Indiana Jones – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Sat, 20 Jun 2026 10:15:59 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Indiana Jones – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 ”Jakten på den försvunna skatten” – Spielberg, Lucas och Ford skapar filmhistoria https://nyadagbladet.se/recensioner/spielberg-lucas-och-ford-skapar-filmhistoria/ https://nyadagbladet.se/recensioner/spielberg-lucas-och-ford-skapar-filmhistoria/#respond Sat, 20 Jun 2026 13:30:46 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=185171 Stjärnornas krig, byggde vännerna sandslott och diskuterade framtida filmplaner. Spielberg berättade att han alltid velat regissera en James Bond-film, varpå Lucas replikerade något i stil med "Jag har en bättre idé"...
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 27 juli 2024
Spielberg tände ögonaböj på alla cylindrar om arkeologen, professorn och äventyraren Indiana Jones, varpå man inom kort skred till verket. Planen var att göra en film i stil med och i samma ton som 50-talets så kallade "cliffhangers", som på den tiden vevades flitigt i amerikansk tv. De skäggiga herrarna påbörjade raskt manusförfattandet, tillsammans med parhästen Lawrence Kasdan, samt viss input från Philip Kaufman. Spielberg, med sitt öga för detaljer och förmåga att skapa spänning (lex Hajen), och Lucas, med sin talang att väva samman myt och historia, uppfann i och med Jakten på den försvunna skatten en film som är lika mycket en hyllning till gamla serials som det är en nyskapande filmupplevelse. Samarbetet visade sig vara en match made in heaven, något som publiken runt om i världen snabbt blev varse. Harrison Ford, redan världsberömd för sin roll som Han Solo, blev som Indiana Jones en verklig och sedermera legendarisk actionikon. Solo var dock en av flera huvudkaraktärer i Lucas rymdtrilogi, men som "Indy" äger han i princip hela showen. Med sin charm, kvickhet och orädda attityd blir Indiana Jones i Fords tolkning en odödlig karaktär och karlakarl av klassiskt snitt. [caption id="attachment_185191" align="alignnone" width="640"]Jakten på den Försvunna Skatten Ford Spielberg Snillen spekulerar under inspelningen av "Jakten på den försvunna skatten". Foto: IMDb/Paramount Pictures.[/caption]

Peru, 1936...

Filmen inleder med att "Indy" söker efter en antik gyllene avgudabild i Perus svårgenomträngliga djungler. Han tvingas sin vana trogen undvika både sinnrika dödsfällor och inhemska förrädare på vägen till artefakten ifråga. Jones skrupellöse antagonist René Belloq (Paul Freeman) roffar åt sig statyetten framför näsan på Indy, som med nöd och näppe lyckas undkomma det sydamerikanska äventyret med livhanken i behåll. Väl hemkommen till USA hinner han knappt landa innan han kastas in i ett nytt uppdrag av amerikanska regeringsagenter. Uppdrag: att hitta den mytomspunna Förbundsarken. Kistan som sägs innehålla de ursprungliga Stentavlorna med Guds tio budord. Jones är emellertid inte ensam i sitt sökande då även Hitlertyskland vill lägga vantarna på Förbundsarken. Det tyska sökandet, under ledning av trätobrodern Belloq, är mot bakgrund av tyskarnas förhoppning att dess mytomspunna krafter kan hjälpa Tyskland att segra i ett kommande krig. Jones inleder jakten med att resa till Nepal, för att där leta rätt på sin gamla flamma Marion Ravenwood (Karen Allen), som han tror är i besittning av en viktig ledtråd till arkens gömställe. Därifrån fortsätter paret till Kairo, där man tillsammans med Jones trogne vän Sallah (John Rhys-Davies), gräver efter skatten i den egyptiska öknen, samtidigt som tyskarna och Belloq gör detsamma. Spänningen, med livet som insats, är ständigt närvarande när trion möter förräderi, dödliga fällor och mystiska krafter… [caption id="attachment_185199" align="alignnone" width="640"]Jakten på den Försvunna Skatten Harrison Ford Indiana Jones (Harrison Ford) i knipa i "Jakten på den försvunna skatten". Foto: Jan Sundstedt kollektion.[/caption]

Förtrollande filmmagi

Det här är film som på pricken lyckas med sitt primära mål; att under ett par timmar få biobesökaren underhållen, road och kanske glömma vardagen. Något som inte nog kan understrykas. Det senaste (och totalt onödiga) tillskottet i serien har i princip ingenting med originalet från 1981 att göra, utöver att huvudkaraktären har samma namn och spelas av Harrison Ford. Det är så här äventyrsfilm ska göras. Actionsekvenserna är spektakulära och tidlösa, från den ikoniska öppningsscenen, där Indy undviker den ena livsfarliga fällan efter den andra, via den nervkittlande jakten genom Kairos gator till den klimatiska avslutningen med Förbundsarken. Varje scen är noggrant koreograferad och bidrar till filmens outtröttliga tempo. Steven Spielberg kan som få regissörer pussla ihop de mest andlösa sekvenser och scener. Tilläggas kan att Ford gjorde flertalet stunts själv. Manuset av firma Kasdan/Lucas/Kaufman är p-e-r-f-e-k-t! Trion har lyckats fånga den tidstypiska 30-talsandan ända in i själen. Åtminstone som undertecknad uppfattar eran. Kläderna (jo, folk och fä var mer eleganta och stiligare back in the day), fordonen, accessoarerna, färgerna, etcetera, tycks minutiöst kartlagda och således ypperligt porträtterade och gestaltade. Skurkarna, ledda av René Belloq och de tyska Hollywoodnazisterna, är karikatyrer som fungerar perfekt inom filmens värld. Deras överdrivna ondska skapar en tydlig kontrast till Indys moraliska kompass och ger publiken någon att heja och elda på. [caption id="attachment_185224" align="alignnone" width="640"]Jakten på den Försvunna Skatten Aj... Nedrige Gestapoagenten Toth (Ronald Lacey) känner att det kokta fläsket nog är stekt i "Jakten på den försvunna skatten". Foto: IMDb/Paramount Pictures.[/caption]

Ford och Allen magiska

Harrison Ford, vad kan sägas om denne makalöse filmstjärna? Om rollen som Han Solo (med all rätt) är ikonisk, är det som Indiana Jones Ford lyfter till utomjordiska nivåer av lyskraft. Karln var född till att bli filmstjärna (men först lite snickeri på vägen dit). Han lyckas till synes hur ledigt och enkelt som helst med att förmedla en perfekt balans mellan hjältemod och mänsklig bräcklighet, vilket gör Indiana Jones både relaterbar och beundransvärd. Hatten av till herr Ford, men betänk att rollen först gick till "Magnum P.I." himself, Tom Selleck. Inget ont om Tom Selleck, men tack och lov för att Spielberg fick sin vilja fram och lyckades övertala George Lucas att överväga valet av skådespelare. Utöver Ford är det av yttersta vikt att nämna Karen Allen. Hennes dynamik med Harrison Ford är oemotståndlig, och hon ger karaktären en styrka och självständighet som var något ovanlig för kvinnliga roller på den tiden. Det går inte att föreställa sig någon annan Allen i rollen. Dessutom gör John Rhys-Davies som lojale egyptiern Sallah samt Denholm Elliott som den försiktige professorkollegan Marcus Brody minnesvärda insatser som kompletterar filmens karaktärsgalleri. Icke att förglömma är Paul Freeman, vars tolkning av René Belloq förvisso är den av en korrupt och nedrig typ, men samtidigt en sympatisk, charmig och världsvan motståndare. Övriga roller givetvis utomordentligt castade. [caption id="attachment_185229" align="alignnone" width="640"]Jakten på den Försvunna Skatten Marion Ravenwood biter ifrån mot elaking i "Jakten på den försvunna skatten". Foto: IMDb/Paramount Pictures.[/caption]

Kassako blir franchise

När filmen hade premiär 1981, möttes den av en hänförd publik och en samstämmig kritikerhyllning. Med sitt unika sätt att blanda klassiska äventyrskonventioner med modern action satte Jakten på den Försvunna Skatten en ny standard för äventyrsfilmer. Spielberg och Lucas lyckades fånga en känsla av nostalgi samtidigt som de erbjöd något helt nytt och fräscht. Som grädde på moset fick vi en klassisk trilogi, i och med uppföljarna Indiana Jones och de fördömdas tempel samt ypperliga Indiana Jones och det sista korståget. År 2008 kom så en fjärde film i serien (med Spielberg/Lucas/Ford åter), i samband med den något oförtjänt utskällde Indiana Jones och kristalldödskallens rike. Med en budget på omkring 18 miljoner dollar drog filmen in över 390 miljoner dollar världen över, en summa som idag, justerat för inflation, motsvarar över en miljard dollar. Jakten på den försvunna skatten är därmed en av de mest lönsamma produktionerna i filmhistorien, vilket bidragit till filmens status som en av de största klassikerna inom äventyrsgenren.

En film för alla åldrar

Jakten på den försvunna skatten är inte bara en fantastisk film; den är en tidstypisk klassiker som har stått emot tidens tand. Dess påverkan på genren kan inte underskattas. Filmen har inte bara inspirerat till fyra stycken efterföljare, utan också inspirerat till otaliga efterapningar och hyllningar. Med en perfekt kombination av äventyr, humor och spänning står Jakten på den försvunna skatten pall än i dag. Här bjuds på klassiskt matinéäventyr, ren eskapism och en påminnelse om vad film kan vara när hantverk, tempo och berättarglädje sitter där de ska. Det går inte att nog rekommendera detta formidabla äventyrsepos. Valfri fysisk version av detta mästerliga opus finner en förslagsvis här och streamaren kan förslagsvis kika in på denna plats.   Jan Sundstedt]]> https://nyadagbladet.se/recensioner/spielberg-lucas-och-ford-skapar-filmhistoria/feed/ 0 Raiders of the Lost Ark (1981) Trailer #1 | Movieclips Classic Trailers nonadult Indiana Jones ”5”: En katastrof till film https://nyadagbladet.se/recensioner/indiana-jones-5-en-katastrof-till-film/ https://nyadagbladet.se/recensioner/indiana-jones-5-en-katastrof-till-film/#respond Sat, 01 Jul 2023 16:32:41 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=153711 Indiana Jones and the Dial of Destiny är en urusel film. Jag vill vara tydlig med det redan från första bokstaven. Många sanningar gör ont och detta är tyvärr sanningen, hela sanningen och inget annat än sanningen. Må vara att jag inte hade några större förhoppningar men att det skulle vara så här illa hade inte ens jag befarat. Samtliga inblandade ska banne mig ställa sig i skamvrån och skämmas. Mer om detta senare men vi tar den så kallade handlingen först. Filmen tar sin början i Frankrike år 1944 och Indiana Jones är återigen i luven på sina bästa vänner - de hemska "nazisterna". Indy och arkeologkollegan Basil Shaw (Toby Jones) tillfångatas i samband med att duon är på jakt efter den Heliga Lansen. Samtidigt informerar astrofysikern och "nazisten" Jürgen Voller (Mads Mikkelsen) sina överordnade om att lansen ifråga är en förfalskning, men att man istället har hittat den ena halvan av Arkimedes urtavla. En artefakt som enligt legenden kan göra tidsresor möjliga. Jones lyckas fly ombord på ett tåg (som bara råkar vara) fullt av plundrade antikviteter samt fängslade kollegan Basil. Efter att ha konstaterat att den Heliga Lansen är en förfalskning, och i villervallan lyckats knipa den ena halvan av urtavlan, flyr man till sist undan sina antagonister och tar sig tillbaka till USA. Vi hoppar nu raskt fram till filmens nutid, 1969. Indiana Jones har skilt sig från Marion Ravenwood (Karen Allen) och till råga på allt har sonen Mutt tragiskt dött i det pågående Vietnamkriget. Han ska dessutom snart gå i pension från universitet där han undervisar. Professor Jones har till synes även ett något ohälsosamt förhållande med alkohol. På en bar blir han kontaktad av sin guddotter Helena Shaw (Phoebe Waller-Bridge), arkeologistudent, skattjägare och dotter till Basil. Sociopaten Helena säger sig vara på jakt efter tidigare nämnda Arkimedes urtavla. Hon vet att hennes gudfar har den ena halvan och föreslår Indy ett teamwork, i syfte att få fatt på halva nummer två. Gringubben tackar ja och sedan är jakten igång... [caption id="attachment_153717" align="alignnone" width="640"]Indiana Jones and the Dial of Destiny Harrison Ford & Phoebe Waller-Bridge beskådar förskräckt de låga box office-siffrorna för "Indy 5". Foto: Walt Disney Pictures, Lucasfilm, Paramount Pictures.[/caption]

Meningslöst sömnpiller

Varför existerar denna meningslösa film överhuvudtaget? Svaret är det gamla vanliga numera: Pengar och hat. Pengar i form av profithungriga Walt Disney Company, vars enda drivkraft sedan lång tid tillbaka tycks vara d$llarbuntar. Hat i skepnad av manshatande feminister som Kathleen Kennedy och Phobe Waller-Bridge. Två kvinnor som har lika mycket kreativ förmåga som Dan Eliasson - dvs. noll. Listan är lång på dynga som dessa elakingar har "skapat". Den fruktansvärda sörja som sägs vara Star Wars VII-IX är blott ett (tre) exempel. Klassiska manliga attribut som styrka, mod, blod, svett och tårar ska väck och ge vika för Starka kvinnor. För lika självklart som att Indy i denna meningslösa kloak till film är en tönt, lika självklart är sociopaten Helena Shaw raka motsatsen. Likt fjortishäxan Rey Skywalker är denna karaktär enbart till för att rasera allt manligt och lyfta fram den Starka kvinnan. Jag överdriver inte när jag kallar Helena Shaw för sociopat. Utan att förstöra för mycket av den klappusla "handlingen" ska jag ge ett exempel. Det finns en scen i filmen där Indiana Jones tvingas bevittna hur en av hans bästa vänner dräps. Hur reagerar sociopaten Helena på det månntro? Jo, med att skratta! Ridå... Filmens inledande 15-20 minuter (prologen i Frankrike) med en, med hjälp av avancerad teknik, ung/yngre Harrison Ford, är dock helt okej. Klart godkänd Indiana Jones-känsla under den dryga kvarten. Sedan går det käpprätt åt skogen och raka vägen mot ättestupan. Indiana Jones är under de följande dryga 130 minuterna en gammal, frånskild, bitterbutter och ömklig toffelhjälte.

Hjärndött manus

Storyn är lövtunn och manuset så fullt med hål att en schweizerost framstår som en solid tegelsten. Utöver inledningen finns här noll logik och allt som händer tycka bara hända för sakens skull. Actionscenerna är slöa, oengagerande och alldeles för utdragna. Filmen lär ha kostat hisnande 300 miljoner dollar att producera och utöver Fords hisnande monstergage kan man fråga sig vart pengarna tog vägen? Inte syns de på vita duken i alla fall. CGI-effekterna suger och kommer inte nära originaltrilogins magi. Klippningen är med stor sannolikhet gjord av den lokala 18-åriga praktikanten och fotot är med den bästa av viljor knappt godkänt. Till och med den legendariska musiken av likaledes legendariska John Williams känns påklistrad och skohornad in i filmen. Indiana Jones and the Dial of Destiny är inte bara fullständigt meningslös och nästintill ett verk av ondskefulla krafter. Den stinker. Jag förstår att Steven Spielberg passade på denna turd. Vad min ungdomshjälte och Hollywood-ikonen Harrison Ford tänkte med är en gåta. Blev karln hotad, eller vad? Fullständigt obegripligt att han tackade ja. Film nummer fyra, den oförtjänt utskällda Indiana Jones och Dödskristallens Rike, borde och skulle ha varit slutet. Den må ha sina fel och brister men besitter trots allt ett visst existensberättigande. Inte minst för att den slutar så fint. I denna katastroffilm finns inget fint utan enbart uselhet.   Undvik denna pestfest och lägg istället tid och pengar på att se om den klassiska trilogin. Jag kan till och med tänka mig att, måhända med viss tvekan, rekommendera fyran. Ska man dock endast se en, är det självklart den första filmen från 1981 - Jakten på den Försvunna Skatten. Definitivt en av de förnämsta äventyrsfilmerna genom alla tider. Vill man för övrigt se en film med starka kvinnliga karaktärer, utan att för den sakens skull reducera män till svaga och alkoholiserade åsnor, rekommenderas detta mästerverk. Till skillnad från meningslös och politisk korrekt smörja likt Indiana Jones and the Destruction of a Legend. Jan Sundstedt]]> https://nyadagbladet.se/recensioner/indiana-jones-5-en-katastrof-till-film/feed/ 0