https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 17 Mar 2026 14:32:40 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg https://nyadagbladet.se 32 32 https://nyadagbladet.se/utrikes/wfp-varnar-kriget-iran-akut-hunger-45-miljoner/ Tue, 17 Mar 2026 14:32:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=224612 Kriget mot Iran riskerar att leda till att ytterligare 45 miljoner människor drabbas av akut hunger före sommaren, varnar FN:s livsmedelsprogram WFP. Det skulle innebära en ny rekordnivå. Sedan de amerikansk-israeliska attackerna mot Iran inleddes den 28 februari har viktiga humanitära transportleder strypts, vilket försenar livsavgörande leveranser till världens värsta kriszoner. WFP:s fraktkostnader har stigit med 18 procent sedan attackerna inleddes. — Det här skulle innebära att den globala hungern når nivåer vi aldrig tidigare sett, och det är en fruktansvärd framtidsutsikt, sade Carl Skau, biträdande chef för WFP, vid en pressträff i Genève. Redan före kriget befann sig 319 miljoner människor i akut hunger – en nivå Skau beskrev som "en perfekt storm". Därtill kommer nu stigande priser på mat, olja och frakt. Samtidigt har WFP tvingats skära ned efter att givarländer prioriterat om sina anslag till förmån för försvaret.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/stadsmissionen-larmar-matfattigdomen-vaxer-i-goteborg/ https://nyadagbladet.se/inrikes/stadsmissionen-larmar-matfattigdomen-vaxer-i-goteborg/#comments Fri, 24 Mar 2023 10:07:28 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=145951 Stadsmissionen har tillsammans med andra grupper startat en namninsamling mot matfattigdomen i Göteborg för att kräva att politikerna gör något åt den framväxande hungersnöden. I Brunnsparken i Göteborg står ett tomt kylskåp för att ge uppmärksamhet till den växande hunger som infinner sig i allt fler hem i staden. Kylskåpet är en del av Stadsmissionens upprop, "Ingen hunger i Göteborg", där det just nu pågår en namninsamling för att få politikerna att reagera mot matfattigdomen. "Allt fler kylskåp står tomma. Många människor går hungriga och får inte sin rätt till mat uppfylld i Göteborg", går att läsa på Stadsmissionens hemsida. På grund av de ökade levnadskostnaderna blir det allt svårare för hushåll att klara sig och få tillräckligt med mat på bordet, vilket gör att många nu söker sig till Stadsmissionen för att få hjälp. I kylskåpet sitter små lappar med citat från människor som bett om hjälp med mat. På en lapp står det exempelvis: "Jag äter resterna av barnens tallrikar eller säger att jag redan ätit". – De föräldrar som kommer till oss berättar att de prioriterar barnen och försöker dölja hur illa det är för dem. Så är det. Det hör vi återkommande. Det är väldigt skamfyllt att ta emot mat, men de som kommer till oss har inget val, säger Linus Hermansson, diakon i Svenska kyrkan i Bergsjön till Göteborgs-Posten. Redan för ett år sedan larmade kyrkan de ledande politikerna i Göteborg gällande den växande matfattigdomen, men Hermansson menar att det sedan dess blivit värre och fyllts på med fler olika grupper. – Man kan se hela skalan på ett annat sätt i dag. Personer som inte alls varit i den här situationen tidigare, säger han. Även i moskén och andra samlingslokaler finns ett ökat tryck efter hjälp när pengarna inte räcker till, men politikerna i staden verkar inte ha samma bild av hur matfattigdomen ser ut. På Göteborgs hemsida går att läsa gällande FN:s globala mål "ingen hunger" att "hunger och undernäring är ingen stor utmaning för Göteborg, det är snarare vad vi äter som är problemet". I uppropet vill Stadsmissionen, tillsammans med andra grupper, att det ska göras en kartläggning av matfattigdomen i Göteborg för att sedan lägga upp en strategi för att bekämpa den och även hålla FN:s globala mål, där alla ska ha tillgång till tillräckligt med mat senast 2030. I kartläggningen ska också civilsamhället tillsammans med de som lever i matfattigdom inkluderas i arbetet.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/stadsmissionen-larmar-matfattigdomen-vaxer-i-goteborg/feed/ 1 https://nyadagbladet.se/utrikes/tyskland-vi-star-infor-den-varsta-svalten-sedan-andra-varldskriget/ https://nyadagbladet.se/utrikes/tyskland-vi-star-infor-den-varsta-svalten-sedan-andra-varldskriget/#comments Tue, 10 May 2022 07:33:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=123069 Vi står inför den största hungerkrisen sedan andra världskriget, menar Tysklands utvecklingsminister Svenja Schulze. Kriget i Ukraina har gjort att man inte kunnat exportera grödor som tidigare och konsekvenserna blir att miljontals dör av hunger. En åtgärd, menar Schulze, är att sluta lägga mat i biltankarna. – Vi måste sluta lägga mat i tanken – oavsett om det är vete, palmolja, raps eller majs, säger hon. Ukraina har tack vare sitt bördiga land kunnat exportera en stor mängd grödor till omvärlden, på grund av kriget har nu en stor del av den exporten stoppats. Hamnarna i Ukraina står utan verksamhet, fyllda med spannmål som skulle ha transporterats till bland annat fattiga länder i tredje världen. I förra veckan larmade FN:s livsmedelsprogram World Food Programme om att ytterligare 44 miljoner människor i tredje världen står inför svält och vädjade att hamnarna åter skulle öppna och transportera de livsviktiga spannmålen. Nu varnar även Tysklands utvecklingsminister Svenja Schulze att vi är på väg mot en global hungerkris och står inför den värsta svälten sedan andra världskriget. – Situationen är mycket dramatisk. På grund av coronapandemin, extrem torka och nu även kriget har livsmedelspriserna världen över ökat med en tredjedel och är nu på rekordnivåer. Världslivsmedelsprogrammet räknar för närvarande med att minst 300 miljoner människor lider av akut hunger, och de måste hela tiden revidera sina prognoser uppåt. Det bistra budskapet är att vi står inför den värsta svälten sedan andra världskriget, med miljontals döda, säger Schulze till tyska Bild. Schulze fortsätter och menar att man även bör titta på användningen av spannmål vid tillverkning av biobränsle och att detta bör reduceras till noll, inte enbart i Tyskland utan i alla länder. – Vi måste sluta lägga mat i tanken – oavsett om det är vete, palmolja, raps eller majs.  I Tyskland häller vi 2,7 miljarder liter bränsle från vegetabiliska oljor i våra biltankar varje år. Det motsvarar nästan hälften av Ukrainas skörd av solrosolja, menar hon.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/tyskland-vi-star-infor-den-varsta-svalten-sedan-andra-varldskriget/feed/ 3 https://nyadagbladet.se/debatt/afrikas-grona-revolution-gav-hunger/ https://nyadagbladet.se/debatt/afrikas-grona-revolution-gav-hunger/#comments Thu, 01 Oct 2020 12:05:16 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=84484 Skattefria stiftelser är ett sätt för giriga kapitalister att tvätta sitt anseende och framstå som idealistiska, när dessa i verkligheten används som ett sätt att styra utvecklingen för att kunna tjäna ännu mer. Rockefeller Foundation har genom sina bidrag till universiteten och forskningsfusk format skolmedicinen till att enbart bli en kanal för läkemedelsindustrins kemiska preparat och förkastande av alternativ vård. Bill Gates utnyttjar på samma sätt sin stiftelse Bill & Melinda Gates Foundation för att öka sin förmögenhet i sina företag. Vacciner är ett område. Ett annat är jordbrukskemikalier och fröer. Hans stiftelse och Rockefeller Foundation grundade 2006 tillsammans AGRA, Alliance for Green Revolution in Africa. Den gröna revolutionen med konstgödsel, växtgifter, kommersiella fröer och marknadsanpassning skulle till 2020 dubbla 30 miljoner fattiga bönders skördar och inkomster och utrota hungern i 13 länder. Man fick stort stöd från brittiska biståndsmyndigheter. (Även SIDA. Jag protesterade i dess tidning, Omvärlden, mot att man inte stödde ekologiskt jordbruk i stället.) AGRA har samlat in en miljard dollar i donationer och gett ut 524 miljoner. Afrikanska regeringar har bidragit med en miljard dollar om året till projektet. AGRA har inte gjort någon seriös redovisning om utfallet. En undersökning, lett av Timothy West, av hur det gick, har gjorts av Tufts Univesity Global Development an Environment Institute. AGRA har inte lämnat ut några siffror, utan han har fått gå på andra källor. En rapport om forskningen, False Promises, har publicerats av tio afrikanska och tyska ideella organisationer. Andelen hungriga har ökat 30 procent i länderna. Inhemska klimattåliga växter har ersatts, majsskördarna har ökat, men det har inte gynnat småskaligt jordbrukare utan de medelstora med tillgång till marknaden. Kvinnor har missgynnats. I Rwanda där man lyckats bäst har undernäringen ökat 13 procent. Den tidigare jordbruksministern där leder nu AGRA och har blivit utsedd till att leda World Food Summit 2021. Jan Urhahn, jordbruksexpert i Rosa Luxemburg Stiftung, som finansierade undersökningen, säger att resultatet är förödande. Deltagarna från Tyskland och Afrika vädjade till projektländernas regeringar att upphöra med ytterligare stöd till AGRA utan att i stället hjälpa småskaliga jordbrukare, och i synnerhet kvinnor, och att utveckla ett klimatmotståndskraftigt och ekologiskt uthålligt jordbruk, som exempelvis agroekologi. Misslyckandet är inte förvånande med tanke på AGRA:s neokoloniala logik. Jordarna har försämrats, biologisk mångfald har minskat och gett förlust av suveränitet för jordbrukarna med ett system som inte är gjort för dem utan för att öka profiten för multinationella företag, påtalar Mariam Mayer, VD för African Centre for Biodiversity. Afrika behöver inte oansvariga amerikanska och europeiska agrokemi- och utsädesföretag. Million Belay, som leder Alliance for Food Sovereignty in Africa, AFSA, kallar den marknadsdrivna jordbruksutvecklingen för ett knä på Afrikas nacke. Man har sagt oss att våra fröer är gamla, att vår kunskap är föråldrad, att vi behöver mer kalorier och att fokusera på några få grödor, att vi inte har förmåga att använda hybridiserade och genmodifierade utsäden, att vi inte använder vår mark rationellt utan borde överlämna den till de som kan göra ett bättre jobb. För att kunna andas måste vi lyfta bort detta koloniala knä, säger han. Agroekologi kan ge näring, matsäkerhet, mångfald, anpassning till klimatet, minskning av fattigdomen och demokrati.   Hans Sternlycke]]> https://nyadagbladet.se/debatt/afrikas-grona-revolution-gav-hunger/feed/ 5 https://nyadagbladet.se/utrikes/mexikos-arme-kan-kallas-in-i-kampen-mot-hungern/ https://nyadagbladet.se/utrikes/mexikos-arme-kan-kallas-in-i-kampen-mot-hungern/#respond Tue, 09 Apr 2013 08:04:02 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=3031 Källor inom Mexikos regering säger till IPS att armén har den logistiska kapacitet som krävs för att kunna samla in de socioekonomiska data som behövs i kampanjen. Detta eftersom armén har baser och soldater utplacerade i alla de 400 kommuner som ska ingå i satsningen. Armén består av 210 000 soldater, varav 70 000 är involverade i det krig mot narkotikan som skördat mängder av människoliv på senare år. Kampanjen mot hungern utlystes av Enrique Peña Nieto strax innan han övertog presidentposten i landet i december förra året. Regeringen behöver nu få fram uppgifter om vilka personer som har rätt att få del av de sociala satsningar som ska genomföras. Kampanjen är inriktad mot 7,4 miljoner av de mexikaner som lever i extrem fattigdom och som lider av näringsbrist. Av Mexikos 117 miljoner invånare beräknas minst 52 miljoner leva under fattigdomsgränsen, varav 11,7 i extrem fattigdom. Genom kampanjen vill myndigheterna bland annat bekämpa den akuta undernäringen bland barnen, och verka för att landets småbönder ska kunna öka sin produktion och därigenom sina inkomster. President Peña Nieto planerar också att ändra strategi i kampen mot narkotikamaffiorna i landet. Hans företrädare Felipe Calderón beslutade efter att han tillträtt som president i december 2006 att skicka ut tusentals soldater på landets gator för att bekämpa de kriminella grupperna. Peña Nieto överväger nu istället att satsa på en effektivare poliskår och att stärka de rättsliga institutionerna. Sedan den militära kampanjen inleddes har över 100 000 människor dödats i narkotikarelaterat våld. Mexikos armé har sedan länge anklagats för att kunna begå övergrepp utan att bestraffas. Enligt den statliga människorättskommissionen CNDH begick minst 359 soldater olika former av övergrepp mellan 2006 och 2012. Endast 38 av dessa har dock straffats för sina brott. Under samma period mottog CNDH över 8 000 anmälningar mot soldater. Human Rights Watch, HRW, har slagit fast att de mexikanska säkerhetsstyrkorna genomfört "omfattande människorättsbrott i kampen mot mäktiga organiserade kriminella grupper, däribland mord, försvinnanden och tortyr". Organisationer som IPS talat med vill inte uttala sig officiellt om planerna på att låta armén delta i kampen mot hungern, men företrädare menar att det är olämpligt att låta soldater utföra civilt arbete.   Emilio Godoy/IPS]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/mexikos-arme-kan-kallas-in-i-kampen-mot-hungern/feed/ 0