Gustav Vasa – Nya Dagbladet

Sverige firar 500 år sedan segern i självständighetskriget

Isac Boman — Sat, 06 Jun 2026 05:00:00 +0000

Den 6 juni 1523 valdes Gustav Eriksson (Vasa) till kung av riksdagen i Strängnäs. Händelsen markerade slutet på ett svenskt befrielsekrig - och även på den så kallade Kalmarunionen som hade bildats 126 år tidigare. Initialt var Kalmarunionen en gemensam uppgörelse mellan Sverige, Norge och Danmark, där de tre länderna skulle styras av en gemensam monark. Missnöjet med unionen växte dock i Sverige, och genom flera olika uppror försökte man med blandad framgång bryta sig loss ur unionen för att kunna välja egna självständiga kungar eller riksföreståndare - framom att lyda under härskare av dansk eller tysk härkomst. Svenskarna vägrade framförallt erkänna den danske Kristian II som kung av Sverige. I januari 1520 inledde Kristian därför en invasion av Sverige med tyska och danska trupper för att återerövra landet från den svenske riksföreståndaren Sten Sture den yngre och hans allierade. Kristians trupper och Sten Stures bondehär möttes vid Åsundens is utanför Ulricehamn, där den svenska hären förlorade och Sten Sture skadades svårt och avled snart därefter. Utan ledare kapitulerade snart Stockholm och andra svenska bastioner. Med hjälp av sina utländska soldater och hot om mer våld blev Kristian krönt till svensk kung i november 1520.

Stockholms blodbad

Kristian II var dock inte av den förlåtande personlighetstypen. Efter en tre dagar lång kröningsfest valde han och hans rådgivare att ta tillfället i akt att avrätta sina politiska motståndare. Stora delar av den svenska aristokratin togs av daga i vad som för eftervärlden blivit känt som ”Stockholms blodbad”. [caption id="attachment_151701" align="alignnone" width="640"] Stockholms blodbad, avbildning från 1676.[/caption] Man bedömer att uppemot 100 personer avrättades mellan den 7 och 9 november. En av dessa var Gustav Vasas far – riksrådet och riddaren Erik Johansson (Vasa). Adelsmän halshöggs, borgmästare och rådmän hängdes och Sten Sture själv grävdes upp från sin grav och kastades på ett likbål i syfte att skända den unge riksföreståndaren. Efter massakern kom den danske kungen i Sverige att bli känd som "Kristian Tyrann". Gustav Vasa var själv inte på plats vid blodbadet. Han hade tagits som gisslan av danskarna redan 1518, efter slaget vid Brännkyrka, men hade året senare lyckats fly till tyska Lübeck. Han var efterlyst av danskarna och återkom inte till Sverige förrän i maj 1520, där han höll sig gömd hos sympatisörer. Vid sidan av hans far avrättades även två av hans morbröder och flera andra släktingar vid Stockholms blodbad, samtidigt som hans kvinnliga familj och släktingar fängslats i Köpenhamn och alla egendomar konfiskerats av Kristian. Eftersom Kristians motståndare avrättats fanns inte heller någon självklar ledare för att organisera ett fortsatt motstånd mot danskarna. Gustav Vasa hade dock bestämt sig för att ta saken i egna händer.

Gustav Vasa bygger en motståndsrörelse

Gustav Vasa inledde ett projekt att söka stöd av dalkarlarna. Dessa hade en lång historia av frihetskamp bakom sig och hedrade minnet av Engelbrekt Engelbrektsson som på 1430-talet genomfört ett uppror mot Kalmarunionens styre som tillfälligt pressade danska styrkor ut ur Sverige. Initialt ska dalkarlarna har varit mycket skeptiskt inställda till att ställa upp. När sändebud kom som berättade om kung Kristians agerande vid Stockholms blodbad, hur Sten Stures kropp skymfats och andra illdåd begåtts, ska man dock ha kommit på andra tankar. Till slut valde man att ställa sig bakom den unge Gustav som sin hövitsman. Man tilldelade honom en personlig livvakt på 16 man – vilket blev prototypen till Svea Livgarde. [caption id="attachment_151704" align="alignnone" width="516"] Avbildning av Gustav Vasa på Livrustkammaren, Stockholm.[/caption] Efter att inledningsvis ha intagit Falun och där tillfångatagit den danske fogden, fick motståndsrörelsen stöd från fler svenska landsändar och upprorshären växte i mantal. Även Gävle gick över till Gustav och ett antal svenska adelsmän, förbittrade över att deras släktingar avrättats i Stockholm, valde att ansluta sig till kampen mot det danska styret. Det största slaget vid Brunnbäcks färja utanför Avesta i Dalarna blev också en betydande svensk seger. Denna innebar att kung Kristian nu definitivt insåg att det svenska motståndet inte alls hade krossats i samband med blodbadet i Stockholm och att läget för hans styre nu var mycket allvarligt. Danskarna stärkte sin militära närvaro i ett försök att krossa upprorshären. Gustav Vasa fortsatte dock att göra framsteg och Västerås intogs, även om den danskvänliga styrkan på slottet inte gav upp förrän i januari 1522. Överlag var det mycket besvärligt för bondearmén att inta borgar och slott. I april 1521 hade Gustav Vasas full kontroll i Dalarna och hade stöd av Gästrikland, Västmanland och Närke. I augusti samma år erkändes han som Sveriges hövitsman och riksföreståndare i Vadstena – samtidigt som Kristians marionettregering flydde från Sverige. Kristian hade dock fortsatt stöd av adelsmän i Östergötland, Sörmland och Uppland - och de viktigaste svenska borgarna och slotten var fortfarande under dansk kontroll. För att erövra dessa köpte den svenska motståndsrörelsen in krigsskepp, kanoner och legosoldater från Lübeck och tack vare detta kunde man besegra en dansk flotta utanför Stockholm i november 1522.

Kung Gustav

1523 var det egentligen bara Stockholm och den då mycket viktiga staden Kalmar som fortfarande var under dansk kontroll. Kalmar intogs till slut den 27 maj. Gustav Vasa kröntes redan den 6 juni till Sveriges konung i Strängnäs, men det dröjde till 17 juni innan Stockholm kapitulerade. Kort därefter föll de sista danskkontrollerade borgarna i den finska delen av riket och Sverige var under definitiv svensk kontroll igen. [caption id="attachment_151700" align="alignnone" width="640"] Gustav Vasas intåg i Stockholm, av Carl Larsson.[/caption] Det dröjde till augusti 1524 innan Gustav Vasa och den i Danmark då avsatte kung Kristians efterträdare Fredrik I undertecknade fredsfördraget som kom att bli det formella slutet för kriget mellan de skandinaviska länderna. Det bestämdes då bland annat att Blekinge, Skåne och Gotland skulle förbli danska, att alla fångar på båda sidor skulle friges och att Sverige och Danmark förband sig att fortsättningsvis leva i fred som goda grannar. De historieintresserade är förstås väl medvetna om att verkligheten så småningom skulle komma att bli en annan.

En milstolpe i Sveriges historia

Gustav Vasas kröning till Sveriges konung den 6 juni är förstås särskilt symboliskt i kontexten av ett Sverige som vid tillfället i praktiken var ockuperat av en utländsk makt, som genom massmord och vapenmakt hade tagit kontrollen över landet. Gustav Vasa kom i historiens krönikor att bli en omstridd regent, men hans betydelse för Sverige och inverkan på svensk historia går knappast att underskatta. [caption id="attachment_151698" align="alignnone" width="640"] Gustav Vasas och hans drottningars grav i Uppsala domkyrka. Foto: Adville/CC BY-SA 3.0[/caption] Under kung Gustav övergav Sverige katolicismen till förmån för protestantismen och riket blev även en tydlig arvsmonarki som efterhand formades till en mer modern och centraliserad nationalstat. Under hans barnbarn Gustav II Adolf kom Sverige sedermera att bli ett av de mest inflytelserika länderna i Europa under den historiska epok som i Sverige skulle bli känd som "stormaktstiden", där Sverige kom att påverka den politiska och religiösa maktbalansen även på den europeiska kontinenten.

Artikeln publicerades ursprungligen i Nya Dagbladet den 6 juni 2023.

Danmark uppdaterar riksvapen – tar bort anspråk på Sverige

Isac Boman — Mon, 06 Jan 2025 09:34:58 +0000

Det danska kungahuset har fattat beslut om att plocka bort den svenska symbolen Tre kronor från landets kungavapen – någonting som Gustav Vasa krävde redan för 500 år sedan. – Det här är ett av de största grälen i skandinavisk historia och det har fått blodiga konsekvenser, konstaterar historieprofessorn Dick Harrison. – Det här har man grälat om sedan 1500-talet… Tiotusentals människor har dött och nu bara stryker danskarna det här. Det är en stor historisk ironi, förklarar han i Bonniertidningen Expressen. Danmark började använda Tre Kronor som symbol redan under Kalmarunionen (1397-1521), och efter att Sverige med Gustav Vasa i spetsen genom självständighetskriget bröt sig fria från det utländska styret fortsatte de danska monarkerna ändå ha kvar symbolen på sitt vapen och göra anspråk på Sverige. Gustav Vasa krävde vid upprepade tillfällen att danskarna skulle ta bort den svenska symbolen, men fick inget gehör för sina krav. – De danska kungarna vägrade detta, och det ligger till grund för två av de blodigaste krigen i vår historia, det Nordiska sjuårskriget och Kalmarkriget, fortsätter historikern.

"Inte längre relevant"

Sverige förlorade Kalmarkriget och i samband med detta undertecknades också ett avtal som gav danskarna rätten att behålla den svenska symbolen på sitt vapen - och det har man också gjort fram tills nu. Danmarks kungahus vill inte kommentera beslutet närmare, men skriver att ”vapenskölden med de tre kronorna har tagits bort eftersom den inte längre är aktuell och därför inte längre är relevant”. Trots att beslutet är historiskt och ländernas ledare grälat om symbolen i flera sekler tror Dick Harrisson inte att förändringen kommer att uppmärksammas särskilt stort av det svenska kungahuset. – Förmodligen så reagerar man inte. Vi har ju varit kompisar i hundratals år. Men hade det här varit på 1500-talet eller 1600-talet så hade det varit fester i dagarna tio. Man hade stoppat världen, ceremonier och allt. Nya Dagbladet har tidigare skrivit om det svenska befrielsekriget och uppmärksammat hur det den 6 juni 2023 var 500 år sedan Gustav Vasa och hans allierade störtade Kristian II:s styre och åter gjorde Sverige till en självständig nation.

Norsk seger i Vasaloppet

Osignerad — Sun, 02 Mar 2014 12:06:33 +0000

John Kristian Dahl, det är namnet på den norrman som vann 2014 års upplaga av det klassiska Vasaloppet. Det blev också norskt silver, medan bästa svensk kom på tredjeplats. Totalt hade över 15 000 åkare pallrat sig till starten av det 90:e Vasaloppet som på sedvanligt vis åktes med skidor mellan Sälen och Mora, en sträcka på nio mil. Fyra timmar, 14 minuter och 33 sekunder efter starten fick norrmannen John Kristian Dahl känna segerns sötma efter en jämn spurtfinal. Landsmannen Johan Kjölstad kom tvåa och svensken Jörgen Brink kom trea. – Det är helt otroligt att det skulle hålla, säger Dahl till SVT efter loppet. Vasaloppet har genomförts hela 90 gånger sedan 1922. Det genomförs till den svenske kungen och landsfadern Gustav Vasas minne. Sägnerna om hur Gustav Vasa flydde mot Norge år 1521 efter att ha blivit misstrodd av folket ligger till grund för loppet. Efter att folket ångrat sig skickade man därför ut de två snabbaste skidlöparna, Lars Jakobsson och Engelbrekt Jonsson, från Mora för att åka och hämta tillbaka Vasa. De kom ikapp Gustav Vasa vid Sälen – dock åks Vasaloppet från Sälen till Mora, inte som det står skrivet i historieböckerna.

Wasa, Linné och 700 miljoner försvinner när Riksbanken byter våra sedlar

Osignerad — Fri, 25 Jan 2013 14:05:53 +0000

Sedel- och myntbytet blir det största i Sverige historia. Bytet väntas i slutändan kosta konsumenterna minst 700 miljoner kronor. Det finns idag cirka 100 miljarder kronor i kontanter i Sverige. – 100 miljarder ska in på kort tid, och det är till handeln pengarna kommer. Det är inte lätt att hitta en bank som vill ta hand om dem, och om den gör det, ställer de frågor var pengarna kommer ifrån, säger Bengt Nilervall på Svensk Handel. Tidsplan Riksbankens direktion har, efter samråd med aktörerna på kontantmarknaden, beslutat om en tidplan för introduktionen av Sveriges nya sedlar och mynt. Introduktionen sker i två etapper. Samtidigt kompletteras den nuvarande sedel- och myntserien med en 2-krona och en 200-kronorssedel. I oktober 2015 startar introduktionen av Sveriges nya sedlar och mynt. Först ut är 20-, 50-, 200-och 1000-kronorssedlarna, som släpps i oktober 2015. Ett år senare, i oktober 2016 släpps de nya 100- och 500-kronorssedlarna och de nya mynten, 1-, 2- och 5-kronan. [caption id="attachment_2226" align="aligncenter" width="450"] Tidsplan för sedel- och myntbytet. Klicka för att se full storlek. Grafik: Riksbanken[/caption] Säkerhetsdetaljer Alla sedlar får en ny säkerhetsdetalj som kallas ”Spark”. Det är en tredimensionell färgrörelse i trycket som bildas med hjälp av speciella pigment i färgen. Rörelsen syns när sedeln vinklas. Kostnad och motiv Antalet förfalskade sedlar som påträffats i handeln har minskat drastiskt och under 2011 påträffades endast 562 stycken sedlar. Trots detta kommer bytet genomföras med en uppskattad slutkostnad för konsumenterna på minst 700 miljoner kronor. Formgivning Formgivaren av de nya sedlarna, Göran Österlund, tycker att det är något speciellt med sedlar, men säger också att det kan vara sista gången som våra sedlar alls speglar vår nation med tanke på dagens utveckling. Se intervju med formgivaren bakom Sveriges nya sedlar:

Bakgrunden till bytet och samtliga beslut finns att läsa här.