gruva – Nya Dagbladet

Europas största saltgruva erbjuder både turism och healing

Redaktionen — Thu, 01 Jan 2026 06:10:55 +0000

Salina Slănic erbjuder besökare en unik inblick i en underjordisk värld i Europas största saltgruva. Upplev rum som kan rymma en hel kyrka, utforska saltskulpturer och ta del av dess helande luft som är nästan helt fri från luftföroreningar.

Artikeln publicerades ursprungligen den 6 januari 2024.

Ungefär 100 kilometer från Bukarest ligger tidigare saltgruvan Salina Slănic på omkring 208 meters djup. Den räknas som den största saltgruvan i Europa och är nära 80 000 kvadratmeter stor. Det var 1686 som Mihail Cantacuzino köpte marken där gruvan nu ligger i syfte att bryta salt. Enligt äldre dokument kan man se att det tidigare fanns mindre gruvor i området. Cantacuzino öppnade ytterligare ett antal mindre gruvor i området som han år 1713 donerade till Colțea-klostret i Bukarest.

Två nivåer

Gruvan kom sedan att bestå av två nivåer. Den första nivån, som kallas Mihai, öppnade 1912 och består av sex trapetsformade rum med 12 meters takbredd, 37 meter golvbredd, 66 meter höjd och en vägglutningsvinkel på 60 grader. Den andra nivån, som kallas Unirea, ligger under Mihai-nivån och separeras av ett 40 meter tjockt golv. Gruvan består av 14 trapetsformade kammare, ofta kallade "saltpalats", med öppningar på 10 meter till taket. På Unirea-nivån bröt man salt under åren 1943 till 1970. Mihai-nivån stängdes i samband med att Unirea öppnades. Från gruvan ska under åren ha utvunnits omkring 2,9 miljoner kubikmeter salt.

Salina Slănic Prahova Salt Mine, Romania pic.twitter.com/6qBm8Nxe30
— Humanbydesign (@Humanbydesign3) September 16, 2023

Naturliga saltkonstverk

Sedan gruvan stängdes har den istället blivit ett attraktivt turistmål i landet. Med minibussar kan man utforska hela saltgruvans mystik på omkring två timmar. Gruvan beskrivs ofta som väldigt vacker med skiftningar av äldre saltlager som präglar både golv och tak. Salt och vatten bildar naturliga konstverk i gruvan som ser ut som något taget ur en fantasivärld. Vissa av gruvans kammare är så stora att de kan rymma till exempel en kyrka eller en fotbollsplan. I ett av rummen, kallat Genesis Hall, finns också byster gjorda av salt som föreställer den romerske kejsaren Trajanus och de dakiska kungarna Decebalus och Burebista, historiska personer som spelat en viktig kulturell roll i det antika Rumänien. Det finns även andra saltskulpturer i gruvan. I gruvan finns också möjlighet till mer moderna aktiviteter som bland annat bowling, biljard, tennis och även vanliga lekplatser för barn. Den används också som arkiv för viktiga dokument.

Helande luft

Enligt prover från National Institute of Physics and Nuclear Energy ska luften i gruvan vara så ren att där nästan inte finns någon strålning eller några luftföroreningar. Temperaturen ligger ständigt på omkring 13 grader och fuktigheten på cirka 60 procent. Människor med diverse lungproblematik brukar resa till saltgruvan och åtskilliga har rapporterat att det faktiskt lindrat deras besvär. Det ska även gå att boka tvåveckorsbehandlingar, där människor som lider av lungproblem kan åka och tillbringa två veckor nere i gruvans rena luft. Även en hel del friska människor åker dit för att andas den rena luften för dess hälsofördelar, eftersom ren luft alltmer blivit en bristvara i världen.

Rökutveckling vid gruvan i Garpenberg

Osignerad — Fri, 24 Nov 2017 11:28:37 +0000

Personal har evakuerats vid Garpenbergs gruva i Dalarna efter en misstänkt brand. Ögonvittnen uppger för NyD att ambulans och brandkår anlänt till platsen. Räddningscentralen larmades klockan 11.04 på fredagsförmiddagen. Det är oklart om någon kommit till skada av vad som misstänkts vara en brand under jord i gruvan. Malmgruvan i Garpenberg utanför Hedemora ägs och drivs av Boliden.

Kiruna flyttas – ger plats för gruvan

Osignerad — Fri, 02 Jun 2017 09:53:44 +0000

Den 24 maj inleddes flytten av den första, av totalt åtta, kulturbyggnader i Kiruna. Hela Kirunas centrum ska flyttas på grund av att gruvdriftskoncernen LKAB, som ägs av svenska staten, vill göra järnmalmgruvan större och djupare. Flytten av Kiruna kommer att kosta flera miljarder kronor. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet

Byar tvingas lämna plats för gruva

Osignerad — Thu, 09 Jun 2016 13:56:23 +0000

Två byar tvingas att flytta när Boliden utökar Aitikgruvan utanför Gällivare, rapporterar Supermiljöbloggen. År 2020 ska byn Sakajärvi vara tömd. Tre år senare står nästa by, Liikavaaras, på tur. Aitikgruvan, som nu utvidgas, bryter årligen nästan 37 miljoner ton malm. Men det är en procent av det som bryts som är mest intressant — koppar. Enligt bolaget är det en av de lägsta halterna I som bryts i världen, men höga metallpriser gör det ändå lönsamt. 660 miljoner kronor ska ha säkrats till att städa upp efter gruvan när den är uttjänt, men det finns inga garantier för att det räcker. — Till skillnad från många andra ämnen är koppar särskilt giftig i vissa nivåer. Det gör att kopparutsläppen måste begränsas kraftigt, säger David Berggård, ansvarig för gruvfrågor på Länsstyrelsen i Norrbotten, till SVT. – Hanteras inte de gråbergsupplag eller de sandmagasin som finns på rätt sätt genom täckning och andra åtgärder, riskerar vi att få stora läckage av tungmetaller och surt vatten. På sikt kan det skada vattendrag, omgivande mark och växtlighet, fortsätter han. År 2000 skedde det ett dammhaveri i Aitikgruvan där 1,6 miljoner kubikmeter förorenat vatten läckte ut i vattendragen. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet

Omtvistad gruva i Kallak rör upp känslor

Osignerad — Wed, 04 Sep 2013 13:36:44 +0000

Det brittiska gruvbolaget Beowulf planerar att börja bryta järnmalm i norrländska Kallak utanför Jokkmokk. Men många är upprörda över att utländska bolag kommer in och "tömmer" marken utan att behöva betala en endaste krona. Aktivister har satt upp tält och barrikader för att hindra fordon att ta med sig järnmalm från gruvan. Vissa aktivister har gått så långt att de cementerat fast sig i marken. Polisen har fått hård kritik för hanteringen av demonstranterna. En hjullastare användes bland annat för att knäcka barrikaden som demonstranterna byggt upp och stundtals var situationen livsfarlig. Se klipp: Infekterad fråga Polisen är bekymrade över att vissa aktivister hindrar arbetet med järnmalmsgruvan och att man barrikaderat vägar. Stämningen i byarna runt omkring har infekterats av Kallaksgruvan. Kommer gruvan att förstöra naturtillgångarna eller skapa arbetstillfällen? Det frågar sig många, och åsikterna går isär. Det har gått så långt att vissa företagare inte vågar uppge offentligt att man är positivt inställda till gruvbrytningen, för att man inte vill förlora kunder. Enligt en person som NSD pratat med har gruvfrågan delat Jokkmokk i två läger. – Jag har startat Facebook-sidan Gruva i Jokkmokk ja eller nej. Jag vill ha en diskussion med alla argument, säger Nicklas Lundmark, som är positivt inställd till gruvan, till tidningen. Samerna protesterar De som motsätter sig att utländska företag får komma in och bryta upp den svensk-samiska marken, utan att Sverige får någon ersättning över huvud taget, är bland annat samer som anser att gruvbrytningen koloniserar samernas landområden och kulturarv. "Beowulf är ett privatägt brittiskt bolag. Sverige får ingen del av bolagets vinster. Detsamma gäller i stort sett all annan pågående mineralprospektering i de samiska områdena där australiska, kanadensiska och brittiska bolag dominerar", skrev fyra samiska företrädare i en artikel på DN:s debattsida den 21 augusti. De som protesterar mot gruvan har fått ett starkt stöd av en del av lokalbefolkningen. Flera aktivister har erbjudits husrum, mat och har fått duscha hemma hos gruvmotståndare från Kallakområdet som inte deltar i protesterna, men ändå vill visa solidaritet med aktivisterna. Politiker stödjer koloniseringen Men hos Socialdemokraterna, som tillsammans med lokala Framtid i Jokkmokks kommun (FJK) styr Jokkmokk, ser man positivt på brytningen av järnmalm och gruvplanerna. Enligt det vikarierande kommunalrådet Anna-Greta Kvickström (S) har gruvan potenital att skapa arbetstillfällen. – Vi har förlorat 900 invånare de tio senaste åren. En gruva kan vända befolkningsutvecklingen, skapa många nya jobb och sätta stopp för avfolkningen, säger Kvickström (S) till SVT.