<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>högskolor &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/hogskolor/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 12 Dec 2024 07:49:30 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>högskolor &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Vanligt med hot och trakasserier vid svenska högskolor</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/vanligt-med-hot-och-trakasserier-vid-svenska-hogskolor/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/vanligt-med-hot-och-trakasserier-vid-svenska-hogskolor/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 12 Dec 2024 06:11:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[högskolor]]></category>
		<category><![CDATA[hot]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=195920</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Fyra av tio forskare och lärare uppger att de utsatts för trakasserier, hot eller våld på arbetstid, enligt en rapport från Göteborgs universitet.</strong>

<strong>Oftast är förövaren en student på lärosätet – men det är också vanligt förekommande att bli utsatt av kollegor på samma institution.</strong>

<em>– Erfarenheter av hot och trakasserier är vanliga på svenska lärosäten och det är en stor utmaning</em>, säger forskaren David Brax, som skrivit rapporten.

Brax är senior utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet och har tagit fram studien tillsammans med SULF (Sveriges universitetslärare och forskare) och SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund), och den bygger på enkätsvar från cirka forskare och lärare vid svenska universitet och högskolor.

”<em>Forskare och lärare inom humaniora och samhällsvetenskap rapporterar störst utsatthet. Inom dessa ämnesområden svarar 47 respektive 43 procent att de har erfarenhet av hot och/eller trakasserier</em>”, <a href="https://news.cision.com/se/goteborgs-universitet/r/vanligt-med-hot-och-trakasserier-i-hogskolan,c4079592" target="_blank" rel="nofollow noopener">noterar</a> man.

Allra vanligast är det att utsättas för hotfulla e-postmeddelanden, följt av hotfulla uttalanden i verkligheten och hot eller påhopp via sociala medier. Även våld, stöld och skadegörelse förekommer – men i betydligt mindre utsträckning.
<h3>"Sker ofta i undervisningssituationer"</h3>
Studenter pekas ut som den vanligaste gruppen förövare och hälften av de forskare och lärare som de senaste 12 månaderna utsatts för hot eller trakasserier svarar att det var en student som låg bakom. Samtidigt är det också vanligt förekommande att kollegor hotar och trakasserar varandra.

<em>– En stor andel anger att de blivit utsatta av en student, eller av någon annan vid deras egen institution eller enhet, och att detta ofta sker i undervisningssituationer</em>, fortsätter Brax.

Det kan också noteras att kvinnliga forskare och lärare oftare utsatts av studenter medan manliga diton är mer utsatta av sina kollegor.

”<em>Rapporten tyder på att hot och trakasserier till stor del är ett internt problem inom högskolan</em>”, slår man fast.
<h3>Vänsterpolitisk aktivism</h3>
Enligt svaren har hoten och trakasserierna lett till att många forskare och lärare idag undviker att engagera sig i vissa ämnen, låter bli att uttala sig i vissa frågor, eller överväger att lämna sina tjänster.

När studenter ger sig på lärare sker detta primärt i undervisnings- och handledningssammanhang – däremot är det mer oklart varför anställda hotar och trakasserar varandra.

I sammanhanget kan också nämnas att just Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet vid flera tillfällen tidigare fått hård kritik, och anklagats för att vara en arena för vänsterpolitiska aktivister vars påstådda jämställdhetsarbete i praktiken saboterar lärosätens självbestämmanderätt och inskränker den akademiska friheten.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/vanligt-med-hot-och-trakasserier-vid-svenska-hogskolor/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>14 forskarutbildningar nedlagda efter myndighetsgranskning</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/14-forskarutbildningar-nedlagda-efter-myndighetsgranskning/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/14-forskarutbildningar-nedlagda-efter-myndighetsgranskning/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 13 Oct 2023 07:02:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[högskolor]]></category>
		<category><![CDATA[Universitetskanslersämbetet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=162468</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Under de senaste fem åren har Universitetskanslersämbetet (UKÄ) granskat 153 forskarutbildningar i Sverige, varav 39 ifrågasatts för sin kvalitet. 14 av dessa utbildningar är numera nedlagda.</strong>

UKÄ är en statlig myndighet vars uppdrag från regeringen är att bland annat granska högre utbildningar och lärosätenas system för kvalitetssäkring.

Under 2017 fram till 2022 har myndigheten granskat 153 forskarutbildningar vid 27 av landets lärosäten inom olika ämnesområden. 114 ansågs hålla en godtagbar kvalitet medan 39 ifrågasattes.

Om en utbildning ifrågasätts av myndigheten innebär det i praktiken att lärosätet inom ett år skall redovisa vilka åtgärder som satts in för att höja kvaliteten, annars riskerar man att utbildningen läggs ner. 25 av 39 utbildningar som fick anmärkningar lyckades presentera åtgärder som godkändes av myndigheten. I 13 fall valde lärosätena att lägga ned den ifrågasatta utbildningen, <a href="https://universitetslararen.se/2023/10/05/uka-ifragasatte-var-fjarde-forskarutbildning/" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterar</a> Universitetsläraren.
<div class="infogram-embed" data-id="92b3c806-c398-4245-8924-0c1b289b836a" data-type="interactive" data-title="Nedlagda forskarutbildningar 2017-2022"></div>
<script>!function(e,n,i,s){var d="InfogramEmbeds";var o=e.getElementsByTagName(n)[0];if(window[d]&#038;&window[d].initialized)window[d].process&#038;&window[d].process();else if(!e.getElementById(i)){var r=e.createElement(n);r.async=1,r.id=i,r.src=s,o.parentNode.insertBefore(r,o)}}(document,"script","infogram-async","https://infogram.com/js/dist/embed-loader-min.js");</script>
<div style="padding: 8px 0; font-family: Arial!important; font-size: 13px!important; line-height: 15px!important; text-align: center; border-top: 1px solid #dadada; margin: 0 30px;"><a style="color: #989898!important; text-decoration: none!important;" href="https://infogram.com/92b3c806-c398-4245-8924-0c1b289b836a" target="_blank" rel="noopener">Nedlagda forskarutbildningar 2017-2022</a>
<a style="color: #989898!important; text-decoration: none!important;" href="https://infogram.com" target="_blank" rel="nofollow noopener">Infogram</a></div>
Vid en forskarutbildning inom nationalekonomi vid Södertörns högskola drogs dock examenstillståndet in efter att man bedömde att skolan inte klarade av att driva utbildningen ensam.

”<em>Eftersom det fortfarande finns brister när det gäller den aktuella utbildningen bör lärosätet inte längre få utfärda licentiat- och doktorsexamen i nationalekonomi</em>”, skriver UKÄ.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/14-forskarutbildningar-nedlagda-efter-myndighetsgranskning/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Färre vill bli journalister</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/farre-vill-bli-journalister/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/farre-vill-bli-journalister/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 30 Aug 2023 12:16:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[högskolor]]></category>
		<category><![CDATA[journalistik]]></category>
		<category><![CDATA[studenter]]></category>
		<category><![CDATA[utbildning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=158256</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Allt färre svenskar är intresserade av en yrkesbana som journalist. Under de senaste 10 åren har antalet sökande till de fyra stora journalistprogrammen minskat med hela 35 procent.</strong>

Det är branschtidningen Journalisten som begärt ut statistik för Universitets- och högskolerådet, och det är tydligt att branschen inte upplevs som lika lockande som i början av 2000-talet.

”<em>Hösten 2014 sökte totalt 4 667 personer till något av de fyra journalistprogrammen, mot 3 011 personer i år, en minskning med 35 procent</em>”, noterar man.

JMG i Göteborg är det populäraste journalistprogrammet och hade i år 1 485 sökande, varav 379 förstahandssökande. För JMK i Stockholm var motsvarande siffror 1 299 respektive 315.

Man kan se att det i dagsläget framför allt är unga kvinnor som vill bli journalister. Så många som 71 procent av de antagna på JMG är kvinnor och 85 procent är 24 år eller yngre. På Södertörn och Mittuniversitetet är könsfördelningen något jämnare, skriver man, men det finns ändå en tydlig kvinnlig dominans.

<strong>Det kan också nämnas</strong> att Mittuniversitetet i Sundsvall hade 700 sökande till journalistprogrammet 2014 – men bara 245 i år. Dessutom hade så få som 29 personer utbildningen som sitt förstaval.

<em>– Om arbetsmarknaden nu vänder uppåt för journalister, vilket den verkar ha gjort om man lyssnar på branschen, så tror jag det tar tid innan de som söker förstår att det hänt</em>, <a href="https://www.journalisten.se/nyheter/farre-vill-plugga-journalistik" target="_blank" rel="nofollow noopener">hävdar</a> Mattias Vesslegård som ansvarar för Mittuniversitetets journalistprogram.

<em>– Vårt nya utbildningspaket i journalistik på distans, för den som redan har en akademisk examen, har runt 300 sökanden för 30 platser</em>, tillägger han och pekar också på att de flesta journalistutbildningar sett en minskning av antalet sökanden under flera års tid.

Digitaliseringen av journalistiken har blivit en utmaning för många traditionella medier som tidigare förlitat sig på dyra pappersprenumerationer. På 15 år har minst var fjärde redaktionell tjänst <a href="https://www.arbetsvarlden.se/vart-fjarde-journalistjobb-har-forsvunnit/" target="_blank" rel="nofollow noopener">försvunnit</a> – varför just journalistik av många betraktas som ett osäkert framtidsyrke.

Orsaken är enligt Arbetsvärlden dels ett förändrat läsarbeteende där yngre generationer inte är intresserade av att betala för en tryckt papperstidning, men också att annonsörerna har övergett de gamla tidningarna och istället lägger sina pengar på att annonsera hos internetjättar som Google och Facebook.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/farre-vill-bli-journalister/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fem studenter får lämna läkarutbildningen – fuskade på högskoleprovet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/fem-studenter-far-lamna-lakarutbildningen-fuskade-pa-hogskoleprovet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/fem-studenter-far-lamna-lakarutbildningen-fuskade-pa-hogskoleprovet/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 26 Feb 2016 20:48:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[högskolor]]></category>
		<category><![CDATA[Karolinska institutet]]></category>
		<category><![CDATA[läkare]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=26518</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Fem medicinare får lämna läkarprogrammet vid Karolinska institutet efter att de fuskat på höstens högskoleprov. Samtliga fem är av utländsk härkomst – trots detta tänker Universitets- och högskolerådet inte granska provresultat i denna grupp närmare för att stävja fusk.</strong>

<em>– Etnicitet är inte intressant för oss. Vi kan inte avgöra en persons etnicitet utifrån personnummer,</em> säger Åke Lernefalk vid Universitets- och högskolerådet.

Universitets- och högskolerådet, UHR, beslutade för ett par veckor sedan att återkalla nio resultat från högskoleprovet 24 oktober förra året <a href="http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2016/02/Lakarstudenter-far-lamna-KI-efter-fusk/" target="_blank">rapporterar</a> Läkartidningen.

<strong>I veckan blev det känt</strong> att Karolinska institutet, KI, beslutat att fem medicinarstudenter får lämna läkarprogrammet eftersom UHR har dragit tillbaka studenternas resultat på högskoleprovet.

<em>– En kombination av tips och statistisk analys av provsvaren från högskoleprovet gjorde att vi kunde upptäcka fusket. Vi gjorde en sökning i november och då identifierades 42 personer bland de som hade 1,6 poäng eller mer på högskoleprovet,</em> säger Åke Lernefalk, pressekreterare på UHR, till Nya Dagbladet.

Från höstens högskoleprov har man upptäckt 51 fall av fusk – varav det stora flertalet är av utländsk härkomst. En signifikant överrepresentation jämfört med svenskar. Samtliga fem medicinarstudenter, som nu har blivit utsparkade från läkarprogrammet vid KI, är exempelvis av utländsk härkomst. Fyra av medicinarstudenterna anlände till Sverige under 00-talet – medan en föddes i Spånga 1996.

<strong>I UHRs granskning</strong> av provresultaten från höstens högskoleprov har man inte kunnat påvisa någon skillnad mellan provsvaren i de kvantitativa respektive verbala delarna av högskoleprovet. I stället fann man en allt för hög samstämmighet i de nio deltagarnas svar, både korrekta och felaktiga. Enligt UHR är det osannolikt att samstämmigheten beror på slumpfaktorn.

<em>– Det fanns ingen skillnad mellan de kvantitativa och verbala delarna av högskoleprovet. Det handlar mer om kluster av överensstämmande svar från de här personerna,</em> säger Åke Lernefalk.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/fem-studenter-far-lamna-lakarutbildningen-fuskade-pa-hogskoleprovet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
