Hiroshima – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 08 Aug 2025 09:10:06 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Hiroshima – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 80 år sedan USA atombombade Japan https://nyadagbladet.se/historia/80-ar-sedan-usa-atombombade-japan/ Fri, 08 Aug 2025 04:57:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=210869 Den 6 augusti 1945 släppte USA världens första atombomb över Hiroshima, och tre dagar senare följde en andra över Nagasaki. Åttio år senare samlas överlevare och världsledare för att hedra minnet – samtidigt som nya geopolitiska spänningar påminner om att freden aldrig kan tas för given. I augusti 2025 markeras 80 år sedan USA fällde historiens första atombomber över Japan. Över 200 000 människor beräknas ha dödats i attackerna, inte inräknat årtionden av lidande efter krigsslutet den 2 september 1945. Årsdagen högtidlighölls i Japan med ceremonier, tystnad och vädjanden om fred i en tid där kärnvapenhotets återkomst blivit alltmer oroväckande. Bombningarna har porträtterats i många sammanhang, bland annat i den japanska animerade filmen Barefoot Gen, från 1983. Filmen är en skakande skildring av den fasa och terror som följde med bombningarna, och innehåller mycket starka scener. Frågan om atombomberna över Hiroshima och Nagasaki verkligen var nödvändiga för att avsluta andra världskriget är fortfarande omdiskuterad. USA har hävdat att bombningarna förhindrade en blodig invasion av det japanska fastlandet och därmed räddade många liv på båda sidor. Samtidigt pekar flera historiker på att Japan redan var nära kapitulation, särskilt efter Sovjetunionens intåg i kriget den 8 augusti 1945. Vissa menar också att bomberna användes som en maktdemonstration i början av det kalla kriget och påverkades av politiska kalkyler snarare än militär nödvändighet.

"Världen rör sig bakåt"

Vid årets minnesceremoni i Hiroshima underströk borgmästaren Kazumi Matsui vikten av att återgå till diplomati och förhandlingar i kärnvapenfrågan. – Världen rör sig bakåt – vi är långt från den vision som Hibakusha (överlevare från bombningarna) kämpat för i decennier, sade Matsui. Han varnade för att kärnvapenåterrustningen nu sker i en takt som påminner om det kalla krigets mörkaste dagar. Såväl Kina som Ryssland och USA uppgraderar just nu sina arsenaler, samtidigt som flera mindre stater anklagas för att vilja utveckla egen kärnvapenkapacitet. I sin fredsdeklaration vid ceremonin den 6 augusti uttryckte Matsui bland annat att det är nödvändigt att föra vidare överlevandes erfarenheter då antalet "Hibakusha" minskar för varje år – och att deras röst är central i arbetet för en kärnvapenfri värld och varning för dagens kärnvapenhot. Den internationella normen mot kärnvapenanvändning – vilken snarare kan ses som en tyst överenskommelse än en juridisk förpliktelse – har de senaste åren satts under kraftig uppluckring, något som även FN:s generalsekreterare António Guterres uttrycker stark oro kring i samband med minnet av atombombningen av Japan. – Hotet från kärnvapenanvändning är tillbaka – i själva verket starkare än på många år. Vi lever i en värld där kärnvapnens existens återigen rättfärdigas som ”nödvändiga”. Experter menar att den kärnvapennorm som byggts upp sedan Hiroshima i praktiken är på väg att upplösas. [caption id="attachment_7884" align="alignnone" width="450"]Hiroshima Little Boy Atombomben "Little Boy" detonerar över Hiroshima, den sjätte augusti 1945.[/caption]

Amerikanske kärnvapenforskaren: Alla bär ansvar

Medan framförallt Ryssland ofta framställs som det mest hotfulla kärnvapenlandet i västliga medier, saknas ofta kritisk granskning av USA:s och Natos ageranden, inklusive dess utplacering av taktiska kärnvapen i Europa. I samband med USA:s och Natos militära expansion österut har Ryssland också vid flera tillfällen varnat för att kärnvapendoktrinen kan komma att aktiveras om landet uppfattar ett existentiellt hot från Väst. – Vi är inne i en ny era av osäkerhet. Det är inte ett land som står för eskalationen – det är ett systemfel där alla parter flyttar sina röda linjer, samtidigt, säger den amerikanske kärnvapenforskaren Hans Kristensen vid Federation of American Scientists om samtidsutvecklingen. Budskapet från de överlevande i Hiroshima står oförändrat: glöm aldrig vad som hände – och låt det aldrig ske igen.]]> Obama besöker Hiroshima – men ber inte om ursäkt för atombombningarna https://nyadagbladet.se/utrikes/obama-besoker-hiroshima-men-ber-inte-om-ursakt-atombombningarna/ https://nyadagbladet.se/utrikes/obama-besoker-hiroshima-men-ber-inte-om-ursakt-atombombningarna/#respond Thu, 26 May 2016 11:43:06 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=29405 USA:s president Barack Obama besöker just nu Hiroshima som var en av två städer som USA atombombade 1945. Men Obama säger att USA inte ber om förlåtelse, över 70 år efter händelserna. I Andra världskrigets absoluta slutskede, den 6 respektive 9 augusti 1945, släppte USA två atombomber över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki. Över 200 000 människor förmodas ha omkommit bara i själva detonationerna. Idag, 70 år senare, påverkas fortfarande japanerna av effekterna från atombombningarna. Barack Obama befinner sig just nu på ett statsbesök i Japan och besöker som den första sittande amerikanske presidenten Hiroshima. Obama vill med besöket trycka på vikten av kärnvapennedrustning, men säger samtidigt att besöket inte ska tolkas som en amerikansk ursäkt för atombombningen av staden. Amerikansk media förutspår att Obamas besök inte kommer att få den effekt han önskar, just på grund av att Obama vägrar be om ursäkt. Samtidigt har USA moderniserat sin kärnvapenarsenal under Obamas presidentskap. "Obamas presidentskap har sett en mångmiljardmodernisering av den amerikanska kärnvapenarsenalen, långt ifrån hans vision om en kärnvapenfri värld som han presenterade 2009 och som hjälpte honom att få Nobels fredspris", skriver CBS News.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/obama-besoker-hiroshima-men-ber-inte-om-ursakt-atombombningarna/feed/ 0