hundar – Nya Dagbladet

Ny metod: sökhundar mot invasiva lövplattmasken

Emil Fjellstedt — Fri, 10 Apr 2026 08:11:06 +0000

Skåne är ett av de värst drabbade länen i Sverige när det gäller invasiva arter. Nu har länsstyrelsen tagit hjälp av en ny metod för att hitta den invasiva lövplattmasken: specialtränade sökhundar. Lövplattmasken, eller Obama nungara som den också kallas, upptäcktes för första gången i Sverige i mitten av november 2024 – i Skåne. Arten härstammar från Sydamerika och spreds sannolikt via en plantskola som köpt importerade växter. Sökhundarna har tidigare använts med framgång i arbetet mot mördarsniglar. Nu används samma metod för att spåra upp den betydligt mindre lövplattmasken. — Hundarna visade sig ganska snabbt lära sig doften och var hyfsat pricksäkra på att markera, säger Cajza Eriksson vid Länsstyrelsen i Skåne till Land.se. Hundarna markerar både på marken och på växter, vilket gör det lättare att hitta de svårupptäckta maskarna. Samtidigt är arbetet inte helt enkelt. — De kan ju ha flyttat på sig eller så hittar vi dem inte. De är bara några millimeter stora när de kläcks, säger Cajza Eriksson. Av de omkring 450 arter som finns upptagna på SLU Artdatabankens risklista förekommer över 300 i Skåne. Lövplattmasken är en av de prioriterade arterna, eftersom den lever av daggmaskar, vilka är en viktig resurs för både jordbruk och naturliga ekosystem.

Så olika såg hundar ut redan på stenåldern

Emil Fjellstedt — Sat, 14 Mar 2026 07:16:47 +0000

Hundar har funnits i alla möjliga former och storlekar i tusentals år – långt innan moderna hundraser blev till. Nu visar ny forskning att mångfalden bland hundar började ta form redan för 11 000 år sedan, och att en del av dessa tidiga raser inte längre existerar. De flesta tänker troligen att hundrasernas stora variation är ett modernt påfund – resultatet av systematisk avel under 1800- och 1900-talen. Men en internationell forskargrupp med omkring 40 lärosäten, däribland University of Exeter, franska CNRS och Biologiska museet vid Lunds universitet, har nu visat att det inte stämmer. Genom att jämföra 643 kranier från vargar och tidiga tamhundar med avancerad 3D-teknik har de kunnat visa att hundar redan för 11 000 år sedan kunde se väldigt olika ut.

Förlorade hundtyper som aldrig kommer tillbaka

Maria Mostadius, intendent vid Biologiska museet vid Lunds universitet, bidrog med elva kranier från museets och Historiska museets samlingar. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science. — Det fascinerande är att redan de allra första domesticerade hundarna uppvisade former som vi inte ser hos dagens raser. Hundar är en spegel av vår historia – deras utveckling har formats av migrationer, miljöförändringar och samhällsutveckling, säger Mostadius. Enligt forskarna hänger variationen ihop med att hundar tidigt fick olika uppgifter hos människan – allt från jakt och vallning till vakt och sällskap. Över tid ledde det till att hundar utvecklade tydligt skilda kroppsformer beroende på vad de användes till. Tidiga, varierade hundformer har hittats på flera håll i världen – i Europa, Amerika och Asien – vilket tyder på att hundar snabbt började skilja sig från vargarna efter domesticeringen. Bland de kranier forskarna studerat finns former som inte har någon motsvarighet bland dagens hundraser. Dessa tidiga hundtyper dog ut och med dem försvann genetiska linjer som inte går att få tillbaka. En stor lucka i forskningen är perioden 25 000–11 000 år sedan. Det var troligen då människan först började tämja vargen, men det saknas fortfarande tillräckligt med fynd från Central- och Sydvästasien för att ge en fullständig bild. — Det hade så klart varit häftigt att hitta urhunden! Att förstå hundarnas tidiga mångfald är också att förstå oss själva – våra samhällen, våra miljöer och vårt långa samspel med djur. Hundarnas historia är i hög grad vår egen historia, säger Mostadius.

Forskning: Hundens ras är ingen garanti för personligheten

Redaktionen — Sat, 08 Nov 2025 07:35:20 +0000

Många tror att en viss hundras garanterar en viss personlighet. Men ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet visar att skillnaderna inom samma ras ofta är större än skillnaderna mellan olika raser – att få en hund som blir helt rastypisk är ungefär 50/50. I Sverige finns idag 371 registrerade hundraser fördelat på tio hundrasgrupper som delar in hundarna i exempelvis terrierraser, vallhundar, sällskapshundar samt olika jakthundar. Detta gör det lättare för en familj eller person att välja en hundras så att hund och ägare passar bättre ihop. Det går också att se bland annat rasens hälsa, aktivitetsnivå, pälsskötsel samt dess historia. Hundraser har inte enbart så kallade "rastypiska" utseenden, utan också mentalitet. Exempelvis är den typiska chihuahuan, som är i gruppen sällskapshundar, orädd och har ett stort självförtroende, samtidigt som den typiska schäfern är nyfiken och samarbetsvillig.

Hundmentalitet mäts i tester

Hundens mentalitet beskrivs av Svenska kennelklubben och Svenska brukshundklubben, något man gör med tester som kallas för MH (mentalbeskrivning hund) och BPH (Beteende- och personlighetsbeskrivning hund). Däremot är det inte självklart att man får en hund som har den typiska personligheten och mentaliteten när man väljer en viss ras. Erling Strandberg, professor i husdjursgenetik vid SLU, har studerat hundar i nära 20 år och har ägnat de senaste åren med att undersöka stora skillnader det finns i hundars mentalitet, både mellan och inom hundraser. De få studier som finns idag bygger enbart på enkäter från hundägare, som gett olika resultat. — Det gjorde mig intresserad av att använda svenska mentalbeskrivningar för att undersöka frågan, säger Strandberg till forskning.se.

"Viss chansning"

I studien, som publicerats i Applied Animal Behaviour Science, har Erling tillsammans med forskarkollegor, som bland annat hundforskaren och författaren Kenth Svartberg, tittat på totalt mellan 862 och 2462 BPH-registreringar per ras för åtta olika raser i Sverige. Raserna man undersökte var American Staffordshire Terrier, Golden Retriever, Labrador Retriever, Lagotto Romagnolo, Nova Scotia Duck Tolling Retriever, Perro de Agua Español, Rhodesian Ridgeback, och Staffordshire Bullterrier. Resultaten visar att egenskaper hos individer inom samma ras kan skilja sig mycket. Exempelvis kunde man se att vissa hundar av rasen Rhodesian ridgeback, som rastypiskt ska vara vaktande och jagande, är mer sociala och lekfulla än vissa labradorer. Det går emot bilden av dessa raser, som anses vara helt olika. — Att köpa en valp är alltid en viss chansning kring vad man faktiskt kommer få. Och det vi har sett är att enbart val av ras inte är någon garanti för att valpen kommer att bli på ett visst “rastypiskt” sätt, säger Strandberg.

Träning är viktigt

För att först förutspå en valps mentalitet måste man först titta på modern och faderns gener, men det handlar också om hur generna blandas. Sedan kan egenskaper som legat vilande hos exempelvis fadern dyka upp hos en av valparna i kullen – resultatet kan därmed bli en hund som inte alls är rastypisk i mentaliteten. Strandberg kallar det för ett "genetiskt lotteri" och påpekar även att inte alla egenskaper hos en hund är ärftliga. — Det finns en del beteenden som inte faller sig naturligt för en hund, men som man genom träning och uppmuntran kan skapa. Dessa kommer inte att gå i arv, säger han. Ska man välja en valp utifrån en ras mentalitet bör man inte se det som en "grundläggande garanti", utan mer som en "sannolikhetsoptimering" – att det helt enkelt ökar chanserna för att valpen ska växa upp med de önskade egenskaperna. Strandberg menar att chanserna för att exempelvis en labrador ska få de typiska egenskaperna är ungefär 50/50. Men sedan är det också viktigt att komma ihåg att det också till stor del handlar om en god träning för att en hund ska uppvisa vissa egenskaper.

Skolhundar gav färre frånvarande elever

Redaktionen — Wed, 29 Oct 2025 06:11:28 +0000

Sedan hundar började delta i undervisningen på en skola i Umeå har elevernas närvaro ökat markant. Samtidigt har ångestproblemen minskat och kunskaperna förbättrats. Det var två år sedan en skola i Obbola utanför Umeå började implementera skolhundar i undervisningen. I nuläget arbetar Idun, som är en blandras som kallas labradoodle, samt Loke – även han en blandras men av sorten Shipoo – vid skolan på halvtid. — Båda vill bara springa in i skolan direkt när vi kommer hit med bilen, säger Julia Forsgren, skolhundpedagog och hundarnas ägare, till skattefinansierade SVT. För att hantera allergiproblem använder skolan sig av olika zoner där hundarna får vara och inte vara. Hundarna används i undervisningen för att bland annat träna begrepp genom spel. Projektet beskrivs som väldigt framgångsrikt och eleverna själva säger bland annat att de kan koncentrera sig bättre och att undervisningen blir roligare. Specialpedagogen Sandra Markström menar att man märkt skillnader i elevnärvaro, ångestproblematik och ämneskunskaper. — Men det som nog varit mest magiskt att se är just återgång vid större problematiskt skolfrånvaro. Just ångesten till att komma till skolan blir så mycket lättare när det finns något element, som till exempel hunden, som kan underlätta och lägga mindre press på återkomsten, säger hon.

Ny medicin kan förlänga hundens liv

Redaktionen — Fri, 10 Oct 2025 05:05:26 +0000

I takt med att husdjur tar en viktigare plats i människans liv ökar djurhälsoforskningen. Stora studier kring livsförlängande medicin för hundar pågår, men det väcker etiska frågor om vad som är försvarbart när riskerna är okända. Husdjuren blir en allt viktigare del av livet och idag ses de ofta som renodlade familjemedlemmar. Fler och fler anser också exempelvis att det är betydelsefullt med både starka djurskyddslagar och att särskilt husdjuren har rättigheter som liknar människans. I ett antal länder har man bland annat ändrat djurens juridiska status från att vara "saker" eller "ägodelar" till "levande varelser med känslor", dock naturligtvis med bibehållen äganderätt. Idag lever också husdjuren betydligt längre än tidigare och man tillbringar mer tid hos veterinären och tänker mer på djurens hälsa. I USA finns exempelvis kosttillskott för hundar och alltfler företag satsar på foder som ska vara nyttigare för husdjur, som exempelvis raw food.

Bantningspiller förlänger livet

Just nu pågår en av de största kliniska prövningarna på hundar som någonsin gjorts. I USA testar ett startupföretag läkemedel som ska påverka ämnesomsättningen och därmed ska kunna förlänga livet och den friska tiden för hunden. Övervikt anses vara en av de största hälsoriskerna för hundar och läkemedlet blir lite som ett bantningspiller för djur. I en annan studie i USA testar man läkemedlet Rapamycin på hundar. Det är ett immunhämmande medel som i djurförsök visat sig kunna förlänga livet. Det pågår också forskning i Sverige kring hundars livslängd, men där ligger fokus på träningsprogram och hur man kan förebygga ärftliga sjukdomar.

"Blir mer som familjemedlemmar"

Henrik Rönnberg, som är professor i veterinärmedicin vid SLU, tror att många djurägare skulle tycka att ett läkemedel som ger djuren längre liv är en bra idé. — Om man frågar en djurägare, vill du ha möjlighet att få ditt djur att leva längre så svarar alla ja, säger han till skattefinansierade SVT och fortsätter: — Husdjuren blir mer som familjemedlemmar. Därför är det många som tycker att om något känns bra för mig – varför ska inte mitt djur också få möjlighet att få det?

Etiska konflikter

När det gäller att få husdjuren att leva längre kan det dock uppstå en viss etisk konflikt eftersom djuret inte kan bestämma själv. Exempelvis vet man inte vad dessa mediciner ger för biverkningar eller vilka risker som finns. Det så kallade bantningspillret har exempelvis orsakat mag- och tarmproblem hos människor. Rönnberg menar att man bör väga de positiva effekterna mot de eventuella biverkningarna och komma ihåg att djuren ska ha ett bra liv och inte bara att de ska leva länge. — Vi människor bestämmer själva att ta medicinen. När det gäller djuren är det vi som bestämmer att djuren ska ta det. Då måste man rannsaka sitt samvete om man tycker det är värt det. Att djuren kanske mår dåligt eller har ont i magen bara för att de ska leva längre, säger han.

Taxparad intog Stockholm

Redaktionen — Mon, 08 Sep 2025 11:44:04 +0000

Under söndagen gick nästan tusen taxar en promenad tillsammans i centrala Stockholm. Det är andra året i rad som man arrangerar en taxparad i hyllning av den kortbenta jycken. Det är Svenska taxklubben som arrangerat "Taxparad i Stockholm" i samband med taxens dag, som infaller den 7 september. Alla former av taxar var välkomna, även blandraser. Totalt var det över tusen anmälda till taxparaden, men enligt uppgift var det 889 taxar som strosade över mållinjen, enligt arrangörernas Facebook-grupp. Taxparaden skulle från början gå från Nybroplan till Junibacken, men polisen och arrangörerna missbedömde antalet besökare som lockades för att titta. Tusentals nyfikna åskådare tog plats och därför fick man kort och gott flytta paraden ut på Strandvägen – vilket orsakade trafikproblem. Däremot var det till stor del problemfritt under paraden, enligt polisen.

Att det anordnas en taxparad är det bästa som hänt Stockholm pic.twitter.com/clHHQFVZVB
— anna (@aaaannarr) September 7, 2025

— Jag såg en sur schäfer som var besviken på att han inte fick vara med, men annars har det bara varit glada miner, säger en polis till skattefinansierande SVT. Det är andra året i rad som man arrangerar paraden, förra året lockade det 380 taxar. I flera andra städer anordnades också taxparader.

Unga hundägares livsstil påverkar hunden negativt

Redaktionen — Tue, 03 Jun 2025 05:04:17 +0000

Stressade och överviktiga hundägare upplever att deras livsstil påverkar även hunden. Det visar en ny Novus-undersökning från Arken Zoos veterinärtjänster – där särskilt unga hundägare uppger att deras egen hälsa smittar av sig på husdjuret. I undersökningen, som gjordes mellan mars och april 2025, svarade 1046 husdjursägare i åldern 18–84 år på frågor kring sin egen samt sin hunds välmående. Resultaten visar att det finns en stark koppling mellan ägarens livsstil och djurens hälsa. Hälften av husdjursägarna ser sig själva som överviktiga, där två av tio inte motionerar överhuvudtaget. En fjärdedel av hundägarna uppger att de som mest rastar sin hund en timme per dag, samtidigt som 18 procent uppger att deras hund är överviktig. Veterinären Per Bransell menar att resultaten är "alarmerande", men inte förvånande. – Idag skaffar många ett djur som ska passa in i ägarens livsstil istället för att ägaren anpassar sig efter djuret. Att skaffa djur är ett åtagande varje dag, inte bara på helger och på semestern, säger han i ett pressmeddelande.

Unga mår sämre – även deras hundar

Bland husdjursägare i åldern 18–34 uppger nästan en tredjedel (31 procent) att de rastar sin hund som mest en timme om dagen. Vidare svarar 23 procent att deras husdjur är överviktiga. Unga är också mer stressade där hela 42 procent själva upplever sig vara det och 24 procent menar att denna stress smittar av sig på hunden. Även personal på Hundstallet, som omplacerar hundar, menar att siffrorna i undersökningen är i linje med deras dagliga arbete. – Människor mår allt sämre och det har en direkt inverkan på djuren. Vi ser en tydlig ökning av hundar som kommer till oss i både fysiskt och psykiskt sämre skick – ofta nedstämda, utan tillräcklig veterinärvård eller aktivering, Johnny Kroneld, Kommunikations & Insamlingschef på Hundstallet.

Hundrelationer mer pålitliga än bästa vänner

Redaktionen — Fri, 30 May 2025 09:05:49 +0000

Hundägare tycker att relationen till deras hundar slår både bästa vännen och kärestan, visar en ny studie från Ungern. Den enda relationen som värderas högre är den till de egna barnen. Forskare från Eötvös Loránd-universitetet i Ungern rekryterade 717 hundägare under två olika perioder, från april 2011 till februari 2013 samt från januari 2022 till december 2023. Omkring 20 procent av deltagarna hade barn och cirka 80 procent hade en romantisk partner. Hundägare fick uppskatta flera påståenden kring relationen med husdjur, barn, romantisk partner, närmaste släkting samt bästa vän utifrån egenskaper som exempelvis pålitlighet, stöd och sällskap. Deltagarna fick också ange hur ofta de tog hand om personen, eller husdjuret, tillbringade rolig tid med dem eller grälade. Det gjorde man på en skala 1-5, vilket gav medelvärden för olika skalor. Forskarna jämförde sedan dessa medelvärden mellan hundrelationer och mänskliga relationer med hjälp av statistiska tester för att se om skillnaderna var signifikanta. Forskarna upptäckte att ägarna i snitt gav sina hundar högre betyg för sällskap jämfört med närmaste släktingar, bästa vänner och romantiska partner. Hunden fick ett medelbetyg på 4,3, samtidigt som bästa vännen och partnern landade på 3,8 respektive 4 i skalan. Den enda som räknades som något bättre sällskap var ens barn, där medelvärdet landade på 4,5 i skalan. Generellt sett hade ägarna väldigt lite konflikter med sina hundar (1,5), men desto mer med sina partner (2,3) och bästa vänner (2). Föräldrar hade också mer konflikter med sina barn än med hunden, där konflikter med barnen i medel landade på 1,8 på skalan. När det handlade om omsorg, både att ge och få, fick även här hunden och barnet högst betyg med 4,1 respektive 4,4 på skalan. Barn toppade betygen när det gällde kärlek (4,7), pålitlighet (4,5) och stöd (4,4). Däremot låg hunden inte långt efter med en värdig andra plats gentemot släktingar, partner och bästa vännen. I kärlek rankades hunden 4,4, samtidigt som ens partner hamnade på 4,3. Hunden ansågs också mer pålitlig än bästa vännen med 4,2 respektive 3,8. När det handlade om att känna stöd låg hundens betyg i snitt på 4, samtidigt som ens partner låg på 3,9 och bästa vännen 3,7. Vidare var hundägarna också mer nöjda med sina relationer till sina hundar jämfört med sina närmaste släktingar och bästa vänner. Enligt forskarna är hundar inte bara ”pälsbebisar” eller bästa vänner, utan en blandning av båda. Forskarna fann dock inte att bandet mellan ägare och hund var starkare hos personer med svagare mänskliga relationer. – Hundar erbjuder en mycket positiv relation med minimala konflikter, starkt socialt stöd och den unika möjligheten att ha full kontroll över en annat levande varelses liv, säger professor Enikő Kubinyi till brittiska The Guardian.

Labradoren populärast i Finland

Sofie — Sun, 12 Jan 2025 07:01:51 +0000

Labradoren är fortsättningsvis den mest populära hundrasen bland finska hundägare. År 2024 registrerades 40 364 hundar hos finska Kennelklubben, en minskning från året innan då siffran var 43 813. Trots nedgången är antalet registrerade hundar i Finland fortsatt högt ur ett internationellt perspektiv. Labrador retriever fortsätter att vara den mest populära hundrasen i landet, enligt finska Kennelklubben. Rasen har toppat listan sedan 2009, och förra året registrerades 2 330 individer i Finland. Golden retriever hamnar på andra plats med 1 224 registrerade hundar förra året, följd av finsk lapphund som den tredje mest populära hundrasen. Förra året registrerades totalt 317 olika hundraser och raskorsningar i Finland.

Hundar påverkas av ägarens humör

Sofie — Sat, 09 Nov 2024 06:59:44 +0000

Hundar och deras ägares hjärtfrekvens och känslotillstånd påverkar varandra starkt, visar en ny studie från Jyväskylä universitet. Forskarna kan bekräfta att hunden speglar sin ägares känslor, oavsett om de är avslappnade eller stressade. I studien, som publicerats i Scientific Reports, deltog 29 hundar tillsammans med sina ägare där forskarna mätte hjärtfrekvensvariationer (HRV) och aktivitetsnivåer under vila, samt olika positiva aktiviteter som kel, träning, lek och sniffande. HRV mäter hur tiden mellan hjärtslagen varierar och kan visa exempelvis hur avslappnad eller stressad man är, både hos djur och människor. Ett högre HRV-värde tyder exempelvis på avslappning, samtidigt som ett lägre kan tyda på stress. Vidare fick ägarna fylla i en enkät om sin personlighet och sin relation till hunden. Forskarna kunde se att det fanns ett tydligt samspel mellan hunden och ägarens HRV. Exempelvis blev hunden mer avslappnad om ägaren slappnade av, men även stressad om ägaren blev det. Även hunden påverkade sin ägares tillstånd. Hundens puls visades ha större verkan på sin ägares puls än ägarens egna fysiska tillstånd, som exempelvis vikt eller ålder. – Det visade sig att om hunden eller ägaren var stressad eller upphetsad, då var också den andra parten det. När den ena var avslappnad var båda avslappnade, säger forskaren Aija Koskela till finska statskanalen Yle. Hundarna och deras ägares hjärtfrekvensvariationer visade sig överlag vara kopplade, oavsett aktivitet. Men främst påverkades ägaren och hunden av varandra under "fri aktivitet", som exempelvis vila. Hundens HRV påverkades av dess storlek, hur länge den bott med ägaren, ägarens temperament och deras samspel. Koskela pekar på att studien tydligt bekräftar att ägarens känslotillstånd även påverkar hundens välbefinnande, något som kan vara värdefullt för hundägare att känna till. Denna typ av samreglering mellan hund och ägare påminner om samspelet som ses i nära mänskliga relationer, där både beteende och fysiologiska reaktioner synkroniseras mellan parterna. – Vi talar ofta om vad hundar ger oss eller hur den påverkar oss. Det vore bra att också komma ihåg vårt ansvar för hunden och hur vårt humör påverkar djuret, säger Koskela.