Abu Mohammad al-Julani, grundare av al-Qaidas gren i Syrien och ledare för jihadistgruppen Hayat Tahrir al-Sham (HTS), har genomgått en anmärkningsvärd och plötslig ompositionering på den internationella scenen. Från att ha varit en av USA:s mest efterlysta terrorister har han, efter störtandet av Bashar al-Assads socialistiska styre i Syrien, nu börjat läggas till som en politisk aktör som vissa västerländska makthavare överväger att legitimera. Julani, vars riktiga namn är Ahmed Hussein al-Shar’a, föddes mellan 1975 och 1979 i Saudiarabien av syriska föräldrar. Under sin ungdom reste han till Irak för att delta i motståndet mot USA:s invasion och anslöt sig till al-Qaida i Irak under ledning av Abu Musab al-Zarqawi. År 2006 arresterades han av amerikanska styrkor och tillbringade över fem år i irakiska fängelser, inklusive det ökända Abu Ghraib och Camp Bucca. År 2011, i samband med det syriska inbördeskrigets utbrott, återvände Julani till Syrien och grundade Jabhat al-Nusra, som senare blev al-Qaidas gren i Syrien.

Vägen från terrorlista till politiska ambitioner

Julani bröt med al-Qaida 2016 och omformade sin grupp till Jabhat Fateh al-Sham, vilken senare utvecklades till dagens Hayat Tahrir al-Sham. Han förblev en efterlyst figur i väst och år 2013 listade USA honom som en "Specially Designated Global Terrorist", och fyra år senare utlyste det amerikanska programmet Rewards for Justice en offentlig belöning på 10 miljoner dollar för information som kunde leda till hans gripande. Enligt Rewards for Justice har al-Julani genomfört flera attacker under sitt ledarskap, ofta riktade mot civila mål. Programmet understryker att han ledde Jabhat al-Nusra, som senare ombildades till HTS, och fortsätter att spela en ledande roll i organisationen. Den amerikanska regeringens långvariga efterlysning står i skarp kontrast till den senaste tidens omvärdering av hans status från vissa västerländska makthavare. I en intervju med PBS:s FRONTLINE, år 2021, försökte al-Julani distansera sig från sitt förflutna och ompositionera HTS som en rebellgrupp med fokus på Syriens interna frågor. – Vi har inte utgjort något hot mot västerländska eller europeiska samhällen. Inget säkerhetshot, inget ekonomiskt hot, ingenting, sade han och underströk att HTS inte utgör något hot mot väst. Han hävdade också att gruppens tidigare kopplingar till al-Qaida var en "politisk etikett som inte har någon grund i verkligheten eller trovärdighet". Under de senaste åren har Julani aktivt försökt profilera HTS som en grupp som respekterar etnisk-religiösa minoriteter och har en roll i att skapa ett stabilt Syrien. Dessa uttalanden har delvis bidragit till förändrade  uppfattningar om honom och HTS hos västerländska makthavare.

Västs stöd och strategiska agenda

USA:s president, Joe Biden, beskrev nyligen störtandet av Bashar al-Assads styre som en "historisk möjlighet" och välkomnade förändringen som en chans för Syrien att ta ett nytt steg framåt. Biden har betonat vikten av att säkra en inkluderande politisk övergång och fortsätta kampen mot extremistgrupper som IS. Det är dock anmärkningsvärt att han i sina uttalanden inte nämnt Abu Mohammad al-Julani eller HTS, trots deras centrala roll i det nya maktskiftet. Skeptiker menar att denna plötsliga förändring i synen på al-Julani och HTS inte handlar om en genuin moderering hos gruppen, utan snarare om att deras nuvarande roll gynnar västs långsiktiga intressen i Mellanöstern. Att västerländska makthavare överväger att legitimera en jihadistisk grupp som tagit makten genom väpnad kamp har också väckt frågor om principfasthet och trovärdighet i förhållande till demokratiska värderingar.