hatbrott – Nya Dagbladet

Amerikansk antihatgrupp åtalas för miljonbetalningar till extremister

Emil Fjellstedt — Fri, 01 May 2026 10:08:59 +0000

Southern Poverty Law Center, en av USA:s mest inflytelserika organisationer mot rasism och extremism, har åtalats av federala åklagare för bedrägeri och stämpling till penningtvätt. Åklagarsidan hävdar att organisationen i hemlighet betalade miljontals dollar till personer med kopplingar till extremistmiljöer – samtidigt som den samlade in pengar på att bekämpa just dessa grupper. Åtalet mot Southern Poverty Law Center, SPLC, väcktes i en federal distriktsdomstol i Alabama och rör misstänkta brott under perioden 2014–2023. Målet har registrerats vid U.S. District Court for the Middle District of Alabama, där domstolshandlingarna finns tillgängliga. Åtalet omfattar flera punkter om bedrägeri, bankbedrägeri och stämpling till penningtvätt. Huvudanklagelsen är att SPLC ska ha vilselett givare om hur pengarna användes, samtidigt som organisationen betalade personer i eller nära de extremistgrupper den utåt sade sig kartlägga och motverka. Amerikanska åklagare hävdar att minst tre miljoner dollar ska ha betalats ut till åtta personer med kopplingar till bland annat Ku Klux Klan och andra vit makt-miljöer. Enligt åtalet ska vissa av de betalda källorna inte bara ha infiltrerat miljöerna, utan även fortsatt delta i eller främja dem.

”Skapade extremism”

Biträdande justitieminister Todd Blanche sade enligt flera amerikanska medier att SPLC inte bara bekämpade extremistgrupper, utan i praktiken bidrog till att hålla liv i den extremism organisationen säger sig motarbeta. — SPLC arbetade inte för att upplösa grupperna. Organisationen skapade i stället den extremism den påstår sig bekämpa genom att betala källor för att underblåsa rashat, sade Blanche enligt referat i amerikanska medier. Enligt amerikanska medier ska en person med koppling till planeringen av den våldsamma Unite the Right-demonstrationen i Charlottesville 2017 ha fått mer än 270 000 dollar. En annan betald källa ska enligt åtalet ha fått över en miljon dollar under flera år för att infiltrera organisationen National Alliance. UPI rapporterar att åklagarsidan beskriver betalningarna som en del av ett system där SPLC samtidigt använde extremistmiljöerna i sin opinionsbildning och insamling. Åtalspunkterna uppges även beröra bankbedrägeri.

SPLC kallar åtalet politiskt motiverat

SPLC avfärdar anklagelserna och beskriver åtalet som politiskt motiverat. Organisationen hävdar att den utsatts för ett angrepp från Trumpadministrationen på grund av sitt arbete mot extremism och för minoriteters rättigheter. Den tillförordnade ledaren Bryan Fair har enligt amerikanska medier hävdat att statsmakten används för att angripa organisationer som SPLC. Organisationen försvarar också den tidigare användningen av informatörer som ett sätt att kartlägga våldsamma extremistmiljöer och uppger att information regelbundet delats med polis och FBI. Informatörsverksamhet är i sig inte ovanlig i arbetet mot extremistgrupper. Den juridiska kärnfrågan gäller därför inte bara att SPLC använt betalda källor, utan om organisationen vilselett givare, banker eller myndigheter – och om pengarna i praktiken stärkte de miljöer som organisationen byggt sitt varumärke på att bekämpa.

Kritik mot hatgruppslistor

SPLC har i årtionden haft stort inflytande på den amerikanska debatten genom sina listor och kartor över så kallade hatgrupper. Kritiker har länge menat att organisationen blandar våldsamma extremistmiljöer med lagliga konservativa eller religiösa aktörer, vilket gjort etiketten ”hatgrupp” till ett politiskt vapen. Organisationen har tidigare tvingats dra tillbaka uppmärksammade klassificeringar. År 2018 betalade SPLC 3,375 miljoner dollar och bad offentligt om ursäkt till den brittiske reformisten Maajid Nawaz och Quilliam Foundation, efter att ha pekat ut dem som ”anti-muslimska extremister”. Åtalet ger den kritiken en ny tyngd. Om åklagarsidans uppgifter stämmer har organisationens arbete mot extremistmiljöer i praktiken också skapat ekonomiska drivkrafter att hålla hotbilden levande. SPLC har ännu inte dömts för något brott. Åtalet innebär att åklagarsidan måste bevisa sina påståenden i domstol, samtidigt som fallet redan blivit en symbolfråga i den amerikanska striden om politisk aktivism, extremism och den växande apparaten kring hat- och extremismklassningar.

Stalkingexplosion i Norge – var fjärde kvinna drabbad

Markus Andersson — Thu, 16 Apr 2026 05:56:26 +0000

Antalet norrmän som uppger sig ha utsatts för stalking har fördubblats på tolv år. Var fjärde kvinna i Norge säger sig ha drabbats – och nu varnar experter för en fortsatt ökning. En undersökning från Norstat, genomförd på uppdrag av norska statskanalen NRK, visar en dramatisk ökning av personförföljelse i Norge. På tolv år har antalet norrmän som uppger sig ha utsatts för stalking fördubblats. Bland män har siffran nästan tredubblats – i dag uppger mer än var tionde norsk man att han utsatts för stalkning. Särskilt kvinnor drabbas hårt. Var fjärde kvinna i Norge har någon gång upplevt att hon förföljts eller trakasserats. — Det har blivit en explosion de senaste åren. Det finns många plattformar, många möjligheter att kommunicera. Så till vida är det enklare att nå personer än det var för ett antal år sedan, säger Kjersti Narud, senioröverläkare vid Oslo universitetssjukhus och forskare på området. Under förra året anmäldes åtta kvinnor för grov personförföljelse, och nästan tusen personer fick besöksförbud i Norge. Samtidigt pekar experter på ett betydande mörkertal. — Det är en väldigt liten andel som blir dömda för stalkning av de som faktiskt utövar det, konstaterar kriminologen Susanne Strand vid Örebro universitet.

Komikern om nya lagen: ”Kanske får överlämna mig till polisen”

Jan Sundstedt — Wed, 24 Apr 2024 14:43:25 +0000

Den brittiske komikern Al Murray menar att Skottlands nya lagstiftning om ”hatbrott” kan komma att göra hans komedinummer olagliga och undrar om det vore lika bra att överlämna sig till polisen inför nästa uppträdande. – Det här är faktiskt ett mycket intressant ögonblick, den där lagstiftningen. Ärligt talat, för komiker är det ett underbart tillfälle att bli arresterad och omskriven. Eller nästa gång jag åker till Skottland kanske jag helt enkelt ska överlämna mig till polisen, kommenterar han skämtsamt. Den nya lagstiftningen innebär att det blir brottsligt att ”väcka hat” rörande religion, ”könsöverskridande identitet”, funktionshinder, religion, sexuell läggning eller ålder – ämnen som komiker historiskt ofta har skämtat vitt och brett om. Murray tror dock inte att han efter två decennier som sitt alter ego, ”pubägaren” skulle kunna tona ner detta för att möta de nya politiskt korrekta lagstiftningen. – Jag har kommit för långt med honom. Det jag kanske skulle vilja experimentera med är att vara mig själv, men jag skulle inte veta var jag skulle börja.

7800 anmälningar på en vecka

Murray skämtar ofta om skottar och har även innan lagen infördes skojat om att han måste överlämna sig till polisen och frihetsberövas på grund av sina "förbjudna skämt". – Med en sådan lagstiftning är man så sårbar för uppmärksamhetssökande idioter, har han sagt och förklarat att en viktig del i att vara komiker är att ”ockupera ett karaktärsutrymme som inte är du”. Den nya ”hatlagen” trädde i kraft den 1 april, men kritiker har varnat för att den kan få långtgående negativa effekter på yttrandefriheten, bara under första veckan inkom cirka 7800 anmälningar om ”hatbrott” – varav cirka tre procent registrerades som ”bekräftade” brott.

Miljöpartiet kräver EU-lag mot ”hatpropaganda”

Jan Sundstedt — Wed, 17 Jan 2024 16:10:59 +0000

Under torsdagen kommer EU-parlamentet att rösta om att kriminalisera ”hatbrott” och ”hatpropaganda” på EU-nivå. Svenska Miljöpartiets parlamentariker och förhandlare Alice Bah Kuhnke är en av dem som lobbat för en hård lagstiftning gällande brott begångna mot olika minoriteter och menar att ”hat leder till våld och död”. – Situationen är ytterst allvarlig! Vi vet att hat leder till våld och död. Därför måste vi som vill försvara vårt demokratiska samhälle flytta fram våra positioner med skarpare lagstiftning, kommenterar hon i ett pressmeddelande. – Våldet mot hbtqi-personer i Europa har blivit vanligare och grövre än vad det har varit på 10 år. I flera fall har våldet varit dödligt. hbtqi-personer i EU förtjänar ett starkt skydd mot hot och hat, skyddet är alldeles för svagt idag, hävdar hon vidare.

Ömmar för samerna

Särskilt vill Bah Kuhnke värna samerna och har enligt Miljöpartiet krävt att alla medlemsstater i unionen ”måste öka insatserna för att utreda och åtala hatbrott mot minoriteter och urfolk”. – Det är oacceptabelt att brott med tydliga rasistiska och fientliga förtecken mot samer inte utreds som just hatbrott. Vi måste ta hatet på allvar och se det för vad det är, fortsätter hon. Redan 2021 meddelade EU-kommissionen att man hade för avsikt att lägga ”hatbrott och hatpropaganda” till listan över EU-brott, för att snabbare och mer effektivt kunna bekämpa denna typ av brottslighet i hela unionen. För att det ska bli verklighet krävs dock att samtliga medlemmar i ministerrådet röstar ja, och hittills har man inte kunnat komma överens.

EU bestämmer straffen

Om ”hatbrott och hatpropaganda” blir ett EU-brott innebär det att det bedöms som särskilt allvarligt och att EU-parlamentet och ministerrådet får besluta om vilka rekvisit som ska gälla, samt vilka påföljder som ska gälla för den som gör sig skyldig till brotten. Sedan 2008 finns ett ”rasismrambeslut” inom EU där det framgår att ”hatbrott” som begås på grund av offrets etniska bakgrund ska vara straffbara i alla unionens medlemsländer. Alice Bah Kuhnke har tidigare uppmärksammats i samband med att hon ville inskränka nationalsocialistiska politiska motståndares rätt att närvara vid politikerveckan i Almedalen, där hon även deltog i en protestmarsch mot organisationens närvaro.

Antikristna hatbrott ökar i Europa

Jan Sundstedt — Fri, 24 Nov 2023 12:16:55 +0000

En ny rapport från Observatory on Intolerance and Discrimination Against Christians in Europe (OIDAC Europe), som offentliggjordes förra veckan, visar på en ökning av antalet hatbrott mot kristna i Europa under det senaste året. Den Österrike-baserade ideella organisationen OIDAC Europe presenterade i fredags sin årsrapport för 2022/2023 - på den Internationella Toleransdagen. Bara under förra året inkom tillförlitliga rapporter om 748 antikristna hatbrott i 30 olika länder. Attackerna inkluderade bland annat mordbrand, graffiti, skändningar, stölder, fysiska attacker, förolämpningar och hot.

Today we released our Annual Report 2022/23! This report analyses and documents the main issues that affected the religious freedom and fundamental freedoms of Christians during the past year. You can download the report here: https://t.co/5icRbtsHIh #ReligiousFreedom #Europe pic.twitter.com/4IhvpIJii6
— Observatory on Intolerance against Christians EU (@OIDACEurope) November 16, 2023

Diskrimineringen ökar

I rapporten påpekas vidare att antalet hatbrott som begås av radikaliserade medlemmar av ideologiska, politiska eller religiösa grupper, som i alla tider har uttryckt hat mot kristna, ökar. OSSE-representanten och professorn Regina Polak vid Wiens universitet uttryckte sin oro över det ökande antalet attacker mot europeiska kristna. – Det ökande antalet anti-kristna hatbrott i Europa som rapporteras av OIDAC är djupt oroande. Det är högst nödvändigt att öka både regeringens och samhällets medvetenhet om detta problem och vidta politiska åtgärder för att ta itu med och bekämpa det beslutsamt, säger Polak i ett uttalande. [caption id="attachment_134183" align="alignnone" width="640"] Listerby Kyrka i Ronneby, Lund. Foto: Jonas Carlberg/CC BY 2.0[/caption]

Sparkas från jobb

OIDAC Europe har även granskat olika former av diskriminering av kristna. Under senaste året har exempelvis åtskilliga kristna fått sparken från sina jobb, blivit avstängda eller hamnat i brottmålsdomstol för att offentligt ha uttryckt fredliga religiösa åsikter. Kristna som följt sina trossamfunds bibliska läror har åtalats för påstådd "hatpropaganda". Bland de mest uppmärksammade fallen finns den brittiske lärarassistenten Ben Dybowski och skolans präst Rev. Bernard Randall. – Kriminaliseringen av uttryck för vanliga religiösa läror - som inte uppmanar till våld eller hat - som 'hatpropaganda' är farlig på flera nivåer: Det stigmatiserar legitima samvetsrelaterade övertygelser och försvagar samtidigt allvaret i faktisk uppmaning till hat, säger OIDAC Europes verkställande direktör Anja Hoffmann i ett pressmeddelande.

Irlands drakoniska ”hatbrottslag” godkänns av underhuset

Sofie — Fri, 05 May 2023 12:54:02 +0000

Den nya lagstiftningen som ska verka mot "hatpropaganda" på Irland har nu röstats igenom i irländska parlamentets underhus Dáil Éireann. Lagen har fått stark kritik från flera håll där man menar att den strider mot yttrandefriheten i landet. Det var i slutet av förra året som man på Irland introducerade en ny lagstiftning som innebär att man kommer att "kriminalisera all avsiktlig eller hänsynslös kommunikation, eller beteende som sannolikt kommer att uppmana till våld eller hat mot en eller flera personer, eftersom de är förknippade med en skyddad egenskap", något som Nya Dagbladet rapporterade om vid tillfället. Skyddade attribut som omfattas av den nya lagstiftningen är bland annat rastillhörighet, hudfärg, nationalitet, religion, etnisk eller nationell härkomst, könstillhörighet, biologiskt kön, sexuell tillhörighet och funktionshinder. Nu har lagen röstats igenom av Dáil Éireann, det irländska parlamentets underhus. Detta innebär ett steg framåt mot att den nya lagen om hatpropaganda blir verklighet i landet. Omröstningen, som skedde 26 april och fick 110 mot 14 röster, har föranlett en kritikstorm i landet där oro uttrycks för att yttrandefriheten med detta kommer att begränsas markant. Senator Rónán Mullen, som är partiledare för oppositionspartiet Human Dignity Alliance och sitter i den irländska senaten, menar att den nya lagen riskerar att skapa ett klimat där människor kommer att "begränsas i sina yttranden och demokratiska handlingar". "Yttrandefriheten är i slutändan det som garanterar tankefriheten och är en viktig realitet i sökandet efter sanningen", skriver han. "De delar av lagen som rör hatpropaganda tar inte fullt ut hänsyn till betydelsen av yttrandefrihet". Paul Murphy, ledamot för partiet People Before Profit–Solidarity, var en av de ledamöter som röstade emot förslaget. Murphy beskriver lagstiftningen som ytterst "problematiskt" eftersom den kriminaliserar personer som enbart har material exempelvis på sin dator som klassas som "hatiskt" - utan att materialet ens förs vidare till andra som kan uppfatta det som stötande. – Det är enligt min åsikt ett problem, för det innebär ett skapande av ett "tankebrott", sade han innan röstningen. Även Elon Musk har riktat offentlig kritik mot lagförslaget och beskriver det som "ett massivt angrepp på yttrandefriheten". Lagförslaget ska nu tas vidare till senaten.

57-åriga Heather attackerades för att hon var vit – slogs med tillhygge på bussen

Jan Sundstedt — Sun, 24 Jul 2022 07:16:35 +0000

Tre svarta kvinnor i stadsdelen Queens i New York deklarerade att de ”hatar vita människor” och slog sedan en kvinna i huvudet med ett tillhygge. Hatbrottet inträffade på en buss. Den 57-åriga vita kvinnan konfronterades av tre svarta kvinnor som bland annat deklarerade att de "hatar vita". – Jag hatar sättet de pratar på, ska en av angriparna ha sagt innan de tre gav sig på offret med någon form av tillhygge och bland annat slog henne i huvudet – något som orsakade blödningar och rivsår. Angriparna skyndade sig av bussen efter attacken och kunde inte gripas, samtidigt fördes offret till sjukhus där hon syddes med två stygn. Enligt New York-polisens hatbrottsgrupp var det kvinnans etniska tillhörighet som var anledning till att hon blev attackerad och man hoppas kunna gripa de tre svarta kvinnorna. Hittills ska dock ingen ha blivit varken gripen eller identifierad. Fallet är det senaste av många hatbrott som inträffat i staden där afroamerikaner går till attack mot personer av annat etniskt ursprung. Under den föregående veckan greps också den 40-årige afroamerikanen Derrick Johnson misstänkt för hatbrott efter att ha attackerat två asiatiska kvinnor och överöst dessa med rasistiska tillmälen. Han ska också ha sprejat dem med en oidentifierad vätska. – Era satans kineser, jag vet inte vad ni gör här i USA, ska han bland annat ha skrikit innan han angrep ett av sina offer. Under 2022 har de anmälda hatbrotten ökat med 13,6 procent jämfört med året innan enligt polisen i New York. Hittills har 343 incidenter anmälts. Vad ökningen beror på är inte klarlagt, men enligt Daily Mail har de lokala makthavarna fått skarp kritik för sina nya borgenslagar som innebär att fler brottslingar än tidigare släpps ut på gatan igen och i praktiken snabbt kan begå nya brott.

Expressen-profil kräver lagstiftning mot hädelse

Jan Sundstedt — Fri, 22 Apr 2022 10:43:46 +0000

Journalisten och vänsteraktivisten Atilla Yoldas har startat en namninsamling för att göra koranbränningar till ett hatbrott. Kampanjen får dock skarp kritik av experter som menar att en sådan lagstiftning i praktiken hade inneburit att hädelselagar införs i Sverige. ”Hur kan vandalism mot moskéer och trakasserier mot muslimska församlingar räknas och utredas som hatbrott men avsiktlig förstörelse av Koranen inte göra det?”, frågar sig Yoldas och menar vidare att ”det är dags att kräva förändring”. Expressen-krönikören och reportern pekar vidare på att det enligt BRÅ finns ”få platser där muslimer kan vara utan att riskera att utsättas för Islamofobiska hatbrott” och att fler måste ta ställning för att även eldandet av koranen ska klassas som ett sådant brott. ”Att bränna en Koran ska vara ett hatbrott. Skriv under och ta ställning. Vi tar våra röster vidare till makthavarna. Vi är kraft. Låt oss demonstrera den”, avslutar han sitt upprop. Hittills har 37 000 personer skrivit under namninsamlingen och upprörda undertecknare anklagar bland annat Sverige för att vara ett rasistiskt land som kränker muslimer när deras heliga skrifter får skändas ostraffat. – Det handlar om grundläggande respekt och sunt förnuft, och det är vad jag hoppas få fram med den här namninsamlingen, hävdar Yoldas i en kommentar till SVT. Experter är dock inte imponerade av tilltaget. Juristen och professorn Joakim Nergelius konstaterar att en kriminalisering av koranbränningar innebär att Sverige inför hädelselagar – en lagstiftning som togs bort för över 50 år sedan. – Jag tycker inte att det är en särskilt bra idé att på nytt kriminalisera hädelse. Jag tror att det skulle vara negativt för yttrandefriheten i Sverige. Det brottet avskaffades för att det för femtio år sen upplevdes som ålderdomligt. – Yttrandefriheten omfattar även det som är religiöst anstötligt, och jag tycker nog att det ska få vara så, konstaterar han vidare. Yoldas hävdar dock att det inte är fråga om hädelselagar utan om att det ”ska finnas en gräns” för hur kritik mot islam får framföras. Andra debattörer anser att det inte finns någon som helst anledning för Sverige att ta hänsyn till islam på det sätt som Yoldas förespråkar och att yttrandefriheten måste innebära att det är fritt fram att kritisera och avvisa även islam och dess symboler. Att förbjuda skändande av koranen skulle i praktiken betyda att islam får en okränkbar särställning i Sverige. Även den libanesiske polisen Nadim Ghazale har i Expressen nyligen gått ut och propagerat för att den svenska lagstiftningen måste förändras och att brännandet av koranen bör klassas som ett antimuslimskt hatbrott. ”Att tillstånd ges och att brännandet av Koranen inte är ett självklart hatbrott påvisar hur långt den svenska lagstiftningen har kvar för att skydda vissa utsatta folkgrupper. För mig är det lika självklart som att inte längre få heila fritt på stan eller använda kränkande ord mot andra hudfärger”, skriver han.

Skådespelare ljög om rasistattack – fängslas

Jan Sundstedt — Sun, 13 Mar 2022 08:15:59 +0000

Skådespelaren Jussie Smollett, känd från bland annat Empire och Alien: Covenant har dömts till fem månaders fängelse efter att ha ljugit om att han utsatts för ett rasistiskt hatbrott. I februari 2019 hävdade Smollett att han blev attackerad och misshandlad av två vita maskerade män utanför sin lägenhet. Männen påstods ha skrikit slagord (MAGA – Make America Great Again) som flitigt används av anhängare till den tidigare presidenten Donald Trump. Smollett hävdade att männen sparkade och slog honom för att han var svart och homosexuell och eventuellt också för att han var en uttalad kritiker till Donald Trump. Angriparna ska även ha hällt en oidentifierad vätska över den svarte skådespelaren och satt en snara runt hans hals innan Smollett enligt egen utsago lyckades övermanna dem och driva dem på flykt. Polisen fattade dock snabbt misstankar om att någonting med Smolletts berättelse inte stämde och efter en utredning kunde man konstatera att skådespelaren ljugit och hittat på allting. Nu har han dömts till fem månaders fängelse och tvingas dessutom betala 120 000 dollar till staden Chicago och ytterligare 25 000 dollar i böter. Skådespelaren själv hävdar dock fortfarande med envishet att han visst utsatts för ett rasistiskt hatbrott. – Jag är oskyldig, skrek han när han fördes iväg av vakterna.

Svart man fejkade ”hatbrott” – klottrade hakkors på amerikanskt universitet

Redaktionen — Sun, 03 Oct 2021 09:26:57 +0000

I augusti klottrade någon ett flertal rasistiska tillmälen och hakkors på en byggnad tillhörande Emory University i Atlanta, Georgia. Polisen har nu gripit en svart man för brottet. Enligt polisen klottrades ett hakkors i närheten av en judisk mans kontor och rasistiska glåpord klottrades längs väggarna i närheten av två afroamerikanska kvinnors arbetsplatser, skriver Law enforcment Today. ”Anställda anlände och upptäckte graffiti som rasistiska glåpord och hakkors, samt skador på fysisk egendom. Vi har ett nära samarbete med Emory University Police Department som kommer att undersöka denna incident”, skrev universitetets talesman i ett e-postmeddelande. Många föräldrar, lärare och administratörer uttryckte sin upprördhet över dådet och krävde att den skyldige skulle ställas inför rätta enligt statens nya lag om hatbrott. ”Dessa handlingar av rasism och antisemitism är smärtsamma för oss alla på universitetet. De kommer inte att tolereras och alla ansträngningar kommer att göras för att ställa gärningsmännen inför rätta”, skrev universitetets styrelse i ett meddelande till personalen. Tidigare distriktsåklagaren Robert James sa att brottet faller under den nya hatbrottslagen. Förra veckan arresterades afroamerikanen Roy Lee Gordon Jr., misstänkt för inbrott på universitetet. I ett pressmeddelande framkommer det även att Gordon ligger bakom det uppmärksammade klottret. Gordon har tidigare varit anställd vid universitetet. Den lokala polisen kände till den misstänktes identitet redan i mitten av augusti, men informerade inte om att det rörde sig om en svart man och således hölls hatbrottsnarrativet igång. Även universitetet undanhöll mannens rastillhörighet. Först när en bild på den misstänkte gärningsmannen publicerades i en lokaltidning i Atlanta blev det känt att det var en svart förövare. Han står inte åtalad för hatbrott. Det är långt ifrån första gången som en afroamerikan har ertappats för liknade brott. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om den svarte skådespelaren Jussie Smollett som iscensatte en ”hatattack” och om den 12-åriga skolflicka som anklagade tre vita klasskamrater för att ha tryckt ner henne på golvet, förolämpat henne och klippt av hennes dreadlocks.