hushållsekonomi – Nya Dagbladet

Svenska löner sämst i Norden

Jan Sundstedt — Sun, 16 Mar 2025 15:12:06 +0000

Svenska löner för viktiga yrkesgrupper är de lägsta i Norden, visar siffror från 2023. Danmark, Norge men även Island toppar löneligan med betydligt mer välfyllda lönekuvert, samtidigt som Finland ligger närmast Sverige och i ett par fall trumfar svenska löner. Sverige halkar alltmer efter sina nordiska grannar när det gäller löner för samhällsbärande och centrala yrken som exempelvis fastighetsskötare, sjuksköterskor och socionomer. Statistik visar att Sverige, ofta i sällskap med Finland, har de lägsta genomsnittslönerna för dessa yrken, medan Danmark och Norge toppar listan med betydligt högre ersättningar. Siffrorna bygger på data från 2023, de mest aktuella siffrorna tillgängliga, och hämtas från nationella statistikbyråer som SCB, Statistics Norway, Statistics Finland, Statistics Denmark och Statistics Iceland, samt fackförbund i respektive land.

Fastighetsskötare i Sverige tjänar minst i Norden, medan Danmark och Norge sticker ut med klart högre löner. Finland ligger dock nära Sverige i löneläge.
Sjuksköterskor i Sverige hamnar också här i botten av löneligan med lägre löner än våra nordiska grannar. Danmark leder med de högsta lönenivåerna, samtidigt som Finland ligger tätt intill svenska nivåer.
Socionomer i Sverige uppvisar samma mönster och ligger lägst i Norden. Danmark och Norge erbjuder betydligt bättre lönevillkor, medan Finland återigen är Sverige hack i häl. Island når också högre nivåer än sina svenska kollegor.

Det är viktigt att notera att lönerna kan variera beroende på region, sektor och erfarenhet, vilket de facto kan påverka de angivna intervallen.

Köpkraft ej inräknad

Skillnaderna i löneläge kan kopplas till varierande arbetsmarknadspolitik, skatter och produktivitet i de nordiska länderna. Sverige sticker ut som det land där yrkesgrupperna ovan i reda kronor belönas i ringaste mängd. Något som väcker frågor om löneutvecklingen framöver - inte minst med tanke på stundande avtalsrörelse. Värt att poängtera är att siffrorna inte tar hänsyn till köpkraft, vilket i slutändan kan påverka hur lönerna upplevs i vardagen beroende på levnadskostnader. Även valutakurser påverkar resultatet. Skillnaderna understryker att Sverige halkar efter i löneutvecklingen. Finland får anses som närmaste konkurrent, men är fortfarande något vassare i ett par fall. Danmark och Norge leder utvecklingen med högst löner, vilket belyser en tydlig nordisk lönedifferens. Källor: Statistiska Centralbyrån (SCB), Sverige, 2023: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/loner-och-arbetskostnader/lonesok/ Statistics Norway, 2023: https://www.ssb.no/en/statbank/table/11420/ Statistics Finland, 2023: https://www.stat.fi/tup/suoluk/suoluk_palkat_en.html Statistics Denmark, 2023: https://www.dst.dk/en/Statistik/emner/arbejdsmaerket/loen-og-indkomst/loenstatistik Statistics Iceland, 2023: https://www.statice.is/statistics/society/wages-and-income/wages/ Fackförbund som Vårdförbundet (Sverige), Tehy (Finland), Norsk Sykepleierforbund (Norge), m.fl., 2023.

Hyresgästföreningen larmar: Bostadsbidraget på väg att självdö

Jan Sundstedt — Wed, 25 Dec 2024 14:50:52 +0000

Hyresgästföreningen slår nu akut larm om bostadsbidragets framtid. Deras senaste lägesrapport visar att stödet, som varit oförändrat sedan 90-talet, tappar sin relevans. Inom ett decennium riskerar bostadsbidraget att självdö – om inget görs för att modernisera det. Hyresgästföreningens tredje och sista rapport för året avslöjar alarmerande fakta om bostadsbidraget. Antalet hushåll som får stöd har minskat dramatiskt de senaste två decennierna, trots att befolkningen vuxit med två miljoner. År 1998 fick 10 procent av befolkningen bostadsbidrag, medan andelen idag har krympt till 3 procent. – När bostadsbidraget infördes på 1930-talet var det en viktig reform för att utjämna inkomstskillnader och stötta trångbodda, fattiga barnfamiljer. Idag har bostadsbidraget nästan helt spelat ut sin roll, samtidigt som utsattheten kvarstår och ojämlikheten ökar. Om inget görs kommer bostadsbidraget att ha självdött inom tio år, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen.

Hyresnivåer från 1997 – trots dubblerade hyror

Enligt rapporten har de hyresnivåer som bidraget tar hänsyn till legat fast sedan 1997, trots att hyrorna fördubblats. För en ensamstående vuxen täcker bidraget som mest 5 300 kronor i hyra, men om reglerna följt hyresutvecklingen skulle beloppet ligga på omkring 11 000 kronor. Ragnar Bengtsson är bostadspolitisk utredare på Hyresgästföreningen. – Eftersom bostadsbidraget inte är indexerat utan beroende av aktiva politiska beslut för att höjas så tappar bidraget kopplingen till hyres- och inkomstutvecklingen när de politiska besluten lyser med sin frånvaro. Hyresutvecklingen har sprungit ifrån bostadsbidraget, och menar politiken allvar med att bostadsbidraget ska öka jämlikheten på bostadsmarknaden så måste det kompensera dagens hyror, inte 90-talets.

Trots inflation och hyreschock har antalet hushåll som får bostadsbidrag minskat kraftigt senaste åren, visar granskning i @HemHyra. Bostadsbidraget har urholkats under lång tid, hög tid att det reformeras och höjs i takt med kostnadsökningarna. https://t.co/6Ps5m5IKKn #bopol
— Hyresgästföreningen (@hyresgasterna) March 15, 2024

En skuldfälla för de mest utsatta

Rapporten pekar även på bostadsbidragets roll som en skuldfälla. Varje år blir mellan 35 och 40 procent av de som tar emot bostadsbidrag återbetalningsskyldiga. För unga är siffran ännu högre – hälften måste betala tillbaka, och ofta handlar det om betydande summor. Ett vanligt exempel är att hushåll kan behöva återbetala pengar de fått tidigare under året, om inkomsten ökat senare samma år. Återkraven, som kan dröja flera år, ska betalas inom 30 dagar – annars går ärendet vidare till Kronofogden. – Blotta risken att bli återbetalningsskyldig gör att många hellre struntar i att söka, trots att de har rätt till ett bostadsbidrag som skulle kunna göra skillnad för familjens ekonomi. Det är faktiskt ganska hårresande att bostadsbidraget är utformat på ett sätt som helt kan slå undan benen för en familj med skör ekonomi och för de som allra mest behöver samhällets stöd, säger Ragnar Bengtsson.

Risk för total avveckling

Om utvecklingen fortsätter oförändrad beräknas bostadsbidraget avskaffa sig självt senast 2035. Från 2030 kommer inkomstramarna att vara så snäva att bostadsbidraget i princip endast betalas ut till hushåll med ekonomiskt bistånd, enligt rapporten. Hyresgästföreningens granskning understryker behovet av politiska åtgärder för att anpassa bostadsbidraget till dagens inkomst- och hyresnivåer. Annars, varnar de, kommer ett av de viktigaste verktygen för att minska ojämlikhet på bostadsmarknaden att gå förlorat. Fotnot: Samtliga citat i artikeln är hämtade från Hyresgästföreningens artikel i ämnet, publicerad 2024-12-23

Ränteavdrag för blancolån börjar fasas ut nästa år

Jan Sundstedt — Fri, 29 Nov 2024 13:21:55 +0000

Vid årsskiftet 2025 införs nya regler för ränteavdrag. Regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, har beslutat att avsevärt begränsa avdragsrätten, en förändring som framförallt påverkar lån utan säkerhet. Från den 1 januari 2025 kan låntagare endast dra av hälften av räntan på lån utan säkerhet. Beslutet, som fattade av riksdagen tidigare i år, innebär att avdragsrätten gradvis avskaffas under en tvåårsperiod, rapporterar Dagens PS. År 2025 får låntagare göra avdrag för endast 50 procent av ränteutgifterna, och från 2026 avskaffas avdragsrätten helt för lån utan säkerhet. Skatteverket uppmanar låntagare att se över sina uppgifter och vid behov ansöka om ny jämkning för att undvika kvarskatt. Leo Lindersköld, handläggare på Skatteverket, understryker vikten av att förbereda sig för de nya reglerna. – Om någon del av dina ränteutgifter gäller ett lån utan säkerhet behöver du lämna in en ny jämkningsansökan för att inte riskera att få kvarskatt nästa år. När du sedan får ditt nya jämkningsbeslut är det viktigt att du lämnar det till din huvudutbetalare, säger han. [caption id="attachment_191754" align="alignnone" width="640"] Finansminister Elisabeth Svantesson (M). Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet[/caption]

Kritik från finansbranschen

Beslutet möter hård kritik från finansbranschen. Gunnar Olsson, tillförordnad vd på Avanza, menar att åtgärden är ologisk. – Det finns en otrolig skevhet i förslaget. Våra värdepapperskrediter har en betydligt högre säkerhetsgrad än exempelvis blancolån eller sms-lån. Det här har regeringen inte beaktat, kommenterade Gunnar Olsson regeringens förslag tidigare i våras. Olsson framhåller att Avanza har omkring 30 000 kunder med värdepapperskrediter som riskerar att förlora ränteavdraget. Han betonar att dessa lån skiljer sig avsevärt från lån utan säkerhet. – Att inte få dra av på räntor för marknadsnoterade värdepapper är svårförståeligt. Dessa papper utgör en mycket bättre säkerhet än exempelvis bilar eller båtar, har Lars-Åke Norling, vd på Nordnet tidigare kommenterat förslaget.

Avtrappat ränteavdrag på värdepapper, fasas ut under två år med start 1 januari 2025 är förslaget. pic.twitter.com/uidcsFLLgR
— Aktiekatten (@aktiekatten) August 30, 2024

Syftet bakom förändringarna

Reformens huvudsyfte är att motverka problemen med snabba och osäkra konsumtionslån, som exempelvis sms-lån. Sådana lån anses ofta bidra till ökande skuldsättning och ekonomisk utsatthet hos hushållen. Enligt finansminister Elisabeth Svantesson är åtgärden ett steg mot att skapa en mer hållbar ekonomisk balans i hushållen och att skydda människor från att fastna i en ond cirkel av lån och skulder. Medan vissa anser att reformen är nödvändig för att minska riskerna med osäkra skulder, menar kritiker att den slår för brett och även drabbar ansvarsfulla låntagare.

Nya chockhöjningar väntar landets hyresgäster 2025

Jan Sundstedt — Mon, 14 Oct 2024 15:11:56 +0000

Hyresförhandlingarna för landets allmännyttiga bostäder börjar nu bli klara, och återigen ser landets redan ekonomiskt ansträngda hushåll ut att drabbas av nya kraftiga hyreshöjningar. Hyresgäster över hela landet står återigen inför rejäla hyreshöjningar, med upp till 4,75 procent från och med 1 januari 2025 i delar av region Stockholm. Hyresgästföreningen meddelar på föreningens hemsida att i takt med att fler avtal blir klara (avtal förhandlas separat i regioner), ser utgången även nästa år att bli kärv för landets miljontals hyresgäster. Som exempel är förhandlingarna med bland annat Familjebostäder och Stockholmshem klara i Stockholm. Avtalen som tecknats löper denna gång över två år och innebär att hyrorna höjs i genomsnitt med 4,69 procent från 1 januari 2025 samt med 3,5 procent från 1 januari 2026. Svenska Bostäder tecknade i februari 2024, i samband med förhandlingarna inför innevarande år, en överenskommelse som innebar att hyrorna höjdes med i genomsnitt 4,99 procent från första januari 2024 och med ytterligare 4,69 procent från första januari 2025. Här är hyrorna för 2026 inte klara. Fastigheter med presumtionshyra får i Stockholm en något lägre ökning på 3,44 procent. För 2026 väntar ytterligare höjningar på 3,55 procent.

Många av årets hyresförhandlingar är faktiskt redan klara (Ja det går att komma överens). @HemHyra har släppt lista på de hyror som är klara, kolla om din nya hyra är klar här https://t.co/l6qG4y0TEO
— Hyresgästföreningen (@hyresgasterna) October 3, 2024

"Gjort allt vi kan"

Hyresgästföreningen uppger att förhandlingarna varit svåra, mot bakgrund av att företagen skyller de historiskt höga kraven på inflation och räntehöjningar. – Vi har gjort allt vi kan för att komma fram till det bästa utfallet med er hyresgäster i fokus, meddelar Hyresgästföreningen i utskick till medlemmarna. Ett flertal bolag yrkade inledningsvis på närmare 8 procent i höjning men riktigt så illa ser det alltså inte ut att bli. I dagsläget har i landet som helhet cirka 300 000 lägenheter redan färdigförhandlats, med en genomsnittlig hyreshöjning på 4,5 procent. – Under täta och intensiva förhandlingar kunde vi enas om att följsamhet med den redan tecknade överenskommelsen med Svenska Bostäder för 2025 var något att arbeta vidare med. Det utgångsläget ledde till den nu tecknade tvååriga överenskommelsen, förklarar Hyresgästföreningen mot bakgrund av förhandlingarna i region Stockholm. [caption id="attachment_34279" align="alignnone" width="500"] Pressen på landets hyresgäster ökar. Foto: Mycroyance/CC BY-NC-ND 2.0[/caption]

Hårda förhandlingar återstår

Förhandlingarna med privata fastighetsägare pågår dock, och vissa yrkanden ligger så högt som 15 procent, vilket Hyresgästföreningen anser vara "orimligt". Landets hyresgäster har de senaste två-tre åren drabbats av smått historiska rekordhöjningar. Något som kraftigt förvärrat många hushålls redan bekymmersamma ekonomiska situation. Samtidigt har många fastighetsägare dragit in på underhållsarbeten trots höjda hyror, något Hyresgästföreningen betonar bör förändras.

Svenska hushåll går på knäna ekonomiskt

Jan Sundstedt — Thu, 18 Apr 2024 09:02:47 +0000

Enligt ny statistik från SCB upplever en växande del av Sveriges befolkning eskalerande ekonomiska svårigheter. Under de senaste två åren har allt fler haft svårt att klara vardagliga utgifter för bilägande, semester men även självklara saker som uppvärmning av den egna bostaden. Statistiken baseras på Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF), där frågor om befolkningens privatekonomi ingår. Siffrorna från SCB visar en nedgång i ekonomisk trygghet bland svenska hushåll. År 2021 kunde 58 procent av de tillfrågade "lätt eller mycket lätt" få sin hushållsekonomi att gå ihop. Två år senare har denna siffra minskat till 46 procent. – Om vi tar hänsyn till felmarginalerna, innebär det att mellan 700 000 och en miljon svenskar nu upplever ekonomiska svårigheter, säger Katya Vasileva-Gull, utredare på SCB.

Inte råd att värma bostaden

Andelen som har det "svårt eller mycket svårt" att klara ekonomin har också ökat, från 7 procent 2021 till knappt 9 procent 2023. En av de mest framträdande förändringarna är att allt fler svenskar inte har råd med uppvärmning av sina bostäder. År 2022 uppgav nästan 6 procent av befolkningen att de inte kunde hålla det tillräckligt varmt hemma, jämfört med knappt 2 procent två år tidigare. – Vi ser också en ökning av de som inte har råd med bilägande eller en veckas semester per år, tillägger Vasileva-Gull.

Tuffast för ensamstående kvinnor

Ekonomiska svårigheter verkar även ha en större inverkan på kvinnor än män. År 2021 hade 56 procent av kvinnorna och 60 procent av männen lätt eller mycket lätt att klara ekonomin. Men skillnaden har blivit större fram till 2023, då endast 44 procent av kvinnorna och 49 procent av männen upplevde samma ekonomiska trygghet. – Ensamstående kvinnor med barn i åldrarna 0 till 24 år är den grupp som har det allra svårast. Nästan var tredje kvinna i denna grupp hade ekonomiska problem 2023. Dessutom saknade 57 procent av dem kontantmarginal, jämfört med 24 procent av ensamstående män i samma situation, avslutar Vasileva-Gull.

Alarmerande hyreshöjningar pressar hushållen

Jan Sundstedt — Thu, 11 Apr 2024 14:09:41 +0000

Efter ovanligt segdragna förhandlingar mellan Hyresgästföreningens och bostadsbolagens delegationer är nu årets hyreshöjningar klara. Precis som förra året blir det ett hårt slag mot redan pressade arbetar- och medelklasshushåll. Med höjningar på i genomsnitt över fem procent har hyran för många hushåll ökat med mellan 8 och 12 procent på drygt ett år. Efter intensiva förhandlingar har hyrorna för landets hyresbostäder, särskilt i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö, slutligen fastställts för år 2024. Hyrorna hos de två allmännyttiga bostadsföretagen Stockholmshem och Familjebostäder höjs med 5,6 procent från och med 1 januari 2024. Undantag blir för presumtionshyror som höjs med 4 procent. Bolagen hade ursprungligen yrkat på en hyreshöjning på 7,5 procent, men efter flera förhandlingsmöten och misslyckade försök att enas, lyftes ärendet till Hyresmarknadskommittén (HMK). När även förhandlingarna där strandade, togs ärendet över av en "oberoende ordförande", vars beslut om hyresjusteringen är slutgiltigt och därmed ej kan överklagas. Anika Mölsä, som bor i ett av Stockholmshems hus vid Valla torg i Årsta, är förbannad. – Det känns faktiskt jäkligt tufft i år med 5,6 procent i höjning. Förra årets höjning var nog hög och det känns jäkligt orättvist när fastighetsägarna under de goda åren fick skattereduktion och pengar tillbaka, utan att de kom oss hyresgäster till godo. Nu när det är ännu tuffare ska vi vara med och betala, men vi fick inte ta del av något under de goda åren. Svenska Bostäder Stockholm och Hyresgästföreningen har enats om ett lokalt tvåårigt avtal där det stora flertalet får en höjning med 5,35 procent. Några hundra lägenheter får en höjning med 6 procent, men där ingår hushållsel i hyran. Snitthöjningen för de 28 000 lägenheterna blir 4,99 procent. [caption id="attachment_61080" align="alignnone" width="640"] Bostadsbristen är akut och hyrorna allt högre för pressade hushåll. Foto: Veidekke/CC BY-NC-ND 2.0[/caption]

"Var ska folk bo?"

I Göteborg har hyrorna fastställts efter månader av förhandlingar. De fyra kommunala bostadsbolagen har tecknat fleråriga avtal med Hyresgästföreningen, vilket påverkar omkring 76 000 lägenheter, motsvarande omkring en fjärdedel av stadens invånare. Hos Poseidon och Familjebostäder gäller en tvåårig uppgörelse med en genomsnittlig höjning på 5,35 procent för i år och 4,45 procent nästa år. För ensamstående pappan Andreas Hedberg innebär detta en ökning av hyran med cirka 400 kronor. Andreas hyra har på ett år gått upp cirka tio procent - totalt 740 kronor i månaden. Han uttrycker sin oro över var vanligt folk ska bo om hyreskostnaderna fortsätter att stiga på detta sätt. – Jag har tur och kan betala det. Men om de ska hålla på och höja hyran med 400 spänn om året, då vet jag inte var de tänker att vanligt folk ska bo. Om det ska kosta 10 000 spänn i månaden att bo i Göteborg får ju folk flytta, säger Andreas i en intervju med Hem & Hyra. På sociala medier som X är folk rejält förbannade över de kraftiga höjningarna.

I övrigt har jag svårt förstå HUR kunde HGF gå med på dessa Hyreshöjningar⁉️Hela 4.99% Hyreshöjning vilket kommer innebära Ca 500 kr mer i hyra för oss Ca:11.351 kr i HyraMed tanke på dessa höga kostnader när det gäller Mat mm bör Kronofogden"Pausa" ev mer avdrag på inkomster
— Anne-Marie Andersson (@Amlotta64Marie) March 25, 2024

"Förtvivlade hyresgäster"

För andra bolag, som Bostadsbolaget och Gårdstensbostäder, har en lokal treårig uppgörelse nåtts med Hyresgästföreningen. En genomsnittlig höjning på 4,5 procent gäller från och med april i år, med ytterligare höjningar på 4 procent 2025 och 3,5 procent 2026. Detta avtal omfattar nästan 28 000 hushåll. Hyresgästföreningens förhandlingschef i Göteborg, Sofi Bringsoniou, uttrycker även hon oro över de höga hyresnivåerna och berättar att många hyresgäster kontaktat dem i förtvivlan över de ständigt ökande kostnaderna. Nöjd är hon inte. – Nej, alltså, det är ju jättehöga nivåer. Man får ont i magen. Vi blir uppringda av hyresgäster som är förtvivlade. Som har fått tio procent högre hyra på bara några år: ”Hur ska jag klara det?” Det är inte roligt, säger Sofi Bringsoniou. I Malmö fick de 64 000 hyresgästerna hos kommunala MKB ett tvåårigt avtal i januari. 24 600 hushåll får nu en hyreshöjning med 5,7 procent från och med den 1 februari – en av landets högsta höjningar.