Gunnar Strömmer – Nya Dagbladet

SD försvarar fortsatt Palantir-användning: ”Vi har förtroende”

Markus Andersson — Mon, 31 Aug 2026 10:34:09 +0000

Sverigedemokraterna motsätter sig krav på att svenska myndigheter ska sluta köpa system från Palantir. Partiet säger sig ha förtroende för att användningen följer lagar och säkerhetskrav – trots att det är hemligt vilka myndigheter som anlitar den amerikanska övervakningsjätten och vad avtalen omfattar. Palantir uppger att bolaget arbetar med en ”handfull statliga myndigheter” i Sverige. Försvarsmakten är en bekräftad kund, medan Breakit i augusti skrev att även Polismyndigheten använder företagets teknik. Polisen har inte velat berätta hur systemet används. Bolagets Sverigechef Anders Fridén hävdar att kunderna själva äger och kontrollerar sin information. Om Palantir skulle ta del av uppgifterna utan tillstånd vore det enligt honom ett ”väldigt grovt kontraktsbrott”. Vilka övriga myndigheter som har avtal med företaget är fortfarande sekretessbelagt. Den bristande insynen har gjort Palantirs svenska expansion till en politisk stridsfråga. När Svenska Dagbladet frågade riksdagspartierna om deras hållning krävde flera av dem stopp eller utfasning, medan SD valde att försvara den nuvarande ordningen.

SD vill tillåta fortsatta inköp

Centerpartiet vill stoppa nya inköp, kartlägga de befintliga avtalen och därefter avveckla beroendet av Palantir. Miljöpartiet vill ersätta systemen med svenska eller europeiska alternativ. Vänsterpartiet kräver att varje avtal prövas separat med hänsyn till bland annat rättssäkerhet, insyn och diskrimineringsrisker. Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill däremot låta myndigheterna fortsätta köpa Palantirs system och anser att ingångna avtal ska hållas. Moderaterna och Socialdemokraterna kräver inte heller någon utfasning, utan hänvisar till de upphandlande myndigheternas bedömningar. ”Vi har förtroende för att användningen sker inom ramen för gällande lagstiftning och säkerhetskrav”, skriver SD till Svenska Dagbladet. Liberalernas försvarspolitiska talesperson Gulan Avci varnar samtidigt för att det vore ”oansvarigt” att snabbt göra sig av med tekniken. SD:s svar berör inte hur partiet ser på det långsiktiga beroendet av en utländsk leverantör eller på att allmänheten saknar insyn i avtalen.

Regeringen hänvisar till myndigheterna

Frågan har tidigare nått riksdagen. I en interpellationsdebatt i februari pressade Petter Löberg (S) justitieminister Gunnar Strömmer (M) om rättssäkerhet, insyn och risken att Sverige blir tekniskt beroende av Palantir. Strömmer svarade att Polismyndigheten själv avgör vilka it-tjänster som ska upphandlas. Han hänvisade till brottsdatalagen, intern och extern tillsyn samt ett ”fullt förtroende” för att myndigheternas behandling av personuppgifter följer regelverket. Löberg invände att Palantirs system innebär en förändring som gamla kontrollmekanismer inte självklart är anpassade för. Han beskrev lösningarna som slutna system där det är svårt att granska hur stora datamängder analyseras och varnade för ett långsiktigt beroende av en politiskt orienterad amerikansk techjätte. Justitieministern kallade tekniken ”etiskt neutral” och menade att det avgörande är vem som använder den, vilka regler som gäller och hur överträdelser kan granskas. Han medgav samtidigt att Europas digitala suveränitet och beroendet av utländska moln- och tekniktjänster är en seriös fråga.

Från underrättelsetjänster till målsystem

Palantir grundades 2003 av bland andra globalisten Peter Thiel. CIA:s riskkapitalfond In-Q-Tel blev tidigt investerare, och företaget har därefter vuxit till en central leverantör för amerikanska underrättelsetjänster, polis och försvar. NyD har tidigare granskat Palantirs Maven Smart System, som samlar underrättelser, sensorinformation och målspårning i ett militärt arbetsflöde. Företaget har också ett strategiskt samarbete med Israels försvarsministerium för krigsrelaterade uppdrag. En FN-rapportör skrev 2025 att det finns rimliga skäl att anta att Palantir har levererat automatiserad prediktiv teknik som använts för beslut och målframtagning på slagfältet. Palantir har tillbakavisat påståenden om att bolagets teknik används för att rikta angrepp mot civila. Samtidigt fortsätter bolaget att expandera i den svenska statsapparaten. SD:s besked innebär att partiet inte vill lägga några politiska hinder i vägen för fortsatta inköp, utan lämnar bedömningen till myndigheter vars avtal och system i stor utsträckning är undandragna offentlig insyn.

Moderaterna vill könsgradera mord – livstid som norm för femicid

Jan Sundstedt — Tue, 18 Aug 2026 10:20:41 +0000

Moderaterna vill införa femicid som en egen brottsrubricering när en kvinna mördas mot bakgrund av vad justitieminister Gunnar Strömmer kallar kvinnohat. Livstids fängelse ska då vara utgångspunkten, trots att mord redan kan ge samma straff.

Förslaget innebär att mord ska behandlas under en särskild rubricering när offrets kön och gärningens påstådda motiv bedöms uppfylla kriterierna.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) säger att rubriceringen i sig är central, eftersom den ska tydliggöra vad som ligger bakom mordet.

Moderaterna beskriver förslaget som en del av arbetet mot det som återkommande benämns som mäns våld mot kvinnor, rapporterar skattefinansierade SVT.

Någon sådan särskild brottsrubricering finns i nuläget inte i svensk lag.

Enligt brottsbalken kan mord redan i dag ge fängelse på livstid. Straffet är annars mellan tio och 18 år.

Vid bedömningen av om livstid ska väljas ska rätten särskilt beakta bland annat planering, särskild förslagenhet, svårt lidande för offret och om gärningen annars varit särskilt hänsynslös.

För en femicid-rubricering ska livstid i stället vara utgångspunkten. Förslaget hämtar enligt Moderaterna inspiration från bland annat Mexiko och Italien.

[caption id="attachment_166393" align="alignnone" width="640"] Gunnar Strömmer (M) - arkivbild. Foto: Moderaterna[/caption]

Kritik mot att kön avgör straff

Kritiken har framför allt gällt att lagstiftningen skulle ge olika rättslig behandling åt mord beroende på offrets kön och det motiv som åklagaren ska visa. Riksredaktören Mira Klang skriver på X: "Självklart ska kvinnomord leda till livstids fängelse. Men det ska även mord på män och barn göra. Vill Moderaterna på riktigt göra juridisk skillnad på människolivets värde baserat på kön?" En särskild femicid-rubricering har tidigare föreslagits i riksdagen: År 2022 lade två socialdemokratiska ledamöter fram en motion om kvinnohat som grund för hatbrott och femicid, men initiativet ledde inte till någon lagändring. Huruvida det nya förslaget från Moderaterna blir verklighet eller inte återstår att se.

Regeringen backar om fängelse för 13-åringar

Jan Sundstedt — Thu, 11 Jun 2026 14:32:00 +0000

Regeringen drar tillbaka förslaget om att 13-åringar ska kunna dömas till fängelse för allvarliga brott. I stället vill regeringen lägga fram ett nytt förslag om att tillfälligt sänka straffbarhetsåldern till 14 år. Riksdagen skulle ha röstat om 13-årsförslaget på måndag, men regeringen bedömde att det riskerade att falla, rapporterar skattefinansierade kanalen SVT. Osäkerheten uppges bland annat ha handlat om tvekan inom regeringsunderlaget och om att oppositionen planerade att samla sig bakom ett avslagsyrkande. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) säger att regeringen nu ser bättre möjligheter att få stöd för en gräns vid 14 år. — Här ser vi att vi har goda möjligheter att till och med få en bred majoritet, och det tror jag är ett ansvarsfullt sätt att hantera frågan, säger han till SVT. Enligt Strömmer hade ett nederlag om 13-årsgränsen kunnat innebära att hela frågan fastnade vid dagens straffbarhetsålder på 15 år. — Om delen om 13 år faller så skulle vi stå kvar på samma ruta idag vad gäller straffbarhetsåldern, det vill säga 15 år. Det menar vi vore väldigt olyckligt, säger han. Det tidigare förslaget innebar att straffbarhetsåldern skulle sänkas från 15 till 13 år under en femårsperiod för vissa allvarliga brott. Det gällde bland annat brott med minst fyra års fängelse i straffskalan, enligt regeringens lagrådsremiss om skärpta regler för unga lagöverträdare. Regeringen väntas återkomma med det nya förslaget under sommaren. Tidsplanen kan därmed förskjutas något jämfört med den tidigare planen. Socialdemokraterna har tidigare öppnat för en tillfällig sänkning till 14 år för de grövsta brotten. Partiets rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho säger att partiet är berett att stödja ett sådant förslag. — Om de kommer lägga fram ett förslag i enlighet med det vi redan har lagt på bordet, då kommer vi givetvis att rösta för det, säger hon till SVT. Liberalernas rättspolitiska talesperson Martin Melin beskriver regeringens besked som klokt och säger att förslag bör läggas fram med bredare stöd. Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén är däremot kritisk och menar att regeringen tvingas backa eftersom den saknar stöd i de egna leden. — Vad vi ser nu är en stressad och desperat regering som inte ens har stöd i sina egna led och som tvingas att backa, säger han till SVT.

Moderaterna går till val på massövervakning

Emil Fjellstedt — Tue, 12 May 2026 08:34:15 +0000

Moderaterna gör en kraftig utbyggnad av polisens kameraövervakning till ett vallöfte inför valet 2026. Partiet vill att antalet poliskameror ska uppgå till 10 000 vid utgången av 2029 – dubbelt så många som dagens mål. Förslaget presenterades på en pressträff i Malmö av statsminister Ulf Kristersson, justitieminister Gunnar Strömmer och Helena Nanne, oppositionsråd för Moderaterna i Malmö. Målet innebär att den redan pågående kameraoffensiven ska fortsätta i ytterligare två år efter 2027. Det nuvarande målet är 5 000 kameror vid utgången av 2027. Vid årsskiftet fanns drygt 3 900 poliskameror – både fasta och mobila – att jämföra med 948 i slutet av 2022. Moderaterna hävdar att utvecklingen är nödvändig för att förebygga och utreda brott. Expressen rapporterar att justitieminister Gunnar Strömmer beskriver förslaget som "helt nödvändigt". Satsningen omfattar enligt rapporteringen fasta och mobila kameror, drönare samt så kallade ANPR-kameror för avläsning av registreringsnummer i realtid.

Ska följa personer i realtid

Kristersson framhåller kamerorna som ett verktyg för att både klara upp och förebygga brott. De bästa resultaten uppnås när brott aldrig begås, säger M-ledaren enligt TT. — Det innebär en dramatisk förändring av förutsättningarna både för det brottsförebyggande arbetet och för brottsuppklaringen, säger Kristersson enligt TT. Vallöftet innebär i praktiken en kraftig utbyggnad av statens möjlighet att övervaka offentliga miljöer i realtid. Moderaterna lyfter fram trygghet och brottsbekämpning som huvudargument, men omfattningen gör samtidigt förslaget till en central integritets- och massövervakningsfråga.

Riksdagen går vidare med grundlagsskydd för abort

Emil Fjellstedt — Fri, 08 May 2026 13:03:41 +0000

Konstitutionsutskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att skriva in rätten till abort i regeringsformen. Om riksdagen säger ja den 20 maj blir beslutet vilande till efter riksdagsvalet 2026. Riksdagen väntas ta det första steget mot ett grundlagsskydd för aborträtten när konstitutionsutskottets betänkande går till debatt och beslut den 20 maj, enligt riksdagens ärendesida. Förslaget bygger på proposition 2025/26:78, där regeringen vill föra in aborträtten i 2 kapitlet i regeringsformen som en grundläggande fri- och rättighet. Eftersom ändringen gäller grundlag krävs två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan innan den kan träda i kraft. I propositionen skriver regeringen att aborträtten har ett starkt folkligt stöd och att samtliga riksdagspartier står bakom dagens abortlagstiftning. Regeringen skriver att rätten till abort och de intressen som den skyddar är av så stor betydelse att rättigheten bör komma till uttryck i grundlag. Den föreslagna bestämmelsen innebär att den som är gravid ska ha rätt att avbryta sin graviditet enligt regler som beslutas i lag. Regeringen betonar att lagstiftningen inte får utformas så att aborträtten bara blir formell eller i praktiken verkningslös.

Del av ett större grundlagspaket

Abortförslaget ingår i ett bredare grundlagspaket. Regeringen vill även öppna för begränsningar av föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet, samt för att kunna återkalla svenskt medborgarskap i vissa fall för personer med dubbla medborgarskap. Justitieminister Gunnar Strömmer beskrev i december paketet som ett sätt att både stärka enskildas rättigheter och ge staten nya verktyg mot organiserad brottslighet. — Med de här förslagen stärker vi den enskildes självbestämmande samtidigt som samhället får nya verktyg för att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten, sade Strömmer i ett pressmeddelande. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027, förutsatt att riksdagen först antar förslaget som vilande och att en nyvald riksdag därefter fattar ett likalydande beslut.

Regeringen sänker straffåldern till 13 år

Emil Fjellstedt — Thu, 16 Apr 2026 12:14:00 +0000

Regeringen lägger nu fram propositionen om att sänka straffmyndighetsåldern till 13 år, trots omfattande kritik från Lagrådet, polisen, Kriminalvården och barnrättsorganisationer. Beskedet kom på en pressträff med justitieminister Gunnar Strömmer (M), som betonade att läget är akut. Lagändringen ska träda i kraft den 2 augusti och gäller i fem år innan den ska utvärderas. — Att rulla på som hittills har inte varit ett alternativ för oss, sade Strömmer enligt TT. Regeringen anser att läget är så pass akut att lagändringen ses som proportionell, trots kritiken. Den nya lagen innebär att 13- och 14-åringar som begår brott med minimistraff på fyra år kan dömas till fängelse. Det rör sig om brott som mord, grov våldtäkt och grova sprängningar.

Straffrabatt begränsar praktisk effekt

Samtidigt införs en straffrabatt för unga, vilket innebär att en 13-åring i praktiken kan dömas till knappt två års fängelse. Domstolarna ska dock kunna besluta om både högre och lägre rabatt beroende på omständigheterna. Regeringen kompletterar också förslaget med att skärpa ungdomsreduktionen för 15–17-åringar och helt avskaffa den för 18–20-åringar. Straffmaximum för unga under 18 år höjs från 14 till 18 års fängelse.

Lagrådet: Strider mot barnkonventionen

Lagrådet har tidigare slagit fast att förslaget bland annat strider mot FN:s barnkonvention. Även polisen, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten och flera domstolar har kritiserat förslaget. Polismyndigheten har varnat för att ännu yngre barn kan komma att rekryteras in i kriminella gäng som en följd av lagändringen. Barnrättsorganisationer och Advokatsamfundet har avstyrkt förslaget och pekat på att forskningen inte ger stöd för att sänkt straffålder minskar brottsligheten – snarare tvärtom. Bakgrunden är att antalet brottsmisstankar gällande barn under 15 år har fördubblats på ett decennium, och att kriminella nätverk allt oftare utnyttjar unga som inte kan lagföras för att genomföra allvarliga brott.

Regeringen vill tillåta AI-ansiktsigenkänning i realtid

Jan Sundstedt — Fri, 28 Nov 2025 17:43:39 +0000

Regeringen presenterar lagförslag som ska ge polisen möjlighet att identifiera personer med hjälp av artificiell intelligens. Tekniken ska användas för att snabbare hitta misstänkta, eftersökta och brottsoffer. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) meddelade vid en pressträff att regeringen beslutat om en lagrådsremiss som ska tillåta polisen att använda AI-baserad ansiktsigenkänning i realtid. — Vi ska presentera ett nytt kraftfullt verktyg, sade Strömmer, som också framhöll kamerabevakningens betydelse för att stoppa våld och utreda brott. Civilminister Erik Slottner (KD) framhöll att tekniken kan förändra polisarbetet dramatiskt. Det som tidigare tog flera veckor kan nu göras "på några sekunder", enligt civilministern. — Genom ansiktsigenkänning i realtid kan vi hitta brottslingar, eller bortrövade barn, eller eftersökta terrorister, förklarade Slottner. I dag är AI-igenkänning på allmän plats i princip förbjuden. Regeringens förslag innebär att polisen får bredare undantag från förbudet för att bekämpa allvarlig kriminalitet. Liberalernas Martin Melin (L) preciserade att tekniken ska användas för att hitta offer, förhindra grova våldsbrott, utreda brott som mord och våldtäkt samt för att verkställa straff.

Kriminalvården vill inte låsa in 13-åringar

Redaktionen — Wed, 12 Nov 2025 09:14:59 +0000

Regeringens förslag att sänka straffbarhetsåldern till 13 år möter kraftig kritik. I sitt remissvar skriver Kriminalvården att den inte är rustad att ta emot så unga barn i fängelse och att de bör tas om hand på andra sätt. Till den 1 juli nästa år ska Kriminalvården ha byggt fängelseavdelningar för barn där både 15–17-åringar och 13–14-åringar som dömts för grova brott ska avtjäna straff. Samtidigt avvecklas platserna på de särskilda ungdomshemmen, SiS-hem. I remissvaret skriver Kriminalvården att fängelse i ung ålder kan leda till negativa konsekvenser, och att barn "så unga som 13 år bör tas om hand på andra sätt". — De här synpunkterna blir mer påtagliga ju yngre barn det handlar om, säger Elisabeth Lager, tillförordnad rättschef, till TT. Kriminalvården är tydlig med att organisationen inte har de resurser som krävs. Man saknar både kompetens och lämpliga lokaler för att hantera barn ner i 13-årsåldern inom fängelser, häkten eller öppna påföljder som frivård. Även praktiska problem som undervisning måste kunna hanteras. Samtidigt påpekas att straffbarhetsålderns nivå i slutändan är en politisk fråga. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) skriver att regeringen kommer att "analysera alla remissvar noggrant". Han betonar att samhället måste "på ett helt annat sätt än i dag omhänderta barn" vid de allvarligaste brotten, både för att skydda offer och samhället, men även barnen själva.

Regeringen vill begränsa regimkritiska protester

Isac Boman — Wed, 17 Sep 2025 08:47:38 +0000

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) vill inskränka den grundlagsskyddade demonstrationsrätten efter att politiker känt sig störda av protester utanför riksdagen och ge polisen utökade befogenheter att bestämma var och när medborgare får demonstrera. Strömmer påpekar att åtgärderna inte bara riktar sig mot pro-palestinska demonstrationer. Det "antisociala dominansbeteende" han vill stoppa förekommer enligt ministern hos allt från nationalister till radikala vänstergrupper. "Ministrar har förföljts på väg hem från jobbet eller på väg till riksdagen. Riksdagsledamöter har blivit aggressivt konfronterade av demonstranter, och vittnat om hur fredliga medborgare av rädsla tvekar att besöka riksdagen", skriver Strömmer i ett indignerat inlägg på sociala medier. På torsdagen sammankallade justitieministern talmannen, riksdagens gruppledare samt företrädare för polisen och säkerhetspolisen till ett möte om "problemen runt riksdagen". Efter mötet presenterade Strömmer fem åtgärder som regeringen nu vidtar. Polisen går in i "särskild händelse" inför valåret 2026 och förstärker närvaron kring riksdagshuset samtidigt som regeringen inom kort kommer att besluta om ett särskilt uppdrag till polisen gällande allmänna sammankomster. Dessutom utreder regeringen möjligheten att utvidga skyddsområdet runt riksdagen och Riksgatan. Man planerar också att lägga fram förslag om ändringar i ordningslagen som ger polisen större befogenheter att bestämma tid och plats för demonstrationer. Slutligen vill regeringen skärpa straffen för bland annat ofredande och brott mot medborgerlig frihet i samband med vad Strömmer kallar "antisocialt dominansbeteende".

Ökade befogenheter att stoppa demonstrationer

På frågan vad "antisocialt dominansbeteende" egentligen innebär svarar justitieministern att detta inte är något juridiskt begrepp utan handlar om "ett sätt att beskriva aggressiva beteenden som går igen hos alltifrån vit makt-aktörer till autonom vänster-aktörer där man ger sig på enskilda människor med hot och hat i syfte att skrämma och tysta ned". ”Sedan är det klart att brottsrubriceringarna är andra - olaga hot, ofredande, brott mot medborgerlig frihet etc”, fortsätter Strömmer och medger att allt detta förvisso redan är olagligt idag, ”men inte fullt så effektivt i praktiken som jag tror att verkligheten fordrar”. Förslagen innebär potentiellt betydande inskränkningar i demonstrationsfriheten, som är grundlagsskyddad i Sverige. Polisen skulle enligt förslaget exempelvis få utökade möjligheter att bestämma var och när medborgare får demonstrera – och var de inte får göra det. "Sverige har ett väldigt starkt grundlagsskydd för yttrandefriheten och demonstrationsfriheten. Det är och förblir en central del av vår demokrati", hävdar ministern vidare.

Kan slå brett mot regimkritiska protester

Han påstår att åtgärderna är nödvändiga för att ”värna vårt öppna och fria samhälle mot dess fiender" och att "trycka tillbaka krafter som har hat och hot som främsta redskap, som hindrar andra medborgare från att göra sina röster hörda och som underminerar den parlamentariska demokratin genom att angripa folkets valda representanter". Observatörer noterar att det "antisociala dominansbeteende" som Strömmer nu med sådan brådska vill stoppa har varit vardag på svenska gator och torg i decennier utan att regeringen agerat, och att man bara tycks se detta som ett problem när de själva eller deras politik störs. Andra pekar på att även om udden denna gång riktas mot israelkritiska demonstranter med mellanösternbakgrund är det mycket sannolikt att åtgärderna framöver också kommer att användas för att stoppa eller begränsa andra regimkritiska protester.

Regeringens utredare ser inget behov av nationellt tiggeriförbud

Jan Sundstedt — Mon, 30 Jun 2025 12:12:51 +0000

Tiggeriet har minskat, lokala förbud fungerar och ett nationellt förbud är inte nödvändigt. Det hävdar hovrättslagman Krister Thelin – samtidigt som han på uppdrag av regeringen ändå föreslår att tiggeri kriminaliseras i Sverige. På måndagen lämnades utredningen Ett nationellt förbud mot tiggeri över till justitieminister Gunnar Strömmer (M). Thelin har sedan hösten 2024 haft i uppdrag att utvärdera befintliga regler och ta fram möjliga vägar för ett generellt förbud. Men hans egen slutsats är tydlig: han ser inte något behov av ett svenskt tiggeriförbud idag. – Det beror dels på att omfattningen av tiggeri ser annorlunda ut än det gjorde för tio år sedan. När kontanter används i allt mindre utsträckning lönar det sig inte för de utsatta grupper som inte sällan i organiserad form kom till Sverige, sade Thelin vid en presskonferens under måndagen. Thelin pekar också på att dagens lagstiftning ger kommunerna tillräckliga verktyg. Flera kommuner, däribland Vellinge, Staffanstorp och Katrineholm, har redan infört lokala förbud mot tiggeri i vissa områden med stöd av ordningslagen och enligt utredaren fungerar systemet väl. Trots detta innehåller utredningen två konkreta lagförslag om kriminalisering av tiggeri – i linje med direktiven från regeringen.

Regeringens syn är splittrad

Huvudförslaget i utredningen är att tiggeri ska kriminaliseras genom en ändring i brottsbalkens 16:e kapitel. Den som tigger för sin eller sin familjs försörjning ska enligt förslaget kunna dömas till böter. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Som alternativ föreslås att en ny bestämmelse införs i ordningslagen istället. Skillnaden mellan de två lösningarna är att brottsbalken reglerar det som juridiskt definieras som allmän plats, medan ordningslagen gäller för offentlig plats.

– Direktiven var så listiga att de säger att oavsett vad jag tycker om att införa ett tiggeriförbud eller inte så ska jag komma med ett förslag i den riktningen. Frågan om ett nationellt tiggeriförbud har länge varit politiskt känslig i Sverige. Den har varit en profilfråga för Sverigedemokraterna och fanns med som vallöfte i valet 2022. I Tidöavtalet, som slöts mellan SD och regeringspartierna, fastslås att frågan ska utredas – men inte att något förbud automatiskt ska införas. Regeringspartierna är splittrade i frågan. Moderaterna delar SD:s linje och vill se ett nationellt förbud. Kristdemokraterna är dock mer tveksamma och Liberalerna har tydligt motsatt sig en kriminalisering.