hyresrätt – Nya Dagbladet

Moderaterna driver på för fri hyressättning inför valet 2026

Redaktionen — Fri, 21 Nov 2025 13:53:03 +0000

Moderaterna går till val 2026 på ett nytt hyressystem som partiet kallar trygghetshyror. Förslaget innebär att dagens kollektiva hyresförhandlingar och bruksvärdessystem avskaffas. Socialdemokraterna avvisar reformen och meddelar att en rödgrön regering kommer att riva upp beslutet om det genomförs. Debatten om marknadshyror har återigen blossat upp i svensk politik. Efter att frågan bidrog till regeringskrisen 2021 har den legat lågt, men nu driver Moderaterna på för ett omfattande skifte, skriver Hyresgästföreningens medlemstidning Hem & Hyra. Partiet vill införa så kallade trygghetshyror, ett system där fastighetsägare fritt får sätta hyran när en lägenhet blir ledig. Moderaternas bostadspolitiska talesman David Josefsson beskriver reformen som ett nödvändigt steg för att korta köerna och öka byggtakten. – Jag tycker egentligen inte att det är en så revolutionerande fråga, säger Josefsson till Hem & Hyra. Till skillnad från traditionella marknadshyror ska hyran vara bunden för den som väl skriver kontrakt, med årliga indexjusteringar samt möjlighet till höjning vid större renoveringar. Josefsson framhåller att modellen ger långsiktig trygghet. – Det är därför det heter trygghetshyror. Besittningsskyddet ska vara kvar, det är viktigt. Det här förslaget innebär inte en avreglering, utan en omreglering, säger han.

Kritiken: "Slår undan benen för partsmodellen"

Socialdemokraterna avfärdar reformen och anser att Moderaternas förslag hotar den svenska så kallade partsmodellen. Partiets bostadspolitiske talesman Joakim Järrebring vill heller inte ge intryck av att partiet öppnar för marknadshyror i någon form. – Det spelar ingen roll vilket namn du ger förslaget. Huvudsyftet är att slå undan benen för partsmodellen. Kollektiva förhandlingar ger en bättre maktbalans, menar Järrebring. Socialdemokraterna tänker inte behålla ett borgerligt förändrat system utan kommer att återställa partsmodellen om de får möjlighet. Partiet markerar tydligt sitt stöd för partsmodellen och vill säkerställa att den förs vidare i arbetsmarknadspolitiken. [caption id="attachment_213005" align="alignnone" width="640"] Moderaterna säger 'ja' och Socialdemokraterna 'nej' till marknadshyror. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet[/caption]

Produktivitetskommissionens stöd för förändringar

Moderaternas linje vilar till dels på Produktivitetskommissionens slutbetänkande, som presenterades i oktober. Kommissionen argumenterar för att dagens hyresreglering gör att bostäder i storstäderna utnyttjas ineffektivt. Enligt rapporten ligger Stockholms hyror omkring 36 procent under marknadsnivå, och hyresgäster disponerar i snitt 0,28 rum mer än de behöver. David Josefsson vill dock tona ned den diskussionen, även om han medger att många i centrala lägen bor större än nödvändigt. – Succesivt tror jag att man kanske kommer att välja att bo lite mindre, om man vill bo på en sådan adress.

Socialdemokraterna: "Nyproduktionen helt avgörande"

Socialdemokraterna betonar i stället att nyproduktionen måste öka. Joakim Järrebring pekar på investeringsstöd och byggkrediter som viktiga verktyg. – Nyproduktionen är helt avgörande om vi ska klara bostadsförsörjningen. Partiet vill återinföra statliga stöd vid nybyggen och är öppet för att förstärka insatserna. – Nu har vi budgeterat 3 miljarder kronor till byggstimulans och 5 miljarder till byggkrediter. Men vi är inte främmande för att höja de beloppen ytterligare. Både Moderaterna och Socialdemokraterna tror att bostadsfrågan kan få större utrymme inför valet 2026, trots att frågan historiskt sällan engagerar väljare på bred front. – Den verkliga politiska konflikten mellan blocken är hur stort ansvar marknaden och staten ska ta i den här frågan. Det är skiljelinjen, säger Joakim Järrebring.

Nya chockhöjningar väntar landets hyresgäster 2025

Jan Sundstedt — Mon, 14 Oct 2024 15:11:56 +0000

Hyresförhandlingarna för landets allmännyttiga bostäder börjar nu bli klara, och återigen ser landets redan ekonomiskt ansträngda hushåll ut att drabbas av nya kraftiga hyreshöjningar. Hyresgäster över hela landet står återigen inför rejäla hyreshöjningar, med upp till 4,75 procent från och med 1 januari 2025 i delar av region Stockholm. Hyresgästföreningen meddelar på föreningens hemsida att i takt med att fler avtal blir klara (avtal förhandlas separat i regioner), ser utgången även nästa år att bli kärv för landets miljontals hyresgäster. Som exempel är förhandlingarna med bland annat Familjebostäder och Stockholmshem klara i Stockholm. Avtalen som tecknats löper denna gång över två år och innebär att hyrorna höjs i genomsnitt med 4,69 procent från 1 januari 2025 samt med 3,5 procent från 1 januari 2026. Svenska Bostäder tecknade i februari 2024, i samband med förhandlingarna inför innevarande år, en överenskommelse som innebar att hyrorna höjdes med i genomsnitt 4,99 procent från första januari 2024 och med ytterligare 4,69 procent från första januari 2025. Här är hyrorna för 2026 inte klara. Fastigheter med presumtionshyra får i Stockholm en något lägre ökning på 3,44 procent. För 2026 väntar ytterligare höjningar på 3,55 procent.

Många av årets hyresförhandlingar är faktiskt redan klara (Ja det går att komma överens). @HemHyra har släppt lista på de hyror som är klara, kolla om din nya hyra är klar här https://t.co/l6qG4y0TEO
— Hyresgästföreningen (@hyresgasterna) October 3, 2024

"Gjort allt vi kan"

Hyresgästföreningen uppger att förhandlingarna varit svåra, mot bakgrund av att företagen skyller de historiskt höga kraven på inflation och räntehöjningar. – Vi har gjort allt vi kan för att komma fram till det bästa utfallet med er hyresgäster i fokus, meddelar Hyresgästföreningen i utskick till medlemmarna. Ett flertal bolag yrkade inledningsvis på närmare 8 procent i höjning men riktigt så illa ser det alltså inte ut att bli. I dagsläget har i landet som helhet cirka 300 000 lägenheter redan färdigförhandlats, med en genomsnittlig hyreshöjning på 4,5 procent. – Under täta och intensiva förhandlingar kunde vi enas om att följsamhet med den redan tecknade överenskommelsen med Svenska Bostäder för 2025 var något att arbeta vidare med. Det utgångsläget ledde till den nu tecknade tvååriga överenskommelsen, förklarar Hyresgästföreningen mot bakgrund av förhandlingarna i region Stockholm. [caption id="attachment_34279" align="alignnone" width="500"] Pressen på landets hyresgäster ökar. Foto: Mycroyance/CC BY-NC-ND 2.0[/caption]

Hårda förhandlingar återstår

Förhandlingarna med privata fastighetsägare pågår dock, och vissa yrkanden ligger så högt som 15 procent, vilket Hyresgästföreningen anser vara "orimligt". Landets hyresgäster har de senaste två-tre åren drabbats av smått historiska rekordhöjningar. Något som kraftigt förvärrat många hushålls redan bekymmersamma ekonomiska situation. Samtidigt har många fastighetsägare dragit in på underhållsarbeten trots höjda hyror, något Hyresgästföreningen betonar bör förändras.

Alarmerande hyreshöjningar pressar hushållen

Jan Sundstedt — Thu, 11 Apr 2024 14:09:41 +0000

Efter ovanligt segdragna förhandlingar mellan Hyresgästföreningens och bostadsbolagens delegationer är nu årets hyreshöjningar klara. Precis som förra året blir det ett hårt slag mot redan pressade arbetar- och medelklasshushåll. Med höjningar på i genomsnitt över fem procent har hyran för många hushåll ökat med mellan 8 och 12 procent på drygt ett år. Efter intensiva förhandlingar har hyrorna för landets hyresbostäder, särskilt i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö, slutligen fastställts för år 2024. Hyrorna hos de två allmännyttiga bostadsföretagen Stockholmshem och Familjebostäder höjs med 5,6 procent från och med 1 januari 2024. Undantag blir för presumtionshyror som höjs med 4 procent. Bolagen hade ursprungligen yrkat på en hyreshöjning på 7,5 procent, men efter flera förhandlingsmöten och misslyckade försök att enas, lyftes ärendet till Hyresmarknadskommittén (HMK). När även förhandlingarna där strandade, togs ärendet över av en "oberoende ordförande", vars beslut om hyresjusteringen är slutgiltigt och därmed ej kan överklagas. Anika Mölsä, som bor i ett av Stockholmshems hus vid Valla torg i Årsta, är förbannad. – Det känns faktiskt jäkligt tufft i år med 5,6 procent i höjning. Förra årets höjning var nog hög och det känns jäkligt orättvist när fastighetsägarna under de goda åren fick skattereduktion och pengar tillbaka, utan att de kom oss hyresgäster till godo. Nu när det är ännu tuffare ska vi vara med och betala, men vi fick inte ta del av något under de goda åren. Svenska Bostäder Stockholm och Hyresgästföreningen har enats om ett lokalt tvåårigt avtal där det stora flertalet får en höjning med 5,35 procent. Några hundra lägenheter får en höjning med 6 procent, men där ingår hushållsel i hyran. Snitthöjningen för de 28 000 lägenheterna blir 4,99 procent. [caption id="attachment_61080" align="alignnone" width="640"] Bostadsbristen är akut och hyrorna allt högre för pressade hushåll. Foto: Veidekke/CC BY-NC-ND 2.0[/caption]

"Var ska folk bo?"

I Göteborg har hyrorna fastställts efter månader av förhandlingar. De fyra kommunala bostadsbolagen har tecknat fleråriga avtal med Hyresgästföreningen, vilket påverkar omkring 76 000 lägenheter, motsvarande omkring en fjärdedel av stadens invånare. Hos Poseidon och Familjebostäder gäller en tvåårig uppgörelse med en genomsnittlig höjning på 5,35 procent för i år och 4,45 procent nästa år. För ensamstående pappan Andreas Hedberg innebär detta en ökning av hyran med cirka 400 kronor. Andreas hyra har på ett år gått upp cirka tio procent - totalt 740 kronor i månaden. Han uttrycker sin oro över var vanligt folk ska bo om hyreskostnaderna fortsätter att stiga på detta sätt. – Jag har tur och kan betala det. Men om de ska hålla på och höja hyran med 400 spänn om året, då vet jag inte var de tänker att vanligt folk ska bo. Om det ska kosta 10 000 spänn i månaden att bo i Göteborg får ju folk flytta, säger Andreas i en intervju med Hem & Hyra. På sociala medier som X är folk rejält förbannade över de kraftiga höjningarna.

I övrigt har jag svårt förstå HUR kunde HGF gå med på dessa Hyreshöjningar⁉️Hela 4.99% Hyreshöjning vilket kommer innebära Ca 500 kr mer i hyra för oss Ca:11.351 kr i HyraMed tanke på dessa höga kostnader när det gäller Mat mm bör Kronofogden"Pausa" ev mer avdrag på inkomster
— Anne-Marie Andersson (@Amlotta64Marie) March 25, 2024

"Förtvivlade hyresgäster"

För andra bolag, som Bostadsbolaget och Gårdstensbostäder, har en lokal treårig uppgörelse nåtts med Hyresgästföreningen. En genomsnittlig höjning på 4,5 procent gäller från och med april i år, med ytterligare höjningar på 4 procent 2025 och 3,5 procent 2026. Detta avtal omfattar nästan 28 000 hushåll. Hyresgästföreningens förhandlingschef i Göteborg, Sofi Bringsoniou, uttrycker även hon oro över de höga hyresnivåerna och berättar att många hyresgäster kontaktat dem i förtvivlan över de ständigt ökande kostnaderna. Nöjd är hon inte. – Nej, alltså, det är ju jättehöga nivåer. Man får ont i magen. Vi blir uppringda av hyresgäster som är förtvivlade. Som har fått tio procent högre hyra på bara några år: ”Hur ska jag klara det?” Det är inte roligt, säger Sofi Bringsoniou. I Malmö fick de 64 000 hyresgästerna hos kommunala MKB ett tvåårigt avtal i januari. 24 600 hushåll får nu en hyreshöjning med 5,7 procent från och med den 1 februari – en av landets högsta höjningar.

Regeringen: Ska bli lättare för hyresvärdar att gå in i lägenheter

Sofie — Tue, 26 Mar 2024 06:03:40 +0000

Regeringen föreslår nu att hyresvärdar ska få utökade möjligheter att säga upp hyresgäster som begår brott. Vidare vill man att hyresvärden enklare ska kunna få tillträde till hyresgästernas lägenheter för att kontrollera hur dessa används. Om en hyresgäst begått ett brott som "försämrar närmiljön för dem som bor i lägenhetens omgivning" ska hyresavtalet kunna sägas upp av hyresvärden. Syftet är att skapa tryggare bostadsområden i hela landet. "Hyresvärden ska ha rätt att säga upp avtalet om en bostadslägenhet eller en lokal används för att begå allvarlig eller omfattande brottslighet", står i regeringens proposition. När det gäller barn eller andra personer som vistats i lägenheten ska det vara hyresgästens ansvar att se till att dessa personer heller inte begår brott som skapar otrygghet för övriga boende i området. Hyresvärden ska också få fler möjligheter att bereda sig tillträde till lägenheten för att kunna se över hur den används genom en så kallad "nödvändig tillsyn". Då ska hyresvärden först skicka en begäran om tillträde till lägenheten med rekommenderat brev.

Hyresgästföreningen varnar för missbruk

Även hyresgästens rätt att inrymma utomstående personer i lägenheten "stramas upp" för att motverka att regler missbrukas. Hyresgästföreningen vänder sig mot förslaget om att hyresvärden ska få större rätt till tillträde, och då främst mot att värden ska ha rätt att gå in i lägenheter för att kontrollera hyresgästens brottslighet, där man bland annat pekar på risken att det missbrukas av hyresvärden. Även Sveriges förenade studentkårer avstyrker förslaget. Vidare anser Fastighetsägarna Sverige att själva kravet på att en tillsyn ska vara nödvändig bör tas bort, men att hyresvärden vid behov ska ha rätt till tillsyn. Rikshem AB menar istället att hyresvärden borde ha rätt att omedelbart få tillträde till lägenheten, utan att först behöva avisera besöket. Linköpings universitet stället sig också mot förslaget om att hyresvärden ska ha möjlighet att skicka en begäran om tillträde i rekommenderat brev.

Största hyreshöjningen på 30 år

Sofie — Tue, 10 Oct 2023 08:22:53 +0000

Under 2023 har hyrorna i hyresrätter höjts med 4,1 procent, vilket är den största höjningen på nästan 30 år. Hyreshöjningen avviker markant från det senaste decenniet då höjningarna som mest varit 2,2 procent. Årets hyreshöjning är den största sedan 1994, visar ny statistik från SCB. – De tio senaste åren hade hyresförändringarna legat på mellan 0,8 och 2,2 procent, säger Åsa Törlén som arbetar med hyresstatistik på SCB. I genomsnitt ligger månadshyran för en trerumslägenhet 8 095 kronor. En tvårumslägenhet har en hyra på i genomsnitt 6 621 kronor. En lägenhet på ett rum kostar 4 810 kronor per månad. Lägenheter med fyra eller fler rum har en genomsnittlig månadshyra på 10 360 kronor. Däremot varierar hyrorna i landet där storstäderna har högre hyresnivå än mindre städer. – Exempelvis får ett hushåll i en kommun med färre än 75 000 invånare betala cirka 1 600 kronor mindre i hyra per månad för en trea än ett hushåll i Stockholm, säger Törlén.

Fler privatägda lägenheter än kommunala

Isac Boman — Tue, 18 Jul 2023 08:33:59 +0000

Privata hyresvärdar äger nu fler lägenheter i flerbostadshus än allmännyttan, en privatiseringstrend som förväntas fortsätta under kommande år – samtidigt som både privata och kommunala bostadsbolag förväntas få det mycket tufft framöver. – De senaste 10–15 åren har det vuxit fram ett stort antal privata bolag, som både har köpt och byggt lägenheter. Att hyresrätten växer är positivt för Sverige, det är en populär och attraktiv boendeform, det finns 1,9 miljoner hyresrätter i Sverige, säger Anders Nordstrand, vd för Sveriges allmännytta till Dagens Nyheter. Även om kommunala bolag har fler lägenheter än tidigare så har privata värdar ökat sina bestånd betydligt snabbare och under senare år gått om allmännyttan, enligt en rapport från Boverket. – Jag är inte förvånad, vi märker att det sker en del försäljningar från kommunala bolag, men det sker nästan inga ombildningar till bostadsrätter, säger Nordstrand. [caption id="attachment_154899" align="alignnone" width="640"] Foto: faksimil/Boverket[/caption] Magnus Jacobsson som är enhetschef på Boverket pekar på att ”de finansiella förutsättningarna för bostadsbyggande varit goda under de senaste åren” men att det idag är en betydligt sämre situation och att bostadsbyggandet också förväntas ”minska drastiskt de kommande åren”. Bostadsrätter är den boendeform i flerbostadshus som ökat allra mest – men enligt Boverket beror detta inte primärt på att kommunala bolag säljer ut lägenhetshus som sedan ombildas till bostadsrätter. ”Ombildningar av allmännyttiga hyresbostäder till bostadsrätter har under de senare åren stadigt minskat och utgjort en blygsam del av försäljningarna”, noterar DN. En tydlig ökning av ombildningar från hyresrätter till bostadsrätter har dock ändå kunnat ses – särskilt i Stockholm där en tredjedel av de allmännyttiga bostäder som såldes till privata aktörer ombildades till bostadsrätter under 2021. Såväl Boverket som Sveriges allmännytta tror att privatiseringen av hyresrätter kommer att fortsätta under kommande år. Anders Nordstrand pekar på att vissa regioner är särskilt attraktiva för privata aktörer. – De privata bolagen är starka på universitetsorter och tillväxtmarknader. Vi finns i många små kommuner, många av de kommunala bolagen har färre än 1 000 lägenheter. De kommer att ha det väldigt jobbigt framöver, med en starkt ökande kostnadsutveckling. – Väldigt få privata bolag kommer att ha möjlighet att bygga om inte regeringen vidtar åtgärder. Vissa bolag – både kommunala och privata – kommer att behöva sälja för att kunna bygga, tillägger han. I januari 2023 fanns totalt 5,2 miljoner bostadslägenheter i Sverige. Av dessa var 21 miljoner i småhus, 2,7 miljoner i flerbostadshus, drygt 278 000 i specialbostäder samt knappt 80 000 i ”övriga hus”. Sveriges allmännytta äger idag 26,4 procent av lägenheterna i flerbostadshus.

Årets hyreshöjningar århundradets högsta

Sofie — Thu, 30 Mar 2023 15:44:03 +0000

Årets alla hyreshöjningar är ännu inte klara, men de redan färdigförhandlade hyrorna visar ändå att 2023 kommer att slå århundradets rekord i höjda priser. I snitt har Sveriges hyror hittills höjts med 4,12 procent, en siffra som alltså fortfarande kan stiga. Inför årets hyreshöjningar var flertalet fastighetsägare inte blyga att gå ut med att man ville kräva höjningar på så mycket som 10 procent av sina hyresgäster, en siffra man menade egentligen skulle behöva ligga på minst 20 procent. Hyresgästföreningen beskrev å sin sida siffran som "oacceptabel" och menade att fastighetsägarna hittade på siffrorna enligt eget godtycke, och det har varit svårare än vanligt för parterna att komma överens gällande årets höjningar. Ännu är inte alla hyresförhandlingar klara i landet, men man kan ändå konstatera att 2023 bidragit med århundradets högsta höjningar. I snitt har hyrorna höjs med 4,12 procent, enligt Hem & Hyra. Förra året höjdes hyrorna i snitt 1,72 procent. Högst på listan hittills står skånska Svedalahem som höjt sina hyror i snitt med 6,5 procent. På plats två och tre kommer Gävle där Balder/Din bostad höjt hyrorna i snitt med 5,72 procent, följt av Gävlegårdarna som höjt med 5,50 procent. Annars är det skånska kommuner som håller sig på topp tio listan, med undantag för Oskarshamn som hamnar på plats 10 med 5 procents höjning. Någonstans strax under 60 procent av landets hyror ska vara färdigförhandlade i nuläget.

Tuffare ta sig in på bostadsmarknaden

Sofie — Tue, 06 Dec 2022 11:23:53 +0000

I Hyresgästföreningens nya rapport om läget inom bostadsmarknaden visar att det blir allt svårare för människor att ta sig in på bostadsmarknaden. Ökade priser och höga krav gör att många får det svårt att ta sig över tröskeln. Fastighetsbolagen går dock fortsatt bra trots höga allmänna prisökningar i ekonomin generellt. Hyresgästföreningen har lanserat en ny rapportserie man kallar för ”Hyresgästernas lägesrapport” som kommer att publiceras tre gånger om året för att titta närmare på olika aspekter av den svenska bostadsmarknaden. – Hyresgästerna är den grupp i samhället som lägger störst del av sin inkomst på boendet, som är mest trångbodda och har minst marginaler. Det vet vi redan och nu tar vi nästa kliv i vår strävan att beskriva och förklara hyresgästernas verklighet, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen. Den första lägesrapporten släpptes nu i december och av den kan man konstatera att kraven de flesta hyresvärdar har gör att fler hamnar utanför bostadsmarknaden, både när det gäller ägda bostäder och hyresrätter. Hyresvärdar kan själva bestämma hur kraven ska utformas när det gäller inkomstkrav. I de flesta fall ska inkomsten vara två till tre gånger så hög som hyran, men det förekommer även att kraven ligger på tre till fem gånger hyran. Rapporten visar att 69 procent av ensamstående föräldrar som är hyresgäster i Stockholm inte klarar de inkomstkraven. I Sverige som helhet klarar 30 procent inte inkomstkraven för en hyresrätt. Allra svårast är det med privata hyresvärdar som ofta ställer högre krav. Även vad gäller bostadsrätter är det svårt och rapporten visar att priserna ökat med 100 procent de senaste tio åren, samtidigt som hushållens disponibla inkomster endast ökat med 25 procent. Fler behöver ta lån även till kontantinsatser. Rapporten visar exempelvis att det tar cirka tio år för en förskolelärare att spara ihop till en kontantinsats i Stockholm. Beräknat för hela Sverige ligger siffran på fem år. – Siffrorna talar sitt tydliga språk: det är svårt att ta sig in på den svenska bostadsmarknaden. Är du dessutom ensamstående låg- eller medelinkomsttagare utan eget kapital är du i princip utestängd från en rimlig boendesituation, säger Madeleine Olausson, utredare på Hyresgästföreningen och författarinna till Hyresgästernas lägesrapport. Enligt Hyresgästföreningen kan de långa kötiderna och höga hyreskraven bland annat kopplas till bostadsbristen i landet. I 204 av 290 kommuner råder det i nuläget brist och bostadsbyggandet förväntas minska med 25-30 procent under de närmaste åren. Detta gör i sin tur att hyresvärdar kan ställa högre krav på sina hyresgäster. Samtidigt visar rapporten att fastighetsägarna klarar sig fortsatt bra trots den ökade prisinflationen. Enligt hyresgästföreningen uppvisar några av Sveriges största fastighetsbolag en genomsnittlig vinst per hyreskrona på hela 40 procent, alltså en vinst på 40 kronor för varje 100 kronor bolagen får in från hyresintäkter.

Hyrorna kan höjas med 10 procent

Sofie — Sat, 24 Sep 2022 06:12:34 +0000

Energibristen slår hårt genom hela ekonomin. Fastighetsägarna i västra och mellersta Sverige vill höja hyrorna med 10 procent på grund av kostnadsökningar. Hyresgästföreningen menar dock att siffrorna är "hitte-på" och att man inte kommer att acceptera en sådan kraftig höjning. Varje år förhandlar Hyresgästföreningen med fastighetsägare om hyran för flertalet hyreslägenheter i Sverige. Hyran för de flesta lägenheter höjs nästan varje år och under 2021 låg den genomsnittliga höjningen på 1,4 procent för hela Sverige. Nu vill fastighetsägarna i västra och mellersta Sverige se en hyreshöjning på 10 procent. – Tittar vi bara på innevarande år så handlar det kanske egentligen om att man skulle behöva en hyreshöjning på 20 till 25 procent bara för att täcka de kostnadsökningar som är just nu, säger Rickard Ljunggren, vd för regionföreningen Fastighetsägarna GFR, i statstelevisionens Aktuellt. Hyresgästföreningen menar dock att 10 procent är helt ”oacceptabelt” och förbundschefen Erik Elmgren menar att det är en ”hitte på-siffra” från fastighetsägarna. – Man kan inte bara föra över hela den här kostnaden till hyresgästen. Det behöver ske på ett ordnat sätt. Nu vill Fastighetsägarna ha fem års hyreshöjningar på ett år. Det kommer att innebära att människor inte har råd att bo kvar. Tio procent är egentligen en hitte på-siffra, säger han. Ljunggren menar dock att man gått enligt den prissättningsmodell som båda parter kommit överens om tidigare och antyder att många hyresvärdar dessutom inte har möjlighet att stå för de ökade kostnaderna. – Vi går in i en situation där marginalerna inte har byggts upp, de har knaprats på under lång tid. För många fastighetsägare finns inte de här marginalerna, säger Ljunggren. Flera lokala förhandlingar kommer att ske under hösten och hur hög ökningen blir återstår att se. Däremot menar Elmgren att man inte kommer att acceptera den höga höjningen, utan i så fall kommer att kräva pengar från statskassan. – Blir det så att det kommer tioprocentiga hyreskrav kommer vi att gå till staten och kräva kompensation för det, säger han.

Ingen av Hyresgästföreningens chefer bor i hyresrätt

Per Nordin — Thu, 18 Feb 2021 11:48:42 +0000

Trots att Hyresgästföreningen påstår sig vara en folkrörelse för hyresgäster så väljer samtliga av organisationens regionchefer att själva nobba boendeformen och istället bosatta sig i hus eller bostadsrätter. – Jag tror att cheferna tycker det är pinsamt att berätta för medlemmarna, säger reportern Michael Syrén som granskat chefernas boendeformer. Han berättar vidare för skattefinansierade SVT att medlemsavgifterna är 530 miljoner kronor årligen – men att detta inte ens räcker till att betala organisations lönekostnader då Hyresgästföreningens chefer tjänar omkring en miljon kronor årligen. – Hyresgästföreningen är indelad i regioner. Det finns nio regioner i Sverige och varje region företräds av en regionchef. Ingen av dem bor i hyresrätter, de bor i villor som många gånger är värda sju, åtta miljoner kronor. De har löner på närmare en miljon kronor per person och år. Den yttersta ledningen har dessutom pensionsavtal som är väldigt stora och höga, säger Syrén. Enligt Syrén skadas medlemmarnas förtroende för organisationen när cheferna flyttar till bostadsområden som medlemmarna själva inte har råd att bo i. – Cheferna vill inte svara på frågor. De få jag har fått tag på säger hela tiden att jag inte respekterar deras rättigheter när jag ställer frågorna. De menar att jag ska höra av mig till pressavdelningen som sedan inte svarar mig. Det blir en väldigt märklig situation, förklarar han vidare. Reportern tror att cheferna inte vill att medlemmarna ska känna till deras lyxiga boenden och höga löner – särskilt då många medlemmar är fattigpensionärer och andra som inte har så mycket pengar.