
<h3>Efterlyser fredliga lösningar</h3>
Ledarna uttryckte även oro över pågående konflikter i många delar av världen och över den rådande polariseringen och fragmenteringen inom den internationella ordningen. De efterlyste fredliga lösningar på internationella tvister genom dialog, samråd och diplomati.

I samband med internationella tvister framhåller de betydelsen av förebyggande diplomati och medling, med de berörda parternas samtycke, som centrala verktyg för att undvika kriser och förhindra att de trappas upp, i enlighet med FN-stadgans ändamål och principer.
<h3>Hållbar utveckling och AI</h3>
Ledarna konstaterade att dagens globala utmaningar är sammanlänkade, hämmar den ekonomiska tillväxten och samtidigt förstärker bestående utvecklingsklyftor mellan länder och regioner. De upprepade därför den särskilda betydelsen av hållbar utveckling och inkluderande tillväxt på FN:s dagordning.

Enligt deklarationen erkänner ledarna att artificiell intelligens erbjuder enorma möjligheter att stimulera ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling för alla.

Ledarna bekräftade på nytt betydelsen av BRICS-ländernas mellanfolkliga utbyten och initiativ för att stärka ömsesidig förståelse, vänskap och samarbete. De efterlyste också större ansträngningar för att respektera kulturell mångfald, sätta stort värde på kulturarv, innovation och kreativitet samt gemensamt verka för ett robust internationellt mellanfolkligt utbyte och samarbete.

Ledarna förklarade även sitt fulla stöd för Kinas BRICS-ordförandeskap 2027 och för att det 19:e BRICS-toppmötet ska hållas i Kina.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Modi samlar elva BRICS-länder i New Delhi</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/brics-toppmotet-2026-new-delhi/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 11 Sep 2026 10:27:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Brics]]></category>
		<category><![CDATA[Hormuzsundet]]></category>
		<category><![CDATA[Indien]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Narendra Modi]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Vladimir Putin]]></category>
		<category><![CDATA[Xi Jinping]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=240195</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Indiens premiärminister Narendra Modi tar emot BRICS-ledarna i Bharat Mandapam den 12-13 september med en dagordning som redan är lagd: handel, utvecklingsfinansiering och reform av IMF och Världsbanken. Elva medlemsländer samlas, Xi Jinping gör sitt första Indienbesök på sju år och Putin möter Modi bilateralt dagen före. Om mötet också ska sluta i en gemensam slutdeklaration hänger på en formulering om Mellanöstern som både Teheran och Abu Dhabi kan skriva under - och där är utgången osäker.</strong>

Det 18:e BRICS-toppmötet hålls i Bharat Mandapam i New Delhi med Indien som ordförande. Till mötet väntas Rysslands Vladimir Putin, Kinas Xi Jinping, Irans Masoud Pezeshkian, Sydafrikas Cyril Ramaphosa, Egyptens Abdel Fattah al-Sisi och Indonesiens Prabowo Subianto, tillsammans med FN:s generalsekreterare Antonio Guterres. Förenade Arabemiraten representeras av Abu Dhabis kronprins Sheikh Khaled bin Mohamed bin Zayed Al Nahyan, Brasiliens Lula av utrikesminister Mauro Vieira.

Mötet hålls samtidigt som ett krig slår in i deltagarnas ekonomier. USA och Israel inledde för drygt ett halvår sedan attacker mot Iran, BRICS-medlem sedan 2024. Hormuzsundet är i praktiken stängt och råoljepriset har drivits över 100 dollar per fat. Gödselleveranser från Gulfen har störts, vilket lyft livsmedelsfrågan högt på den indiska dagordningen för landets 1,4 miljarder invånare.
<h3>Elva medlemsländer - och ett tiotal partnerländer</h3>
Det utvidgade BRICS räknar i dag elva medlemsländer: Brasilien, Ryssland, Indien, Kina, Sydafrika, Egypten, Etiopien, Iran, Förenade Arabemiraten, Indonesien och Saudiarabien. Reuters uppger dock att Saudiarabiens status förblir oklar, eftersom landet inte accepterat fullt medlemskap utan deltar med lägre delegationer. I New Delhi företräds riket av utrikesminister Faisal bin Farhan Al Saud. Därtill kommer ett tiotal partnerländer, bland dem Belarus, Kazakstan, Kuba, Malaysia, Nigeria, Thailand och Vietnam.

Gruppen uppger själv att den rymmer omkring 49,5 procent av världens befolkning, 40 procent av den globala ekonomin och 26 procent av världshandeln.
<h3>Kvoter, valutor och Ny utvecklingsbanken: det som gruppen redan enats om</h3>
Dagordningen handlar om handel, utvecklingsfinansiering och reform av de globala institutionerna - och där finns en linje som medlemmarna redan har lagt fast. I Rio-deklarationen från förra året underströk BRICS-länderna att en fortsatt omfördelning av IMF-kvoterna ska öka andelarna för tillväxtmarknader och utvecklingsekonomier. Om Världsbanken lyder deklarationens egen kravformulering att utvecklingsländerna ska få "ökad röst och representation", underbyggd av en omfördelning av ägarandelarna som rättar till deras historiska underrepresentation. Det är krav på röstvikt i de institutioner som sätter villkoren för lån och kapitalflöden, inte på nya organ.

Parallellt byggs betalnings- och kreditinfrastrukturen om i praktiken. Ny utvecklingsbanken har gjort finansiering i medlemsländernas egna valutor till strategisk prioritet: enligt bankens rapport för 2024 var 43,5 procent av godkännandena det året denominerade i medlemsvalutor, främst sydafrikansk rand och kinesisk yuan.

Samma rörelse syns i handeln. Egyptens premiärminister Mostafa Madbouly uppgav i fjol att medlemsländerna i ökande grad använder lokala valutor för bilaterala transaktioner, och Ryssland och Indien gör i dag huvuddelen av sina transaktioner i lokala valutor. Någon gemensam BRICS-valuta har medlemmarna däremot inte etablerat: avdollariseringen sker genom avräkning i nationella valutor, inte genom en ny sedel.

Kina, som står som värd för toppmötet 2027, beskriver sig som en fast och aktiv deltagare i samarbetet. Peking talar om att dra upp en ny kurs för "high-quality development" av ett större BRICS-samarbete och att samla Globala syds kollektiva styrka.
<h3>Konsensuskravet: skrivningen om Mellanöstern blir mötets prövning</h3>
Förenade Arabemiraten, som träffats av iranska robotar sedan kriget började, stoppade i augusti all handel och alla finansiella transaktioner med Iran. Därmed står två medlemmar i samma grupp på motsatta sidor av konflikten - i en organisation som fattar beslut med konsensus. I maj misslyckades BRICS-ländernas utrikesministrar med att enas om ett gemensamt uttalande efter sitt möte i New Delhi, just på grund av dessa motsättningar.

Kremls talesperson Dmitri Peskov konstaterade i tisdags att skillnaderna mellan de två har en "negativ påverkan" och försvårar utformningen av en gemensam deklaration, men uttryckte hopp om att ledarna hittar en text båda kan godta. Michael Kugelman, senior fellow vid Atlantic Council, pekar på samma strukturella spänning:

"Några av BRICS nya medlemmar, Iran och Förenade Arabemiraten, Egypten och Etiopien, är inblandade i spänningar och är inte särskilt eniga. Det är dåliga nyheter för en organisation som bygger på konsensus".

Han pekar samtidigt på ironin: utvidgningen speglar gruppens växande attraktionskraft, men riskerar genom de nya medlemmarnas skilda hållningar att göra den mindre effektiv. Utrikespolitiska bedömare framhåller att en gemensam text knappast förändrar det geopolitiska läget, men skulle visa att ett forum av tillväxtländer kan stå enat mot ekonomiskt lamslående åtgärder som västliga sanktioner.
<h3>Bishkek höjde förhoppningarna - och Trumps tullar ger skäl att hålla samman</h3>
Tidigare i september undertecknade Modi, Xi, Putin och Pezeshkian en gemensam deklaration vid SCO-toppmötet i Bishkek som fördömde USA:s och Israels militära kampanj mot Iran samt de västliga sanktionerna. Före detta indiske diplomaten Rajiv Bhatia beskriver det som en betydande framgång och pekar på att medlemmar med olika hållning ändå kunde enas om en formulering. Att SCO dessutom rymmer USA-vänliga stater talar enligt honom för att klyftan går att brygga även i New Delhi - med reservationen att SCO inte omfattar Förenade Arabemiraten. Andra bedömare framhåller att Donald Trumps protektionism och ensidiga tullpolitik gett BRICS-länderna nya skäl att hålla samman.
<h3>Putin hos Modi: 2,1 miljoner fat om dagen mot amerikanska tullhot</h3>
Redan på fredagen, före toppmötet, möter Putin Modi bilateralt med handel och ekonomi högt på dagordningen. Ryssland sålde i augusti omkring 2,1 miljoner fat olja per dag till Indien, ungefär 45 procent av landets totala import, och Indien är i dag näst största importör av rysk olja. Samtidigt hänger hotet om kraftiga amerikanska tullar över New Delhi just för dessa köp.

Banden är djupare än volymerna. Indiens ONGC Videsh äger 20 procent av oljefältet Sachalin-1, indiska statliga bolag har betydande andelar i Rosnefts dotterbolag Vankorneft och Taas-Jurjach Neftegazodobytja, och Rosneft äger nära hälften av indiska Nayara Energy. Två av sex enheter vid kärnkraftverket Koodankulam, byggt med Rosatom, producerar el och fyra är under uppförande; Indien siktar på 100 gigawatt kärnkraft till 2047. Ryssland ökade dessutom gödselexporten till Indien med 20 procent under första halvåret.

På bordet ligger även licensproduktion av stridsflygplanet Su-57 i Indien. "Vi är beredda att leverera detta flygplan till Indien, att fortsätta utveckla det. Vi har inga problem eller begränsningar", sade Putin i juni.
<h3>Xi kommer till Indien - med ett Trumpmöte framför sig</h3>
Xi Jinping deltar på Modis inbjudan och gör därmed sitt första Indienbesök på sju år, vilket bekräftats av Kinas utrikesministerium. Ett möte mellan Modi och Xi i marginalen blir deras tredje sedan relationerna började tina förra året efter överenskommelsen om att minska de militära spänningarna vid den omstridda Himalayagränsen; samtalen väntas handla om att stabilisera relationen och fördjupa det ekonomiska utbytet.

Senare i september väntas Xi resa till USA för samtal med Donald Trump. Om han hinner tala med Putin i New Delhi först var inte klarlagt inför mötet.

Prövningen i Bharat Mandapam är alltså tydlig: en enda gemensam mening om Mellanöstern har ännu inte formulerats under sex månaders krig. Men det är elva medlemsländer med en gemensam agenda om kvoter, valutor och utvecklingsfinansiering som samlas i New Delhi - och nästa år är det Kina som står som värd.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Brics söker vägar runt dollarn inför toppmötet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/brics-betalningar-nationella-valutor-dollar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 08 Sep 2026 14:48:07 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Brics]]></category>
		<category><![CDATA[dollar]]></category>
		<category><![CDATA[Indien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239728</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Brics-länderna diskuterar konkreta betalningsalternativ till den amerikanska dollarn inför toppmötet i New Delhi 12–13 september. Fler avräkningar i nationella valutor och sammanlänkade betalningssystem ska pressa kostnaderna i handeln — men hittills handlar det om samtal och teknisk förberedelse, inte om fattade beslut.</strong>

Det är Indien som håller ordförandeskapet i gruppen och som driver frågan. Enligt en anonym källa i den indiska regeringen, som den ryska statliga nyhetsbyrån TASS <a href="https://tass.com/economy/2183633" target="_blank" rel="noopener nofollow">citerar</a>, pågår samtal om betalningar i nationella valutor och om plattformar för centralbankernas digitala valutor. Syftet uppges vara att sänka transaktionskostnaderna i den bilaterala handeln och att fördjupa samarbetet om handel och investeringar inom gruppen.

Källan är samtidigt tydlig med gränserna: mekanismerna beskrivs som ett komplement till de befintliga globala betalnings- och avräkningssystemen, inte som en ersättning. Diskussionerna sägs inte vara riktade mot något enskilt land eller någon grupp av länder, utan föras inom samarbetet mellan finansministrar och centralbankschefer. "Det handlar om tekniskt arbete och praktiska mekanismer", uppgav källan enligt TASS.
<h3>Två spår som inte är samma sak</h3>
I praktiken diskuteras två olika saker. Det ena är att koppla samman de snabbbetalningssystem som redan finns och används dagligen — indiska UPI och brasilianska Pix är de tydligaste exemplen. Det andra är att länka medlemsländernas digitala centralbanksvalutor, ett spår som fortfarande är ett av flera alternativ på bordet.

Indiens centralbankschef Sanjay Malhotra har sagt att gränsöverskridande betalningar intresserar alla medlemmar just för att det finns stort utrymme att pressa kostnaderna, och att både digitala centralbanksvalutor och länkade snabbbetalningssystem finns kvar som alternativ. Han har pekat på UPI som exempel på hur snabbt betalningar kan röra sig, och centralbanken har föreslagit att sammanlänkade digitala valutor tas upp vid årets toppmöte.

Effekten av en sådan ordning är konkret: fler affärer kan göras upp direkt mellan två nationella valutor. Det minskar beroendet av den amerikanska dollarn och av flera mellanliggande korrespondentbanker. Något gemensamt Brics-mynt behöver inte skapas — en linje som Indiens handelsminister Piyush Goyal öppet har förordat framför ett enat monetärt system.
<h3>Små volymer, hög ambition</h3>
Indien har redan avtal om handel i lokala valutor med bland andra Förenade Arabemiraten, Mauritius, Maldiverna och Indonesien. Malhotra har samtidigt konstaterat att volymerna i de arrangemangen fortfarande är relativt små.

Enligt den indiska regeringskällan handlar arbetet inför toppmötet alltjämt om praktiska mekanismer för att sänka handelskostnaderna, inte om att ersätta den befintliga internationella finansarkitekturen. Nästa hållpunkt är därmed mötet i New Delhi, där Indiens centralbank vill se frågan om länkade digitala valutor på dagordningen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sydasiatisk massinvandring skakar Portugal</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/sydasiatisk-massinvandring-portugal/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 12 May 2026 18:05:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Bangladesh]]></category>
		<category><![CDATA[demografi]]></category>
		<category><![CDATA[Indien]]></category>
		<category><![CDATA[invandring]]></category>
		<category><![CDATA[massinvandring]]></category>
		<category><![CDATA[migration]]></category>
		<category><![CDATA[Portugal]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=229885</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Portugal beskrivs i ett nytt videoreportage som ett varnande exempel på hur snabbt ett europeiskt land kan förändras när billig arbetskraft från Sydasien slussas in via generösa regelverk. På sju år har antalet utländska invånare i landet nästan fyrdubblats, enligt den portugisiska migrationsmyndigheten AIMA.</strong>

<strong>Indier är nu den näst största utländska gruppen i Portugal, efter brasilianare. I centrum står det avskaffade system som gjorde det möjligt för personer utanför EU att resa in i landet och därefter ansöka om uppehållstillstånd inifrån Portugal – ett upplägg som kritiker beskriver som en motor bakom lönedumpning, trångboddhet och snabbt förändrade lokalsamhällen.</strong>

<a href="https://www.youtube.com/watch?v=jpvJQC2CLwI">Videon</a>, publicerad av den amerikanske Youtube-profilen Tyler Oliveira under rubriken ”I Exposed Portugal's Indian Invasion...”, följer bland annat den portugisiske aktivisten Afonso Gonçalves, grundare av rörelsen Reconquista. Gonçalves beskriver Portugal som ett land där politiska beslut, företagens efterfrågan på billig arbetskraft och låga födelsetal tillsammans har skapat ett demografiskt skifte.

Ämnet behandlas i videon med flera konfrontativa inslag, men kärnfrågan är större än de enskilda gatubilderna: hur Portugal på kort tid blev en av Europas mest öppna vägar in för arbetskraftsinvandring från Sydasien, hur lokalsamhällen påverkas och vem som egentligen tjänar på utvecklingen.
<h3>Från drygt 400 000 till över 1,5 miljoner</h3>
Den viktigaste bakgrunden är siffrorna. Enligt AIMA:s migrations- och asylrapport för 2024 hade Portugal 1 543 697 utländska invånare vid slutet av 2024. År 2017 var motsvarande siffra 421 802. Det innebär att antalet nästan fyrdubblats på sju år.

I rapporten framgår även att Brasilien är den största gruppen, med 484 596 personer, medan Indien numera är näst störst med 98 616 personer. AIMA anger också att 85,5 procent av de utländska invånarna är i arbetsför ålder, 18–64 år.

I videon sammanfattar Oliveira utvecklingen med att utländska invånare ökat från omkring fyra procent till omkring 15 procent av befolkningen.

— <em>Ett litet land med tio miljoner invånare där utländska invånare gick från fyra till 15 procent av befolkningen på sju år</em>, säger han i inledningen.

Den portugisiska förändringen har i hög grad kopplats till systemet <em>manifestação de interesse</em>, på engelska ofta kallat ”expression of interest”. Systemet gjorde det möjligt för personer från länder utanför EU att komma till Portugal utan ett färdigt arbetstillstånd och därefter regularisera sin vistelse genom arbete och socialförsäkringsinbetalningar. Den portugisiska regeringen avskaffade systemet i juni 2024, men många ärenden fortsatte att behandlas enligt övergångsregler.

[caption id="attachment_229889" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/05/portugal-stadsmiljo-youtube.jpg"><img class="wp-image-229889 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/05/portugal-stadsmiljo-youtube-640x360.jpg" alt="Stadsmiljö i Portugal ur Tyler Oliveiras videoreportage." width="640" height="360" /></a> Stadsmiljö i Portugal, där befolkningsförändringar och inflyttning blivit en allt viktigare politisk fråga. Skärmdump: Tyler Oliveira/YouTube.[/caption]
<h3>”Vi håller på att bli en minoritet”</h3>
Gonçalves beskriver utvecklingen som ett politiskt framdrivet befolkningsskifte. Han menar att invandringen inte längre är begränsad till särskilda delar av Lissabon, utan sprider sig till mindre städer, byar och jordbruksområden.

— <em>För fem år sedan var det bara Martim Moniz, men nu är det Algarve, Loulé, Albufeira, Braga, vissa delar av Porto, norr om Lissabon, centrum, överallt</em>, säger han.

Han fortsätter:

— <em>Vi håller på att bli en minoritet, inte bara i Lissabon, utan i mindre städer, i byar, överallt, framför deras ögon</em>, säger Gonçalves.

Videon besöker bland annat Martim Moniz i Lissabon, ett område som länge varit präglat av migration, småbutiker, restauranger och internationella miljöer. Där intervjuas personer från bland annat Bangladesh, Indien och Pakistan om arbete, uppehållstillstånd och varför de valt Portugal.

[caption id="attachment_229890" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/05/portugal-gatumiljo-youtube.jpg"><img class="wp-image-229890 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/05/portugal-gatumiljo-youtube-640x360.jpg" alt="Gatumiljö i Portugal ur Tyler Oliveiras videoreportage." width="640" height="360" /></a> En gata i Portugal där migration, bostadsfrågor och lokal demografisk förändring märks i vardagsmiljön. Skärmdump: Tyler Oliveira/YouTube.[/caption]

Flera säger att Portugal erbjuder bättre möjligheter än hemländerna, inte minst på grund av dokument, arbete och högre inkomster. Andra beskriver hur pengar skickas hem till familjer i Sydasien. En nyanländ bangladeshier berättar i videon att han fått information om arbete via en förmedlingsbyrå och betalat motsvarande 1 656 euro för att få hjälp med jobb och boende.
<h3>Billig arbetskraft från Sydasien</h3>
En central del av reportaget handlar om arbetskraftsinvandring till jordbruket. I en kustnära jordbruksort möter Oliveira och Gonçalves arbetare från Bangladesh, Indien, Nepal, Pakistan och Thailand som uppges arbeta med bland annat bärplockning.

Flera av de intervjuade beskriver långa arbetsdagar och låga löner. En person uppger en månadslön på omkring 1 000 euro och 10–12 timmars arbetsdagar. En annan säger att kontraktslönen är 900 euro, med sex euro om dagen för mat, och att hyran är 150 euro i ett boende som delas med många andra.

[caption id="attachment_229891" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/05/portugal-intervju-arbetsmigration-youtube.jpg"><img class="wp-image-229891 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/05/portugal-intervju-arbetsmigration-youtube-640x360.jpg" alt="Intervjuscen med migrantarbetare i Portugal ur Tyler Oliveiras videoreportage." width="640" height="360" /></a> Intervju med nyanlända arbetare i Portugal, där frågor om migration, arbete och bostadsbrist möts. Skärmdump: Tyler Oliveira/YouTube.[/caption]

— <em>Det är företagen och regeringen, inte den portugisiska personen. De är de som hamnar på den dåliga sidan av allt detta</em>, säger Gonçalves när Oliveira frågar vem som bär ansvaret.

Gonçalves hävdar att modellen pressar lönerna, driver upp bostadspriserna och gör portugisiska arbetare mindre konkurrenskraftiga på sin egen arbetsmarknad.

— <em>Det här skapar lönedumpning. Det här skapar förvirring. Det här skapar socialt kaos och höjer bostadspriserna</em>, säger han.

Videon visar även trångbodda boenden där flera arbetare delar bostad. Enligt Gonçalves blir sådana boendeformer en ekonomisk konkurrensfördel för migrantarbetare gentemot portugisiska familjer som inte kan dela hyreskostnader på samma sätt.
<h3>Missnöjet riktas mot systemet</h3>
Trots videons hårda ton mot invandringen återkommer Oliveira till att migranterna själva i första hand är en följd av ekonomiska incitament. Mot slutet beskriver han dem som ”kuggar i en större maskin” snarare än som huvudorsaken till utvecklingen.

— <em>Det är lätt att göra invandrare som kommer till västvärlden i stor skala till syndabockar, men det är viktigt att inse att de är ett symptom på ett korrupt system</em>, säger Oliveira.

Han pekar ut regeringar, skatteintäkter, socialförsäkringssystem och storföretagens behov av billig arbetskraft som drivkrafter bakom utvecklingen.

[caption id="attachment_230083" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/05/portugal-sikhisk-folksamling-youtube.jpg"><img class="size-medium wp-image-230083" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/05/portugal-sikhisk-folksamling-youtube-640x360.jpg" alt="Sikhisk folksamling på en gata i Portugal ur Tyler Oliveiras videoreportage." width="640" height="360" /></a> Den sikhiska folksamlingen från Indien fyllde gatan medan flera flaggor syntes i bakgrunden. Skärmdump: Tyler Oliveira/YouTube[/caption]

Gonçalves gör samma poäng från ett nationalistiskt perspektiv. Han menar att en ekonomi kan byggas upp igen om ett land tvingas ställa om, men att förlorad nationell identitet inte är lika lätt att återställa.

— <em>Man kan återställa en ekonomi. Man kan förbättra en ekonomi över fem, tio eller 15 år. Det man inte kan återställa och förbättra är ett dött land, en död nation och en förstörd kultur och identitet</em>, säger han.

Frågan har tydliga paralleller till övriga Europa, där regeringar i land efter land kombinerat arbetskraftsbrist, åldrande befolkningar och företagens krav på billig arbetskraft med en migrationspolitik som förändrat befolkningssammansättningen i snabb takt. Portugal framstår i videon som ett särskilt tydligt fall eftersom förändringen skett på så kort tid – från ett av Västeuropas mer homogena länder till ett land där över 1,5 miljoner utländska invånare nu ingår i samhällsstrukturen.

För portugiserna blir den avgörande frågan därför inte bara hur många som kommer, utan vem som haft mandat att genomföra förändringen – och om befolkningen någonsin fick säga ja till den.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Pressade hela befolkningen att vaccinera sig – nu tvingas Indien ersätta de skadade</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/indien-supreme-court-no-fault-kompensation-vaccinskadade/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 11 Mar 2026 13:30:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[AstraZeneca]]></category>
		<category><![CDATA[biverkningar]]></category>
		<category><![CDATA[covid-19]]></category>
		<category><![CDATA[covidvaccin]]></category>
		<category><![CDATA[Indien]]></category>
		<category><![CDATA[vaccin]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=223936</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Indiska staten pressade sin befolkning att ta covidvaccinet. Men när folk drabbades av biverkningar och dog var svaret att vaccinationen var frivillig och att ansvaret vilade på individen. Nu har landets högsta domstol satt stopp och kräver att staten kompenserar vaccinskadade utan beviskrav.</strong>

I tisdags <a href="https://timesofindia.indiatimes.com/india/sc-asks-centre-to-draft-no-fault-compensation-policy-for-serious-covid-vaccine-side-effects/articleshow/129378099.cms" target="_blank" rel="noopener nofollow">meddelade</a> Indiens högsta domstol – med domarna Vikram Nath och Sandeep Mehta – ett bindande beslut som tvingar den indiska staten att införa ett ersättningssystem utan skuldfråga för allvarliga biverkningar efter vaccination mot covid-19. Systemet innebär att den drabbade inte behöver bevisa att vaccinet var orsaken – det räcker att man vaccinerades och skadades.

Domstolen kräver också att biverkningsdata regelbundet görs tillgängliga för allmänheten – data som hittills inte publicerats öppet. Beslutet ska enligt domstolen inte tolkas som att regeringen erkänner skuld, men skyldigheten att kompensera kvarstår.
<h3>Familjerna som väckte talan</h3>
Beslutet kom efter att flera familjer vänt sig till landets högsta domstol. Rachna Gangu och Venugopalan Govindan förlorade sina döttrar 2021 – båda dog efter den första dosen Covishield, det indiska namnet på AstraZenecas covidvaccin. Sayeeda K.A. från Kerala förlorade sin make efter att han vaccinerats.

Kerala High Court hade redan 2021 uppmanat det nationella katastrofhanteringsorganet NDMA att ta fram en kompensationspolicy inom tre månader – men ingenting hände. Nu har landets högsta domstol tvingat fram ett bindande svar.

Fram till november 2021 hade Indien registrerat totalt 89 231 biverkningsfall, varav 1 148 dödsfall. Av de drygt 210 miljoner administrerade doserna av Covishield resulterade 24 703 rapporterade biverkningar och 457 dödsfall.
<h3>Från ”ditt problem” till statligt ansvar</h3>
Den indiska regeringen hade länge motsatt sig all kompensation med argumentet att vaccinationen var frivillig och baserad på informerat samtycke – skador var individens eget ansvar. Samtidigt hade staten bedrivit omfattande kampanjer för vaccinering, med socialt tryck, arbetsplatskrav och begränsad tillgång till offentliga tjänster för ovaccinerade.

I Sverige finns sedan 1978 Läkemedelsförsäkringen, som utökades till covidvacciner i december 2020. Systemet är frivilligt – 98 procent av tillverkarna deltar – men bara 35 procent av ansökningarna godkänns. I USA omfattas inte covidvacciner av det federala vaccinskadeprogrammet VICP. CICP, som täcker covidvaccinerna, har inte betalat ut en enda ersättning för covidrelaterade vaccinskador. EU saknar ett harmoniserat system.

Indien, världens folkrikaste land med 2,2 miljarder administrerade vaccindoser, blir nu det första stora landet att införa ett formellt no-fault-system för covidvaccinskador.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Indien lanserar öronmärkta digitala rupier – programmerbara pengar som enbart kan användas till mat</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/indien-cbdc-programmerbara-digitala-rupier-mat/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 02 Mar 2026 20:44:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[CBDC]]></category>
		<category><![CDATA[Centralbank]]></category>
		<category><![CDATA[Indien]]></category>
		<category><![CDATA[integritet]]></category>
		<category><![CDATA[kontanter]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=223044</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Indien har lanserat en pilot där digitala rupier öronmärks för livsmedelsköp – programmerbara pengar som automatiskt begränsar vad de kan användas till. Piloten berör ett av världens största matdistributionssystem med över 800 miljoner mottagare och väcker omedelbart den farhåga som integritetskritiker länge varnat för: staten som avgör vad medborgarna får köpa.</strong>

Piloten, som startade i delstaten Gujarat den 15 februari 2026 och planeras att utökas till Puducherry, genomförs inom ramen för det statliga matsubventionsprogrammet Pradhan Mantri Garib Kalyan Anna Yojana. Reserve Bank of India (RBI) utfärdar digitala rupier (e₹) direkt till förmånstagare – men pengarna är programmerade att enbart kunna användas i godkända livsmedelsbutiker.

Systemet eliminerar biometrisk autentisering och ersätter den med QR-koder och kupongkoder. Det skapar samtidigt en fullständig realtidsspårning av varje transaktion.
<h3>Programmerbara pengar – statens dröm, medborgarens mardröm</h3>
Begreppet "programmerbara pengar" beskriver en valuta där utgivaren på förhand kodar in begränsningar för hur, när och till vad pengarna får användas. I Indiens fall: enbart mat. Men principen är densamma oavsett syfte.

Den amerikanske kongressledamoten Tom Emmer, som lagt fram lagstiftning mot CBDC i USA, har formulerat kritiken tydligt:

— <em>En CBDC är statligt kontrollerade programmerbara pengar som, om de designas utan integritetsskydd för kontanter, kan ge regeringen ensidig behörighet att övervaka medborgarnas transaktioner och begränsa politiskt impopulär aktivitet</em>, uppger Emmer.

Tankesmedjan Centre for International Governance Innovation (CIGI) har i en analys resonerat att om programmerbara pengar introduceras utan integritetsskydd, skulle en CBDC inte längre vara bara en digital valuta – utan ett digitalt finansiellt dataekosystem som väcker djupgående oro för statlig makt och övervakning, var det än implementeras.
<h3>Nigeria visade vägen – men inte den Indien vill ta</h3>
Erfarenheterna från andra länders CBDC-piloter är nedslående. Nigeria lanserade sin digitala valuta eNaira i oktober 2021 med stora ambitioner. Adoptionsgraden stannade på 0,5 procent trots påtvingade rabatter och sänkta krav – ett praktiskt fiasko som illustrerar svårigheten att tvinga fram digital valuta uppifrån.

Kina driver världens hittills största CBDC-pilot med den digitala yuanen e-CNY i 23 städer. Systemet har redan testats med programmeringsfunktioner för specifika användningsområden, och analytiker vid bland annat Atlantic Council <a href="https://www.atlanticcouncil.org/cbdctracker/" target="_blank" rel="noopener nofollow">dokumenterar</a> hur tekniken möjliggör en form av finansiell övervakning utan motstycke.
<h3>800 miljoner testpersoner</h3>
Indiens pilot är anmärkningsvärd i sin skala. Pradhan Mantri Garib Kalyan Anna Yojana når över 800 miljoner mottagare – mer än dubbla EU:s befolkning. Cirkulationen av digitala rupier uppgick i mars 2025 till motsvarande 1,2 miljarder kronor, en ökning med 334 procent på ett år.

Att piloten presenteras som en humanitär insats för fattiga mottagare av matsubventioner gör den politiskt svår att kritisera – men förändrar inte den tekniska infrastruktur som byggs upp. En stat som kan begränsa digitala pengar till mat kan i princip begränsa dem till vad som helst.

EU:s centralbank ECB har i sin kommunikation kring den digitala euron betonat att integritet är centralt i designen. Huruvida Indiens system lever upp till motsvarande krav framgår inte av myndigheternas pressmeddelanden.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Indien och EU sluter historiskt handelsavtal</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/indien-och-eu-sluter-historiskt-handelsavtal/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 27 Jan 2026 10:51:58 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[frihandel]]></category>
		<category><![CDATA[handelstullar]]></category>
		<category><![CDATA[Indien]]></category>
		<category><![CDATA[Narendra Modi]]></category>
		<category><![CDATA[Ursula von der Leyen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=220456</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Indien och Europeiska unionen har enats om ett frihandelsavtal som innebär kraftigt sänkta tullar på de flesta varor. Avtalet, som förhandlats i två decennier, förväntas fördubbla EU:s export till Indien fram till 2032.</strong>

Enligt överenskommelsen ska tullar avskaffas eller sänkas på 96,6 procent av handeln mätt i värde. Europeiska företag beräknas spara motsvarande 50 miljarder kronor i tullavgifter.

— <em>Människor runt om i världen kallar detta för alla avtals moder. Det kommer att skapa stora möjligheter för Indiens 1,4 miljarder invånare och för miljontals européer</em>, sade Indiens premiärminister Narendra Modi.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen beskrev avtalet som historiskt.

— <em>Europa och Indien skriver historia i dag. Det här är bara början</em>, konstaterade hon.
<h3>Biltullar sänks drastiskt</h3>
En av de mest uppmärksammade delarna av avtalet rör bilindustrin. Indien sänker tullarna på personbilar från nuvarande 110 procent till 10 procent över en femårsperiod. Även tullar på vin och sprit sänks markant.

Jordbruksprodukter som nötkött, ris, socker och mejeriprodukter omfattas dock inte av avtalet.
<h3>Motreaktion mot USA:s tullar</h3>
De utdragna förhandlingarna fick förnyad fart efter att USA infört 50-procentiga tullar på vissa indiska varor. Avtalet ses som en del av en bredare rörelse bland medelstora ekonomier att minska beroendet av amerikansk handel i ljuset av president Donald Trumps tullhot.

Handeln mellan Indien och EU uppgick till 136,5 miljarder dollar under det senaste räkenskapsåret – mer än handeln mellan Indien och USA.

Det formella undertecknandet väntas ske efter en juridisk granskning som beräknas ta fem till sex månader.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Så många barn väntas födas i världens länder under 2025</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/sa-manga-barn-vantas-fodas-i-varldens-lander-under-2025/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 30 Dec 2025 18:49:05 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[demografi]]></category>
		<category><![CDATA[IHME]]></category>
		<category><![CDATA[Indien]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=219049</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Omkring 132 miljoner barn väntas födas globalt under 2025, men fördelningen är kraftigt ojämn. Indien står ensamt för nästan var femte födsel i världen, medan hela Europa tillsammans bara utgör en bråkdel av det totala antalet. </strong>

<strong>En studie i tidskriften The Lancet varnar samtidigt för att civilisationen närmar sig en lågfertilitetsvärld där 97 procent av alla länder kommer att ha för få födslar för att upprätthålla sina befolkningar år 2100.</strong>

Asien dominerar fortsatt det globala födelsemönstret. Indien toppar listan med 23,1 miljoner födslar under 2025, enligt FN:s <a href="https://population.un.org/wpp/">befolkningsprognoser</a>. Det innebär att nästan 17 procent av alla barn som föds i världen föds i Indien.

Kina kommer på andra plats med 8,7 miljoner födslar, trots decennier av sjunkande fertilitet. Skillnaden mellan de två folkrikaste länderna har växt kraftigt till följd av Kinas låga födelsetal.

Afrika är den snabbast växande regionen sett till antal födslar. Nigeria väntas registrera 7,6 miljoner födslar under året – fler än hela Europa tillsammans, som beräknas nå endast 6,3 miljoner födslar. Även Demokratiska republiken Kongo, Etiopien, Tanzania och Egypten tillhör toppländerna globalt.
<h3>Europa och Östasien i nedgång</h3>
I skarp kontrast till Asien och Afrika visar Europa och delar av Östasien dramatiskt låga födelsetal. Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien förväntas vardera registrera färre än 750 000 födslar årligen. Japan, som en gång var en stor bidragsgivare till globala födslar, väntas också ha färre än 750 000 födslar.

[caption id="attachment_219066" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/12/fodslar-per-land-2025.webp"><img class="size-medium wp-image-219066" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/12/fodslar-per-land-2025-640x435.webp" alt="" width="640" height="435" /></a> Grafik: Nya Dagbladet[/caption]
<h3>Varning för demografisk kollaps</h3>
En omfattande studie publicerad i <a href="https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(24)00550-6/fulltext">The Lancet</a> slår fast att fertiliteten kommer att fortsätta sjunka i nästan alla länder fram till år 2100. Forskarna vid det amerikanska forskningsinstitutet IHME förutspår att 198 av 204 länder och territorier kommer att ha fertilitetstal under ersättningsnivån på 2,1 barn per kvinna vid seklets slut.

Redan år 2050 beräknas tre fjärdedelar av alla länder ligga under denna kritiska gräns. Utan betydande invandring eller effektiva politiska åtgärder för att stödja barnfamiljer kommer befolkningarna i dessa länder att krympa.

Studien framhåller särskilt de enorma ekonomiska utmaningarna för länder med minskande arbetskraft och åldrande befolkningar. Samtidigt förutspås subsahariska Afrika år 2100 stå för hälften av alla födslar på planeten, vilket skapar vad forskarna kallar en demografiskt delad värld med djupgående konsekvenser för ekonomier och säkerhetspolitik.

— <em>Vi står inför häpnadsväckande sociala förändringar under 2000-talet</em>, säger Stein Emil Vollset, ledare för prognosgruppen vid IHME, i ett uttalande.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Xi Jinping vill utmana Västvärldens dominans – vill se multipolär världsordning</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/xi-jinping-vill-utmana-vastvarldens-dominans-vill-se-multipolar-varldsordning/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 02 Sep 2025 08:08:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Indien]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[SCO]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=212375</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kinas president Xi Jinping gick till frontalangrepp mot västerländsk "hegemoni och maktpolitik" när han öppnade Shanghai Cooperation Organizations (SCO) toppmöte i Tianjin.</strong>

<strong>Inför 20 världsledare krävde han en ny världsordning fri från västerländsk dominans och efterlyste en multipolär värld med en mer jämlik maktfördelning.</strong>

Vid måndagens öppningstal inför mer än 20 världsledare, däribland Rysslands Vladimir Putin och Indiens Narendra Modi, uppmanade Xi Jinping medlemsländerna att fortsätta stå emot det han beskrev som mobbningsbeteende inom det internationella systemet.

<em>— Den globala situationen förblir volatil och turbulent. Vi måste avvisa mobbning, motsätta oss extern inblandning och skydda alla länders legitima utvecklingsrättigheter</em>, varnade Xi.

Den kinesiske ledaren <a href="https://www.indiatoday.in/world/story/xi-jinping-slams-hegemonism-bullying-trump-tariff-offensive-multilateralism-sco-summit-modi-russia-india-2779812-2025-09-01" target="_blank" rel="nofollow noopener">åberopade</a> vad han kallade "Shanghai-andan" – principer som enligt Xi utgår från ömsesidigt förtroende, ömsesidig nytta, jämlikhet, konsultation och respekt för olika civilisationer. Han berömde också de framsteg SCO gjort sedan grundandet 2001 och presenterade nya prioriteringar för organisationen.

<em>— Vi bör förespråka en jämlik och ordnad multipolär värld och en universellt fördelaktig och inkluderande ekonomisk globalisering, samt göra det globala styrsystemet mer rättvist och jämlikt</em>, fortsatte Kinas president.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">At the <a href="https://twitter.com/hashtag/SCO?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#SCO</a> Tianjin Summit, President Xi Jinping proposed the Global Governance Initiative (GGI), highlighting five principles:
adhering to sovereign equality
abiding by international rule of law
practicing multilateralism
advocating the people-centered approach
and… <a href="https://t.co/frNLeexGPI">pic.twitter.com/frNLeexGPI</a></p>
— Xie Feng 谢锋 (@AmbXieFeng) <a href="https://twitter.com/AmbXieFeng/status/1962519605714231758?ref_src=twsrc%5Etfw">September 1, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Han betonade att medlemmarna måste "motsätta sig kalla kriget-mentaliteten, blockkonfrontation och mobbningsbeteenden" – termer som Peking ofta använder för att kritisera USA:s och Västländernas politik.

<em>— Vi upprätthåller rättvisa och rättfärdighet, och motsätter oss hegemoni och maktpolitik. Konstruktivt deltagande i internationella angelägenheter måste baseras på respekt, inte dominans</em>, <a href="https://www.rt.com/news/623850-xi-jinping-sco-speech/" target="_blank" rel="nofollow noopener">fortsatte</a> han.
<h3>Toppmöte under tullkris</h3>
Xi beskrev alla SCO-medlemmar som "vänner och partner" och uppmanade till samarbetsformer som gynnar alla parter samtidigt som nationella skillnader respekteras. Han efterlyste även stärkt kulturellt och socialt utbyte mellan folken, evidensbaserat beslutsfattande inom organisationen och förbättrad strategisk kommunikation.

<em>— Gemensamt samarbete gör det möjligt för alla kulturer att blomstra i välstånd och harmoni</em>, försäkrade han.

Uttalandena kommer efter Kinas skarpa fördömande av Trumps nyligen införda tullar mot flera länder, inklusive Indien.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Had an excellent meeting with President Putin on the sidelines of the SCO Summit in Tianjin. Discussed ways to deepen bilateral cooperation in all sectors, including trade, fertilisers, space, security and culture. We exchanged views on regional and global developments, including… <a href="https://t.co/DhTyqOysbf">pic.twitter.com/DhTyqOysbf</a></p>
— Narendra Modi (@narendramodi) <a href="https://twitter.com/narendramodi/status/1962418638025310659?ref_src=twsrc%5Etfw">September 1, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

USA och Kina har för närvarande ett bräckligt stillestånd i tullkonflikten efter att Trump skjutit upp återinförandet av höga tullar mot Peking med 90 dagar. Förra veckan hotade dock Trump med 200-procentiga tullar om Kina begränsar exporten av sällsynta jordartsmagneter till USA.

Xi underströk också behovet av stärkt multilateralism och att FN:s roll samt det globala handelssystemet måste bevaras.
<h3>Växande ekonomiskt inflytande</h3>
SCO-ländernas samlade BNP närmar sig 30 biljoner dollar och organisationens globala inflytande expanderar i motsvarande takt, påpekade Kinas ledare som också slog fast att medlemmarna idag arbetar tillsammans för att hantera utmaningar inom säkerhet, miljöfrågor och innovation.

Kinas handel med organisationens medlemsstater har överskridit 2,3 biljoner dollar, och Xi lyfte särskilt fram projekt inom Pekings Belt and Road-initiativ och hur kinesiska investeringar i medlemsländerna har redan passerat 84 miljarder dollar.

Under toppmötet, som samlade representanter från över 20 nationer i Asien, Europa och Mellanöstern samt från FN och ASEAN, presenterade Kina flera konkreta förslag. Man efterlyste ett snabbt skapande av en SCO-utvecklingsbank och ett nytt regionalt centrum för olika typer av säkerhetsutmaningar. Dessutom tillkännagav Xi Jinping 100 småskaliga projekt för människors försörjning som ska genomföras i medlemsstaterna.

[caption id="attachment_212381" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/09/Kina-Indien-SCo5.jpg"><img class="wp-image-212381 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/09/Kina-Indien-SCo5-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Indiens premiärminister Narendra Modi mötte Kinas president Xi Jinping i samband med SCO-toppmötet i Tianjin, Kina. Foto: MEAphotogalleryCC BY-NC-ND 4.0[/caption]

Xi utlovade också ytterligare investeringar inom utbildning och träning av vetenskapliga och tekniska färdigheter för att stödja framtida tillväxt inom regionen.

<em>— Organisationen har satt en modell för en ny typ av internationella relationer,</em> sade han och lovade att arbeta för att lyfta SCO till nya höjder.

Toppmötet i Tianjin visar enligt bedömare hur Kina systematiskt bygger alternativ som kan utmana västerländska institutioner och analytiker pekar på att SCO:s växande ekonomiska tyngd ger Xi:s vision om en multipolär värld allt större genomslagskraft.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>WEF-grundare manipulerade rapporter för att skydda politiska relationer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/wef-grundare-manipulerade-rapporter-for-att-skydda-politiska-relationer/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 25 Jul 2025 08:11:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Brexit]]></category>
		<category><![CDATA[Davos]]></category>
		<category><![CDATA[Hilde Schwab]]></category>
		<category><![CDATA[Indien]]></category>
		<category><![CDATA[Klaus Schwab]]></category>
		<category><![CDATA[Narendra Modi]]></category>
		<category><![CDATA[Schweiz]]></category>
		<category><![CDATA[WEF]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=209964</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Klaus Schwab ska ha ändrat länders ranking i viktiga ekonomiska rapporter för att undvika att påverka relationerna med Indien, och för att förhindra att Brexit-anhängare skulle kunna använda positiva siffror för Storbritannien. Samtidigt granskas omfattande utgifter på 900 000 franc som hans hustru debiterat via WEF.</strong>

World Economic Forums grundare, Klaus Schwab, anklagas för att ha manipulerat organisationens prestigefyllda "Global Competitiveness Report" av politiska skäl. Enligt en pågående utredning ändrade han länders placeringar för att skydda diplomatiska relationer och därmed förhindra att resultaten användes politiskt, rapporterar den schweiziska tidningen <a href="https://www.tagesanzeiger.ch/klaus-schwab-spesen-manipulierte-berichte-peinliche-mails-746168819880">Tages-Anzeiger</a>.
<h3>Ändrade för att skydda Indien-relationer</h3>
Det allvarliga fallet inträffade 2017-2018 när en metodikförändring fick Indien att falla över 20 platser i rankningen medan Storbritannien klättrade från sjunde till fjärde plats. Schwab ingrep då direkt och mejlade de ansvariga med motiveringen: "Vi måste skydda våra relationer till Indien före Davos 2019".

Han ville inte riskera att Indiens premiärminister, Narendra Modi, skulle ställa in sitt besök. Samtidigt skrev han att Storbritannien inte fick "uppleva någon förbättring" eftersom detta skulle "utnyttjas av Brexit-lägret".

Trots att Schwab sa sig stödja den nya metodiken, drog han slutsatsen: "I år kan vi helt enkelt inte genomföra detta". Annars skulle de goda relationerna till Indien, som han "investerat så mycket i under året", förstöras.

Rapporten publicerades till slut, men med ändrade siffror: Indien hamnade på plats 40 och Storbritannien på plats åtta – båda endast en plats sämre än 2016.
<h3>Delade hemliga rapporter med regeringar</h3>
Ännu allvarligare är att Schwab år 2022 ska ha delat ett hemligt utkast av rapporten med en regeringsrepresentant från ett arabiskt land vars placering försämrats kraftigt. Efter att ha fått "kritisk återkoppling" rekommenderade Schwab ledningen att inte publicera rapporten alls.

Rapporten för 2021-2022 publicerades aldrig, och inga nya versioner har kommit sedan dess.
<h3>Hustruns utgifter utan officiell roll</h3>
Parallellt granskas nu Schwabs hustru Hilde, som utan officiell funktion vid WEF har låtit sina resor debiteras via organisationen. Advokater från firman Homburger har upptäckt tveksamma utgifter på totalt 900 000 franc under de senaste tio åren.

Hilde Schwab driver sin egen stiftelse för socialt entreprenörskap men har ingen formell roll inom WEF. Trots detta har hennes resor, som inte alltid kan förklaras med hennes verksamhet, betalats av WEF.
<h3>Förnekar anklagelserna</h3>
Schwab har försökt försvara sig mot anklagelserna om manipulation:

<em>— Att konstruera detta som manipulation är en förolämpning av mitt akademiska anseende,</em> har han sagt.

Han hävdar att han endast vidarebefordrade korrigeringar från regeringar för att använda uppdaterade data eller rätta fel i analysen.
<h3>Utredning pågår</h3>
Nya Dagbladet rapporterade redan i april att Klaus Schwab tvingades <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/klaus-schwab-utreds-for-korruption-av-egna-globalistorganisationen/">avgå</a> från WEF och att en omfattande utredning pågår. Även den federala stiftelsemyndigheten granskar användningen av WEF:s medel.

En viktig styrelsesittning har skjutits upp, men tiden börjar ta slut. Senast i slutet av augusti måste inbjudningarna till WEF 2026 skickas ut.

Schwabs talesman, Jörg Denzler, vägrar kommentera utredningen:

<em>— Överenskommelsen från juni är av grundläggande betydelse för Klaus Schwab. Till skillnad från andra inblandade håller sig Klaus Schwab i alla avseenden till denna överenskommelse och tar inte ställning till medieförfrågningar.</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
