<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>humlor &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/humlor/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 03 Jun 2026 04:43:56 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>humlor &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Blomrika vägkanter kan bli dödsfällor för humlor</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/blomrika-vagkanter-humlor-trafik/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 03 Jun 2026 04:43:56 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[biologisk mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[humlor]]></category>
		<category><![CDATA[Lunds universitet]]></category>
		<category><![CDATA[pollinerare]]></category>
		<category><![CDATA[Trafikverket]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232260</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Blommande vägkanter kan ge viktig föda åt humlor och andra pollinerare. Men en ny studie från Lunds universitet visar att nyttan snabbt minskar när trafiken ökar.</strong>

Forskarna bakom studien har undersökt 60 vägkanter i Skåne och jämfört förekomsten av levande humlor, döda humlor och humlebon längs vägar med olika trafikintensitet. Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0006320726001837" target="_blank" rel="noopener nofollow"><em>Biological Conservation</em></a>, visar att lågtrafikerade vägar har störst potential att gynna humlor.

Vid högre trafikflöden ökar däremot dödligheten kraftigt. Forskarna hittade fler döda humlor längs mer trafikerade vägar, samtidigt som antalet levande humlor minskade.

— <em>Längs de minst trafikerade vägarna hittade vi knappt några döda humlor alls, men redan vid runt 4 000 fordon per dygn hittade vi fler döda än levande humlor under våra inventeringar</em>, <a href="https://www.lu.se/artikel/blomsterprakten-som-skordar-trafikoffer" target="_blank" rel="noopener nofollow">säger</a> Sofia Blomqvist, doktorand vid Lunds universitet.

Studien visar också att humlebon var ovanliga längs offentliga vägar. De bon som hittades fanns främst vid privata vägkanter utan trafik eller vid vägar med mycket lågt trafikflöde. För att hitta bona använde forskarna bland annat specialtränade hundar.

Samtidigt kan vägkanter fortfarande spela en viktig roll i naturvården, särskilt där trafiken är låg. Mindre klippning kan göra att fler växter hinner blomma och sätta frö, vilket ger mer föda åt pollinerande insekter.

— <em>Vissa sådana vägar är privata så markägare, allmänheten och vägföreningar har stora möjligheter att anpassa skötseln för att gynna den lokala floran och humlor. Många skulle säkert vara villiga att minska på klippningen för att hjälpa humlorna</em>, säger Sofia Blomqvist.

Forskarna betonar dock att blomrika vägkanter inte kan ersätta traditionella naturmiljöer som naturbetesmarker och slåtterängar. Däremot kan de bli ett värdefullt komplement – om insatserna riktas mot rätt vägkanter.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Humlor har bättre lokalsinne än människor</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/humlor-har-battre-lokalsinne-an-manniskor/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/humlor-har-battre-lokalsinne-an-manniskor/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 31 Aug 2024 06:53:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[humlor]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=186940</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Humlor kan navigera lika bra som ryggradsdjur trots sin minimala hjärna, visar forskning från bland annat Lunds universitet. I vissa fall kan de till och med navigera bättre än människor.</strong>

För att undersöka humlornas lokalsinne byggde forskarna ett antal avgränsade, runda utrymmen i syfte att skapa en väldigt kontrollerad experimentmiljö. Utrymmena var 1,5 meter i diameter. Humlorna kunde bland annat fångas in vid ett matställe mitt i utrymmet och sedan förflyttas till en annan position.

Resultaten visar att humlorna kan lagra flera så kallade navigationsminnen i hjärnan för att sedan plocka fram dem vid behov. Detta gör humlan genom att hela tiden övervaka både riktningar och avstånd under sin färd. Navigeringsförmågan, eller lokalsinnet, uppges enligt studien vara lika bra som hos ryggradsdjur. I vissa fall överstiger de människans.

– <em>Vår studie ger viktiga nycklar till att förstå hur humlor kan uppnå till synes däggdjursliknande navigationsbedrifter trots att de bara använder en hjärna stor som ett knappnålshuvud</em>, säger Rickesh Patel, forskare i sinnesbiologi vid Lunds universitet, i ett <a href="https://www.lu.se/artikel/humlor-har-lika-bra-lokalsinne-som-manniskor" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Patel menar att kunskapen skulle kunna användas i exempelvis robotik. Bland annat kan humlornas sätt att hantera geografisk information vara till nytta i autonomt navigerande robotar som behöver klara sig utan GPS-satellitsystemet. Det kan också vara av värde vid exempelvis diverse katastrofsituationer som exempelvis jordbävningar.

Forskarna framhåller att dessa resultat är av stort allmänt intresse djurmässigt, eftersom de visar att insekter kan uppnå samma navigationsförmåga som människor, trots att deras kognitiva verktygslåda är betydligt enklare.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/humlor-har-battre-lokalsinne-an-manniskor/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Humlor skadas av bekämpningsmedel</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/humlor-skadas-av-bekampningsmedel/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/humlor-skadas-av-bekampningsmedel/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 05 Dec 2023 10:20:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[bekämpningsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[humlor]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=167283</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Humlor skadas av bekämpningsmedel som används inom EU, visar en ny studie från bland annat Lunds universitet. Resultaten visar att skärpta regleringar inte räcker för att skydda dessa pollinatörer.</strong>

I den tvärvetenskapliga studien har forskare från bland annat Lunds universitet och Trinity College på Irland, bioodlare samt även lantbrukare tittat på 106 jordbruksplatser i åtta europeiska länder. Studien är en central del av projektet PoshBee som arbetar för att övervaka och förbättra bins hälsa.

Trots att man skärpt regleringen kring bekämpningsmedel inom EU visar studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, att de fortfarande orsakar skador på humlor. Forskarna konstaterar att även godkända bekämpningsmedel i europeiska jordbrukslandskap fortsätter att negativt påverka icke-målorganismer, som humlor, vilket signifikant försämrar tillväxten av humlesamhällen. Detta understryker behovet av ytterligare åtgärder för att minska skadorna från bekämpningsmedel i jordbrukslandskapen.

–  <em>Med den största experimentella fältplaceringen av någon pollinatör ser vi att humlor stöter på flera bekämpningsmedel i jordbrukslandskap, vilket leder till färre avkommor. Dessutom orsakar bekämpningsmedel mer skada i landskap med mindre habitat</em>, <a href="https://www.lu.se/artikel/vanliga-bekampningsmedel-skadar-fortfarande-bin" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Charlie Nicholson, biologiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
<h3>Besvikna på EU-parlamentet</h3>
Europaparlamentets beslut i november att inte stödja EU-kommissionens förslag om minskad användning av bekämpningsmedel fram till 2030 har mött kritik av bland annat Svenskt Vatten, men även av studieförfattarna. Förslaget har drivits fram av EurEau, som arbetar för Europas vattenhållning.

– <em>Det är tråkigt att Europaparlamentet inte stödde kommissionens förslag att minska användningen och risken med bekämpningsmedel med 50 procent fram till 2030, när de röstade om detta förra veckan</em>, säger Maj Rundlöf, biologiforskare vid Lunds universitet och fortsätter:

– <em>Vår studie kunde ha använts för att planera hur vi skulle kunna minska risker med bekämpningsmedel och få friskare humlesamhällen,</em>

Studieförfattarna understryker det akuta behovet av att minska användningen av bekämpningsmedel och de tillhörande miljöriskerna. Deras arbete stödjer utvecklingen av miljöriskbedömning på landskapsnivå och pekar på vikten av att vidta ytterligare åtgärder för att skydda pollinerare och miljön från skador av bekämpningsmedel.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/humlor-skadas-av-bekampningsmedel/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Bekämpningsmedel försvagar humlornas surrande</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/bekampningsmedel-forsvagar-humlornas-surrande/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/bekampningsmedel-forsvagar-humlornas-surrande/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 17 Nov 2017 07:32:26 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[bekämpningsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[humlor]]></category>
		<category><![CDATA[pollen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=44268</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Gifter i bekämpningsmedel gör det svårare för humlor att samla in pollen, enligt en studie vid skotska University of Stirling.</strong>

När humlorna utsätts för doser av en neonotinoidpesticid som motsvarar de som ofta finns i fält, påverkas deras beteende, och i slutändan typen av vibrationer de ger ifrån sig när de samlar pollen. Humlor använder vibrationer för att avlägsna pollen från blommor i en process som kallas "buzz pollination".

Forskarna använde mikrofoner för att spela in ljudet av deras surrande och analysera förändringar. Ständig utsättning för pesticiden visade sig störa humlornas surrande och leda till att de lyckades samla in mindre pollen.

<em>– Vi fann att humlorna i kontrollgruppen, som inte utsattes för pesticiden, blev bättre på att samla in pollen med erfarenhet, vilket vi tolkade som att de lär sig att bättre utnyttja "buzz pollination". Men humlorna som kom i kontakt med pesticiden blev inte bättre med erfarenhet, och vid experimentets slut samlade de in mellan 47 och 56 procent mindre pollen än kontrollgruppens humlor,</em> säger Penelope Whitehorn, som ledde forskningen.

<em>– Nästa steg är att ta reda på hur pesticiden påverkar bina. Vi tror att pesticiderna kan påverka minnet och den kognitiva förmågan hos humlorna,</em> säger Mario Vallejo-Marin, som också arbetat med studien, vilken publicerats i Scientific Reports.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/bekampningsmedel-forsvagar-humlornas-surrande/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Bekämpningsmedel skadar humlor</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/bekampningsmedel-skadar-humlor/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/bekampningsmedel-skadar-humlor/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 20 Dec 2015 11:50:01 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[bekämpningsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[humlor]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=25332</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Humlor som utsätts för insektsbekämpningsmedel blir sämre på att samla föda, enligt en studie som publicerats i Functional Ecology.</strong>

Forskarna försedde humlorna med små sändare och kunde med deras hjälp se när djuren lämnade boet och när de återvände, hur mycket pollen de samlat in och vilka blommor de besökt. Under fyra veckor utsattes humlor i 40 olika kolonier för två vanliga insektsgifter, <em>imidacloprid</em> och <em>lambda cyhalothrin</em>.

Den omedelbara effekten var låg, men konstant utsatthet för båda dessa gifter fick tydliga effekter på humlornas förmåga att samla in pollen. Humlor som inte utsatts för gifterna samlade in allt större mängder medan de vande sig vid uppgiften.

<strong>De som utsatts</strong> för lamba cyhalothrin visade inga tecken på förbättring över tid och de som utsatts för imidacloprid blev snarare sämre på uppgiften över tid, något som ledde till att kolonin måste skicka ut fler humlor för uppgiften. Sämst klarade sig de humlor som utsatts för båda sorters gift.

<em>– Om insektsgifter påverkar individuella bins beteenden kan det få allvarliga konsekvenser för koloniers tillväxt och överlevnad,</em> säger Nigel Raine, en av forskarna bakom rapporten.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/bekampningsmedel-skadar-humlor/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Importerade humlor hotar bin</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/importerade-humlor-hotar-bin/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/importerade-humlor-hotar-bin/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 07 Aug 2013 17:55:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[bin]]></category>
		<category><![CDATA[humlor]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=7960</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Humlor importeras i stora antal för att säkra pollineringen av grödor. Men enligt nya studier bär de på sig dödliga parasiter som även angriper bin.</strong></span>

<img class="alignright size-thumbnail wp-image-7961" src="http://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2013/08/humla-210x179.jpg" alt="humla" width="210" height="179" />Storbritannien importerar varje år mellan 40 000 och 50 000 kolonier av humlor från Europa för att pollinera olika grödor. Humlorna sägs av leverantörerna vara friska, men enligt en studie i Journal of Applied Ecology är 77 procent av de importerade humlekolonierna infekterade med parasiter. Det är något som kan få konsekvenser för lan­dets inhemska bin, som redan nu lider av sviktande populationer.

Flera olika parasiter hittades i studien, varav fem i humlorna själva och ytterligare tre i det pollen som levererats som mat. Tre av dessa angriper humlor, tre angriper honungsbin, och två angriper båda två.

Globalt importeras över en miljon humlekolonier årligen.

Forskare ber nu myndigheterna att se över regelverket for att förhindra att parasitinfekterade kolonier importeras.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/importerade-humlor-hotar-bin/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
