<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>hästar &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/hastar/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 26 Aug 2025 09:37:49 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>hästar &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Snart måste alla finska hästar ha en kompis</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/snart-maste-alla-finska-hastar-ha-en-kompis/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 26 Aug 2025 11:01:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[hästar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=211972</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Finska hästar måste snart ha större boxar och dessutom en kompis på plats i stallet, enligt en ny förordning. Kompisen kan vara en annan häst, mula eller åsna.</strong>

I Finland har man beslutat om att främja hästarnas välbefinnande med en ny förordning. Hästar ska exempelvis ha bättre möjligheter att röra sig på större ytor samt ha en daglig utevistelse. I nybyggda stall ska hagen vara minst 300 kvadratmeter.

Även boxarna ska utvidgas för hästar med en mankhöjd på över 170 centimeter och stallen måste ha naturligt ljus. Vatten ska alltid finnas tillgängligt och under vintern ska det bytas ut var sjätte timme. Hästen får inte heller vara utan hö i mer än sex timmar.

Nu tillkommer även krav på att hästen måste ha en kompis på plats som den kan både se, höra samt känna dagligen. Hästar är flockdjur och ensamhet kan påverka deras hälsa negativt.

"<em>Särskilt det faktum att det nu tydligt föreskrivs att hästdjur inte får hållas ensamma är enligt min mening en av de viktigaste reformerna för att förbättra hästdjurens välbefinnande</em>", skriver Terhi Simonen-Jokinen, specialsakkunnig på Jord- och skogsbruksministeriet, i ett mejl till finska statskanalen <a href="https://yle.fi/a/7-10082846" target="_blank" rel="nofollow noopener">Yle</a>.
<h3>Mule-kontakt</h3>
Hästens kompis ska vara antingen en annan häst, åsna eller mula. Däremot måste åsnor ha en annan åsna som sällskap i stallet. En detalj som ingår i förordningen är just att hästarna dagligen ska kunna ha en mule mot mule-interaktion, det är något som exempelvis hästägaren Anna Tujulin, som själv äger 22 hästar, tycker är extra viktigt.

— <em>Det finns forskning som visar att det till och med är viktigare än att de ser varandra. Jag har också sett hingstar som under perioder inte fått den där beröringen och de kan ganska snabbt utveckla till och med aggressivt beteende</em>, säger hon.

I förordningen står också att föl inte får avvänjas före sex månaders ålder, samt att unga hästar under två år ska få vistas i flock.

Förändringarna börjar gälla vid årsskiftet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Hästägare oroar sig för foderbrist</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/hastagare-oroar-sig-for-foderbrist/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/hastagare-oroar-sig-for-foderbrist/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 14 Aug 2023 04:57:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[hästar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=156864</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Torkan tidigare i sommar har påverkat skörden av grovfoder till hästar. Nu oroar sig hästägare för foderbrist till sina djur under vintern.
</strong>

Under våren och början av sommaren kom det ovanligt lite regn i Sverige, främst i de södra delarna. I maj fick exempelvis en stor del av Skåne. Småland och Blekinge enbart 10 till 25 procent av den normala nederbörden.

Bristen på regn gjorde i sin tur att produktionen av vall, det vill säga olika grässorter som blir till grovfoder för bland annat hästar, påverkades markant. I Skåne fick vissa odlare enbart 20 till 30 procent av den normala skörden.

Hästägare i Sverige uttrycker nu oro för foderbrist till sina djur då lantbrukare inte kan utlova den vanliga försäljningen. Även på ridskolan och gården Roslövsholm, i Flyinge utanför Lund, har den första skörden varit liten.

– <em>Vi fick en liten förstaskörd. Det är alltid den som är störst, så även om det har kommit regn nu så är det svårt att kompensera den tappade skörden,</em> säger Viktoria Östlund, utvecklings- och hållbarhetschef för Flyinge ridskola och sitter i LRF:s riksförbundsstyrelse, till Bonniertidningen <a href="https://www.dn.se/sverige/oro-for-foderbrist-bland-hastagare-risk-att-vissa-far-lagga-ner/" target="_blank" rel="nofollow noopener">DN</a>.

Även om regnet nu gjort att fler känner sig något lugnare pågår ett stort sökande bland hästägare på sociala medier och auktionssajter efter foder, som i vissa fall skickas från andra länder som exempelvis Polen.

– <em>Den akuta torkan har kanske lagt sig, men nu kommer effekterna av torkan och de kommer att finnas kvar. De kommer att påverka en lång tid framöver</em>, säger Jeanette Elander, näringspolitisk expert på Lantbrukarnas riksförbund.

<strong>Torkan tidigare i sommar</strong> är heller inte den enda svårigheten för lantbruk den senaste tiden. På grund av kraftigt ökade priser på el, gödsel och drivmedel har åtskilliga redan fått det tufft ekonomiskt. Östlund menar att det finns en uppenbar risk att många hästägare helt enkelt blir tvungna att lägga ner sina verksamheter.
<p data-pm-slice="1 1 []">– <em>Blir ekonomin för tuff blir risken att vissa får lägga ner, men framför allt till en början att det blir dyrare att rida på ridskola och att hålla häst.</em></p>
Östlund tror dock på att en andra och tredje vallskörd kan bli bättre än den första, men efterlyser att man bör förbereda sig bättre för framtiden.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/hastagare-oroar-sig-for-foderbrist/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Vittnesmålen: Brittiska elever identifierar sig som hästar och katter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/vittnesmalen-brittiska-elever-identifierar-sig-som-hastar-och-katter/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/vittnesmalen-brittiska-elever-identifierar-sig-som-hastar-och-katter/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 30 Jun 2023 12:20:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[djur]]></category>
		<category><![CDATA[hästar]]></category>
		<category><![CDATA[katter]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=153359</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Berättelser om hur skolbarn identifierar sig själva som olika typer av djur snarare än människor har tidigare avfärdats som överdrifter av brittiska myndigheter och makthavare. Enligt brittisk media är det dock inte alls svårt att numera hitta vittnesmål om elever som kräver att behandlas eller tilltalas som exempelvis katter och hästar.</strong>

Det rapporteras bland annat att en elev som vägrade acceptera att en klasskamrat identifierade sig som katt blev tillrättavisad av sin lärare och att ”andra barn på andra skolor också identifierar sig som djur”. Man har också hittat exempel på skolbarn som kräver att behandlas som dinosaurier och hästar – och ytterligare ett barn som identifierar sig som månen.

En elev i Wales vittnar vidare om hur en av dennes klasskamrater har identifierat sig som katt i tre hela år och svarar ”mjau” på lärarens frågor – istället för att prata engelska.

<em>– Lärarna får inte bli irriterade över detta eftersom det betraktas som diskriminerande</em>, <a href="https://www.express.co.uk/news/uk/1782442/School-children-indentitfy-cats-horses-dinosaurs-moon" target="_blank" rel="noopener">hävdar</a> eleven och tillägger att klasskamraten ”känner sig väldigt diskriminerad” om man inte refererar till denne som katt.

Tidigare har såväl elevorganisationer som skolledningar gått ut och nekat till att barn identifierar sig som andra arter eller att detta skulle uppmuntras av personal.

<strong>Det har även rapporterats</strong> om att elever i brittiska skolor ”identifierar sig som katter och ägnar sig åt störande beteenden som att krypa runt på alla fyra och kräva kattlådor i toaletterna”, vilket främst avfärdats som "konservativ" ryktesspridning.

Safer Schools, en brittisk organisation som arbetar för att skydda elever, menar att föräldrar och lärare inte bör ”överreagera” eller ”håna” barn som är "furrys" – en subkultur där man antingen klär sig som eller identifierar sig som olika djur. Man medger samtidigt att det finns en risk för att dessa barn ”blir så uppslukade av en alternativ verklighet att de kopplar bort sitt vardagsliv”.

Tracy Shaw från organisationen Safe Schools Alliance anser däremot att ett barn som kommer till skolan och kräver att bli behandlad som ett djur bör betraktas som oroväckande och att skolan inte på något sätt bör uppmuntra detta.

<em>– Problemet är att lärare har en blind fläck när det gäller allt som har med identitet att göra, eftersom de är rädda för att göra fel. De tror att de är snälla genom att bekräfta dessa beteenden, men de är inte snälla, eftersom de sannolikt missar alla möjliga saker som pågår i det barnets liv</em>, säger Shaw.<em>
</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/vittnesmalen-brittiska-elever-identifierar-sig-som-hastar-och-katter/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Vikingarna tog sällskapsdjur med på sina resor</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/vikingarna-tog-med-sig-sallskapsdjur-pa-sina-resor/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kultur/vikingarna-tog-med-sig-sallskapsdjur-pa-sina-resor/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 19 Feb 2023 08:15:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[hästar]]></category>
		<category><![CDATA[hundar]]></category>
		<category><![CDATA[vikingar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=142925</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Skandinaviens vikingar tog med sällskapsdjur vid resor till Brittiska öarna, visar ny forskning. Både hundar och hästar har hittats vid vikingagravplatser i Storbritannien.</strong>

I Derbyshire finns en vikingagravplats som först upptäcktes 1855. Gravplatsen <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Heath_Wood_barrow_cemetery" target="_blank" rel="noopener">ligger</a> i skogsområdet Heath Wood och arkeologer tror att det kan vara en krigsbegravningsplats. Den är unik eftersom det är den enda skandinaviska kremationsplatsen på de Brittiska öarna. På platsen har man hittat 59 gravar och i dem finns också kremerade djur. Tidigare har man menat att <a href="https://nyadagbladet.se/kultur/tva-vikingasvard-hittade-i-vastmanland/" target="_blank" rel="noopener">vikingarna</a> stal djur från byar i Storbritannien när man anlände, men nya tester visar att djuren som begravts troligen var deras följeslagare.

I gravarna har man sedan tidigare funnit rester efter hästar och hundar. Även grisar har hittats men dessa kan ha tagits med som symboler snarare än som följeslagare. Forskning visar att djuren blivit kremerade på samma begravningsbål som människorna, vilket kan tyda på att djuren haft stor betydelse för vikingarna, säger doktorandforskaren Tessi Löffelmann från Durham University och Vrije Universiteit Bryssel till <a href="https://www.bbc.com/news/science-environment-64431142" target="_blank" rel="noopener">BBC</a>.

– <em>De behandlades mer som sällskapsdjur än bara för ekonomiska ändamål</em>, menar hon.

Forskarna har kommit fram till att djuren kom från Skandinavien genom att analysera deras benrester. Djuren har med andra ord rest med vikingarna från Skandinavien till Brittiska öarna, en resa som kunde ta flera veckor. Det här är det första vetenskapliga beviset att vikingarna transporterade hästar och andra djur till England på 800-talet.

– <em>Jag tycker att det är riktigt rörande och det tyder på att vi underskattar hur viktiga djuren var för vikingarna</em>, säger Löffelmann.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kultur/vikingarna-tog-med-sig-sallskapsdjur-pa-sina-resor/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Miljöbov? Fosforläckage i hästhagar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/fosforlackage-i-hasthagar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/fosforlackage-i-hasthagar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 03 Apr 2017 10:09:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[hästar]]></category>
		<category><![CDATA[jordbruk]]></category>
		<category><![CDATA[utsläpp]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=34584</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Hästhagar upptar en tiondel av Sveriges jordbruksmark och hästar är till skillnad mot kor ofta ute året runt.</strong>

Enligt forskning från Sveriges lantbruksuniversitet kan hästar tillföra 60 kilo fosfor per hektar, nästan tre gånger så mycket som lantbrukare får tillföra sina åkrar.

<em>– De flesta har absolut ingen aning om vad deras hästar släpper ut. Ska man lösa problemet är första steget att informera,</em> säger hästägaren Nadja Andréewitch, som nyligen gjorde ett examensarbete vid Mälardalens högskola om just fosforläckage i hästhagar.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/fosforlackage-i-hasthagar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Socker i foder ger sjukare hästar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/socker-i-foder-ger-sjukare-hastar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/socker-i-foder-ger-sjukare-hastar/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 07 Jan 2014 07:15:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[diabetes]]></category>
		<category><![CDATA[hästar]]></category>
		<category><![CDATA[högt blodtryck]]></category>
		<category><![CDATA[socker]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=14864</guid>

					<description><![CDATA[<strong><span style="line-height: 1.5em;">Hästar är djur som är vana att röra sig mycket och äta det som finns i naturen, men idag har det ändrats. Detta på grund av att hästfodret blivit allt onyttigare och att de ges för lite kondition.</span></strong>

Diagnoser som typ 2-diabetes och högt blodtryck kan leda till <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%A5ng_(sjukdom)" target="_blank" rel="noopener noreferrer">fång</a>, som är en allvarlig sjukdom som i värsta fall kan leda till att hästen måste avlivas.

Johan Bröjer, docent i hästmedicin vid Sveriges lantbruksuniversitet, anser att sockret som finns i hästarnas foder är den bakomliggande orsaken till trenden med allt fetare och ohälsosammare hästar.

<em>– Det här är en utveckling vi sett de senaste åren - en kombination av att vi blir bättre på att uppmärksamma detta och att vi sköter våra hästar fel. De får i sig för mycket socker via fodret, vilket vi ser hos flera djurslag,</em> säger han till TT.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/socker-i-foder-ger-sjukare-hastar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
