<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>handelskrig &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/handelskrig/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 08 Sep 2026 08:32:32 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>handelskrig &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Kanada inför tullar på upp till 50 procent mot USA</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/kanada-tullar-usa-50-procent/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 08 Sep 2026 08:32:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[handelskrig]]></category>
		<category><![CDATA[Kanada]]></category>
		<category><![CDATA[tullar]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239672</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kanada har infört strafftullar på mellan 15 och 50 procent på hundratals amerikanska varor. Tullarna trädde i kraft klockan 00.01 den 8 september och är satta för att matcha de amerikanska tullsatserna procent för procent.</strong>

Kanadas finansdepartement <a href="https://www.canada.ca/en/department-finance/news/2026/08/list-of-products-from-the-united-states-subject-to-counter-tariffs-effective-september-8-2026.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">uppger</a> att åtgärderna omfattar amerikanska varor till ett värde av 27,6 miljarder kanadensiska dollar. På listan finns stål, mejeriprodukter, vitvaror, jordbruksmaskiner, massa och papper samt elektronik.

På den högsta nivån, 50 procent, ligger bland annat vissa stål- och aluminiumprodukter, möbler och kläder. Varor med amerikanskt ursprung som redan var på väg till Kanada när tullarna började gälla undantas.

USA belade den 22 augusti kanadensiska varor för 27,6 miljarder kanadensiska dollar med 50-procentiga tullar. Den kanadensiska regeringen uppgav då att förhandlingarna avbrutits sedan USA lagt fram villkor som Kanada inte accepterade, och lovade att svara dollar för dollar och procentsats för procentsats.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kanada hotar stoppa el till USA efter Trumps tullar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/kanada-hotar-stoppa-el-till-usa-efter-trumps-tullar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 25 Aug 2026 07:33:54 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[handel]]></category>
		<category><![CDATA[handelskrig]]></category>
		<category><![CDATA[Kanada]]></category>
		<category><![CDATA[tullar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238441</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ontario hotar att stoppa exporten av el och kritiska mineraler till USA om president Donald Trump fortsätter att skärpa handelskriget mot Kanada. Utspelet kom efter nya 50-procentstullar och kan få särskilt stora följder i flera amerikanska gränsstater.</strong>

Ontarios premiärminister Doug Ford <a href="https://apnews.com/article/canada-trade-trump-ontario-53c4f83c8365c14b372b314396ae8179" target="_blank" rel="noopener nofollow">sade</a> till AP på måndagen att ”allt ligger på bordet” och att provinsen kan höja priserna eller helt stoppa elexporten. Enligt Ford försörjer Ontario omkring 1,5 miljoner amerikanska hem och företag med el.

— <em>Om han fortsätter att försöka montera ned vår tillverkningsindustri är det bäst att han har ett paket batterier</em>, sade Ford om Trump.

Kanada är USA:s största utländska elleverantör. Beroendet är begränsat sett till hela USA:s elförbrukning, men betydligt mer koncentrerat i gränsstater som New York, Michigan och Minnesota, där kanadensisk kraft är viktig under perioder med hög belastning.
<h3>Trump kräver att Kanada ”rättar in sig”</h3>
Trump svarade med ett personangrepp på Ford och hävdade i ett inlägg på Truth Social att Kanada länge har utnyttjat USA. Han krävde att landets ledare skulle ”rätta in sig i ledet” och hotade med följder som skulle bli ”mycket värre” än de tullar som redan införts, <a href="https://globalnews.ca/news/12032734/doug-ford-united-states-trade-war-comments/" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> Global News.

Ordkriget följde på att handelsförhandlingarna bröt samman i slutet av förra veckan. Trump har aviserat att tullarna på kanadensiska bilar, lastbilar, fordonsdelar och stål ska höjas till 50 procent den 1 januari 2027. Samtidigt har 50-procentstullar redan trätt i kraft på andra kanadensiska varor.

Kanadas premiärminister Mark Carney <a href="https://www.pm.gc.ca/en/news/speeches/2026/08/22/prime-minister-carney-delivers-remarks-canada-us-trade-negotiations" target="_blank" rel="noopener nofollow">sade</a> i ett tal att USA ”begärde för mycket och erbjöd för lite”. Regeringen har aviserat vedergällningstullar dollar för dollar, bland annat mot amerikanskt stål, mejerivaror, jordbruksmaskiner och elektronik.
<h3>Ontario har använt elvapnet tidigare</h3>
Ford har tidigare använt elektricitet som påtryckningsmedel. I mars 2025 lade Ontario en avgift på 25 procent på el som exporterades till Michigan, Minnesota och New York. Avgiften drogs senare tillbaka efter att Trump svarat med hot om högre tullar på kanadensiskt stål och aluminium.

Ford vill nu att Kanada överväger stegvis hårdare motåtgärder, även för olja, kaliumkarbonat och strategiska mineraler. Quebecs premiärminister Christine Fréchette har sagt att provinsen för närvarande inte följer Ontarios linje, men har inte uteslutit ett liknande steg om konflikten fortsätter att förvärras.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Trump hotar med biltullar mot EU på 25 procent</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/trump-hojer-biltullar-eu-25-procent/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 02 May 2026 08:26:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[handel]]></category>
		<category><![CDATA[handelskrig]]></category>
		<category><![CDATA[Josep Borrell]]></category>
		<category><![CDATA[tullar]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=229162</guid>

					<description><![CDATA[<strong>USA:s president Donald Trump aviserar höjda tullar på bilar och lastbilar tillverkade i EU. Tullarna ska enligt beskedet höjas från 15 till 25 procent, samtidigt som europeiska biltillverkare uppmanas att flytta produktionen till USA.</strong>

Trump <a href="https://apnews.com/article/trump-tariffs-eu-autos-trade-800e6ed469b73cd4c144edb65e40ba72" target="_blank" rel="noopener nofollow">motiverar</a> höjningen med att EU bryter mot den handelsuppgörelse som parterna enades om förra sommaren.

Beskedet innebär en ny upptrappning i handelskonflikten mellan Washington och Bryssel. Den tidigare uppgörelsen mellan USA och EU nåddes efter en kortare handelsstrid, men har ännu inte ratificerats fullt ut av unionen.
<h3>Avtalet sitter fast i EU:s beslutsprocess</h3>
EU-parlamentet röstade i slutet av mars för att föra avtalet vidare efter två tidigare förseningar. För att avtalet ska kunna genomföras fullt ut krävs ytterligare förhandlingar i den så kallade trilogen, där parlamentet, EU-kommissionen och medlemsländernas råd deltar.

Handelsuppgörelsen har kritiserats inom EU för att den anses ge Washington ett övertag. EU:s tidigare utrikeschef Josep Borrell har beskrivit avtalet som orättvist från början, eftersom USA behöll sina tullar medan EU sänkte sina.

Reaktionen från Bryssel blev omedelbar. Bernd Lange, ordförande i EU-parlamentets utskott för internationell handel, kritiserade USA:s agerande och öppnade för motåtgärder.

— <em>Så behandlar man inte nära partner. Nu kan vi bara svara med största tydlighet och fasthet, utifrån vår starka position</em>, sade Lange.

Lange preciserade inte vilka motåtgärder som kan bli aktuella.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Trump hotar att stänga av all handel med Spanien</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/trump-hotar-stanga-av-handel-spanien-iran/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 03 Mar 2026 21:45:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[handel]]></category>
		<category><![CDATA[handelskrig]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Spanien]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<category><![CDATA[Trump]]></category>
		<category><![CDATA[Tyskland]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=223117</guid>

					<description><![CDATA[<strong>WASHINGTON (Xinhua). USA:s president Donald Trump hotade på tisdagen att "stänga av all handel med Spanien" efter att landet nekat USA:s militär att använda spanska baser för attacker mot Iran, och lade till att han inte heller var nöjd med Storbritannien.</strong>

— <em>Vi kommer att stänga av all handel med Spanien. Vi vill inte ha något med Spanien att göra,</em> sade Trump till reportrar inför sitt möte med den tyske förbundskanslern Friedrich Merz i Ovala rummet.

— <em>För övrigt är jag inte heller nöjd med Storbritannien,</em> sade Trump.

— <em>Det är inte Winston Churchill vi har att göra med.</em>

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer sade i parlamentet på måndagen att Storbritannien inte ansluter sig till USA:s och Israels "offensiva attacker" mot Iran.

Merz sade till Trump i Ovala rummet på tisdagen att Tyskland hoppas att det pågående USA-israeliska kriget mot Iran ska ta slut så snart som möjligt.

Merz är den förste utländske ledaren som träffat Trump personligen sedan USA och Israel inledde en massiv militär kampanj mot Iran tidigt på lördagsmorgonen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tyska bolag pressas av kinesiska krav på affärshemligheter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/tyska-bolag-pressas-av-kinesiska-krav-pa-affarshemligheter/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 27 Oct 2025 10:09:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[handelskrig]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[Tyskland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=215844</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tyska företag rapporteras tvingade att överlämna känslig industriell information till Kina i utbyte mot tidsbegränsade licenser för leveranser av sällsynta jordartsmetaller. Kraven har väckt oro för Tysklands ekonomi och säkerhet.</strong>

Tysk industri har hamnat i ett svårt dilemma i spåren av Kinas växande dominans över produktionen av sällsynta jordartsmetaller, <a href="https://www.bloomberg.com/news/articles/2025-10-25/german-firms-hand-over-secrets-that-china-could-use-for-leverage" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterar</a> Bloomberg.

Sedan våren 2025 har Kina infört omfattande exportkontroller och kräver att företag som vill importera kritiska råvaror redovisar detaljerad information om sina verksamheter. Det kan röra sig om produktbilder, data om mineralanvändning, produktionsflöden, årsstatistik och framtidsprognoser samt kundlistor.

Detta har på kort tid blivit ett krav för att ens få tillfälliga importlicenser — licenser som ofta gäller i så kort tid som sex månader.

Kina dominerar idag en stor del av den globala raffineringen och bearbetningen av jordartsmetaller, vilket gör många europeiska ekonomier starkt beroende av kinesiska leveranser. Tysk industri kan sägas vara särskilt utsatt.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">China’s expansion of export controls to production facilities outside of China is a concern being discussed in Germany and at the EU level, a German Economic Ministry spokesperson said <a href="https://t.co/Tdc4NylaWM">https://t.co/Tdc4NylaWM</a></p>
— Bloomberg (@business) <a href="https://twitter.com/business/status/1976614825020022907?ref_src=twsrc%5Etfw">October 10, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Svåra avvägningar för tysk industri</h3>
De nya reglerna har redan tvingat flera mindre tillverkare att stänga ned, medan större aktörer nu står inför svåra avvägningar: avslöja känslig information och riskera konkurrensnackdelar eller riskera att mista tillgången till råvaror.

Handelsrelationerna har också komplicerats genom att Kina nu i licensansökningar ofta kräver affärsinformation om kundbaser och produktionskedjor. Analytiker varnar för att Kina genom sådan insamling kan kartlägga europeiska företags svagheter och använda dem som strategiska maktmedel.

Det europeiska beroendet av kinesiska leveranser gör bolagen sårbara för påtryckningar, och skapar en bredare oro för ekonomisk stabilitet och nationell suveränitet.

Under 2025 har EU och tyska branschorganisationer intensifierat påtryckningarna på Bryssel och Berlin att accelerera diversifieringen av leverantörskedjor och säkra alternativa råvarukällor.

Flera initiativ lanseras för att stärka gruvverksamhet och halvledarproduktion i Europa, men experter varnar för att vägen till oberoende är lång.

I slutändan illustrerar situationen hur Kinas kontroll över strategiska råvaror snabbt kan omvandlas till ett maktinstrument i globala handelsrelationer. För tyska företag innebär kraven en betydande osäkerhet kring affärshemligheter, konkurrenskraft och leveransstabilitet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kinesiske ekonomen: USA är en opålitlig förhandlingspartner</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/kinesiske-ekonomen-usa-ar-en-opalitlig-forhandlingspartner/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 15 Oct 2025 18:39:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[handelskrig]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[Wang Wen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=215111</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I en intervju med den amerikanske medieprofilen och journalisten Mario Nawfal ger den kinesiske ekonomiprofessorn Wang Wen en inblick i hur Kina ser på det pågående handelskriget med USA.</strong>

<strong>Professorn anser att USA provocerar Peking och att de kinesiska exportrestriktionerna på sällsynta jordartsmetaller är en legitim motåtgärd.</strong>

Wang Wen är professor i ekonomi vid Chongyang Institute vid Renmin University of China och beskrivs som en av Kinas ledande strateger och en nyckelperson i utformningen av Pekings ekonomiska världsbild. Mario Nawfal, som driver en inflytelserik kanal på X där han diskuterar geopolitik och ekonomi, genomförde intervjun för att ge sin publik förståelse för den kinesiska synen på tullkonflikten mellan stormakterna.

Nawfal, som betonar att han försöker vara opartisk, ville belysa hur samma händelser tolkas helt olika beroende på vilket perspektiv man utgår från.
<h3>Kinas dominans över sällsynta jordartsmetaller</h3>
Professor Wang inledde intervjun med att beskriva omfattningen av Kinas kontroll över världens tillgångar på sällsynta jordartsmetaller – kritiska komponenter i allt från smartphones till militär utrustning.

<em>— Kina kontrollerar 70 procent av den globala gruvdriften av sällsynta jordartsmetaller, 90 procent av separationen och bearbetningen, och 93 procent av magnettillverkningen</em>, förklarade han.

Wang jämförde Kinas position med ett scenario där ett land kontrollerar merparten av världens oljefält och alla raffinaderier samtidigt. Nawfal påpekade att Västvärlden litade på Kina och frivilligt lät landet bli ett tillverkningsnav och dominera denna marknad, trots att USA var ledande inom området under 1980-talet.
<h3>Handelskrigets utveckling</h3>
Den kinesiske ekonomen beskrev händelseförloppet för det senaste handelskriget, som tog sin fart den 1 februari 2025 när president Trump införde tullar på kinesiska varor med motiveringen att Kina inte gjorde tillräckligt för att stoppa fentanylexporten.

<em>— Sedan maj har vi haft förhandlingar mellan USA och Kina i Schweiz, Storbritannien, Sverige och Spanien. Särskilt i mitten av september gick förhandlingarna mycket smidigt. Vi diskuterade till och med TikTok-frågan</em>, berättade Wang.

Han förklarade att många kineser, och även amerikaner, trodde att handelskriget var över efter de framgångsrika samtalen.

<em>— Men till kinesernas förvåning genomförde den amerikanska regeringen en serie åtgärder mot Kina under de följande tre veckorna. Det gjorde kineserna mycket arga</em>, sa professorn.
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="560">
<p dir="ltr" lang="en">LEADING CHINESE ECONOMIST - “THE ERA OF AMERICAN DOMINANCE IS OVER”</p>
He is one of China’s leading strategists and a key voice shaping Beijing’s economic worldview.

Professor <a href="https://twitter.com/WangwenR?ref_src=twsrc%5Etfw">@WangwenR</a> explains China’s side of the new world order…

•⁠ ⁠Why China sees Trump’s 100%… <a href="https://t.co/WhYJOfFzJs">https://t.co/WhYJOfFzJs</a> <a href="https://t.co/JjkSu04QXw">pic.twitter.com/JjkSu04QXw</a>

— Mario Nawfal (@MarioNawfal) <a href="https://twitter.com/MarioNawfal/status/1978121117073039529?ref_src=twsrc%5Etfw">October 14, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>USA:s åtgärder i september</h3>
Ekonomen räknade upp en rad amerikanska åtgärder som Kina uppfattade som provokationer efter förhandlingarna i Spanien:

I mitten av september placerade USA:s handelsdepartement 34 kinesiska företag på en sanktionslista. I slutet av september införde USA särskilda hamnavgifter på fartyg som byggts och ägs av Kina. USA:s finansdepartement införde nya sanktioner mot över 100 kinesiska företag och individer. Den 9 oktober föreslog USA:s transportdepartement att kinesiska flygbolag skulle förbjudas att flyga över ryskt luftrum.

<em>— Med anledning av dessa små provokationer mot Kina tvingades Kina att införa exportkontroller på sällsynta jordartsmetaller och motåtgärder gällande frakt den 9 oktober för att skydda Kinas nationella intressen</em>, förklarade han.
<h3>Påverkar hela teknikindustrin</h3>
Den senaste regleringen som Kina införde i oktober 2025 går mycket längre än tidigare begränsningar. Den täcker inte bara själva mineralerna utan även separationsteknologi, tillverkningsprocesser för magnetmaterial och licensiering av immateriella rättigheter.

<em>— Den senaste regleringen ställer krav på licensiering även för utländska produkter som innehåller mer än 0,1 procent kinesiska sällsynta jordartsmetaller</em>, förklarade Wang.

Detta innebär i praktiken att vilket land eller företag som helst som använder dessa mineraler nu måste få kinesiskt godkännande innan de exporterar sina produkter vidare – en åtgärd som journalisten beskrev som "långväga kontroll" över hela teknikindustrin.

Trumps svar kom snabbt i form av 100-procentiga tullar på kinesiska varor.
<h3>Vem provocerar vem?</h3>
En central punkt i intervjun blev frågan om vem som egentligen provocerar vem. Intervjuaren menade att västvärlden litade på Kina och att landet gått för långt med sina senaste restriktioner.

Professorn höll inte med:

<em>— De senaste många åren är det inte Kina som proaktivt provocerar USA, utan snarare USA som saknar uppriktighet i förhandlingar.</em>

Han betonade att Kina fortfarande har många fler motåtgärder i beredskap om USA fortsätter att provocera.

<em>— Vi väntar bara och tittar på USA:s provokationer. Det är logiken.</em>
<h3>Fentanyl, valutamanipulation och IP-stöld</h3>
Journalisten tog upp amerikanska anklagelser mot Kina: otillräckliga insatser mot fentanylexport, valutamanipulation, industrisubventioner och stöld av immateriell egendom.

Wang Wen avfärdade argumenten:

<em>— Den logiken är så gammal. Det är ett 10 år gammalt narrativ.</em>

Angående fentanyl hävdade han att Kina har mycket strikt reglering och kontrollerar över 90 procent av denna export, men att amerikanska medier inte ser det.

När det gäller IP-stöld, alltså stöld av immateriella rättigheter som Kina anklagats för, frågade Wang Wen retoriskt:

<em>— Nuförtiden har Kina mycket avancerad teknologi, till och med mer avancerad än USA. Titta på elbilar, titta på robotik. Vi är mer avancerade. Vad kan vi stjäla? Varifrån kan vi stjäla?</em>

Gällande subventioner menade professorn att det är normal industripolitik som alla länder bedriver, inklusive EU, Japan och USA.
<h3>"Trump är som Gorbatjov"</h3>
Forskaren delade med sig av hur vissa kinesiska kollegor ser på Trumps ekonomiska politik:

<em>— Vissa kinesiska forskare ser Trumps politik som något som liknar Gorbatjovs politik i Sovjetunionen. Det är en chockterapipolitik.</em>

Han hävdade att Trumps "blinda" Kina-politik kommer att skada USA djupt och att IMF förutspår att Kinas ekonomi kommer att växa med 5 procent 2025, medan USA bara når 1 procent.
<h3>Kinas "av-amerikanisering" av handeln</h3>
En strategi som Wang Wen lyfte fram är hur Kina systematiskt minskat sitt beroende av USA:

<em>— Kinas handel med USA har minskat från 20 procent år 2018 till 9 procent i år av vår totala handel.</em>

Samtidigt har landet ökat sin handel med tillväxtmarknader. Under de första åtta månaderna i år ökade exporten till Asien med 10 procent, medan exporten till Afrika och Centralasien ökade med 25 respektive 40 procent.

<em>— Detta är Kinas mycket smarta av-amerikaniseringspolitik för utrikeshandel</em>, sa professorn.
<h3>Militär kapacitet och Taiwan</h3>
När journalisten Nawfal frågade om Kinas militära kapacitet, särskilt det faktum att landet kan bygga krigsfartyg 200 gånger snabbare än USA, och oron för en konflikt kring Taiwan, var svaret tydligt:

<em>— Kina försöker verkligen uppnå en fredlig återförening med Taiwan. Vi vill inte lära oss av Rysslands radikala politik.</em>

Strategen påpekade att Kina är unikt bland stora ekonomier genom att inte ha startat eller deltagit i något krig under de senaste 40 åren.

<em>— Men provocera inte Fastlandskina</em>, varnade han.
<h3>"Kina kommer att vara störst om 10 år"</h3>
På den avslutande frågan om var Kina och USA står om 10 år var svaret otvetydigt:

<em>— De flesta kineser tror att Kina om 10 år med säkerhet kommer att vara världens största ekonomi. År 2030 kommer kineserna att landa på månen. Kinas högteknologi kommer att vara mer oberoende.</em>

När journalisten följde upp med frågan om Kina kommer att vara mäktigare än USA, svarade Wang Wen:

<em>— Ja, kanske. Jag tror att det kanske blir så.</em>

Han tillade att de flesta kineser är angelägna om att se en återförening med Taiwan inom 10 år.

<em>— Vi befinner oss i en period av aldrig tidigare skådade förändringar. Mycket kommer att hända. Detta är en mycket intressant tid</em>, avslutade professorn.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kinas ekonomi växer snabbare än väntat trots handelskrig</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/kinas-ekonomi-vaxer-snabbare-an-vantat-trots-handelskrig/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 16 Jul 2025 08:30:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[handelskrig]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[Standard Chartered]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=209475</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Världens näst största ekonomi växte med 5,2 procent andra kvartalet och ligger på rätt kurs för att nå årets tillväxtmål. Export och investeringar driver tillväxten medan inhemsk efterfrågan förblir svag.</strong>

Kinas ekonomi växte med 5,2 procent under andra kvartalet jämfört med samma period förra året, vilket var något bättre än de 5,1 procent som ekonomer hade förutspått. Tillväxten innebär att landet ligger i fas för att nå sitt helårsmål på omkring 5 procent, trots pågående handelsspänningar med USA, skriver <a href="https://www.ft.com/content/a82856b1-2d55-4ce3-9c3d-5df6e4e66b39" target="_blank" rel="nofollow noopener">Financial Times</a>.
<h3>Export håller uppe tillväxten</h3>
Resultatet visar hur Kina lyckats hålla ekonomin på rätt kurs genom stark export och investeringar, även om efterfrågan på hemmamarknaden är svag. Industriproduktionen ökade med 6,8 procent i juni, betydligt mer än analytikernas prognos på 5,7 procent.

— <em>Tillverkning och högteknologiska industrier leder den industriella tillväxten, med framstående vinster inom exempelvis robotteknik, nya energifordon och utrustning</em>, säger Yuhan Zhang, chefsekonom vid The Conference Board's China Center.

Detaljhandeln växte däremot endast 4,8 procent i juni, vilket var lägre än väntat och en nedgång från föregående månads 6,5 procent.
<h3>Utmaningar väntar</h3>
Ekonomer varnar för att andra halvåret kan bli mer utmanande. Shuang Ding, chefsekonom för Kina vid Standard Chartered, pekar på att första halvårets tillväxt gynnats av att företag skyndat sig att exportera före eventuella amerikanska tullar.

— <em>Högre tullar kommer att påverka Kinas export negativt</em>, säger Ding.

Fastighetssektorn fortsätter att dra ned tillväxten, med nya bostadspriser som sjönk 3,7 procent jämfört med föregående år. Ekonomer oroar sig också för att överproduktion kombinerad med svag efterfrågan driver på deflationstryck.

— <em>Kina kommer troligen att behöva mer politisk stimulans samt strukturella reformer under andra halvåret för att stärka ekonomins prestanda och göra tillväxten mer balanserad</em>, säger Eswar Prasad, ekonomiprofessor vid Cornell University.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kina om nya USA-tullarna: &#8221;Ekonomisk mobbning kommer att slå tillbaka”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/kina-om-nya-usa-tullarna-ekonomisk-mobbning-kommer-sla-tillbaka/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 08 Apr 2025 11:42:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[handelskrig]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[Världshandelsorganisationen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=203884</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kina går hårt åt USA:s nyligen införda tullar, vilka innebär 34-procentiga avgifter på kinesiska varor och hot om ytterligare 50 procent om landet inte viker sig för amerikanska anspråk. Man betonar att USA:s tullar strider mot Världshandelsorganisationens (WTO) regler och hotar global stabilitet.</strong>

Som svar har Kina i sin tur infört motsvarande 34-procentiga tullar på amerikanska varor och lagt fram <a href="https://www.chinadaily.com.cn/a/202502/04/WS67a1bc55a310a2ab06eaa100.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">klagomål</a> till Världshandelsorganisationen WTO mot USA:s tullökningar. Dessutom har Kina förstärkt kontrollen över exporten av sällsynta jordartsmetaller – en avgörande hävstång i teknikindustrin, då USA får 70 procent av dessa material från Kina.

Handelskriget har redan orsakat kaos på världens finansmarknader. Över 10 biljoner dollar har raderats från aktiemarknaderna sedan tullarnas införande, och oljepriset har sjunkit till sin lägsta nivå på två år. Enligt analyser från Goldman Sachs ökar risken för amerikansk recession till 45 procent inom ett år, med hot om splittrade försörjningskedjor och högre priser för konsumenter.

https://twitter.com/ChineseEmbinUS/status/1909243694336581747
<h3>"Ekonomisk mobbning kommer att slå tillbaka”</h3>
Den kinesiska ambassaden i USA lyfter fram Ronald Reagans kommentar kring handelskrig. I ett <a href="http://se.china-embassy.gov.cn/eng/zgxw_0/202504/t20250406_11589042.htm" target="_blank" rel="nofollow noopener">uttalande</a> från Kinesiska ambassaden i Stockholm i helgen betonar man vidare att USA:s tullar utgör ett hot mot det multilaterala handelssystemet, vilka benämns som <em>”ensidig protektionism och ekonomisk mobbning”</em>. Ambassaden uppmanar internationell gemenskap att fördöma vad man beskriver som unilateralism och att skydda WTO-systemet, med hänvisning till att <em>”ekonomisk mobbning kommer till slut att slå tillbaka”</em>.

Man framhåller även att Kina, som världens näst största ekonomi, ämnar fortsätta att öppna sin marknad och dela utvecklingsmöjligheter med andra länder för ömsesidig nytta. I ett tydligt budskap till Europa, där EU:s export hotas av 20-procentiga tullar från USA, betonar man att <em>”det finns inga vinnare i tullkrig”</em> och att protektionism är <em>”en återvändsgränd”</em>.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Handelskriget i Nordamerika igång – Kanada och Mexiko svarar med motåtgärder</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/handelskriget-i-nordamerika-igang-kanada-och-mexiko-svarar-med-motatgarder/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/handelskriget-i-nordamerika-igang-kanada-och-mexiko-svarar-med-motatgarder/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 02 Feb 2025 12:13:12 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Claudia Sheinbaum]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[handelskrig]]></category>
		<category><![CDATA[Justin Trudeau]]></category>
		<category><![CDATA[Mexico]]></category>
		<category><![CDATA[tullar]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=199448</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Både Kanada och Mexiko har svarat på Donald Trumps nyligen införda tullar genom att själva införa 25-procentiga strafftullar på amerikanska varor. Beslutet togs under natten och markerar starten på ett handelskrig i regionen.</strong>

Kanadas premiärminister Justin Trudeau meddelade vid en pressträff att de kanadensiska motåtgärderna kommer att vara omfattande och inkludera vardagliga produkter som öl, vin, frukt, grönsaker och kläder. Enligt kanadensiska <a href="https://globalnews.ca/news/10992959/donald-trump-tariffs-canada-feb-1/" target="_blank" rel="noopener">Global News</a> betonade Trudeau att Kanada försökt undvika denna situation, men att landet nu tvingas agera.

Han uppmanade även kanadensare att stödja inhemska produkter och överväga att stanna kvar i landet för sina sommarlov.

<em>– Det kan innebära att du justerar dina sommarplaner och väljer att semestra här i Kanada</em>, tillade han.

<strong>Även Mexiko har svarat</strong> med strafftullar, enligt ett inlägg från president Claudia Sheinbaum på plattformen X. Ytterligare detaljer om de mexikanska tullarnas omfattning och utformning har dock inte offentliggjorts ännu.

Samtidigt har Kina, det tredje landet som Trump riktat tullar mot, skarpt kritiserat de amerikanska åtgärderna. I ett uttalande från det kinesiska handelsdepartementet framgår att landet planerar att anmäla USA till Världshandelsorganisationen (WTO) och vidta "motsvarande motåtgärder".

Kina menar att Trumps tioprocentiga tullar är orättvisa och strider mot internationella handelsregler.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/handelskriget-i-nordamerika-igang-kanada-och-mexiko-svarar-med-motatgarder/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kina inför strafftullar på amerikanska varor</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/kina-infor-strafftullar-pa-amerikanska-varor/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/kina-infor-strafftullar-pa-amerikanska-varor/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 04 Jul 2018 09:19:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[handel]]></category>
		<category><![CDATA[handelskrig]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=51935</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Enligt uppgifter ska Kina införa strafftullar på amerikanska varor från och med på fredag. Detta innebär i praktiken att USA och Kina ligger i handelskrig med varandra.
</strong>

USA meddelade tidigare att man ska införa strafftullar på importerade varor från Kina till ett värde av 34 miljarder dollar, motsvarande 300 miljarder kronor. De amerikanska strafftullarna ska träda ikraft den 6 juli, nu på fredag.

Nu svarar Kina med samma mynt. Från och med den 6 juli kommer varor värda 34 miljarder dollar i import från USA att omfattas av strafftullar. Detta enligt uppgifter till nyhetsbyrån <a href="https://www.reuters.com/article/us-usa-trade-china-tariffs/chinese-tariffs-on-u-s-goods-take-effect-from-midnight-beijing-time-july-6-source-idUSKBN1JU0MM" target="_blank" rel="noopener">Reuters</a>.

<strong>I och med tidsskillnaden</strong> mellan Peking och Washington DC kommer de kinesiska strafftullarna att tas i bruk 12 timmar före de amerikanska.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/kina-infor-strafftullar-pa-amerikanska-varor/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
