<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>igelkottar &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/igelkottar/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 15 Jul 2026 06:58:19 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>igelkottar &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Igelkotten föreslås bli fridlyst – artskyddslistan kortas</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/igelkotten-foreslas-bli-fridlyst-artskyddslistan-kortas/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 15 Jul 2026 07:29:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[artskyddsförordningen]]></category>
		<category><![CDATA[biologisk mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[igelkottar]]></category>
		<category><![CDATA[Naturvårdsverket]]></category>
		<category><![CDATA[Romina Pourmokhtari]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235182</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Igelkotten och ålen föreslås bli fridlysta när regeringen och Sverigedemokraterna gör om reglerna för artskydd. Samtidigt ska antalet arter på den nationella listan minska från omkring 300 till cirka 230.</strong>

Det blir första gången som igelkotten tas upp i artskyddsförordningen. Även örtlav, raggtaggsvamp och fjärilen trolldruvemätare finns bland arterna som ska få skydd, enligt uppgifter som <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/al-och-igelkott-laggs-till-pa-artskyddslistan" target="_blank" rel="noopener nofollow">SVT</a> presenterade efter regeringens pressträff.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) hänvisar till att igelkottens villkor har försämrats påtagligt under de senaste 15 åren och att det finns tecken på att beståndet nästan har halverats.
<h3>Flera växter tas bort från listan</h3>
Blåsippa, gullviva och murgröna hör till de arter som föreslås förlora sin fridlysning. Den vilda orkidén knärot ska flyttas till en ny skyddskategori.

Knärot ska fortfarande vara förbjuden att plocka, men förekomsten av växten ska inte ensam behöva stoppa skogsbruk om verksamheten inte har som syfte att skada den.

Regeringen vill samtidigt införa generella undantag för jord- och skogsbruk. En ny möjlighet till dispens ska gälla samhällsviktiga intressen, däribland energiproduktion och försvar.
<h3>Ska skilja mellan olika hot</h3>
Förslaget bygger på en lista som Naturvårdsverket har tagit fram på regeringens uppdrag. En utgångspunkt är att tydligare skilja mellan arter som hotas av plockning och arter vars livsmiljö förändras.

Regeringen uppger även att förändringen ska stärka markägarnas äganderätt. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 november.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nu ska svenska igelkottar räknas</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/nu-ska-svenska-igelkottar-raknas/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 09 Aug 2025 05:04:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[igelkottar]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=210936</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Under igelkottsveckan uppmanas svenskar att räkna igelkottar, eller avsaknaden av dem, i sitt närområde. Målet är att ta reda på mer om igelkottarna och förbättra djurets livsmiljöer.</strong>

Igelkotten är ett djur som alltid levt nära människan och man kan ofta få syn på dem i trädgårdar, men även inne i befolkade städer. Det är ett vilt djur som är mycket älskat av svenskarna och man ställer ofta ut både mat och vatten till dem, samt gärna vill rädda dem från majbrasorna.

—<em> Igelkotten är ett djur som har levt nära oss människor hela tiden. När landsbygden såg ut på ett annat sätt såg man ofta igelkotten i anslutning till gårdarna. Det finns beskrivet både i folktron och i gamla nyhetsarkiv. Igelkotten har länge haft ett nyhetsvärde för oss människor</em>, berättar Jessica Ångström, naturexpert på WWF, till <a href="https://www.natursidan.se/nyheter/igelkottar-har-foljt-oss-i-arhundraden-nu-ska-de-raknas-igen/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Natursidan</a>.

Trots den till synes delade kärleken arter emellan så orsakar människor ofta problem för igelkotten. Trafikdödlighet är exempelvis ett stort problem bland igelkottar och står för 33 procent av dödsfallen. Även minskandet av det småskaliga jordbruket har påverkat igelkotten negativt, samt bland annat brist på övervintringsplatser, sjukdom och insektsgifter.
<h3>Kraftig minskning</h3>
Idag är igelkotten rödlistad som sårbar, enligt SLU Artdatabanken. På 12 år har antalet igelkottar minskat med 48 procent i Sverige.

Nästa vecka uppmanar WWF alla svenskar att räkna igelkottarna i sitt område. Det gäller även de som bor inne i stan och man ska även rapportera in om man inte sett några igelkottar.

"<em>Vi räknar igelkottar under en vecka över hela landet och i år är vi särskilt intresserade av rapporter från dig som aldrig sett en igelkott där du bor</em>", skriver <a href="https://delta.wwf.se/p/igelkottsveckan" target="_blank" rel="nofollow noopener">WWF</a>.
<h3>Hjälp en igelkott</h3>
Igelkottar finns överallt och kan få för sig att vilja bo i vilken trädgård som helst. Har man därför möjlighet att skapa en bättre miljö i trädgården är igelkotten troligen tacksam, om inte annat kan det hjälpa den att överleva. Att ha lövträd, buskage och rishögar är bra i en trädgård. Spara exempelvis lövhögar i buskar, det blir perfekta sommarbon.

Bor man i exempelvis ett villaområde är det också fint om det finns lämpliga igelkottepassager mellan trädgårdarna, så igelkotten inte behöver ta sig ut på vägarna för mycket. En igelkott har inget revir, men brukar kunna röra sig i en fem hektars radie. Om man ska elda ris under våren så kika under högen först så ingen igelkott ligger och sover.

Robotgräsklippare och igelkottar går inte ihop, programmera den att köra under dagtid när igelkotten sover. Likt många djur är den oftast mest aktiv i skymning och gryning. Det går fint att mata igelkotten, men inte för mycket. Då kan den bli överviktig och få svårt att röra sig. Undvik dock att ge mjölk då igelkottar inte tål det särskilt bra, ge istället hund eller kattmat samt en skål med vatten.

Igelkotteveckan är 11–17 augusti.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Höga halter av tungmetaller och miljögifter hos svenska igelkottar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/hoga-halter-av-tungmetaller-och-miljogifter-hos-svenska-igelkottar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 02 Apr 2025 09:55:26 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[igelkottar]]></category>
		<category><![CDATA[miljögifter]]></category>
		<category><![CDATA[tungmetaller]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=203280</guid>

					<description><![CDATA[<strong>När svenska forskare vid Lunds universitet samlade in och undersökte döda igelkottar gjorde de flera oroväckande fynd.</strong>

<strong>I de små djurens kroppar återfanns bland annat höga halter av tungmetaller, PCB och bekämpningsmedel.</strong>

Forskarna ville närmare undersöka vilka kemikalier och föroreningar som förekommer i svenska urbana miljöer. Eftersom igelkottarna äter insekter och andra ryggradslösa djur, och vandrar långa sträckor i tätbebyggda områden varje natt, var det naturligt att välja ut just dem som studieobjekt.

<em>– En analys av igelkottar ger oss ett slags miljöfingeravtryck av vad som finns i ett områdes ekosystem. Sådan kunskap är mycket svår att få tillgång till, men från igelkottarna har vi fått en unik inblick i vad för slags urbana miljöföroreningar vi har direkt omkring oss</em>, <a href="https://www.lu.se/artikel/hoga-halter-av-miljofororeningar-och-tungmetaller-i-igelkottar" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Maria Hansson, ekotoxikolog på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), vid universitetet.

Hansson och hennes kollegor tog hjälp av allmänheten som ombads höra av sig om de stötte på döda igelkottar. Dessutom fick man tillgång till djur som lämnats in till viltrehabiliteringen men avlidit.

Sammanlagt mätte forskarna förekomsten av elva olika grundämnen, inklusive flera tungmetaller, samt 48 organiska miljöföroreningar i de döda igelkottarna.
<h3>Bly, PCB och bekämpningsmedel</h3>
Man kunde konstatera att de döda djuren hade höga halter av bly och dessutom innehöll giftiga PCB-kemikalier, flera miljökemikalier som används som mjukgörare i plast och gummi samt bekämpningsmedel, bromerade flamskyddsmedel och förhöjda värden av andra tungmetaller.

<em>– Det här visar att den urbana miljön, där majoriteten av oss människor bor idag, innehåller en stor mängd miljöproblematiska ämnen som är bevisat hälsofarliga. Problemämnena kommer från byggnadsmaterial, plast, bekämpningsmedel, luftföroreningar, avfall, trafik, fordon och även kontaminerad jord</em>, fortsätter Hansson.

Hon konstaterar att det finns ett behov av mer miljöövervakning av mark och organismer i tätbebyggda områden – och att människor bör minska användningen av syntetiska material, kemikalier och plast, eftersom detta har en negativ påverkan på naturen.

<em>– Vi vill ju idag ha natur i våra städer och då måste vi även minska riskerna för olika organismer att bli utsatta för de kemikalier som finns i de material och produkter vi väljer att använda.</em>
<h3>Även människor påverkas</h3>
Studier från Europa har även tidigare visat på förekomst av tungmetaller hos döda igelkottar – men de svenska forskarna är ändå förvånade över de nya fynden.

<em>– Det som överraskade oss i vår undersökning var att det fanns så många olika miljöföroreningar i djuren, som PCB och flera olika ftalater, och att det var mycket höga halter av vissa tungmetaller, speciellt bly.</em>

Ekotoxikologen betonar att det är en komplex process att studera hur olika arter drabbas av miljöfarliga ämnen och att det är oklart hur igelkottarna faktiskt påverkas av föroreningarna.

<em>– Men då igelkottar är däggdjur precis som vi, är det oroande att hitta ämnen som vi vet är hormonstörande, orsakar cancer eller stör reproduktionen hos människor. Så klart påverkas även andra organismer av våra utsläpp,</em> konstaterar Maria Hansson.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Barn plågar ihjäl smådjur i Karlskoga</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/barn-plagar-ihjal-smadjur-i-karlskoga/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/barn-plagar-ihjal-smadjur-i-karlskoga/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 14 Aug 2022 05:22:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[djurplågeri]]></category>
		<category><![CDATA[fåglar]]></category>
		<category><![CDATA[igelkottar]]></category>
		<category><![CDATA[Karlskoga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=128998</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kommunjägare i Karlskoga berättar om hur barn och ungdomar använder fåglar och igelkottar som fotbollar och plågar djuren så svårt att de måste avlivas.</strong>

<em>– Senast igår fick jag avliva en fågel med ben- och vingbrott. Det går inte att göra någonting åt</em>, säger kommunjägaren Jan Lund till <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/stora-problem-med-smadjur-som-plagas-i-karlskoga-anvands-som-fotbollar" target="_blank" rel="noopener">SVT</a>.

Han berättar vidare att bara under de senaste två veckorna har han tvingats avliva ett 30-tal fåglar efter att de plågats och svårt skadats av ungdomar och barn. Lund har även vid flera tillfällen kontaktats av personer som sett hur barn och ungdomar använder djuren som fotbollar.

Andreas Petterson som är kommunpolis i Karlskoga menar att det utbredda och återkommande djurplågeriet i kommunen ”går i cykler” och har uppmanat vuxna att ”tydligt markera” när de ser yngre personer som plågar djur – men också att polisanmäla händelserna.

<em>– Givetvis är det fruktansvärt med ett djur som försöker fly undan och sedan är det flera som jagar petar och drar i ett djur som är försvarslöst.</em>

<strong>Att plåga djur är</strong> brottsligt men leder i regel endast till böter – är gärningsmännen under femton år och ej straffmyndiga så är det istället socialtjänsten som ska kopplas in.

<em>– Det känns så meningslöst med sådan brist på empati för djuren och jag blir riktigt deppig</em>, säger Jan Lund.

Djurplågeriet har gått så långt att Karlskoga kommun nu planerar en särskild ”informationskampanj” i slutet av sommaren för att få bukt med problemet och polisen kommer eventuellt också besöka skolorna för att ”upplysa barn och ungdomar om allvaret” i att sparka och slå på små djur.

Enligt psykologiprofessor Pär Anders Granhag har djurplågare inte sällan antisociala personlighetsstörningar, exempelvis <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/jPAw0z/psykologiprofessor-darfor-plagar-man-djur" target="_blank" rel="noopener">psykopati</a> och agerandet handlar ofta om att känna makt – över såväl de plågade djuren som de människor som bryr sig om dem. Eva-Marie Laurén, rättspsykiater och överläkare menar att det också är mycket vanligt att djurplågare också ägnar sig åt annan typ av <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/djurplagare-har-ofta-begatt-flera-brott" target="_blank" rel="noopener">brottslighet</a>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/barn-plagar-ihjal-smadjur-i-karlskoga/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>9</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Igelkott ihjälstampad av ungdomsgäng i Mariestad</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/igelkott-ihjalstampad-av-ungdomsgang-i-mariestad/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/igelkott-ihjalstampad-av-ungdomsgang-i-mariestad/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Per Nordin]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 10 Aug 2021 08:49:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[djurplågeri]]></category>
		<category><![CDATA[igelkottar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=105134</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Förra helgen blev ett flertal personer vittne till hur ett ungdomsgäng stampade och torterade en igelkott i Mariestad. Igelkotten dog senare av sina svåra skador.</strong>

Händelsen ägde rum på eftermiddagen förra <a href="https://www.msn.com/sv-se/nyheter/utrikes/ungdomsgäng-stampade-på-igelkott-–-dog-av-svåra-skadorna/ar-AAMRjAH" target="_blank" rel="noopener">söndagen</a> vid Bråten parks fotbollsplan i Mariestad. Vittnen såg hur en grupp ungdomar, fem-sex stycken, stått och stampat på någonting vid en häck. När de kom fram till platsen fann de en svårt skadad igelkott. Djuret hade även spetsats med stickor.

– ”<em>Den var fruktansvärt medtagen, men andades. Tyvärr dog den lite senare. Det var hemskt att se hur den såg ut, det gick nästan inte att se att det var en igelkott</em>”, säger ett anonymt vittne till <a href="https://www.mariestadstidningen.se/2021/08/02/de-plagade-igelkotten/" target="_blank" rel="noopener">Mariestads-Tidningen</a>.

Igelkottens kropp har skickats till Statens veterinärmedicinska anstalt för att undersökas.

Den dödade igelkottens ungar har <a href="https://www.mariestadstidningen.se/2021/08/09/ihjalplagade-igelkotten-ungarna-hittades-forvirrade/" target="_blank" rel="noopener">hittats</a> och de beskrivs vara förvirrade.

Ytterligare en död igelkott har hittats i området kring Bråten, men dödsorsaken är inte klarlagd.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/igelkott-ihjalstampad-av-ungdomsgang-i-mariestad/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>6</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Igelkottar stenade till döds i Sandviken</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/igelkottar-stenade-till-dods-i-sandviken/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/igelkottar-stenade-till-dods-i-sandviken/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 27 Jul 2019 12:27:02 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[djurplågeri]]></category>
		<category><![CDATA[igelkottar]]></category>
		<category><![CDATA[Sandviken]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=63705</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den här sommaren har ett flertal igelkottar hittats döda i Sandviken. Arbetarbladet skriver att de enligt boende ska ha blivit stenade till döds.</strong>

I bostadsområdet Nya Bruket i Sandviken befarar boende att flera igelkottar stenats till döds. En boende berättar för Arbetarbladet att han sett unga kasta sten mot djuren ett flertal gånger.

<em>– Det är ju mycket djurliv här faktiskt. Det är synd att några barn är elaka mot dem, det är inte bara igelkottar som skadas. Jag har sett att de trampat ihjäl fågelungar och både katter och hundar får sten kastat på sig,</em> säger den boende till tidningen.

Den boende berättade vidare för tidningen att han hittat sex döda igelkottar under sommaren och att de mest troligt stenats till döds då han hittat blodiga stenar bredvid djuren.

Sandviken blev vida uppmärksammat 2014 i och med den mycket missvisande Sandvikenrapporten, men har på senare tid istället fått uppmärksamhet för dålig ekonomi, invandrarvåld, och hög arbetslöshet hos utrikes födda.

&#160;

<em>Källa: <a href="https://www.arbetarbladet.se/logga-in/igelkottar-stenas-pa-nya-bruket-i-sandviken-ingen-respekt-for-ett-liv" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Arbetarbladet</a></em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/igelkottar-stenade-till-dods-i-sandviken/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
