HMF – Nya Dagbladet

HMF-lagen: Två gymnasieelever döms för åsiktsbrott i skolchatt

Jan Sundstedt — Thu, 07 May 2026 11:40:10 +0000

Två gymnasieelever döms efter grova meddelanden i en Snapchat-grupp kopplad till Nils Ericson-gymnasiet i Trollhättan. Fallet visar hur den utvidgade lagen om hets mot folkgrupp nu når in i skolmiljön – och hur svensk yttrandefrihet får allt fler undantag. Vänersborgs tingsrätt dömer två 16-åriga pojkar efter meddelanden och bilder i en Snapchat-grupp med omkring 50–60 deltagare, rapporterar Fria Tider. Gruppen var kopplad till två klasser på gymnasiet. Enligt domen förekom grova angrepp mot bland annat judar, svarta, homosexuella och latinamerikaner. Pojkarna delade även bilder med hakkors, så kallade Hitlerhälsningar och symboler kopplade till Tyskland under Hitlers år vid makten. Åtalet omfattade också meddelanden där pojkarna ifrågasatte uppgiften att sex miljoner judar dog i Förintelsen. Tingsrätten beskriver formuleringarna som "ett förnekande och uppenbart förringande av Förintelsen" och menar att de uttryckte missaktning mot judar enligt HMF-lagen. [caption id="attachment_205265" align="alignnone" width="640"] Åsiktsbrott ses som "skrämmande" av åklagaren i det aktuella målet. Illustration: Nya Dagbladet[/caption]

Åklagaren: "skrämmande"

Riksdagen har på senare år flyttat fram gränsen för vad staten kan straffa. Förnekande, urskuldande eller uppenbart förringande av Förintelsen och vissa andra folkrättsliga brott kan numera leda till fällande dom för hets mot folkgrupp (HMF). Domen handlar därför inte bara om ungdomars grova nätjargong. Den visar också hur historiska påståenden, även i en skolrelaterad chatt mellan minderåriga, kan bli föremål för straffrättslig prövning. En av pojkarna uppgav i förhör att meddelandena skrevs som skämt, eftersom ämnet var tabu och därför upplevdes som "farligt" och "vågat". Efter reaktioner från elever och vårdnadshavare ska pojkarna ha bett om ursäkt. Den ene pojken får 35 timmars ungdomstjänst. Den andre döms till ungdomsvård med samtalsstöd en gång i veckan under tre månader. Tingsrätten skriver att vuxna gärningsmän hade fått en månads fängelse. Kammaråklagare Anette Fogelberg beskriver brottsligheten som "väldigt allvarlig" och "skrämmande" i vänstertidningen Dagens ETC. Åklagarens förfäran sticker ut i ett land där skjutningar, sprängningar, överfall och grova våldsbrott samtidigt fyller nyhetsflödet.

Sverigedemokraterna röstade för att inte avskaffa ifrågasatta HMF-lagen

Jan Sundstedt — Mon, 24 Nov 2025 14:45:19 +0000

Sverigedemokraterna vill nu omforma lagen om hets mot folkgrupp (HMF). Vid landsdagarna i Örebro den gångna helgen röstade partiet med knapp marginal för en omfattande reform – samtidigt som förslagen om att helt avskaffa lagen föll med minsta möjliga differens. Sverigedemokraternas landsdagar i Örebro resulterade i ett beslut om att partiet ska verka för en genomgripande förändring av lagen om hets mot folkgrupp. Omröstningen blev mycket jämn: 79 ombud stödde partistyrelsens linje, medan 78 röstade för att helt ta bort lagen. Inför beslutet hade flera motioner krävt att lagen skulle slopas i sin helhet. Motioner som fick stöd av många ombud från talarstolen. Julia Fält, ombud från Fyrbodal, kritiserade lagens nuvarande tillämpning: — Lagen fungerar inte som tänkt. Den skapar godtycke, tystar debatt och straffar uttalanden som inte innebär något verkligt hot. Petter Nilsson, ombud från Västerbotten, anslöt sig till kritiken: — Man har mer eller mindre genom praxis kommit fram till att svenskar inte kan utsättas för hets mot folkgrupp. Däremot har ett stort antal rättsfall kommit att aktualiseras för ’folkgruppen’ dragqueens, vilket är ganska talande. Från flera talare återkom argumentet att lagen inte skyddar den svenska majoritetsbefolkningen och att den i dag tillämpas på ett godtyckligt sätt som begränsar yttrandefriheten.

Lagen om hets mot folkgrupp behöver reformeras.
(Video: TV4) pic.twitter.com/fxmjLB2zWf — Sverigedemokraterna (@sdriks) November 19, 2025

Partistyrelsen vill reformera

Trots kritiken stod partistyrelsen fast vid att HMF-lagen inte bör avskaffas. I stället vill man omforma den så att den återgår till att handla om just folkgrupper i egentlig mening. Partisekreteraren Mattias Bäckström Johansson har inför landsdagarna betonat att lagen bör renodlas och inte kopplas till exempelvis sexuell läggning eller religiös inriktning. Julia Kronlid, riksdagsledamot och medlem i partistyrelsen, argumenterade för partistyrelsens linje och underströk historiska skäl till att behålla lagen. — Jag förstår verkligen den frustration som kan finnas. Men vi får inte glömma bakgrunden till lagen, med förföljelsen som pågick mot judar och Förintelsen. Kronlid framhöll även den nuvarande samhällsutvecklingen som en anledning till partistyrelsens linje. — Med tanke på den ökande antisemitismen tycker jag att det är ett stort misstag att ta bort lagen. Det kommer att framställas helt felaktigt. Vår partiledare Jimmie Åkesson kommer att få stå i intervju efter intervju och svara på frågan "varför gå till val på att tillåta hets mot folkgrupp".

Medverkan i koranbränningar döms för ”hets mot folkgrupp”

Jan Sundstedt — Mon, 03 Feb 2025 14:43:09 +0000

Stockholms tingsrätt har idag dömt den nyligen mördade Salwan Momikas medhjälpare Salwan Najem för "hets mot folkgrupp" till villkorlig dom och dagsböter efter hans medverkan i flera koranbränningar sommaren 2023. – En farlig dom, menar välkände journalisten Janne Josefsson. Najem genomförde sommaren 2023 fyra uppmärksammade koranbränningar i Stockholm tillsammans med den nyligen mördade Salwan Momika. På måndagseftermiddagen fastslog tingsrätten att Najem gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp i fyra fall. Straffet blev villkorlig dom och dagsböter. Rätten anser att även om syftet var att kritisera islam, har handlingarna "med tydlig marginal överskridit vad som är en saklig debatt och kritik".

Janne Josefsson kritiserar domen

Den välkände journalisten Janne Josefsson är en av flera som uttryckt stark kritik mot domen. Han menar att den utgör ett hot mot yttrandefriheten och ifrågasätter också om islam kan betraktas som folkgrupp. Josefsson varnar främst för att domen kan skapa en farlig praxis. – Från ett Sverige där polisen har skyddat bränning av koranen, kommer de nu, om det händer igen, gripas och riskerar fängelse, säger Josefsson till Teliakanalen TV4. Han säger samtidigt att han inte står bakom koranbränningar. – Men rätten att göra det, är vad jag är stolt över att vi hade i Sverige. Nu om den här domen står sig, så är det helt slut med det. Jag tycker det är en farlig dom, jag hoppas inte att den står sig.

Journalisten Janne Josefsson är mycket kritisk till dagens dom mot koranbrännaren Salwan Najem: "Rädd att det kan få ännu värre konsekvenser": https://t.co/uWJ4afG93z pic.twitter.com/ryawgEW4xX
— TV4 Nyheterna (@Nyheterna) February 3, 2025

Ifrågasatt lag

Domen har återigen satt fokus på den svenska lagen om hets mot folkgrupp. Kritiker hävdar att lagen är otydlig och lämnar utrymme för godtyckliga tolkningar, vilket kan leda till och i flera fall också har lett till inskränkningar i yttrandefriheten. Frågan om var gränsen går mellan legitim religionskritik och hets mot folkgrupp tycks förbli en komplex och omdebatterad fråga i det svenska samhället. Vissa menar att domen är nödvändig för att skydda allmän sedlighet eller särskilda grupper, medan andra ser den som ett hot mot rätten till religionskritik. Yttrandefrihetsexpert Nils Funcke säger i en intervju med skattefinansierade SVT, att det fortfarande finns frågetecken kring hur långt yttrandefriheten sträcker sig. – Tittar man på vad Momika respektive Najem säger i den transkribering som finns i förundersökningen så vill jag påstå att Najem uttalar sig om koranen, om Muhammed och om religionen islam och det tycker jag ryms inom en vid yttrandefrihet.

Kan bli viktigt prejudikat

Regeringen har tidigare övervägt lagändringar för att begränsa koranbränningar som hotar nationell säkerhet. Efter Sveriges inträde i Nato i mars 2024 har dessa planer dock skjutits upp, och det är oklart om och när sådana lagförslag kommer att läggas fram. Den aktuella domen mot Salwan Najem kan i praktiken få betydande konsekvenser som ett viktigt prejudikat och även för den offentliga debatten i Sverige. Salwan Momika stod även han åtalad för hets mot folkgrupp, men efter hans död lade åklagaren ner åtalet.

Gatukonstnären Dan Park döms till fängelse för hets mot folkgrupp

Osignerad — Thu, 08 Nov 2018 13:17:07 +0000

Gatukonstnären Dan Park dömdes har dömts till tre månaders fängelse för förtal och hets mot folkgrupp. Det är Malmö tingsrätt som dömer Dan Park till fängelse för brott mot lagen om hets mot folkgrupp. Dan Park döms för att ha publicerat bilder på sin konst på sin blogg och på sitt numera avstängda Twitterkonto. Bilderna innehåller "rasistiska ord och bilder av svarta", skriver Kulturnytt i P1. Utöver tre månaders fängelse ska Dan Park även betala 15 000 kronor i skadestånd till en av de tre målsägande i rättegången. Enligt Kulturnytt i P1 kommer Dan Park att överklaga domen. 2014 dömdes Dan Park i tingsrätten till sex månaders fängelse. Även då hade han enligt rätten gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp och förtal. Straffet sänktes senare av hovrätten till fem månaders fängelse.

Nordfronts utgivare fälls för HMF – största tryckfrihetsmålet någonsin

Osignerad — Fri, 19 Oct 2018 17:02:38 +0000

En tidigare ansvarig utgivare för Nordiska motståndsrörelsens sajt Nordfront dömdes idag till dagsböter för åsiktsbrottet hets mot folkgrupp. Det handlar om det största tryckfrihetsmålet i Sverige. Emanuel Lärkestål, före detta ansvarig utgivare för Nordfront, stod åtalad i 107 fall för hets mot folkgrupp, bland annat för att Nordfront publicerat artiklar med bilder på klistermärken med Adolf Hitler på. Fallet har drivits av justitiekanslern (JK) efter anmälningar från den yttrandefrihetskritiska organisationen Juridikfronten. Åklagaren yrkade på åtta månaders fängelse för Lärkestål, som frias i 46 fall och döms i 61. Domen är villkorlig och leder till dagsböter på 4 000 kronor. – Å ena sidan är det en vinst att Manne (Lärkestål) friades på så många punkter och bara fick en villkorlig dom, å andra sidan visar det att Sverige är ett väldigt sjukt samhälle när vi får glädjas åt att vi inte fängslas för våra åsikter, säger Martin Saxlind från Nordiska motståndsrörelsen i en kommentar till Nya Dagbladet. Det är oklart om någon part kommer att överklaga tingsrättens dom.

”Lagen om förtal stryper yttrandefriheten”

Osignerad — Mon, 09 Jan 2017 14:29:12 +0000

Under måndagen fälldes Ulf Karlsson för grovt förtal. Detta efter att han menat att Zlatan Ibrahimović omedvetet eller medvetet dopat sig. Men det stora problemet är varken Karlssons uttalanden eller den påstådda dopingen. Problemet handlar om en gummilagstiftning som gör att folk med fel åsikter beläggs med munkavle och straffas. Det skriver NyD:s nyhetschef Alexander Almqvist i en debattartikel. Ulf Karlsson, före detta förbundskapten i friidrott, spekulerade i huruvida det var doping som gjorde att Zlatan gick upp 10 kilo i muskler på ett år under sin tid i Juventus. Så här sade han under en paneldebatt som bland annat handlade om doping: – Man kan också säga så här, att Zlatan gick upp tio kilo i muskler under perioden i Juventus. Det var ju rätt så snabbt, på ett år gjorde han det, på ett år. Det är det uttalandet som Zlatan Ibrahimović, hans juridiska ombud samt Värmlands tingsrätt anser utgör grovt förtal - ett brott som kan ge upp till två års fängelse. Ulf Karlsson klarade sig från fängelsestraff men tvingades dock att betala dagsböter på sammanlagt 24 000 kronor. Zlatan Ibrahimović, Sveriges mest omtalade sportprofil det senaste decenniet, borde som offentlig person kunna hantera allehanda spekulationer, rykten och illasinnade skvaller. Att han skulle ha dopat sig medvetet anser jag vara väldigt osannolikt och inget som jag någonsin tänkt på förrän Ulf Karlssons uttalande. Således kan man säga att Ibrahimović råkat ut för den så kallade ”Streisandeffekten”, som innebär att en händelse som en kändis försöker tysta ner istället slår tillbaka mot dem och blir en stor sensation. Det har däremot framkommit sedan tidigare att Juventus klubbläkare aktivt dopat stjärnspelare som Zinedine Zidane och Alessandro Del Piero. Det är således inte orimligt att spekulera i huruvida Zlatan Ibrahimović också dopats. Men detta tycker inte tingsrätten och Zlatan Ibrahimović som fråntar Ulf Karlsson rätten att uttrycka sin åsikt i frågan. Det som är intressant är dock inte huruvida en av Sveriges bästa fotbollsspelare genom tiderna varit dopad. Det som är intressant, uppseendeväckande och rentav skrämmande är att den svenska lagstiftningen kring ärekränkning (där grovt förtal ingår) gör att den som kanske slinter med tungan, säger någonting utan att tänka först eller är provokativ riskerar att straffas. På samma sätt som lagen om hets mot folkgrupp fått små petitesser till att bli rättsfall. Om Sverige ska vara en demokrati som skiljer oss från det självutnämnt demokratiska Nordkorea kan vi börja med att lätta på lagstiftningen kring förtal och istället lägga resurserna på att bekämpa riktiga trakasserier och ärekränkningar. Alexander Almqvist-Paajanen

Ny regeringsplan för att stoppa invandringskritik och hatbrott på nätet

Osignerad — Wed, 30 Nov 2016 13:39:51 +0000

För att motverka oppositionella åsikter om invandringen samt rasism och hatbrott så väljer regeringen nu att fokusera på fem specifika områden. Det handlar om utbildning, förbättrad samordning, ökat stöd och fördjupad dialog, förebyggande arbete på nätet samt ett mer aktivt rättsväsende. – För första gången tar nu regeringen ett samlat grepp på arbetet mot rasism och hatbrott på nätet. I en tid av polarisering och ökade klyftor mellan människor i vårt land är det vår skyldighet att stå upp för ett samhälle med mångfald och respekt för varandra, säger kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP). Inrikesminister Anders Ygeman (S) poängterar att regeringen har gett tydliga direktiv till rättsväsendet att hatbrott ska prioriteras och att Polismyndigheten måste stärka sin förmåga på området. I ett pressmeddelande betonar man vikten av att förebygga rasism och polarisering i samhället och skapa förutsättningar för ett Sverige som håller ihop samt det vitala i att såväl statliga som civila aktörer samverkar för att kunna uppnå detta. Bara under pågående mandatperiod har regeringen ökat anslagen för att bekämpa rasism och främlingsfientlighet med 156 miljoner kronor och inför 2017 vill man slänga in ytterligare 40 miljoner. Några exempel på insatser som regeringen vill ta till för att bekämpa invandringskritik, nationalism och rasism:

Statens medieråd kommer att kartlägga skyddet av barn och unga på internet vad avser rasism, liknande former av fientlighet, hatbrott och extremism.
Kampanjen No Hate Speech Movement förlängs till och med år 2020 i syfte att förebygga rasism på nätet. Detta sker genom att höja barns och ungas medie- och informationskunnighet.
Uppdraget till Forum för levande historia att utbilda om rasism i historien och i dag utvidgas och förlängs. Förutom skolpersonal kommer även yrkesgrupper som arbetsförmedlare, socialarbetare, polisanställda att ha möjlighet att delta i utbildningsinsatserna.
Forum för levande historia får också i uppdrag att ansvara för att samordna och följa upp arbetet inom ramen för planen. Myndigheten kommer bl.a. att regelbundet genomföra erfarenhets-, kunskaps- och informationsutbyten. Myndigheten ska också utveckla ett uppföljningssystem om utvecklingen på området.
Länsstyrelsen i Dalarnas län får i uppdrag att utveckla arbetsformer för att stärka krisberedskapen mot rasism och extremism.
Regeringen ökar kraftigt fördelningen av medel för att främja verksamheter specifikt mot afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi, rasism mot samer, homofobi och transfobi.
Regeringen kommer att årligen bjuda in till dialoger om afrofobi och islamofobi utöver de återkommande dialoger som förs om antisemitism, antiziganism och rasism mot samer.

Anders Ygeman har också sagt att större fokus kommer att lägga på sajter där rasistiska inlägg är vanliga och att man kommer arbeta aktivt för att ansvariga för respektive sidor tar bort användare som bryter mot reglerna. Detta har fått många att oroas över statlig censur och att regeringen ska utöva påtryckningar för att inskränka yttrandefriheten. På Sveriges största internetforum Flashback så tror många att regeringens insatser kommer att riktas både mot forumet men också mot alternativa nyhetssajter och diskussionsgrupper på nätet och flera användare undrar vilka tvångsmedel och bestraffningar regeringen kan komma att ta till mot hemsidor som inte vill censurera sina användare.

Finsk riksdagspolitiker: Skrota HMF-lagen

Osignerad — Fri, 20 Sep 2013 08:46:42 +0000

Den finske riksdagsmannen Jussi Halla-aho, tillhörande partiet Sannfinländarna, säger sig vilja avskaffa lagen om hets mot folkgrupp (HMF) och brott mot trosfriden. Halla-aho ska lämna in två lagmotioner. Tonaliteten i motionerna är att "främja yttrandefriheten och en realistisk diskussion om invandring", skriver Hufvudstadsbladet. För bara någon vecka sen klargjorde ungdomsförbundet till Samlingspartiet, landets största parti, att lagen om hets mot folkgrupp borde skrotas. Det skrev man i sitt nya principprogram som inte var uppskattat av moderpartiet och partiledaren och statsministern Jyrki Katainen. Jussi Halla-aho är sedan tidigare dömd för just hets mot folkgrupp och brott mot trosfriden efter att ha publicerat ett islam- och invandringskritiskt inlägg på sin blogg.