högskola – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 27 Apr 2026 06:07:29 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg högskola – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Rekordmånga söker till högskolan i höst https://nyadagbladet.se/inrikes/rekordmanga-soker-till-hogskolan-i-host/ Mon, 27 Apr 2026 06:07:29 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=228624 Drygt 424 000 personer har anmält sig till högskoleutbildningar hösten 2026, enligt Universitets- och högskolerådet. Det är en ökning med 3,2 procent jämfört med året före. Samtidigt har det totala utbildningsutbudet minskat med drygt två procent. Det innebär att konkurrensen om platserna kan hårdna, trots att antalet program blivit något fler. UHR pekar på flera möjliga förklaringar till det ökade söktrycket. Dels handlar det om större ungdomskullar, dels om ett mer osäkert ekonomiskt läge. — När arbetsmarknaden är osäker och omvärldsläget instabilt ser vi ofta att fler väljer att studera. Samtidigt spelar demografiska faktorer också in, med större ungdomskullar som nu når studieåldern, säger Anders Ljungberg, analyschef vid UHR. Intresset för flera yrkesutbildningar ökar särskilt tydligt. Bland annat syns uppgångar för arbetsterapeut-, apotekar- och biomedicinska analytikerutbildningar. Även receptarieutbildningen vid Uppsala universitet har fått ett kraftigt ökat söktryck. De största lärosätena fortsätter samtidigt att dominera. Enligt UHR står sju lärosäten för omkring hälften av alla sökande.]]> Lärarlarm: Högskolestudenter förstår inte kurslitteraturen https://nyadagbladet.se/inrikes/lararlarm-hogskolestudenter-forstar-inte-kurslitteraturen/ Tue, 21 Apr 2026 11:53:18 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=228139 Fyra av tio lärare på högskolan upplever att studenternas läs- och skrivkompetens i svenska har försämrats under de senaste fem åren. Samtidigt ersätter allt fler studenter kurslitteraturen med AI-verktyg. Det visar nya rapporter från Statistiska centralbyrån (SCB) och Universitetskanslersämbetet (UKÄ), som regeringen beställde i fjol för att kartlägga högskolestudenters läsförståelse.

Försämring enligt lärare – men inte i statistiken

SCB:s rapport visar att 40 procent av lärarna på högskolan upplever en försämring av läs- och skrivkompetensen i svenska. Trots det syns ingen motsvarande försämring i betyg, högskoleprovsresultat eller prestationer över tid. Inte heller i internationella undersökningar som PIAAC och PISA syns någon tydlig försämring i svenska elevers läsförståelse. Däremot finns en signifikant ökad spridning i elevresultaten och en försämrad likvärdighet. En betydande andel lärare uppger att de har anpassat sin undervisning utifrån studenternas svårigheter att tillgodogöra sig information. — Även bland högskolestudenter blir läskrisen allt tydligare, vilket många lärare vittnar om. Det är en oroväckande utveckling eftersom det riskerar påverka studenternas kunskapsutveckling och förmåga att använda kurslitteratur, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L).

AI ersätter traditionell läsning

UKÄ:s rapport visar att kurslitteraturens ställning i högskolan genomgår en stor förändring. Studenterna använder allt fler alternativa kunskapskällor, där AI-verktyg i ökande utsträckning ersätter traditionell läsning av kurslitteratur. Samtidigt påpekar rapporten att kurslitteraturen fortfarande är viktig för att få en djup förståelse av ämnet, och att framtida anpassningar av kurslitteraturen kan komma att krävas. — UKÄ:s kartläggning pekar på att studenternas vana att läsa längre texter verkar ha minskat och den obligatoriska kurslitteraturen verkar också läsas i mindre utsträckning. Sammantaget kan jag konstatera att vi behöver möta denna utveckling tidigt, redan i förskolan och grundskolan, för att säkerställa att framtidens studenter kan tillgodogöra sig sin utbildning på ett bra sätt. Skolan måste återgå till grunderna, sade Lotta Edholm.

"Oroande för demokratin"

Marcus Falk Johansson, programansvarig för socionomprogrammet på Högskolan Dalarna, beskriver utvecklingen som oroväckande. — Jag tycker att det är en oroande utveckling, sade han till statsradion och menade att det inte bara handlar om utbildning utan även demokrati. För att vända utvecklingen anser han att det krävs mer samarbete med gymnasieskolan.]]>