hotade arter – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 06 May 2026 11:22:56 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg hotade arter – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Sällsynt sjölejon gör oväntad comeback https://nyadagbladet.se/miljo/sallsynt-sjolejon-gor-ovantad-comeback/ Wed, 06 May 2026 12:16:15 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=229515 Efter att länge ha varit en ovanlig syn vid Nya Zeelands kuster visar det hotade sjölejonet tecken på återhämtning. En växande koloni väcker nu försiktig optimism bland naturvårdare. Hookers sjölejon är en av världens mest sällsynta sjölejonsarter och lever bara i och omkring Nya Zeeland. Arten, som ofta kallas nyzeeländskt sjölejon, förekommer inte naturligt någon annanstans i världen och populationen uppskattas av Nya Zeelands naturvårdsmyndighet till omkring 10 000 individer.

Jakt slog hårt mot arten

Historiskt fanns sjölejonen längs stora delar av Nya Zeelands kust och på de subantarktiska öarna söder om landet. Men arten trängdes tillbaka hårt av jakt. Enligt Department of Conservation jagades sjölejonen både av maorier och europeiska nybyggare, och under 1800-talets sälfångst dödades de för päls och olja. Beståndet minskade så kraftigt att sälfångst förbjöds 1893. I dag skyddas arten även genom Nya Zeelands lagstiftning om marina däggdjur, men den är fortfarande rödlistad och hotas bland annat av sjukdomar, fiske, hög ungdödlighet och mänsklig påverkan. De flesta lever fortfarande vid Auckland- och Campbellöarna, två subantarktiska ögrupper långt söder om Nya Zeelands huvudöar. På senare år har nya områden där honor föder sina ungar vuxit fram på Stewart Island söder om Sydön samt i Otago och Southland på den södra delen av Sydön.

Rekordmånga ungar i Otago

Nu har kolonin i Otago, på Nya Zeelands sydöstra kust, nått en ovanlig milstolpe. Under årets säsong föddes 38 ungar i regionen – det högsta antalet på över hundra år, rapporterar Radio New Zealand. Bakom återkomsten ligger en ovanlig historia. Fram till början av 1990-talet betraktades arten som i praktiken utdöd på Nya Zeelands fastland. År 1993 dök en hona upp i Dunedin i Otago och födde en unge – den första på fastlandet på över 150 år, enligt naturvårdare. Hon fick namnet Mum och kom senare att föda elva ungar i området. Hela 36 av årets 38 ungar är hennes ättlingar. Shaun McConkey, ordförande för New Zealand Sea Lion Trust, beskriver säsongen som ett viktigt framsteg. Han säger till Radio New Zealand att vissa honor nu även tycks komma från en koloni på Stewart Island och stanna kvar när de upptäcker att det finns andra honor i Otago. — Vi börjar få några honor som kommer upp från en koloni på Stewart Island. När de anländer till Otago och upptäcker att det finns andra honor här bestämmer sig några av dem för att stanna kvar, säger McConkey. Om det föds minst 35 ungar i området per säsong under fem år i följd kan området få officiell status som föryngringskoloni. Årets resultat är därför mer än en tillfällig framgång – det kan vara början på en stabil återetablering.

Återhämtningen är fortfarande skör

Samtidigt är utvecklingen skör. Djuren påverkas fortfarande av kommersiellt fiske, brist på föda och konflikter med människor när de tar sig in i trädgårdar, hus och poolområden. Myndigheten pekar ut dessa faktorer som återkommande hot. Årets kull visar att långsiktigt skydd och lokal samexistens bär frukt. För en art som länge drivits bort från sina naturliga miljöer är 38 ungar ett hoppfullt tecken.]]> Rekordmånga arter rödlistas https://nyadagbladet.se/miljo/rodlistan-2025-hotade-arter-skogsbruk-fiske/ Thu, 26 Mar 2026 06:15:32 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=225674 SLU Artdatabankens nya rödlista visar en dyster trend för den biologiska mångfalden i Sverige. Lax, öring, älg och blåmussla är några av de arter som för första gången hamnar på listan, medan skogsbruket och bottentrålningen pekas ut som de främsta hoten. Totalt har 23 103 arter bedömts i Rödlista 2025. Av dessa klassas 5 217 som rödlistade och 2 373 som direkt hotade – en andel på 23 procent, högre än vid den förra bedömningen. Enligt SLU Artdatabankens bedömning är det moderna skogsbruket och igenväxning av öppna marker de största hoten mot landlevande arter. Bristen på kontinuitetsskog – gammal skog med lång obruten historia – slår hårt mot ett stort antal skogslevande djur och svampar. Invasiva arter och sjukdomar som almsjuka och askskottsjuka är ett växande hot. Det varmare klimatet slår också hårt – särskilt i fjällen, där köldanpassade arter trängs undan. Bland nykomlingarna på listan finns älg, lax, öring, blåmussla, piggvar och iller – arter som länge betraktats som självklara inslag i svensk fauna. Att de nu rödlistas signalerar att problemen sträcker sig långt bortom de mest sällsynta arterna. Det går även sämre för Sveriges ugglor. Tornugglan och fjällugglan klassas nu som nationellt utdöda – det är första gången på 20 år som en svensk häckande fågelart försvinner. Pärlugglan och hornugglan bedöms som starkt hotade.

Havsörn och utter lämnar listan

Det finns också ljuspunkter. Havsörnen och uttern lämnar nu rödlistan, tack vare decenniers naturvårdsarbete. — Åtgärder som inleddes på sextio- och sjuttiotalet har nu till slut lett till att utter kan klassas som Livskraftig (LC), säger Henrik Thurfjell, organismgruppsansvarig för däggdjur på SLU Artdatabanken.]]>