<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Homo Sapiens &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/homo-sapiens/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 13 May 2020 13:57:15 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Homo Sapiens &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Forskare: De första kända européerna bodde i bulgarisk grotta</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskare-de-forsta-kanda-europeerna-bodde-i-bulgarisk-grotta/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskare-de-forsta-kanda-europeerna-bodde-i-bulgarisk-grotta/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 14 May 2020 05:06:07 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[Bulgarien]]></category>
		<category><![CDATA[Homo Sapiens]]></category>
		<category><![CDATA[stenåldern]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=78778</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tand- och benfragment som påträffats i en bulgarisk grotta är de äldsta bevarade bevisen på mänsklig närvaro i Europa, menar forskare. Kvarlevorna bedöms vara mellan 46- och 44 000 år gamla.</strong>

De tidigare äldsta mänskliga fynden i Europa är mellan 45- och 41 500 år, men i de fallen baseras åldern på jorden och föremål man hittat runt om kvarlevorna, inte själva fossilerna. Sedan tidigare finns också ett skallfragment påträffat i Grekland som sägs vara 210 000 år gammalt, men både datering och identifikation är mycket kontroversiella i det fallet.

Forskarna som hittade fynden i den bulgariska grottan Bacho Kiro menar att bevisen stärker tesen att Homo sapiens nådde Mellanöstern för omkring 50 000 år sedan och sedan spred sig snabbt till Europa och Centralasien, skriver <a href="https://www.sciencenews.org/article/earliest-known-humans-europe-bacho-kiro-bulgaria" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Science News</a>.

<strong>Även om fossilen</strong> bortsett från tanden var för trasiga för att fastställa något utseende, lyckades forskarna extrahera protein från dem och sedan analysera hur proteinet var uppbyggt. På så sätt har man konstaterat att fynden härstammar just från människor och inte djur, något som också bekräftades av det mitokondriella DNA:t.

Intressant nog påträffades också stenartefakter och personliga tillhörigheter i anslutning till de fossila fynden. Man hittade exempelvis verktyg och utrustning för smyckestillverkning, även dessa bland de tidigaste som påträffats.

Ett smycke gjort av en grottbjörns tand påträffades också och forskarna menar att de tidiga människorna i Bulgarien kan ha träffat neandertalare i närheten och inspirerat dessa att börja med smyckestillverkning. Samtidigt finns det dock fynd som tyder på att neandertalarna kunde göra smycken redan långt innan människan nådde dem.

Sammanlagt hittades också över 11 000 benfragment från djur i grottan. Dessa härrör från 23 olika arter, varav många tros ha slaktats av de människor som bodde där.

<strong>Hur det gick för denna tidiga människostam</strong> är oklart, men forskarna misstänker att de tidiga grupper av Homo sapiens som nådde Europa var för små för att kunna överleva och på sikt blev utkonkurrerade av det stora antalet neandertalare som fanns i området, eller att de inte klarade av klimatförändringar och dog ut innan senare grupper i större antal nådde samma områden och hade större framgångar.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskare-de-forsta-kanda-europeerna-bodde-i-bulgarisk-grotta/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ny människoart hittad</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/ny-manniskoart-hittad/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/ny-manniskoart-hittad/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 25 Apr 2019 15:44:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[arkeologi]]></category>
		<category><![CDATA[Homo Iuzonensis]]></category>
		<category><![CDATA[Homo Sapiens]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=60325</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Fossil efter en ny människoart har påträffats på Filippinerna. Homo Iuzonensis som den döpts till levde för mellan 50- och 67 000 år sedan och tros ha varit kortare än 120 centimeter.</strong>

Det var i en grotta på den filippinska ön Luzon som upptäckten gjordes och man påträffade där tänder och benrester av den arkaiska förmänniskan. Om dateringen är korrekt innebär det att Homo Iuzonesis levde samtidigt som både neandertalaren och Homo sapiens spred sig över Europa och Asien.

Florent Détroit som arbetar på naturhistoriska riksmuseet i Paris, säger till The Guardian att det här innebär ytterligare ett ifrågasättande av det raka förhärskande narrativet gällande evolutionen.

<em>– Vi vet att evolutionen var mycket mer komplex, med flera olika arter samtidiga med Homo sapiens, avel, händelser och utrotningar. Homo luzonensis är en av de arterna. Homo sapiens var definitivt inte ensamma på jorden,</em> säger han.

Även om man inte hittade ett helt skelett så påträffade man sju tänder, två handben, tre fotben och ett lårben som trots ha tillhört två vuxna individer och ett barn.

<strong>Det intressanta med</strong> de små tänderna är att de tyder på att Homo Iuzonesis kan ha varit ännu kortare än förmänniskan Homo Florensis som ofta kallats för ”hobbiten” och som också påträffades i sydostasiaten och tros ha levt under samma tidsperiod.

Forskarna har ytterligare fascinerats av att den nyfunna arten verkar ha haft en böjd tå, något som tidigare förknippats med betydligt äldre protomänniskor och som bör ha inneburit att den både kunde gå och klättra enkelt i träd.

Hur arten försvann vet forskarna ännu ingenting om, även om Chris Stinger vid Naturhistoriska museet i London spekulerar i att det kan ha haft att göra med Homo Sapiens utbredning i området.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/ny-manniskoart-hittad/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
