IEA – Nya Dagbladet

IEA varnar för oljeunderskott

Emil Fjellstedt — Fri, 15 May 2026 11:08:42 +0000

Den internationella energimyndigheten IEA räknar nu med att oljemarknaden går mot ett betydande underskott. Enligt en ny prognos väntas utbudet falla kraftigt under 2026 efter omfattande produktionsbortfall i Persiska viken. Den reviderade bedömningen innebär en tydlig omsvängning från tidigare prognoser om överskott på marknaden. Bakgrunden är enligt Oilprice den pågående konflikten i Mellanöstern, där stängningen av Hormuz-sundet uppges ha slagit hårt mot både produktion och transporter. IEA:s majrapport pekar på att det globala oljeutbudet väntas minska med 3,9 miljoner fat per dag under 2026. Samtidigt väntas produktionen i regionen kring Persiska viken minska med omkring 10,5 miljoner fat per dag. Efterfrågan väntas samtidigt minska med 420 000 fat per dag, bland annat till följd av högre priser, svagare ekonomisk tillväxt och inställda flygningar. Detta räcker dock inte för att balansera marknaden. IEA bedömer att efterfrågan fortfarande kommer att överstiga utbudet med 1,78 miljoner fat per dag.

Raffinaderier pressas av brist på råolja

Produktionen vid de globala raffinaderierna väntas enligt prognosen falla med 1,6 miljoner fat per dag, till ett genomsnitt på 82,3 miljoner fat per dag under året. Under det andra kvartalet väntas raffinaderiernas genomströmning minska med 4,5 miljoner fat per dag. Bakom fallet ligger både skador på energiinfrastruktur och brist på råolja. Nedgången beskrivs som särskilt kännbar i Mellanöstern samt i Asien och Stillahavsområdet, där produktionen av nafta, gasol och flygbränsle påverkas. IEA räknar även med att de globala oljelagren minskar med i genomsnitt 8,5 miljoner fat per dag under det andra kvartalet. Minskningen beror på lägre råoljeproduktion i bland annat Irak, Saudiarabien, Kuwait och Förenade Arabemiraten.

Strategiska lager ger bara tillfällig lättnad

De största lageruttagen väntas ske i maj och juni. Enligt prognosen bidrar uttagen till att hålla priset på Brentolja kring 106 dollar per fat. IEA-ländernas beslut att frigöra totalt 400 miljoner fat från de strategiska lagren väntas fungera som en tillfällig buffert. Myndigheten bedömer att marknaden står inför ett betydande underskott som kan pressa upp priserna under året. Vid fredagsförmiddagens handel noterades Brentoljan till omkring 106 dollar per fat, medan den amerikanska WTI-oljan låg kring 102 dollar per fat.

IEA-chefen varnar: Europas flygbränsle kan ta slut inom sex veckor

Emil Fjellstedt — Sat, 18 Apr 2026 06:04:35 +0000

Europa har kanske bara sex veckors flygbränsle kvar. Varningen från Internationella energiorganet IEA:s chef Fatih Birol kommer efter att kriget kring Iran helt stoppat oljeleveranserna genom Hormuzsundet – en av världens absolut viktigaste transportleder för energi. Blockaden i sundet slår direkt mot Europas bränsleförsörjning. Flygbolagen räknar nu dagarna till tomma tankar. Det stängda Hormuzsundet utgör en katastrof utan dess like för världsekonomin. Än så länge syns inte krisen fullt ut – oljepriserna har inte börjat skjuta i höjden på allvar, delvis på grund av manipulation. De underliggande problemen kvarstår dock. Och de är akuta. Bränslelagren sinar snabbt. IEA-chefen Fatih Birol varnar för att konsekvenserna inte dröjer. — Europa har kanske sex veckors flygbränsle kvar, säger Fatih Birol till AP. Flyginställelser väntar inom kort. Redan nu kan Birol skissa på scenariot. — Vi kommer snart att höra nyheter om att vissa flygningar från stad A till stad B kan ställas in på grund av brist på flygbränsle.

"Största energikrisen någonsin"

Birol beskriver läget i historiska termer. — Det är den största energikris vi någonsin har stått inför. Krisen kommer dock inte att träffa jämnt. De fattigaste länderna slås först och hårdast – långt innan västländerna känner av de verkliga effekterna. — De länder som kommer att drabbas mest är inte de vars röster hörs mest. Det blir främst u-länder, säger Birol till AP. — Sedan kommer det till Europa och Amerika. Hur länge blockaden i Hormuzsundet kvarstår avgör hur djupt krisen slår. Just nu räknar Europa veckor – inte månader.

Kinas utsläpp kan ha nått toppen – massiv satsning på förnybart

Markus Andersson — Wed, 05 Nov 2025 18:26:43 +0000

Kina står för över 30 procent av världens växthusgasutsläpp, men investerar samtidigt mer än något annat land i förnybar energi och elbilar. Nya siffror tyder på att de kinesiska utsläppen kan ha nått sin högsta punkt tidigare än väntat.

Kina släpper ut uppskattningsvis 15,6 gigaton koldioxidekvivalenter (koldioxid och andra växthusgaser) årligen, vilket gör landet till världens enskilt största utsläppsland. Men bakom siffrorna pågår en omfattande omställning, rapporterar AFP.

Den kinesiska elproduktionen domineras fortfarande av kol, som svarar för nästan 60 procent av genererad el. Men massiva installationer av förnybar energi förändrar bilden snabbt. Kina har nu 1 482 gigawatt installerad sol- och vindkraft och siktar på att sexfaldiga sin kapacitet från 2020 års nivåer till 3 600 gigawatt senast 2035.

Enligt analytikers bedömningar är målet realistiskt – faktiskt så pass realistiskt att landet kan nå dit tidigare än planerat. Under 2024 adderade Kina betydligt mer än de 200 gigawatt per år som skulle krävas för att nå målet.

Eldrivna fordon tar över marknaden

På bilmarknaden har omställningen gått ännu snabbare. Nästan hälften av alla nya bilar som såldes i Kina under 2024 var antingen eldrivna eller laddhybrider. Landet står för över 70 procent av den globala produktionen av elfordon och har enligt Internationella energiorganisationen, IEA, blivit världsledande på området.

President Xi Jinping har uttalat att fordon med "ny energi" ska bli mainstream på den kinesiska marknaden – ett mål som i praktiken redan är uppnått.

[caption id="attachment_216353" align="alignnone" width="640"] Eldrivna bilar dominerar nybilsförsäljningen i Kina och prislappen kan ligga omkring ett par hundratusen kronor under europeiska motsvarigheter. Foto: Nya Dagbladet[/caption]

Utsläppen kan ha nått sin topp

I september presenterade Kina för första gången konkreta siffermål för utsläppsminskningar: en reduktion på 7–10 procent till 2035.

Vissa bedömare menar att de kinesiska utsläppen redan har nått sin högsta nivå, eller är nära att göra det, tack vare den snabba expansionen av förnybar energi och kärnkraft. Beijing har tidigare åtagit sig att nå toppen för utsläppen senast 2030 och att vara "klimatneutralt" 2060.

I Kina är debatten om vindkraftens baksidor inte vanligt förekommande, och i ökenområden och till havs har stora mängder vindkraft installerats på senare år.