hot – Nya Dagbladet

DIF stänger av tränare efter dödshot mot Kasselstrand och Åkesson

Jan Sundstedt — Fri, 21 Aug 2026 09:48:41 +0000

Djurgårdens IF Boxning har med omedelbar verkan stängt av tränaren och den tidigare proffsboxaren Aldo Colliander efter att han i en livesändning talat om att döda AFS-ledaren Gustav Kasselstrand och SD-ledaren Jimmie Åkesson. Uttalandena spreds först i klipp på sociala medier och har därefter uppmärksammats av flera medier. I den längre sändningen, som ska ha pågått i över 40 minuter, återkommer Colliander flera gånger till Kasselstrand och jämför ett attentat mot honom med mordet på Olof Palme. — Den här killen är farlig, honom måste man stoppa. Man måste göra en Olof Palme på honom. Så illa är det. Man måste göra en Olof Palme på Gustav Kasselstrand, säger Colliander i klippet. När samtalet senare kommer in på vad som enligt honom borde göras åt problemen i Sverige nämner han även Åkesson. — Lösningen, man ska döda sådana här som Jimmie Åkesson och AFS, säger han.

DIF: ”Tar definitivt avstånd”

Efter att Samnytt frågat klubben om uttalandena meddelade styrelsen att Colliander inte längre får delta i verksamheten. ”DIF boxning ser naturligtvis allvarligt på detta och tar definitivt avstånd från Aldos uttalanden”, skriver styrelsen. Klubben uppger att Colliander varit en omtyckt tränare, men att de nya uttalandena och inläggen på sociala medier har gjort att styrelsen agerat. ”Vi har med omedelbar verkan stängt av honom från all verksamhet på klubben”, skriver styrelsen. Till Riks uppger styrelsen att man redan under de senaste veckorna hade sett en ökad aktivitet och ”en del mycket tveksamt innehåll” på Collianders konton. Frågan hade diskuterats internt, men klubben hade ännu inte bestämt hur den skulle agera när hotklippen fick spridning. Avstängningen är omedelbar, men ett slutligt beslut om huruvida Colliander permanent ska lämna föreningen ska enligt styrelsen fattas vid ett kommande styrelsemöte.

Ansvariga ledare på Djurgårdens IF Boxning är totalt obrydda inför tränaren Aldo Collianders grova hot om att mörda Gustav Kasselstrand och Jimmie Åkesson samt våldta svenska kvinnor.
Vi fick denna inspelning skickad till oss av en privatperson som idag ringde upp Henrik… pic.twitter.com/XN6nAxSu38 — Alternativ för Sverige (@AFS_riks) August 19, 2026

Grova uttalanden om svenska kvinnor

I samma sändning uttalar sig en annan deltagare grovt om svenska kvinnor och flickor. Medan Colliander deltar i samtalet talar mannen om att ”ta” svenskars fruar, ”sprida våra spermier i era döttrar” och islamisera Sverige. I flera av de första återpubliceringarna tillskrevs hela ordväxlingen Colliander, men i det längre klippet hörs att delar av dessa formuleringar kommer från den andre deltagaren. Colliander har i en skriftlig kommentar tagit avstånd från sina egna uttalanden. Han uppger att han reagerade mot främlingsfientlighet, lät sig provoceras och uttryckte sig på ett sätt som var fel. ”Jag borde inte ha sagt de saker jag sa, oavsett hur provocerad jag kände mig”, skriver han och tillägger att videoklippen lyfter fram de grövsta uttalandena utan det som föregick dem. AFS publicerade senare en länk till den fullständiga sändningen och invände att inga kommentarer eller provokationer föregick de första hoten. Enligt partiet inledde Colliander sändningen med en bild på Kasselstrand i bakgrunden och började tala om honom efter omkring fyra minuter.

Kasselstrand har polisanmält

Kasselstrand meddelade på torsdagen att en polisanmälan upprättats. Han uppger att även Åkesson har angetts som målsägande eftersom uttalanden riktats mot honom. Enligt Kasselstrand har anmälan placerats i polisens särskilda händelse för brott som inträffar i samband med valet och kommer sannolikt att utredas av en särskild demokratibrottsenhet. Uppgifterna bygger på hans redogörelse och något beslut från Polismyndigheten om rubricering eller fortsatt utredning har ännu inte presenterats offentligt. Colliander dömdes 2009 av Stockholms tingsrätt för bland annat grov kvinnofridskränkning, våld mot tjänsteman, misshandel, olaga hot och ofredande. Påföljden blev rättspsykiatrisk vård. I juni berättade han för Expressen att han ångrade den tidigare brottsligheten och ansåg sig ha sonat sitt straff.

Skrämselpropaganda håller befolkningen i schack

Jan Sundstedt — Sun, 26 Jul 2026 15:20:09 +0000

Det finns alltid något att vara rädd för.

Är det inte klimatet som håller på att gå åt helvete, är det ryssen som står beredd vid gränsen. Om inte ryssen kommer så kommer kriminaliteten, pandemin, cyberattacken, energikrisen eller någon annan förestående katastrof som kräver nya miljarder, nya regler, nya myndigheter och nya uppoffringar från den redan hårt prövade medborgaren.

Budskapet är egentligen ganska enkelt: Var rädd. Var mycket rädd.

Och framför allt – ifrågasätt inte alltför mycket.

För den som ständigt får höra att katastrofen står för dörren har mindre tid och ork att fråga vem som definierat katastrofen, hur stor den faktiskt är och vilka som tjänar på att hantera den.

Väder blir politik

Ta den återkommande klimatretoriken.

Ingen seriös människa kan förneka att temperaturer varierar, att värme kan vara besvärlig eller att jordens klimat har förändrats genom historien. Jordens klimat har dessutom varit betydligt varmare än dagens under tidigare geologiska epoker, långt innan människan började köra bil, bygga fabriker eller uppfinna plastpåsen.

Samtidigt vore det lika ohederligt att låtsas som att dagens temperaturstatistik inte visar en uppvärmning.

Problemet är något annat. Varje varm sommardag behöver inte vara en klimatkatastrof. Och varje rubrik om ”extremvärme” berättar inte automatiskt hela historien.

Det finns en detalj som gärna försvinner i alarmismen: var temperaturen mäts.

Städer är inte neutrala termometrar placerade i ett vakuum. Betong och asfalt absorberar och lagrar solvärme, medan bristen på vegetation minskar den naturliga avkylningen. SMHI beskriver den urbana värmeöeffekten och konstaterar att Stockholm under sommaren kan ha temperaturer upp till omkring tre grader högre än det omgivande landskapet.

Det betyder inte att temperaturmätningar i städer är värdelösa. Det betyder att miljön där människor bor påverkar temperaturen – och att det är relevant att förstå skillnaden mellan en asfaltbelagd innergård och det omgivande landskapet.

Sedan har vi skogsbränderna.

När lågorna slår upp blir förklaringen ibland förbluffande snabbt färdigskriven: klimatet!!

Men en brand behöver fortfarande en antändningskälla. Eldning, skogsarbete, gnistor från tåg, maskiner och fordon, blixtnedslag och anlagda bränder kan alla spela in. Under torra perioder kan en liten antändning utvecklas till en omfattande brand.

Det är betydligt mer komplicerat än den pedagogiska berättelsen om att termometern stiger och skogen därefter spontant bestämmer sig för att börja brinna.

När varje värmebölja, torrperiod och skogsbrand omedelbart placeras in i samma stora katastrofberättelse blir vädret inte längre bara väder. Det blir politik.

Ryssen kommer...

Nästa stora skräckobjekt är Ryssland. Här måste man förstås vara försiktig. Ryssland är en militär stormakt, landet bedriver ett krig mot Ukraina och den europeiska säkerhetsordningen har förändrats radikalt sedan februari 2022. Sverige har dessutom gått med i den USA-styrda militärpakten Nato och med hjälp av skattebetalarnas penningpung byggt ut sitt försvar kraftigt. Just därför blir den intressanta frågan inte om Ryssland kan vara farligt. Vad menar man konkret när man talar om "det ryska hotet mot Sverige"? Hur skulle ett angrepp egentligen se ut – genom sabotage och cyberattacker, till sjöss eller med luftburna styrkor? Antag att Ryssland mot alla odds lyckas besegra Sverige militärt. Vad händer då? Ska landet ockuperas permanent? Ska en rysk lydregering installeras? Ska svenska myndigheter ersättas? Och hur länge ska ockupationen pågå? Ett år? Tio år? Ett sekel? Vad är egentligen slutmålet? Ovan frågeställningar är inte argument för att Ryssland är ofarligt. Det är argument för att hotbilden måste kunna diskuteras utan slagord och utan att varje fråga om dess omfattning avfärdas som naivitet eller illojalitet. Att slå mot svensk infrastruktur är en sak. Att invadera, ockupera och under lång tid kontrollera ett helt land är något helt annat.

Om Moskva först ska ta Sverige, vad kommer sedan? Norge? Finland? Danmark? Tyskland? Frankrike? Storbritannien?

Verkliga krig kräver transporter, logistik, personal, materiel, ekonomi, politiska mål och en plan för vad som ska hända efteråt. Här kommer vi till något betydligt mer intressant än frågan om huruvida det ena eller andra hotet existerar. För det behöver inte finnas någon hemlig sammansvärjning. Det räcker att det finns intressen. Försvarsindustrin tjänar på försvarsbeställningar. Säkerhetsindustrin tjänar på ökade säkerhetsbehov. Konsulter, teknikföretag och delar av statsapparaten får mer att göra när nya riskområden identifieras. Det betyder inte att hoten är uppdiktade. Men det betyder att det finns anledning att ställa den gamla, tråkiga och synnerligen besvärliga frågan: Vem tjänar på alla dessa ständiga hot?

Cui bono?

Sverige har beslutat om en historisk upprustning. De militära försvarsanslagen ökar med 26,6 miljarder kronor från 2025 till 2026 och uppgår till 175 miljarder kronor under 2026. Det kan vara klokt. Det kan vara nödvändigt. Det kan också vara alldeles för dyrt. Alla tre påståendena kan vara sanna samtidigt. Problemet uppstår när den som ifrågasätter utgifterna omedelbart placeras i facket ”Putins nyttiga idiot”, ”säkerhetsrisk” eller något annat bekvämt epitet. En demokrati som inte tål frågor om sina försvarsutgifter har större problem än en demokrati som ställer dem.

Den permanenta katastrofen

Samma mekanism återkommer på område efter område. Vi ska vara rädda för klimatet, kriget, ryssen, gängen, terroristerna, virusen, cyberattackerna och nästa kris. Och när vi inte längre är rädda för något av detta finns det alltid någon som kan tala om för oss vad vi bör vara rädda för härnäst. Den vanlige medborgaren förväntas vara beredd på krig, klimatkatastrofer och samhällskollaps – samtidigt som samma medborgare får allt svårare att få den egna ekonomin att gå ihop.

Medborgaren förväntas vara beredd på världskrig – men får allt svårare att få hushållsbudgeten att gå ihop.

Det finns något djupt osunt i den kontrasten. För medan hotbilderna växer, växer också notan. Försvaret ska byggas ut. Beredskapen höjas. Klimatåtgärder finansieras. Säkerheten stärkas. Nya kontrollsystem införas. Någon ska och måste betala kalaset och denna någon är, som vanligt, skattebetalarna.

Var lugn men rädd

Begreppet har blivit vår tids samhällsmantra. Här borde vi därför tala mindre om de enskilda hoten och mer om rädsla som styrmedel. En människa som känner sig trygg har tid att tänka. En människa som känner sig hotad söker skydd, söker auktoritet och accepterar lättare extraordinära åtgärder. Det behöver inte finnas någon hemlig konspiration. Verkligheten är nästan alltid mer banal än så. Det räcker med ett system där rädsla belönas, alarmism får större rubriker än nyanser och den som varnar för katastrofen framstår som handlingskraftig medan den som ber om perspektiv riskerar att beskrivas som naiv.

Det behöver inte finnas en konspiration för att det ska finnas intressen. Det behöver heller inte finnas en lögn bakom varje varning för att summan av alla varningar ska skapa ett samhälle präglat av rädsla.

Klimatet kan förändras utan att varje värmebölja behöver beskrivas som civilisationens undergång. Ryssland kan utgöra ett säkerhetspolitiskt problem utan att varje svensk behöver föreställa sig ryska stridsvagnar på Drottninggatan. Skogsbränder kan vara allvarliga utan att varje brand behöver reduceras till en klimatpolitisk reklampelare. Sverige kan behöva ett starkt försvar utan att varje invändning mot försvarsnotan behöver behandlas som landsförräderi. Det är möjligt att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det kallas vuxen samhällsdebatt.

En rädd människa är en foglig människa

Den fria människan måste kunna säga: Visa mig siffrorna. Visa mig källorna. Visa mig alternativen. Visa mig kostnaden. Visa mig vad som händer om vi inte gör detta. Visa mig vad som händer om vi gör det.

Framför allt: Förklara varför jag ska vara rädd.

För det är en fråga som makten borde tåla. Kanske är det till och med den viktigaste frågan av alla. För en befolkning som ständigt får höra att nästa katastrof väntar runt hörnet får till slut svårt att minnas hur trygghet känns, och en befolkning som aldrig får känna sig trygg blir märkligt lätt att styra. Jan Sundstedt

Akutpersonal i Karlstad planerar flyktvägar

Emil Fjellstedt — Mon, 13 Jul 2026 07:36:00 +0000

Personal på akutmottagningen vid Centralsjukhuset i Karlstad uppger att hot och våld har blivit en återkommande del av arbetsdagen. Enligt avvikelserapporter har anställda utsatts för bland annat slag, sparkar och hot. Vid akuten behöver personalen redan inför mötet med en patient ha en plan för hur de ska kunna lämna situationen om den blir hotfull. Det berättar verksamhetschefen Marcus Nilsson för P4 Värmland. I avvikelserapporter från 2025 beskrivs återkommande incidenter med slag, sparkar och hot mot personalen. Nilsson säger samtidigt att långt ifrån allt rapporteras, vilket innebär att den dokumenterade omfattningen inte nödvändigtvis visar hela bilden. Oro för att bli identifierad utanför arbetet har också fått personal att dölja sina namnbrickor. Vissa vänder brickorna eller använder andra sätt för att begränsa möjligheten för patienter och anhöriga att få fram deras identitet.

Hotfulla situationer i vardagen

Undersköterskan Anneli berättar för P4 Värmland om misshandlade kollegor och egna hotfulla upplevelser på arbetet. Enligt radiokanalen beskriver personalen en vardag där hot och våld blivit en del av arbetsmiljön på akutmottagningen. De aktuella larmen gäller akuten i Karlstad, men väcker även frågor om hur arbetsgivaren ska skydda vårdpersonal i verksamheter där möten med patienter snabbt kan eskalera. För personalen handlar säkerhetsrutinerna inte bara om att hantera en enskild incident, utan om att kunna fortsätta ge vård utan att riskera att utsättas för våld eller bli uppsökt efter arbetspasset.

Efter hoten: Elsa Widding lämnar sin bostad

Jan Sundstedt — Fri, 22 May 2026 11:54:56 +0000

Elsa Widding har lämnat sin lägenhet i Stockholm efter hoten som följde på riksdagens omröstning om skärpta medborgarskapskrav. Den partilösa riksdagsledamoten säger att politiken krävt ett högt personligt pris. Skattefinansierade SVT uppger i programmet Politikbyrån att Elsa Widding har flyttat tillhörigheter från bostaden till arbetsrummet i riksdagen. Widding, som tidigare representerade Sverigedemokraterna i riksdagen, röstade nyligen emot Tidöpartiernas linje om skärpta medborgarskapskrav. I inslaget uppger hon att hoten tvingade henne att lämna bostaden i Stockholm. Efter omröstningen kritiserade SD-ledaren Jimmie Åkesson både Widding och den tidigare SD-ledamoten Katja Nyberg, som också gick emot Tidöpartierna. Hon sätter de ökade hoten i samband med reaktionerna efter beslutet. – Det skyller jag på Jimmie Åkesson. Nej, så ska jag väl inte säga... Men det eskalerade mycket, säger hon till Politikbyrån. Elsa Widding berättar att hon fick dödshot i brevlådan redan när hon lämnade Sverigedemokraterna. Hoten ledde till att polisen och Säpo kopplades in i ärendet. Hon beskriver det politiska priset som högt. – Det är ett ganska högt pris man får betala, säger hon till Politikbyrån. På frågan om det är värt det svarar hon: – Nej, faktiskt inte. Absolut inte.

Arbetsmiljöverket: Kraftig ökning av våld i skolan

Redaktionen — Tue, 09 Dec 2025 09:54:19 +0000

Anmälningarna om hot och våld i skolan har nästan fördubblats på fem år. Elevassistenter är den mest utsatta yrkesgruppen, visar nya siffror från Arbetsmiljöverket. Förra året kom drygt 1 200 anmälningar om allvarliga händelser orsakade av hot och våld in till myndigheten, rapporterar skattefinansierade Ekot. Enligt Arbetsmiljöverket är elevassistenter särskilt drabbade. Även sjukskrivningar till följd av hot och våld har ökat – och är vanligast bland just denna yrkesgrupp. Felicia Sjölin, som blev misshandlad av en elev när hon arbetade som elevassistent, vittnar om rädslan. — Jag blev rädd, även fast den här människan är 15, berättar hon för Ekot. Studenter som utbildar sig till elevassistenter pekar på bristande stöd från arbetslaget som ett problem. Även lärare menar att skolorna måste göra mer för att stötta den utsatta yrkesgruppen.

Vanligt med hot och trakasserier vid svenska högskolor

Redaktionen — Thu, 12 Dec 2024 06:11:21 +0000

Fyra av tio forskare och lärare uppger att de utsatts för trakasserier, hot eller våld på arbetstid, enligt en rapport från Göteborgs universitet. Oftast är förövaren en student på lärosätet – men det är också vanligt förekommande att bli utsatt av kollegor på samma institution. – Erfarenheter av hot och trakasserier är vanliga på svenska lärosäten och det är en stor utmaning, säger forskaren David Brax, som skrivit rapporten. Brax är senior utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet och har tagit fram studien tillsammans med SULF (Sveriges universitetslärare och forskare) och SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund), och den bygger på enkätsvar från cirka forskare och lärare vid svenska universitet och högskolor. ”Forskare och lärare inom humaniora och samhällsvetenskap rapporterar störst utsatthet. Inom dessa ämnesområden svarar 47 respektive 43 procent att de har erfarenhet av hot och/eller trakasserier”, noterar man. Allra vanligast är det att utsättas för hotfulla e-postmeddelanden, följt av hotfulla uttalanden i verkligheten och hot eller påhopp via sociala medier. Även våld, stöld och skadegörelse förekommer – men i betydligt mindre utsträckning.

"Sker ofta i undervisningssituationer"

Studenter pekas ut som den vanligaste gruppen förövare och hälften av de forskare och lärare som de senaste 12 månaderna utsatts för hot eller trakasserier svarar att det var en student som låg bakom. Samtidigt är det också vanligt förekommande att kollegor hotar och trakasserar varandra. – En stor andel anger att de blivit utsatta av en student, eller av någon annan vid deras egen institution eller enhet, och att detta ofta sker i undervisningssituationer, fortsätter Brax. Det kan också noteras att kvinnliga forskare och lärare oftare utsatts av studenter medan manliga diton är mer utsatta av sina kollegor. ”Rapporten tyder på att hot och trakasserier till stor del är ett internt problem inom högskolan”, slår man fast.

Vänsterpolitisk aktivism

Enligt svaren har hoten och trakasserierna lett till att många forskare och lärare idag undviker att engagera sig i vissa ämnen, låter bli att uttala sig i vissa frågor, eller överväger att lämna sina tjänster. När studenter ger sig på lärare sker detta primärt i undervisnings- och handledningssammanhang – däremot är det mer oklart varför anställda hotar och trakasserar varandra. I sammanhanget kan också nämnas att just Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet vid flera tillfällen tidigare fått hård kritik, och anklagats för att vara en arena för vänsterpolitiska aktivister vars påstådda jämställdhetsarbete i praktiken saboterar lärosätens självbestämmanderätt och inskränker den akademiska friheten.

Var rädd, var väldigt rädd

Isac Boman — Sat, 23 Nov 2024 09:48:13 +0000

Politiker i riksdag och regering hävdar gärna att Sveriges Natomedlemskap gjort Sverige ”säkrare”. Detta återspeglas dock inte i bilden som presenteras i MSB-broschyren Om kriget eller krisen kommer. Att döma av broschyren är Sverige hotat av ljusskygga aktörer som vill manipulera våra tankar och ett förestående kärnvapenkrig. Dessutom, understryker man, hotas Sverige av dödliga pandemier och livsfarligt ”extremväder”. Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin menar å sin sida att intentionen är att ”informera” och ”skapa lugn” med broschyren, trots att den målar upp en närmast postapokalyptisk framtid. Exempelvis får medborgarna veta av broschyren att man ”vid anfall med kärnvapen, kemiska eller biologiska vapen” mot Sverige ”bör ta skydd på samma sätt som vid ett luftangrepp” – helst i ett skyddsrum, om ett sådant finns tillgängligt – men annars får man ta vad som finns nära till hands – i värsta fall ”en grop eller ett dike”. ”Skyddsrum skyddar mot tryckvågor och splitter från bomber. De skyddar även mot tryckvågor och värmevågor från kärnvapen. Skyddsrum ger bättre skydd än andra platser mot radioaktivt nedfall, gaser från kemiska vapen samt biologiska stridsmedel”, skriver man vidare.

Rädslans makt

”Allt du behöver göra för att kontrollera någon är att få vederbörande att känna sig riktigt rädd”, deklarerade författaren Paulo Coelho, liksom många andra historiska tänkare som kommit fram till liknande slutsatser. Dessa landar ungefärligen i att den som är väldigt rädd åter vill känna sig trygg och påfallande ofta kommer att följa direktiv eller order som ges av den som har kapacitet och intention att återställa tryggheten. Denna dynamik blev extra tydlig under coronakrisen, då den breda allmänheten i många länder visade sig vara följsam när det kom till direktiv för att använda ansiktsmask, isolera sig från vänner och familj eller ta injektioner med läkemedelsjättarnas nödgodkända mRNA-vacciner – vilka presenterades som de tre stora lösningarna för att återvinna tryggheten. Parallellt med domedagsretoriken tenderar makten påpassligt nog ofta att ha sitt svar redo inför alla de hot som plötsligt tornar upp sig vid horisonten – oavsett om det handlar om att införa totalitär lagstiftning, om att Sverige ska ansluta sig till överstatliga institutioner eller om att lägga miljarder av skattebetalarnas pengar på krig och samhällsnedstängningar. Coronaskräckens välde är över men har ersatts av andra farsoter som dominerar det offentliga rummet. Regeringen och MSB slår fast att vi alla ”måste hjälpa till att försvara Sveriges självständighet och vår demokrati” från de nya farligheter man menar hotar oss från alla håll och kanter. ”Vi kan inte ta vår frihet för given och vi måste ha vilja och mod att försvara vårt öppna samhälle, även om det innebär uppoffringar”, deklarerar man och betonar särskilt att svenska folket ”måste vara beredda på det värsta”.

Maktmissbruk är en verklig fara

En av de amerikanska grundlagsfäderna, Benjamin Franklin, har ofta parafraserats med att, "den som är beredd att offra sin frihet för att uppnå trygghet inte förtjänar någondera – utan kommer att förlora dem båda". Det tål i sammanhanget att påminnas om att risken för att Sverige ska drabbas av terrorattentat och krig säkerligen har höjts under de senaste 20 åren. Detta är dock framförallt en följd av hur Sveriges politiska styre agerat i olika frågor. Våldsvågen som fortsätter att breda ut sig över landet ligger på deras samvete, och viljan till dialog och diplomatiska lösningar i Folke Bernadottes anda verkar ha övergivits definitivt till förmån för en allt mer krigisk retorik. Det sägs också ibland att vi intet har att frukta, förutom fruktan själv. Rädslan är samtidigt en naturlig instinkt, ämnad att skydda oss från fara. I Benjamin Franklins anda skulle en viss dos rädsla för maktmissbruk nog tjäna befolkningen bättre än vissa av budskapen i MSB:s "domedagsbroschyr". Isac Boman

Svenska lärare utsätts för alltmer hot och våld

Sofie — Mon, 29 Apr 2024 06:40:32 +0000

Antalet fall av fysiskt våld i svenska gymnasieskolor har ökat med 183 procent de senaste tio åren. Samtidigt blir en genomsnittlig grundskolelärare utsatt för hot var tionde dag och verbalt våld en gång i veckan. Sju av tio lärare i grundskolan har blivit utsatta för hot och våld på sina arbetsplatser de senaste tolv månaderna, visar en undersökning från fackförbundet Sveriges Lärare. Bland lärare på fritidshem ligger siffran på åtta av tio samtidigt som fyra av tio gymnasielärare upplevt detta. Vidare visar undersökningen att en genomsnittlig grundskolelärare blir utsatt för hot var tionde arbetsdag, för verbalt våld var sjunde dag och för fysiskt våld var tredje månad. Samtidigt visar statistiken att anmälningar gällande allvarliga fall av hot och våld i grund- och gymnasieskolan under perioden 2013–2023 ökade med 155 procent, enligt Arbetsmiljöverket. Fallen av fysiskt våld ökade med 183 procent. – Det är många händelser som inte anmäls. Mörkertalen är mycket stora, säger Linn Santeson som är lärare i samhällskunskap och historia på Kungsholmens gymnasium i centrala Stockholm, och Hanna Garberg som är lärare i svenska på Gubbängsskolans högstadium i södra Stockholm, till fackförbundets tidning Vi Lärare.

"Stockholms skolor larmar"

Garberg och Santeson agerar som skyddsombud och startade ”Stockholms skolor larmar” på Instagram där det i vintras publicerades en rad utdrag ur incidentrapporter från personal på förskolor, grundskolor och gymnasier i Stockholm. Enligt dem handlar en del av problematiken om nedskärningar. – Det är i dag färre vuxna i verksamheterna än för några år sedan. Det gäller inte bara lärare, utan även socialpedagoger, elevassistenter, barnskötare och flera andra yrkesgrupper, säger de. Vidare pekar man mot att det behövs fler åtgärder för att tackla problematiken, bland annat fler särskilda undervisningsgrupper, behörig personal, reglering av klasstorlekarna samt en ändrad attityd gentemot lärare. Det är också viktigt att lärare som agerar får stöd av både skolledning och arbetsgivare. – Vi upplever att det inte alltid sker idag. Det måste bli tydligt för eleverna att ett visst beteende leder till konsekvenser. Den 4 maj håller Sveriges lärare en demonstration i Stockholm för att "stå upp mot systemfel som drabbar förskola och skola".

Poliser hotas på fritiden

Sofie — Thu, 25 Jan 2024 10:11:10 +0000

Fyra av tio poliser har blivit utsatta för hot eller våld i samband med sina arbeten under det senaste året. Samtidigt har fler än en av tio blivit utsatta på fritiden. Undersökningen, som är gjord av Novus på uppdrag av Polisförbundet, visar att 37 procent av Sveriges poliser blivit utsatta för hot, våld och trakasserier kopplat till deras arbete det senast året. Vidare svarar elva procent att de blivit utsatta för detta på sin fritid. – Det är alltid oacceptabelt att poliser utsätts för hot och våld, men när det sker utanför arbetstid, när polisen inte är i tjänst, då passerar man ytterligare en gräns, säger Polisförbundets ordförande Katharina von Sydow, i ett pressmeddelande. Poliserna i undersökningen efterfrågar fler poliser, stärkt lagstiftning och skyddad identitet som eventuella åtgärder för problemen. Brottet hot mot tjänsteman bör också bli bredare och även inkludera exempelvis hot mot närstående. Vidare efterfrågas bättre arbetsledning och färre tillfällen med ensamarbete. – Ensamarbete ska inte förekomma eftersom det krävs minst två poliser för att göra säkra och rättssäkra ingripanden. Trots det finns situationer där våra medlemmar är ensam polis på plats, säger von Sydow. Undersökningen är gjord mellan den 18 oktober och 7 november 2023. Totalt svarade 1043 poliser, vilket gav en svarsfrekvens på 46 procent.

Hot och våld ökar i svenska skolor

Sofie — Tue, 19 Dec 2023 06:11:10 +0000

Hot och våld mot skolpersonal och elever har ökat med 22 procent under de senaste fem åren och lärare utsätts oftare för fysiskt våld om de är kvinnor, enligt en ny rapport. Siffrorna för Arbetsmiljöverkets uppdrag från Vi Lärare, som bygger på statistik över antalet anmälningar om hot och våld i svenska skolor under 2023, är inte slutredovisade men man kan trots det se att antalet anmälningar ökat markant. 2018 gjordes 863 anmälningar och hittills under året har 1058 anmälningar kommit in. Anmälningarna inkluderar både lärare och elever. – Grundskollärarna har nu intagit förstaplatsen inom arbetsorsakade besvär, enligt Arbetsmiljöverkets senaste rapport, säger Kristian Hansson, sakkunnig på Arbetsmiljöverket, till Vi Lärare. Hoten som rapporterats in har ökat från 264 för fem år sedan till 340 i år, en ökning med nära 29 procent. Samtidigt har anmälningar om våld ökat med 20 procent. Av anmälningarna var cirka två procent riktade mot föräldrar och resterande 98 procent mot elever. Nyligen stängdes en förskola i Göteborg akut efter ett skyddsstopp orsakat av hot mot personalen, rapporterar skattefinansierade SR. Enligt facket beror det på hot mot personalen. – Personalen blev så pass rädda att de inte kunde gå till jobbet. Det har även varit väktare på plats för förskolan, säger Andrea Meiling, ordförande för Sveriges lärare Göteborg.

"Orimligt"

Enligt Arbetsmiljöverkets senaste statistik om skador för lärare och skolledare kan man se att hot och våld är den tredje vanligaste skadeorsaken. Vidare är det oftare kvinnliga lärare som utsätts för fysiskt våld än manliga. Fysiska attacker, inkluderande slag, knuffar eller sparkar, står för 60 procent av de kvinnliga lärarnas olycksfall, jämfört med 47 procent för män. Verbala hot, inklusive hotbrev eller hot via telefonsamtal, utgör 40 procent av kvinnornas och 53 procent av männens anmälningar. – Det är orimligt att skolpersonal ska känna sig rädda för att gå till jobbet och därför är det viktigt att arbeta med förebyggande åtgärder, säger Hansson.