<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>hällristningar &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/hallristningar/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 16 Sep 2026 13:21:50 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>hällristningar &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Hällristningar slipades bort på lagskyddad plats</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/hallristningar-slipades-bort-hamrinsberget-umea/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 16 Sep 2026 13:21:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[arkeologi]]></category>
		<category><![CDATA[fornminnesbrott]]></category>
		<category><![CDATA[hällristningar]]></category>
		<category><![CDATA[Hamrinsberget]]></category>
		<category><![CDATA[kulturarv]]></category>
		<category><![CDATA[Polisen]]></category>
		<category><![CDATA[Umeå]]></category>
		<category><![CDATA[Västerbotten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=240739</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Hällristningar på Hamrinsberget i Umeå har slipats bort någon gång under sommaren. Polisen utreder grovt fornminnesbrott och saknar misstänkt – platsen har räknats som lagskyddad fornlämning sedan arkeologer 2017 identifierade en ristning som de trodde kunde vara uppemot 4 000 år gammal.</strong>

Anmälan kom in till polisen tisdagen den 15 september och gäller hällristningarna på Hamrinsberget, som ligger vid Blå vägen/Strombergs väg i Umeå. Hällristningarna har slipskador. Upptäckten gjordes i september, men exakt när själva skadan skedde är oklart. Enligt polisen har ristningarna förstörts någon gång under sommaren.

Ärendet rubriceras som grovt fornminnesbrott, och det finns i nuläget ingen misstänkt. Dagen efter anmälan gick polisen ut och bad allmänheten om hjälp med att ringa in tidpunkten.

"För att få en mer exakt brottstid uppmanas både personer som sett hällristningarna och personer som iakttagit de bortslipade hällristningarna under sommaren att höra av sig", <a href="https://polisen.se/aktuellt/hjalp-polisen/2026/september/grovt-fornminnesbrott-i-umea/" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> polisen.
<h3>Skyddad fornlämning sedan 2017</h3>
Det var 2017 som arkeologer vid Västerbottens museum med hjälp av 3D-fotografering kunde urskilja en förhistorisk hällristning på berget, en figur som de trodde kunde vara uppemot 4 000 år gammal. Liknande figurer brukar tolkas som solen eller månen. Efter fyndet räknades platsen som lagskyddad fornlämning, enligt Sveriges Radio, som rapporterade om upptäckten. Det var då den tredje platsen i Västerbottens län med förhistoriska hällristningar.

Ristningen var 2017 svår att se med blotta ögat, eftersom den låg på samma häll som modern graffiti och ristningar från senare tid. Hamrinsberget ligger i dag inklämt mellan Berghem och Norrlands universitetssjukhus. För 4 000 år sedan var platsen en ö på väg upp ur havets yta.

Att fyndet låg så tillgängligt för allmänheten var enligt arkeologen Erik Sandén både en tillgång och en risk. Redan 2017 fanns skador på hällen bara 15 centimeter från den gamla ristningen, och han varnade då för att eldning på berghällen kunde utplåna den. Han sade till skattefinansierade statskanalen SVT:

— <em>Jag skulle tro att om du eldar på den en gång så finns den inte mer.</em>

I samma intervju beskrev han också vad 3D-tekniken hade gett vid handen:

— <em>Nu har vi också insett att det finns en ristning som kanske är närmare 4000 år gammal här också.</em>

Polisen har ingen misstänkt i ärendet och söker nu både personer som sett hällristningarna under sommaren och personer som lagt märke till slipskadorna. Även den som har andra uppgifter om händelsen uppmanas höra av sig via polisen.se eller telefonnummer 114 14.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Norge slutar måla hällristningar röda</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/norge-slutar-mala-hallristningar-roda/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 16 Jun 2026 06:34:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[arkeologi]]></category>
		<category><![CDATA[hällristningar]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[NRK]]></category>
		<category><![CDATA[Tanum]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233412</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Norska kulturmiljövårdare slutar måla hällristningar röda och tar nu bort äldre färg på vissa platser. Målet är att ge besökare en mer autentisk bild av forntidens bergkonst – även om figurerna blir svårare att se.</strong>

Den röda färgen är inte ursprunglig, utan en modern pedagogisk metod som använts för att göra ristningarna tydligare för besökare. Nu ska gammal färg tas bort på utvalda fält, medan den på andra platser får blekna bort över tid, rapporterar <a href="https://www.nrk.no/ostfold/na-forsvinner-rodfargen_-na-ma-vi-laere-a-se-helleristningene-pa-nytt-1.17889010" target="_blank" rel="noopener nofollow">NRK</a>.

I Fredrikstad pågår ett pilotprojekt vid Gullskår på Begby, där norska kulturmiljömyndigheter testar hur färgen kan avlägsnas skonsamt och hur publiken reagerar när ristningarna inte längre är självförklarande.

Jone Kile-Vesik, arkeolog i Østfold fylkeskommune, säger till NRK att förändringen ställer större krav på besökarna.

— <em>Utan målningen är det inte längre självförklarande</em>, säger hon.
<h3>”Modern praxis”</h3>
Eva Walderhaug, fackdirektör med ansvar för bergkonst vid norska Riksantikvaren, framhåller att forskarna inte har belägg för att hällristningarna var målade under forntiden.

— <em>Vi har inget belägg för att säga att hällristningarna var målade i forntiden. Det är en modern praxis</em>, säger hon till NRK.

Enligt Walderhaug började traditionen med rödmålning i Sverige på 1930-talet för att göra hällristningar och runstenar mer synliga. Metoden blev vanlig i Skandinavien, men har länge varit omstridd bland internationella experter.

Färgen kan enligt norska kulturmiljömyndigheter skada berget på sikt, dölja detaljer och bidra till feltolkningar när moderna markeringar styr blicken mot fel linjer.

I Alta, där vissa ristningar är upp till 7 000 år gamla, har röd färg redan tagits bort från delar av världsarvsområdet. I Sverige är linjen mer blandad: vid Tanums världsarv målas vissa särskilt besökta fält fortfarande i för att styra besöksflöden och göra motiven tillgängliga.
<h3>Nya sätt att visa ristningarna</h3>
I Norge testas nu i stället metoder som kvällsbelysning, skonsam rengöring, nya skyltar och digitala 3D-modeller för att hjälpa besökarna att upptäcka figurerna utan modern färg.

— <em>Det kräver helt enkelt en upplysningskampanj för att förändra människors förväntningar. Man måste arbeta lite mer för upplevelsen nu, men i gengäld tror jag att den blir ännu bättre</em>, säger Kile-Vesik.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tanums världsarv firar 30 år med bronsåldersfestival</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/tanums-varldsarv-firar-30-ar-med-bronsaldersfestival/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kultur/tanums-varldsarv-firar-30-ar-med-bronsaldersfestival/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 16 Aug 2024 05:06:48 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[hällristningar]]></category>
		<category><![CDATA[Tanum]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=186522</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det är 30 år sedan hällristningarna i Tanum utsågs till världsarv på Unescos lista, något Vitlycke museum nu firar genom att anordna en bronsåldersfestival.</strong>

Festivalen kommer att bjuda på en rad aktiviteter för hela familjen med bland annat pilbågsskytte, guidade turer och att prova på täljsten. Samtidigt kommer Bronsåldersgården, en rekonstruktion av två långhus från äldre respektive yngre bronsålder, att väckas till liv med personer som kommer att vara klädda och leva som på bronsålderstid. Där kommer man exempelvis att kunna få se tidstypiska hantverk med bland annat bärnsten, läder och flinta.

– <em>Jag hoppas att fler får upp ögonen för tidsperioden, vi har en uppsjö av roliga aktiviteter för hela familjen. För den redan invigde finns också många tillfällen att nörda ner sig ordentligt i alla aspekter av livet under bronsåldern,</em> säger Emma Backelin, museipedagog och programproducent på Vitlycke museum, till <a href="https://vgrfokus.se/2024/08/varldsarvet-i-tanum-fyller-30-ar-firas-med-bronsaldersfestival/" target="_blank" rel="nofollow noopener">VGRfokus</a>.

Vidare kommer dansk-kanadensiske tatueraren Colin Dale, som är känd för sina historiska motiv, att medverka på festivalen. Museets experter kommer även att berätta mer om hällristningarna och hur de knackades ut, och det kommer att finnas en hantverksmarknad och en modevisning där personal från museet och festivaldeltagare får visa upp bronsålderskläder.

– <em>Ett enormt arbete och hantverksskicklighet ligger bakom plaggen, så att få se dem visas upp i all sin prakt kommer att bli superkul!</em> säger Backelin.

Festivalaktiviteterna kommer att hållas på engelska, eftersom man förväntar sig gäster från andra delar av Europa. Däremot är man välkommen att ställa frågor på svenska. Festivalen kommer att pågå 20–25 augusti och museets öppettider är 10.00–17.00.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kultur/tanums-varldsarv-firar-30-ar-med-bronsaldersfestival/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sveriges världsunika hällristningar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/sveriges-varldsunika-hallristningar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kultur/sveriges-varldsunika-hallristningar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 13 Apr 2024 10:15:02 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[hällristningar]]></category>
		<category><![CDATA[kulturarv]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=152443</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Släbroristningarna skiljer sig markant från andra hällristningar med sina ytterst ovanliga motiv. De så kallade ramfigurerna består av tredimensionella ringar eller fyrkanter med punkter eller streck som man än idag inte lyckats uttyda.
</strong>

<hr />

<em>Denna artikel publicerades ursprungligen den 22 juni 2023.</em>

<hr />

Så sent som 1984 <a href="https://www.sormlandsmuseum.se/utforska/hallristningar/mysteriet-i-slabroparken/artikel/" target="_blank" rel="noopener">upptäckte</a> man de så kallade Släbroristningarna i utkanten av Nyköping i Sörmland. I det som blivit känt som Släbroparken finns 434 figurer och 262 skålgropar utspridda på fem berghällar.

Hällristningar är inte ovanliga i Sverige, utan finns i varje län. Dessa hällristningar är dock unika, inte bara för Sverige, utan även i resten av världen.

Vanligtvis brukar ristningar nämligen avbilda exempelvis skepp, människor, djur och fotsulor, ett mönster som Släbroristningarna inte följer. De flesta figurerna består av en ram, som är en ring eller kvadrat, med ett mönster inuti som består av antingen punkter eller linjer. Flera av de så kallade ramfigurerna är tredimensionella och har knackats in på en yta som först har bearbetats för att passa till formen. Några figurer har även detaljer som påminner om kroppsdelar och huvuden som ser ut som en person med uppåtsträckta armar. På hällarna i parken finns också skålgropar och hjulkors, men inga avbildningar av skepp, djur eller vapen.

Det är oklart hur gamla motiven är, men man tror att de kan vara äldre än de vanligare förekommande hällristningarna och kan ha skapats för omkring 4 000 år sedan. De flesta hällristningar brukar dateras till bronsåldern, det vill säga för omkring 3 000 år sedan. Det finns dock teorier om att de skulle vara från järnåldern, med andra ord yngre.

Vad figurerna vill säga är fortfarande oklart. Det finns flera teorier, och en hypotes är att det skulle kunna vara någon form av kalender, men den teorin har inte kunnat styrkas.

[caption id="attachment_152455" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/06/Slabro-hallristningar.jpg" target="_blank" rel="noopener"><img class="wp-image-152455 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/06/Slabro-hallristningar.jpg" alt="" width="1170" height="600" /></a> Foto: Sören Eriksson/CC BY-SA 3.0[/caption]

<strong>En annan teori</strong> är att ristningarna är avbildningar av människors inre, snarare än deras yttre som ofta annars är fallet. Figurerna för även tankarna till någon sorts "byggsats" där man skulle kunna tänka sig att olika kombinationer av ett antal förutbestämda delar används. Genom att därmed lägga till eller ta bort olika delar kunde dåtidens människor avbilda olika aspekter av människans väsen, lyder teorin.

En annan teori är att ”människorna” ifråga är någon form av ledartyp eller någon typ av spirituell shaman. Ett annat alternativ är att de föreställer någon form av gudomliga motiv.

Ristningarna går att se i Släbroparken i Oppeby som ligger i utkanten av Nyköping.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kultur/sveriges-varldsunika-hallristningar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Hällristningar samlas i databas</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/hallristningar-samlas-i-databas/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kultur/hallristningar-samlas-i-databas/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 03 Sep 2023 07:07:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[hällristningar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=158337</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sveriges alla kända hällristningar ska nu samlas i en ny databas. Över 26 000 digitaliserade dokument har samlats för att bli mer tillgängliga för både forskare och allmänhet.</strong>

Hällristningar finns i samtliga län i Sverige och har i de flesta fall daterats till att vara omkring 3000 år gamla. Sverige har också de världsunika så kallade <a href="https://nyadagbladet.se/kultur/sveriges-varldsunika-hallristningar/" target="_blank" rel="noopener">Släbroristningarna</a>, som skiljer sig markant från vanliga hällristningar i mönster och former. Forskare tror också att de kan vara upp till 1000 år äldre än de flesta andra ristningar.

Dokumentation av hällristningar i Sverige har pågått sedan 1600-talet och från 2007 har Svenskt Hällristnings Forsknings Arkiv (SHFA) samlat dokumentationen i en digital databas.

Nu har SHFA <a href="https://www.gu.se/nyheter/hallristningar-unikt-svenskt-kulturarv-blir-tillgangligt-i-databas" target="_blank" rel="nofollow noopener">tillsammans</a> med Göteborgs forskningsinfrastruktur för digital humaniora (GRIDH) vid Göteborgs universitet utvecklat databasen och samlat mer än 26 000 digitaliserade dokument av hällristningar.
<h3>"De skandinaviska hällristningarna är världskända"</h3>
I databasen finns kopplingar till Fornsök och även Riksantikvarieämbetets söktjänst över alla kända registrerade fornlämningar i Sverige. Det ska finnas högupplösta bilder, sökfunktioner med karta och fler avancerade sökfunktioner.

Främst innehåller den öppna databasen hällristningar från Sverige, men det kommer även att finnas ristningar från andra länder.

– <em>De skandinaviska hällristningarna är världskända och den nya databasen gör det lättare för forskare och en intresserad allmänhet att ta del av materialet</em>, säger Siska Humlesjö, projektassistent vid Göteborgs universitet.

<a href="https://shfa.dh.gu.se/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Databasen</a> testas just nu och kommer att fortsätta utvecklas under hösten. Bland annat kommer det att finnas 3D-modeller av hällristningar.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kultur/hallristningar-samlas-i-databas/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>3 000 år gammal hällristning hittad i Halland</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/3-000-ar-gammal-hallristning-hittad-i-halland/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/3-000-ar-gammal-hallristning-hittad-i-halland/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 02 May 2018 18:24:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[hällristningar]]></category>
		<category><![CDATA[Rävinge]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=49993</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I veckan gjordes ett helt nytt hällristningsfynd i Rävinge, strax norr om Halmstad. Två experter hittade en ristning av ett skepp.</strong>

Två experter på hällristningar var i veckan i Halland för att inventera kända ristningar. Av en slump så hittades då en helt ny ristning - av ett skepp eller en båt. Den är unik i sitt slag då det är den första kända båthällristningen på fast stenhäll i Halland.

– Fyndet säger oss att ristningen verkligen gjorts exakt på denna plats, den har inte flyttats hit och vi kan dra slutsatsen att platsen måste varit speciell för dåtidens invånare, säger Jenny Nord, antikvarie och arkeolog på länsstyrelsen i Halland, till <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/3-000-ar-gammal-bat-hittad?cmpid=del%3Afb%3A20180429%3A3-000-ar-gammal-bat-hittad%3Anyh%3Alp" target="_blank" rel="noopener">SVT</a>.

<strong>Hällristningar av båtar och skepp</strong> var vanliga under bronsåldern, framförallt i Bohuslän.

I sommar fortsätter experterna med sin inventering och en rapport är att vänta i höst.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/3-000-ar-gammal-hallristning-hittad-i-halland/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
