Grönland – Nya Dagbladet

Försvarsavtalet är undertecknat – USA:s rättigheter på Grönland blir utan tidsgräns

Emil Fjellstedt — Wed, 23 Sep 2026 07:27:20 +0000

USA, Danmark och Grönland undertecknade under tisdagen i New York ett försvarsavtal utan slutdatum. Amerikanskt militärflyg får landa var som helst på ön, och Köpenhamn och Nuuk förpliktar sig att se till att ett framtida självständigt Grönland stannar i Nato och tar över Danmarks rättigheter och skyldigheter enligt avtalet.

Avtalet sluts mellan USA:s regering och Konungariket Danmarks regering "tillsammans med" Grönlands regering. Det ändrar och kompletterar försvarsavtalet från den 27 april 1951, som har reglerat den amerikanska militära närvaron på Grönland i över sju decennier. Texten, som Vita huset har publicerat, gäller på engelska vid konflikt mellan språkversionerna.

Redan i ingressen anges syftet: att stärka försvarsarrangemangen och "förstärka deras permanenta karaktär". Där erkänns också parternas gemensamma intresse av att tillåta USA militär tillgång till Grönlands territorium i den utsträckning som behövs för att försvara Nato-området, Grönland och den amerikanska kontinenten, inklusive genom upprättande av ett Golden Dome-försvarssystem.

I januari rapporterade NyD att Donald Trump ville ha permanent kontroll över Grönland. Kontroll är inte avtalets ord. Men artikel XI bär rubriken "Avtalets permanenta karaktär" och slår fast att avtalet saknar slutdatum och bara kan ändras om samtliga parter är överens.

Flyg, fartyg och ubåtar över hela ön

USA får modernisera och bygga ut Pituffik Space Base, den tidigare Thulebasen, och får upprätta ett ytterligare försvarsområde vid Narsarsuaq i söder och Mestersvig på östkusten. Redan i januari förekom uppgifter om två platser för nya amerikanska baser på ön. Fler kan tillkomma: vilken part som helst får föreslå ett nytt försvarsområde, som behandlas i den permanenta kommittén från 1991.

Enligt artikel VI får amerikanska statsfartyg, flygplan, förband och fordon röra sig fritt mellan försvarsområdena över land, till havs och i luften. Amerikanska flygplan får flyga över och landa på vilket territorium som helst på Grönland, inklusive territorialvattnet, och amerikanska statsfartyg får röra sig under ytan i territorialvattnet, "utan restriktioner" utöver sådana som parterna kommer överens om.

Rättigheterna ska enligt texten utövas med respekt för det grönländska samhället och levnadssättet, inklusive jakt och fiske, "i största möjliga utsträckning". USA får dessutom enligt artikel VII invända mot uppförande, eller ändrad användning, av byggnader och installationer i närheten av ett försvarsområde när det hotar områdets säkerhet.

Spärr mot investerare utanför västblocket

Enligt artikel IX får ingen stat utanför Nato upprätta egna militära installationer på Grönland eller ha en varaktig militär närvaro där, om inte parterna kommer överens om annat.

Artikel X gäller ekonomin. Stater eller investerare från länder som varken är medlemmar i Nato, Nato-partner eller EU-länder får inte ha kontroll, betydande inflytande eller tillgång till icke-offentlig information inom "särskilt känsliga sektorer eller verksamheter" på Grönland. Begreppet omfattar bland annat, men inte begränsat till, kritisk infrastruktur och utvinning av naturresurser. Undantag kräver att parterna är överens om att verksamheten inte utgör något hot. Grönland ska tillämpa regeln genom sina lagar om investeringsgranskning, i samarbete med danska myndigheter som i sin tur ska samråda med amerikanska.

Självständighet med villkor

Avtalets ingress bekräftar Konungariket Danmarks suveränitet och territoriella integritet och erkänner att grönländarna utgör ett folk med rätt till självbestämmande enligt folkrätten. Den hänvisar också till att förfarandet för självständighet regleras i den grönländska självstyrelselagen från 2009.

Artikel XI fyller rätten med villkor. Om Grönland väljer självständighet ska Danmarks och Grönlands regeringar "tillsammans säkerställa" att den nya staten går med på att stanna i Nato, om nödvändigt genom att ansöka om medlemskap, och att den från självständighetsdagen tar över alla Danmarks rättigheter och skyldigheter enligt avtalet och de tidigare försvarsarrangemangen. En grönländsk stat som ännu inte finns är alltså redan på förhand utlovad åt Nato och åt de amerikanska basrättigheterna.

Bertrand: Ett landgrepp utan invasion

Under onsdagen publicerade kommentatorn Arnaud Bertrand en tråd på X där han beskriver avtalet i betydligt hårdare ordalag än de undertecknande regeringarna. Hans läsning är en analys, inte en officiell tolkning av texten.

Ok, we now have the actual text of the Greenland deal, so we can say how it compares to the existing 1951 arrangement and who, between Trump and Denmark, lied the most in their framing of it.

Long story short - which may surprise some - the Danes lied the most: Trump is pretty much correct in saying that this new deal grants the US control of Greenland.
— Arnaud Bertrand (@RnaudBertrand) 23 september 2026

Enligt Bertrand handlar avtalet inte om baser i 1951 års mening utan om att USA får "juridisk kontroll över Grönlands hela framtid". Han kallar självständighetsklausulen den mest explosiva och drar slutsatsen att Grönland i praktiken aldrig kan bli suveränt, eftersom USA enligt hans tolkning skulle få ett rättsligt anspråk på att stoppa en självständighet som inte uppfyller villkoren. Om investeringsspärren skriver han att Grönlands ekonomiska suveränitet är borta och att USA får veto över vem som investerar.

Avtalet ger inte USA någon uttrycklig vetorätt över självständigheten; förpliktelsen läggs på Köpenhamn och Nuuk. När det gäller investeringarna talar texten om att "parterna" ska vara överens om undantag, men eftersom USA är en av parterna kan inget undantag göras utan amerikanskt medgivande.

Bertrand ser uppgörelsen som slutpunkten på två år av påtryckningar. Danmark har enligt honom skrivit bort Grönlands framtid "för att undvika något värre". Tråden avslutas med att avtalet "kan vara" det största landgreppet sedan andra världskriget, utan invasion, och att Grönland inte egentligen är part annat än som ett bihang till Danmark.

Köpenhamn och Nuuk: Suveräniteten erkänns

Motbilden finns i avtalets egen text och hos regeringarna. Vita husets publicerade version definierar Grönlands regering som en av tre parter, bekräftar Danmarks suveränitet och grönländarnas rätt till självbestämmande och hänvisar till den befintliga vägen till självständighet.

I ett pressmeddelande från statsministeriet inför undertecknandet kallade Danmarks statsminister Mette Frederiksen det ett avtal som stärker säkerheten i Arktis och Nordatlanten och som samtidigt erkänner "rikets suveränitet och territoriella integritet och det grönländska folkets rätt till självbestämmande". I januari sade hon att Danmark skulle försvara Grönland även mot USA. Nu står hennes regering bakom ett avtal som ger amerikanskt militärflyg landningsrätt över hela ön.

Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen gav i samma pressmeddelande en bild som går rakt emot Bertrands beskrivning av Grönland som ett bihang. Avtalet "erkänner Grönlands intressen och vår plats i det internationella samarbetet", sade han och kallade det uppmuntrande att öns säkerhet stärks.

Parlamenten har sista ordet

Avtalet gäller ännu inte. Det träder i kraft den dag USA genom en diplomatisk not underrättas om att Danmark tillsammans med Grönland har slutfört de nödvändiga parlamentariska procedurerna. När noten väl är skickad finns inget utgångsdatum att vänta på, och varje ändring kräver Washingtons underskrift.

Källor: USA vill öppna två nya baser på Grönland

Emil Fjellstedt — Tue, 22 Sep 2026 07:18:52 +0000

USA planerar två nya militärbaser på Grönland, enligt källor till Reuters. De pekar ut Narsarsuaq i söder och Mestersvig på östkusten, inför att säkerhetsavtalet med Danmark och Grönland väntas undertecknas senare under tisdagen. Texten är inte offentlig. Två av tre personer med insyn namnger platserna för Reuters: Narsarsuaq, där befolkningen krympt till några dussin sedan USA stängde Bluie West One på 1950-talet, och Mestersvig, en militär utpost på östkusten som används av Siriuspatrullen, ett danskt specialförband med hundsläde. Danmarks Radio skriver samma kväll att det ännu är oklart exakt var baserna ska ligga, men att USA vid flera tillfällen visat intresse för flygplatsen i Narsarsuaq. Varken danska eller grönländska myndigheter har bekräftat Mestersvig. Undertecknandet väntas vid FN:s generalförsamling i New York klockan 16.30 svensk tid. Källorna säger att detaljerna inte är låsta förrän underskriften. Vita huset avböjde att kommentera innehållet. Danmarks och Grönlands regeringar svarade inte på Reuters förfrågan. Nya Dagbladet har tidigare redovisat hur Donald Trump och den danska regeringen beskriver samma opublicerade text. Trump skrev i fredags att uppgörelsen "ger USA permanent kontroll över säkerheten, och alla andra behov, på Grönland", och att en stor militär närvaro ska börja byggas i den relevanta delen av ön. En anonym tjänsteman vid USA:s utrikesdepartement sade till NBC att avtalet också ska ge rätt att öka antalet baser efter behov. Inget av det går att läsa mot en publicerad text.

Bygden vid landningsbanan

I Narsarsuaq har Ole Guldager, som driver ortens museum, hus nära banan. — Att föreställa sig att vi kan bo här tillsammans med amerikanerna tror jag inte blir fallet, säger han till DR. — Det skulle bli mycket kontrollerat vad som pågår, och jag gissar att amerikanerna långt skulle föredra att vi flyttar härifrån, fortsätter han. — Jag tror att folk kommer att vara mycket skeptiska till det här. Det har att göra med den oförutsägbarhet som den amerikanska administrationen har visat under en rad år, men särskilt de senaste två åren, säger han. Aqqaluk Lynge, grundare av Inuit Ataqatigiit och tidigare ordförande för Inuit Circumpolar Council, säger att inget konkret är känt förrän man ser hur en bas skulle se ut. En civil del måste finnas kvar i Narsarsuaq. — Det är bara på det sättet man kan etablera ett någorlunda förhållande till amerikansk närvaro i det grönländska samhället, säger han till DR. Borgmästaren i Kommune Kujalleq, Malene Vahl Rasmussen, säger att kommunen "går inte på kompromiss med civila rättigheter och bystatus om en bas ska öppnas i Narsarsuaq".

Inget besked före underskriften

Mette Frederiksen och försvarsminister Jeppe Bruus vill inte gå in i innehållet. — Vi kan inte gå in i substansen förrän vi har ett undertecknat avtal, sade Frederiksen till DR på måndagskvällen. Christian Kjeldsen, ordförande för näringslivsorganisationen Grönlands Erhverv, har inte heller sett texten. Han noterar att parterna hittills kallat uppgörelsen tillfredsställande och talar om en "win-win-win".

Den bas som finns kvar

Narsarsuaq var den amerikanska basen Bluie West 1 mellan 1941 och 1958. Banan blev sedan civil flygplats. Under kalla kriget hade USA 17 anläggningar och över 10 000 man på ön, enligt Reuters. I dag finns bara Pituffik Space Base i nordväst, med omkring 150 militärer. I april rapporterade DR att en officer från USA:s marinkår besökt Narsarsuaq och frågat om banan, hamnen och byggnaderna. Nordkommando sade då att platsen övervägdes, utan beslut. Den civila flygplatsen och hotellet skulle stängas när en ny flygplats öppnar i Qaqortoq, omkring sex mil bort.

Trump: USA har fått ”permanent kontroll” över Grönland – Köpenhamn och Nuuk säger tvärtom

Markus Andersson — Sat, 19 Sep 2026 14:46:00 +0000

USA:s president Donald Trump meddelade under natten mot lördagen att ett avtal med Danmark och Grönland ger USA "permanent kontroll" över säkerheten och "alla andra behov" på Grönland — utan kostnad och utan slutdatum. I Köpenhamn och Nuuk beskrivs exakt samma dokument som en uppdatering av det försvarsavtal som redan gäller sedan 1951, och de ansvariga politikerna slår fast att Grönlands status inte ändras.

Trump tillkännagav avtalet klockan 00.12 GMT natten mot lördagen. Enligt hans egen beskrivning garanterar uppgörelsen att USA "FÖR ALLTID" ska ha full förmåga att göra vad som är nödvändigt på Grönland, och att ingen amerikansk motståndare någonsin kan få en bas, militär närvaro eller känsliga investeringar på ön utan Washingtons uttryckliga skriftliga godkännande. Han kallar det ett "Infinite Life"-avtal — ett avtal utan slut — och skriver att arbetet med att bygga upp en stor militär närvaro inleds omedelbart.

Den danska regeringen hade beskrivit samma uppgörelse i betydligt torrare ordalag. I en pressrelease från Statsministeriet den 17 september heter det att USA, kungariket Danmark och Grönland väntades underteckna avtalet under fredagen, att det stärker det befintliga Defense of Greenland Agreement från 1951, och att USA får utökad tillgång till Pituffik Space Base samt till ytterligare platser på Grönland för militära och civila ändamål. I samma text slås fast att Grönland förblir en del av kungariket, att självstyret och den territoriella integriteten bevaras och att det inte blir något amerikanskt ägande av Grönland.

"Grönland är inte till salu och kan inte tas"

Gapet mellan de två beskrivningarna blev inte mindre när de nordiska politikerna själva kommenterade uppgörelsen under fredagen.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen avvisade varje tolkning som handlar om överlåtelse.

— Det ändrar inte Grönlands status. Grönland är inte till salu, och Grönland kan inte tas, sade hon.

Grönlands landsstyreformand Jens-Frederik Nielsen var lika kortfattad.

— Grönland förblir Grönland. Vi förblir ett folk med rätt att bestämma vår egen framtid, sade han.

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen placerade avtalet i den rättsliga ram som redan finns och menade att förhandlingsresultatet innebär att 1951 års försvarsavtal med USA uppdateras. Enligt honom har man lyckats möta USA:s säkerhetsbehov utan att kompromissa med rikets territoriella integritet.

Någon punkt där Washington och Köpenhamn förenas i beskrivningen finns alltså inte. Trump säljer in uppgörelsen som historisk och evig kontroll över ett landområde; de danska och grönländska företrädarna beskriver ett utvidgat basavtal inom en oförändrad statsrättslig ordning. Vad avtalstexten faktiskt reglerar — och hur "ytterligare platser" ska tolkas i praktiken — har ingen av parterna redovisat offentligt i detalj.

Ritter: "We had all this already"

Att USA redan hade rätt att verka militärt på Grönland är den invändning som den amerikanske underrättelseveteranen Scott Ritter omedelbart riktade mot presidentens tillkännagivande. Knappt tre timmar efter Trumps inlägg svarade Ritter: "We had all this already. 1951 Treaty. You're an idiot."

Det är en sakinvändning lika mycket som en förolämpning. 1951 års avtal gav USA rätt att upprätta och driva baser på Grönland, och Pituffik är den existerande amerikanska rymdbasen på ön. Det nya avtalet utvidgar tillgången — men bygger enligt den danska regeringens egen beskrivning vidare på samma traktat som Ritter hänvisar till.

Trumps anspråk på Grönland är inte nytt. I en intervju med New York Times i januari i år sade han att ägarskapet är avgörande, eftersom ägarskap ger något som inte kan uppnås genom ett hyresavtal eller ett fördrag, och att det kunde bli ett val mellan Nato och Grönland. Redan i januari 2025 svarade dåvarande landsstyreformand Múte B. Egede att Grönland tillhör grönländarna och aldrig kommer att vara till salu. Trump hade då inte uteslutit ekonomisk eller militär press.

Kritikerna ser ett mönster av överansträngd stormakt

Samma natt som Grönlandsutspelet skrev Ritter även om USA:s linje i kriget i Ukraina, i ett inlägg om ett amerikanskt sanktionspaket. Han beskrev politiken som "imperial overreach" och menade att kriget skulle upphöra i samma stund som USA slutade uppfylla vad han kallar Lindsey Grahams mordiska arv. Resultatet av lagstiftningen blir enligt Ritter ingenting annat än fler döda ukrainare och ett betydligt minskat amerikanskt inflytande, eftersom Brics-länderna redan avvisat tanken på att följa amerikanska sanktioner. Uttalandet gällde Ukraina, inte Grönland.

Varningarna kommer också från regeringshåll i Europa. Slovakiens premiärminister Robert Fico varnade i torsdags för att väst letar efter en förevändning för en stor konflikt mellan Nato och Ryssland, och avvisade att Slovakien ska dras in i strid med hänvisning till artikel 5. Läget har enligt honom aldrig varit så allvarligt när det gäller risken för ett paneuropeiskt krig.

De ekonomiska följderna av den amerikanska maktutövningen är dessutom mätbara på ett annat håll. Sedan USA gick i krig mot Iran har oljeinfrastrukturen och flödet genom Hormuzsundet störts kraftigt, och bensinpriserna i USA har stigit med upp till 50 procent, vilket i sin tur förvärrat matinflationen. När Trump i juli återinförde sjöblockaden mot Iran i Hormuz rusade oljepriset — WTI med 9,42 procent till 78,14 dollar.

Vad som faktiskt står i Grönlandsavtalet, och vilken av de två beskrivningarna av det som håller när den amerikanska militära uppbyggnaden inleds, återstår att se. Trump har lovat att den börjar omedelbart.

Danmark ersätter grönländska kvinnor efter spiralövergrepp

Emil Fjellstedt — Fri, 28 Aug 2026 10:01:49 +0000

Danmarks parlament har beslutat att ge ekonomisk ersättning till grönländska kvinnor som fick preventivmedel utan vetskap eller samtycke. Upp till 4 500 kvinnor kan omfattas av den så kallade spiralskandalen. Varje godkänd sökande får 300 000 danska kronor skattefritt. Ersättningen är lika stor oavsett vilken preventivmetod som användes eller om kvinnan utsattes vid flera tillfällen. Ordningen gäller kvinnor som bodde på Grönland eller gick på internatskola i Danmark under perioden 1960–1991, då Danmark ansvarade för det grönländska sjukvårdssystemet. Ansökningar har kunnat lämnas in sedan den 1 juli, men beslut kan fattas först när lagen träder i kraft den 1 september. Den sökande ska lämna en försäkran om att ingreppet skedde utan hennes vetskap eller samtycke och göra händelsen sannolik genom en trovärdig berättelse eller annat relevant underlag. Journalhandlingar är inte ett krav, eftersom många fall ligger flera årtionden tillbaka och dokumentation kan saknas.

Tusentals fick spiral på några år

En oberoende dansk-grönländsk utredning visar att minst 4 070 kvinnor och flickor hade fått spiral insatt vid utgången av 1970. Det motsvarade omkring hälften av de grönlandsfödda kvinnorna i fertil ålder. Utredningen bygger bland annat på berättelser från 354 kvinnor om 488 händelser. Av 410 fall som gällde spiralinsättning saknades samtycke eller tydligt samtycke i 300 fall. I ytterligare 63 fall var uppgifterna otillräckliga, medan samtycke hade lämnats i 47 fall. Totalt 185 av flickorna var under 18 år när ingreppen genomfördes. De yngsta var tolv år. Flera berättade att de skickades till läkare från skolor, elevhem eller internat utan att själva ha valt eller ens förstått varför de skulle få en spiral. Danska myndigheter drev under 1960- och 1970-talen en omfattande familjeplanering på Grönland. Bakom politiken låg oro över den snabba befolkningstillväxten och kostnaderna för bostäder, skolor och annan offentlig service. Utredningen beskriver även hur danska ideal om små kärnfamiljer fördes över på ett grönländskt samhälle där större släktnätverk hade en central roll.

”Kvinnorna har väntat länge nog”

Lagen röstades igenom med bred majoritet i Folketinget. Flera av kvinnorna följde omröstningen på plats och mötte beslutet med tårar och lättnad, rapporterar grönländska KNR. Danmarks hälsominister Ida Auken sade efter omröstningen att kvinnorna hade väntat länge nog och att tidsplanen måste hållas. Ersättningen är enligt henne ett erkännande av den orätt som begicks. Statsminister Mette Frederiksen bad 2025 om ursäkt på Danmarks vägnar och beskrev behandlingen av kvinnorna som systematisk diskriminering. Grönlands dåvarande regeringschef Múte B. Egede har gått längre och betecknat ingreppen som folkmord, en beskrivning som den danska regeringen inte har ställt sig bakom. För kvinnorna är beslutet ingen slutpunkt. Sofie Chemnitz, som själv utsattes, beskrev ersättningen som ett plåster på såret och sade att det de gått igenom alltid kommer att finnas kvar i deras kroppar.

Grönland sätter stopp för amerikanska borrplaner

Emil Fjellstedt — Mon, 17 Aug 2026 06:23:22 +0000

USA:s växande intresse för Grönlands naturresurser har nu blivit en konkret konflikt på öns östkust. Det amerikanska oljebolaget Greenland Energy tog iland utrustning innan tillstånden var klara – och Grönlands regering har nu satt stopp för den planerade borrstarten. Donald Trump har under flera år gjort klart att han ser Grönland som strategiskt viktigt för USA. Han har talat om att köpa ön av Danmark, ta den med militär makt eller nå en uppgörelse. I maj hävdade hans Grönlandssändebud Jeff Landry att amerikansk oljeproduktion på ön kunde komma igång inom ungefär tio månader. I juli förde det amerikanska oljebolaget Greenland Energy iland borrutrustning inför planerade provborrningar i Jameson Land på östra Grönland, utan att den lokala prövningen var färdig. Det utlöste en ”kraftig varning” från den grönländska regeringen, och planerna stoppades. Bolagets vd Robert Price hade dessförinnan sagt vid ett lokalt möte att Grönland hade gett tillstånd att ta iland utrustningen. Enligt The Guardian var den uppgiften felaktig. Kort före den planerade borrstarten meddelade myndigheterna att den nödvändiga tillståndsprocessen inte kunde slutföras i tid och att godkännanden därför inte kunde ges.

Viktig natur står på spel

Jameson Land är ett stort sammanhängande låglandsområde på Grönlands östkust, där markerna går ned mot fjordarna. Den typen av öppet lågland är ovanlig på Grönland, som i övrigt till stor del domineras av branta och bergiga landskap. Området har en rik fauna. Där finns en av Östgrönlands största och tätaste populationer av myskoxar. Spetsbergsgäss och vitkindade gäss häckar också i sådana mängder att området har internationell betydelse. Två av våtmarkerna på halvön har dessutom internationell betydelse enligt Ramsarkonventionen, det internationella avtalet om skydd av värdefulla våtmarker. Det är dessa naturvärden, tillsammans med de sociala konsekvenserna för lokalsamhällen, som grönländska myndigheter nu ska pröva innan någon borrning kan tillåtas. En oljeutvinning skulle innebära transporter, arbetsmaskiner och borrverksamhet i eller nära ett område med känsliga våtmarker och viktiga djurhabitat. Just den möjliga påverkan på naturen är en central del av den miljöprövning som ännu inte är klar.

Kopplingar till Trumps krets

Bolaget har flera band till personer i Trumps politiska och ekonomiska miljö. Enligt The Guardian sitter en amerikansk marinveteran som arbetar med missilförsvarsprojektet Golden Dome i styrelsen, medan miljardären Kenneth Griffin – som bidrog till Trumps andra installationsceremoni – köpte nio procent av aktierna i april. Det är fortfarande oklart om Greenland Energy alls får tillstånd att borra i Jameson Land. Grönländska myndigheter ska först pröva projektets miljömässiga och sociala följder. Om bolaget får klartecken kan borrningen enligt myndigheternas besked tidigast börja vintern 2027 – långt efter Landrys löfte om snabb oljeproduktion.

Mette Frederiksen: Danmark redo att försvara Grönland mot USA

Emil Fjellstedt — Thu, 09 Jul 2026 07:39:44 +0000

Danmarks statsminister Mette Frederiksen säger att Danmark är redo att försvara hela kungariket – även om hotet skulle komma från USA. USA måste respektera Konungariket Danmarks territoriella integritet och suveränitet. Det sade Danmarks statsminister Mette Frederiksen på onsdagen inför Natomötet i Ankara, rapporterar 24NYT med hänvisning till Børsen. Uttalandet kommer efter nya besked från Donald Trump om Grönland, där frågan om amerikanska anspråk på ön åter aktualiserats. På en direkt fråga om Danmark vid behov skulle försvara Grönland militärt mot USA svarade Frederiksen att Danmark är berett att försvara hela riket. — Självklart är Danmark redo att försvara Konungariket Danmark. Vi menar allvar, sade Mette Frederiksen enligt den danska rapporteringen. Hon betonade också att Danmark har ”röda linjer” när det gäller den territoriella integriteten och att dessa inte kommer att ändras på grund av Trumps uttalanden. Grönland är en självstyrande del av det danska kungariket. Frågan har återkommande skapat spänningar mellan Köpenhamn och Washington sedan Trump under sin första presidentperiod öppet talade om att USA ville köpa ön.

Donald Trump riktar ny hälsning till Grönland efter USA-protester i Nuuk

Jan Sundstedt — Mon, 25 May 2026 11:56:14 +0000

Donald Trump har på nytt riktat uppmärksamhet mot Grönland genom en hälsning på Truth Social. Inlägget kom efter förra veckans besök av USA:s särskilda sändebud för Grönland och invigningen av ett nytt amerikanskt konsulat i Nuuk – en händelse som ledde till protester från lokalbefolkningen. Den amerikanske presidenten delade under fredagskvällen en bild med texten "Hello, Greenland!" på Truth Social, rapporterar grönländska KNR. Bilden visar en jättelik Trump bakom ett grönländskt landskap som ska föreställa omgivningen kring Tasiilaq. Inlägget följde på Trumps särskilda sändebud Jeff Landrys besök i Nuuk. Landry, republikansk guvernör i Louisiana, anlände till Nuuk söndagen den 17 maj. Under måndagen träffade han Grönlands regeringsledning, däribland regeringschefen Jens-Frederik Nielsen och utrikesansvarige Múte B. Egede. Landry lämnade Nuuk på onsdagskvällen. Besöket följde på månader av spänningar kring Trumps återkommande uttalanden om amerikansk kontroll över Grönland. USA har samtidigt visat ett ökat diplomatiskt intresse för ön.

President Trump posts on Truth Social:
Hello, Greenland! pic.twitter.com/LXvzceLY0V — Donald J Trump Posts TruthSocial (@TruthTrumpPost) May 22, 2026

Protester vid konsulatet

Bakgrunden till demonstrationerna var invigningen av USA:s nya konsulat i Nuuk. Uppemot 1 000 personer demonstrerade utanför byggnaden under invigningen. Demonstranterna gick genom stadskärnan och ropade "Grönland tillhör grönländarna", innan de vände ryggen mot konsulatet i tyst protest. Grönlands regering har tidigare avvisat tanken på att ön skulle kunna köpas eller kontrolleras av USA. Efter mötet med Jeff Landry sade Jens-Frederik Nielsen att regeringen höll fast vid sitt budskap: Grönland och det grönländska samhället ska respekteras. Landry har samtidigt betonat USA:s intresse för området. I en intervju med Sermitsiaq sade han att USA behöver återuppbygga sin närvaro på Grönland och kopplade Donald Trumps intresse till öns läge på det västra halvklotet. Trumps hälsning ger ytterligare laddning åt den redan känsliga diplomatiska dragkampen mellan Washington, Nuuk och Köpenhamn.

Trump vill skicka sjukhusfartyg till Grönland – får nobben

Emil Fjellstedt — Mon, 23 Feb 2026 07:45:26 +0000

USA:s president Donald Trump meddelar att han vill skicka ett sjukhusfartyg till Grönland för att ta hand om deras "många sjuka". Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen svarar kort och gott med ett "nej tack" till presidenten. Natten mot söndag delade Trump en AI-genererad bild på Truth Social som visar ett sjukhusfartyg på väg mot ett snötäckt berglandskap. "I samarbete med den fantastiska guvernören i Louisiana, Jeff Landry, kommer vi att skicka ett stort sjukhusfartyg till Grönland för att ta hand om de många människor som är sjuka och inte blir omhändertagna där. Det är på väg!!!", skriver Trump. Trump förklarar inte vilka sjuka människor han syftar på, men enligt Aaja Chemnitz, som representerar Grönland i det danska parlamentet, har Tom Dans – en av Trumps rådgivare som kallas "Trumps man på Grönland" – tagit upp problem med tuberkulos i samtal med henne. Chemnitz är dock kritisk till Trumps utspel och kommenterar händelsen på Facebook: "En ny dag, en ny galen nyhet". Grönland har länge haft höga smittotal för sjukdomen. Det amerikanska statliga forskningsinstitutet NIH hävdar att tuberkulos är ett ihållande hälsoproblem på Grönland och att avlägsna bosättningar har begränsad tillgång till sjukvård. Grönland har 100 fall per 100 000 invånare, medan Sverige har omkring 3 per 100 000 enligt Folkhälsomyndigheten.

På väg från Alabama

Jeff Landry är utöver att vara guvernör i Louisiana även USA:s särskilda sändebud på Grönland. Han har delat inlägget och tackat presidenten. På lördagskvällen fotograferades de två tillsammans vid en middag i Vita huset. Det är oklart om det verkligen finns planer på att skicka ett sjukhusfartyg och vilka patienter som i så fall skulle behandlas. USA har två sjukhusfartyg i sin flotta – USNS Mercy och USNS Comfort – som båda för närvarande ligger vid ett varv i Mobile, Alabama.

Grönland och Danmark avvisar

Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen är tydlig i sitt svar: "Det blir ett nej tack härifrån". "President Trumps idé att skicka ett amerikanskt sjukhusfartyg hit till Grönland är noterad. Men vi har ett offentligt hälso- och sjukvårdssystem där behandling är gratis för medborgarna. Det är ett medvetet val", skriver han på Facebook. Danmarks statsminister Mette Frederiksen kommer med en indirekt pik till USA. "Jag är glad över att bo i ett land med fri och jämlik tillgång till vård för alla. Där det inte är försäkring och förmögenhet som avgör om du får rätt behandling", skriver hon på Instagram.

Frankrike och Kanada öppnar konsulat på Grönland

Redaktionen — Fri, 06 Feb 2026 09:45:42 +0000

Två nya diplomatiska representationer invigs i Grönlands huvudstad Nuuk. Frankrike och Kanada betonar att steget är ett tydligt stöd för den arktiska ön, som hamnat i centrum för geopolitiska spänningar. Både Frankrike och Kanada öppnar konsulat på Grönland, rapporterar finska statskanalen Yle. Ett konsulat är en diplomatisk representation som hjälper det egna landets medborgare utomlands och sköter praktiska ärenden som visum och pass. Till skillnad från en ambassad, som alltid finns i huvudstaden, kan konsulat etableras i andra städer. Både Frankrike och Kanada har betonat att de nya konsulaten är ett sätt att visa sitt stöd för Grönland. Grönland är en autonom del av Danmark, som är medlem i militäralliansen Nato. Den arktiska öns strategiska läge har gjort den till föremål för ökande geopolitiskt intresse.

Ryssland varnar för militär upprustning på Grönland

Redaktionen — Thu, 05 Feb 2026 11:19:28 +0000

Rysslands vice utrikesminister varnar USA för militär upprustning på Grönland och meddelar att Moskva kommer att tvingas reagera. Danmark öppnar samtidigt för att förlänga sitt försvarsavtal med USA, medan Grönlands regeringschef riktar skarp kritik mot president Donald Trump. Rysslands vice utrikesminister Sergej Rjabkov uppmanar USA och president Donald Trump till försiktighet gällande deras militära planer på Grönland. — Om många amerikanska luftförsvarssystem placeras på Grönland kommer Ryssland att tvingas reagera, säger Rjabkov enligt Reuters. Rjabkov specificerar inte vad en rysk reaktion skulle innebära. Enligt danska Berlingske har regeringen accepterat att förlänga det försvarsavtal som ingicks med USA 1951 om militära installationer på ön. Danmarks statsminister Mette Frederiksen har dock varit tydlig med att det är uteslutet att avstå från territorium.

Expert: Naturlig reaktion från Moskva

Eirik Løkke, norsk rådgivare vid tankesmedjan Civita och USA-kommentator, anser att det är väntat att Ryssland reagerar på en eventuell amerikansk militär förstärkning. — Om USA och västvärlden inrättar system och förbereder sig för en militär kapprustning, kommer Ryssland att känna sig tvunget att reagera och försöka bli en del av denna kapprustning, säger Løkke till norska VG. Han påpekar att en ökad amerikansk närvaro på Grönland skulle ge Ryssland möjlighet att i större utsträckning legitimera militär avskräckning. Grönlands premiärminister Jens-Fredrik Nielsen riktade skarp kritik mot president Trump i ett tal i det grönländska parlamentet på måndagen. — Vissa av våra landsmän har allvarliga sömnproblem, barnen känner av de vuxnas oro och ångest, och vi lever alla med en ständig osäkerhet om vad som kan hända i morgon. Detta är helt oacceptabelt. Och det har sagts högt och tydligt, sade Nielsen.