<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Hjärt-Lungfonden &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/hjart-lungfonden/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 19 Aug 2025 06:52:35 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Hjärt-Lungfonden &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Fetma vanligaste riskfaktorn för hjärtinfarkt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/fetma-vanligaste-riskfaktorn-for-hjartinfarkt/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 20 Aug 2025 05:05:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[Hjärt-Lungfonden]]></category>
		<category><![CDATA[hjärtinfarkt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=211554</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Fetma har gått om rökning som främsta orsaken till hjärtinfarkt hos unga vuxna i Sverige, visar ny studie.</strong>

I studien, som <a href="https://academic.oup.com/ehjqcco/advance-article/doi/10.1093/ehjqcco/qcaf034/8149078?login=false" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i European Heart Journal - Quality of Care and Clinical Outcomes, följde 44 254 personer i åldrarna 18–59 år efter att de fått en hjärtinfarkt för första gången. Studien är en så kallad registerstudie och har genomförts med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Resultaten visar att tre av fyra unga vuxna som drabbats av hjärtinfarkt hade minst en känd riskfaktor – oftast högt blodtryck, diabetes, rökning eller fetma. Vidare visar studien att fetma har gått om rökning som den vanligaste riskfaktorn i den åldersgruppen. Anledningen är att antalet rökare minskat, men samtidigt har andelen som lider av obesitas ökat markant. Exempelvis led en av fyra av fetma år 2006, och mer än var tredje år 2021.

— <em>Det är oroande att andelen personer med obesitas har gått om andelen rökare som den vanligaste riskfaktorn bland unga vuxna. Men det visar samtidigt att vi kan göra mycket för att förebygga hjärtinfarkt, genom att hitta och behandla riskfaktorer i tid</em>, säger Moa Simonsson, forskare och överläkare i kardiologi vid Karolinska universitetssjukhuset, i ett <a href="https://www.mynewsdesk.com/se/hjart-lungfonden/pressreleases/ny-studie-med-stoed-av-hjaert-lungfonden-visar-obesitas-nu-vanligaste-riskfaktorn-hos-vuxna-med-hjaertinfarkt-3399166" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.
<h3>Skillnad hos män och kvinnor</h3>
Män löper större risk för att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med kvinnor och drabbas ofta tidigare i livet. Samtidigt visar studien att kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt ofta har fler riskfaktorer, men även att de har en sämre prognos efter en hjärtinfarkt.

— <em>Det verkar som att kvinnor som får en hjärtinfarkt behöver ha en tyngre ryggsäck av riskfaktorer än män för att drabbas. Det här visar att vi behöver förstå mer om kvinnors särskilda risker, som till exempel komplikationer under graviditet</em>, säger Simonsson.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Organisationer vill förbjuda reklam för skräpmat</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/organisationer-vill-forbjuda-reklam-for-skrapmat/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/organisationer-vill-forbjuda-reklam-for-skrapmat/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 06 Jan 2024 12:05:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Cancerfonden]]></category>
		<category><![CDATA[Hjärt-Lungfonden]]></category>
		<category><![CDATA[skräpmat]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=169425</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Marknadsföring och reklam av ohälsosam mat till barn bör förbjudas, anser representanter för Cancerfonden, Hjärt–lungfonden, Sveriges konsumenter och Unicef Sverige. Det ska kunna hjälpa att förebygga framtida sjukdomar.</strong>

Statistik från organisationen Generation Pep visar att endast tre procent barn i Sverige följer de kostråd Livsmedelsverket rekommenderar, menar skribenterna. De uppmärksammar även att övervikt och fetma drabbar ungefär vart fjärde barn i lågstadieåldern.

”<em>Utbudet av ohälsosamma livsmedel har ökat lavinartat. Samtidigt möter vi – barn som vuxna – reklam för ohälsosam mat överallt. Cirka 80 procent av utomhusreklamen för mat är för ohälsosam mat, enligt sammanställningar från Unicef Sverige och Hjärtlungfonden</em>”, skriver skribenterna i en debattartikel i Schibstedtidningen <a href="https://www.sydsvenskan.se/2024-01-01/forbjud-reklam-for-ohalsosam-mat-till-barn-och-unga" target="_blank" rel="nofollow noopener">SvD</a>.

Vidare pekar man mot att även om föräldrar har ett ”generellt ansvar”, är det staten som har skyldighet att ”säkerställa att effektiva regelverk skyddar barn mot marknadsföring av mat som är energirik och näringsfattig”.

”<em>Barn har olika förutsättningar att kritiskt granska reklam, och därför har staten ett ansvar att reglera marknadsföringen. I dag lever inte staten upp till detta</em>”, skriver man.
<h3>Lagstiftningen räcker inte</h3>
Idag finns det lagstiftning som förbjuder reklam riktad mot barn upp till tolv år, men den gäller endast för radio och tv. Barn exponeras exempelvis fortfarande för diverse reklam på sociala medier, produktplaceringar, reklampelare och sportevenemang. Skribenterna menar därmed att lagen bör uppdateras för att gå i linje med ”lagstiftarnas ursprungliga ambition”.

I slutet av januari kommer Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket att föreslå mål gällande en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion till regeringen. Debattörerna uppmanar regeringen att anta dessa mål och överväga ett totalförbud mot ohälsosam matreklam riktad mot barn och unga.

”<em>Ska barn och unga växa upp friska finns det bara en rimlig väg att gå: förbjud reklam för ohälsosam mat som barn och unga exponeras för.</em>”

I London är det sedan 2019 förbjudet med reklam för skräpmat i kollektivtrafiken. I slutet av förra året övervägde man även ett förbud mot all snabbmatsreklam i Australiens största delstat New South Wales, något som Nya Dagbladet <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/reklam-for-skrapmat-kan-forbjudas-i-australien/" target="_blank" rel="noopener">rapporterade</a> om.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/organisationer-vill-forbjuda-reklam-for-skrapmat/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Skolmedicinens största systemfel</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kronikor/skolmedicinens-storsta-systemfel/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kronikor/skolmedicinens-storsta-systemfel/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 30 Jan 2018 03:43:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Krönikor]]></category>
		<category><![CDATA[Cancerfonden]]></category>
		<category><![CDATA[Hjärnfonden]]></category>
		<category><![CDATA[Hjärt-Lungfonden]]></category>
		<category><![CDATA[Lars Bern]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=46718</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Hjärnfonden</strong>
Under den gångna veckan fick jag ett av alla dessa tiggarbrev från en av skolmedicinens lobbyorganisationer. Den här gången var brevet från Hjärnfonden som vill ha in pengar för forskning om hjärnans sjukdomar. Det här brevet var ett skolexempel på det största systemfelet inom dagens skolmedicin. Det handlade om den snabbt ökande otäcka sjukdomen Alzheimer som drabbar många av oss äldre. Hjärnfonden ville att jag skulle skänka pengar för att finansiera forskning för att hitta kemikalier som kan bromsa eller hindra sjukdomens förlopp. Ni kan läsa brevet <a href="http://www.hjarnfonden.se/2016/09/flera-lakemedel-testas-mot-alzheimer/" target="_blank" rel="noopener">här</a>.

Som vanligt arbetar skolmedicinarna i fel ända av problemet, man är helt fokuserad på att ta fram för vår kropp främmande kemikalier som på olika sätt påverkar processerna i vår kropp. Det handlar nästan alltid om att angripa symptomen på sjukligheten i stället för orsakerna till att vi blir sjuka. Möjligen kan man bromsa ett sjukdomsförlopp med främmande kemikalier, men man botar inte den sjuka och kemikalierna har nästan undantagslöst en rad oönskade biverkningar. Skolmedicinens nästan totala fokus på piller mot alla sjukdomssymptom är en återvändsgränd som aldrig leder till att människor blir friska.

Den dag Hjärnfonden ber mig om en gåva för att finansiera forskning om varför vi får den metabola sjukdomen Alzheimer och hur vi skall leva och äta för inte drabbas av den, då kommer jag att lämna ett bidrag. Men tyvärr är dessa skolmedicinens lobbyorganisationer Hjärnfonden, Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden bara läkemedelsindustrins förlängda arm. Det handlar nästan enbart om att få fram nya kemiska preparat som industrin kan sälja och tjäna miljardbelopp på. Här är det frågan om enorma ekonomiska intressen som drivit fram ett systemfel inom skolmedicinen. Världens idag mest sålda piller statinen Lipitor har dragit in inkomster till sin ägare Pfizer på 1.000 miljarder kronor, och det för ett piller som nästan ingen har nytta av och som ger ytterst obehagliga biverkningar.

Om forskarna istället kan visa oss hur vi kan hålla sjukdomar borta, ja då får inte industrin någon marknad. Industriintresset är tyvärr att vi förblir sjuka och bara behandlar symptomen resten av vårt liv med deras piller. Med den ökande kunskap som trots motståndet från den av industrin styrda forskningen börjar komma fram, vet vi att rätt kost och livsstil minskar risken för att insjukna i Alzheimer markant. Att sjukligheten ökar beror till stor del på dagens farliga och ohälsosamma industrimat och helt tokiga kostråd.

<strong>Vacciner</strong>
De kampanjer för en ökande användning av vacciner som jag tidigare skrivit om, är en annan sida av samma systemfel inom skolmedicinen. Marknaden för industrins vaccindoser växer snabbt och omfattar idag flera hundra miljarder kronor per år. Det gäller att skapa maximal rädsla för att öka efterfrågan på marknaden. De oerhört överdrivna svininfluensalarmet var för mig en väckarklocka.

Med hjälp av till industrin knutna s.k. experter inom WHO lyckades man stämpla denna ganska harmlösa influensa som en farlig pandemi. Svininfluensan skördade faktiskt färre dödsoffer än tidigare säsongsinfluensor men man lyckades ändå få igång en massvaccination mot viruset. Alla vet vi vilka ytterst allvarliga biverkningar av vacciner som drabbade en massa främst unga människor i form av narkolepsi. Tidigare väldigt dödliga pandemier i människans historia har ofta sammanfallit med nödår, då människor varit svältande och undernärda, varför deras immunförsvar varit kraftigt nedsatt.

<strong>Det är samma sak med</strong> en vaccindos som med andra kroppsfrämmande kemikalier i många s.k. läkemedel. Vaccindoser innehåller förutom den aktiva substansen en rad farliga tillsatta kemikalier som ger mer eller mindre svåra biverkningar. Dessutom injiceras den substans som skall starta en förväntad immuniseringsprocess på ett onaturligt sätt, med en spruta rakt in i kroppen. Naturens sätt att infektera går via en eller flera yttre barriärer som mobiliserar vårt immunförsvar på ett naturligt sätt.

Problemet idag är att människans immunförsvar är försvagat av vår livsstil och av vår ohälsosamma och onaturliga industrimat. Våra barn får växa upp i en steril miljö där de inte utvecklar ett väl fungerande immunförsvar. Det här gör oss allt mer känsliga för olika infektioner och olika autoimmuna reaktioner som leder till allergier och andra problem. Förr i världen när barn växte upp på lantgårdar bland djur och omgivna av en massa naturliga mikroorganismer, blev man inte allergisk eller fick andra autoimmuna sjukdomar i den utsträckning som vi ser idag.

Den medicinska forskningen borde i första hand handla om hur vi skall leva och äta för att kunna utveckla och vidmakthålla ett fungerande immunförsvar, då skulle vi inte behöva bråkdelen av alla vacciner och piller. Men den forskningen intresserar inte den industri som har strupgreppet på vår skolmedicin. Fundera på varför djur som fortfarande lever i sin naturliga miljö inte blir sjuka i den omfattning som vi människor och våra husdjur blir.

<strong>Idag vet vi ganska mycket om</strong> hur vi skall kunna stärka vårt immunförsvar, men det är inte många i skolmedicinens läkarkår som upplyser om det. Läkemedelsindustrin gör det absolut inte. När det speciellt gäller sjukdomar som influensa vore en långt klokare strategi, än årliga riskabla vaccindoser att sprida kunskap om kost och kosttillskott som stärker vårt eget naturliga immunförsvar. Jag tror det skulle vara långt effektivare och därtill riskfritt utan biverkningar. För egen del tackar jag nej till de årliga vaccindoserna som erbjuds oss äldre och tar istället vitaminer som C och D3 plus äter en kost som är bra för mitt immunförsvar.

Detta sagt, så finns det givetvis några ytterst allvarliga infektionssjukdomar som vårt immunförsvar kan ha svårt att klara av. Mot dem skall vi givetvis fortsätta att vaccinera oss om vi kan.

<strong>Om ni vill stödja den medicinska</strong> forskningen är ett bidrag till <a href="https://www.kostfonden.se/lamna-bidrag/" target="_blank" rel="noopener">Kostfonden</a> långt effektivare, än pengar till skolmedicinens till läkemedelsföretagen knutna fonder som Hjärnfonden, Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden. Det senare är mest att stödja läkemedelsbolagen.

&#160;

PS

Döm om min förvåning när jag i lördagens tidning läser en annons från Hjärt-Lungfonden där man tigger pengar för att studera rödbetors betydelse för den kardiovaskulära hälsan. När jag för bara några år sedan som huvudman i fonden föreslog motsvarande (en kampanj för att få in pengar till studier av sambanden mellan kost och hjärt/kärlhälsa) så avvisades det med att en sådan kampanj skulle skada fondens anseende och sedan fick jag sparken som huvudman.

Sedan den händelsen har Hjärt-Lungfonden fått konkurrens från Kostfonden och tydligen insett hotet mot sina intäkter. Nu återstår det att se hur allvarligt menad denna forskning är. Det är dock ett positivt tecken. Tills vidare sätter jag dock för säkerhets skull mina slantar på Kostfonden, som inte belastas av band till Big Pharma.

&#160;

&#160;

<em>Lars Bern</em>

&#160;

Krönikan har tidigare publicerats på <a href="https://anthropocene.live/2018/01/26/skolmedicinens-storsta-systemfel/" target="_blank" rel="noopener">Anthropocene</a>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kronikor/skolmedicinens-storsta-systemfel/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
