grisar – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 29 Jun 2026 10:08:48 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg grisar – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Så bedövas nästan alla svenska grisar med koldioxid https://nyadagbladet.se/miljo/sa-bedovas-nastan-alla-svenska-grisar-med-koldioxid/ Mon, 29 Jun 2026 07:34:42 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234077 Sverige framhålls ofta som ett land med starkt djurskydd. Samtidigt bedövas nästan varje gris som slaktas i landet med koldioxid – en metod som forskare beskriver kan orsaka smärta, rädsla och andnöd innan djuren förlorar medvetandet. För många konsumenter är slakten fortfarande en osynlig del av livsmedelskedjan. Grisköttet ligger förpackat i butik, ofta märkt med svensk flagga och ord som trygghet, omsorg och kvalitet. Det som mer sällan syns är själva bedövningsmomentet: flera grisar förs tillsammans in i en metallbur, sänks ned i en gaskammare och utsätts för mycket höga halter koldioxid. Bedövningen ska göra grisen medvetslös före avblodningen. Det är minuterna och sekunderna innan medvetslösheten som är omstridda. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, beskriver hur koldioxid sticker och svider i halsen, samtidigt som grisarna kippar efter luft och bedövningen inte sker omedelbart. Fram till dess att djuren förlorar medvetandet kan de därför uppleva både smärta och stress. Jordbruksverkets officiella statistik visar att 2 579 100 grisar slaktades i Sverige under 2024. En granskning från AB pekar på att koldioxidgas användes vid nästan samtliga slakter. Metoden är därmed inget undantag, utan standard i svensk grisproduktion.

Så går det till

Koldioxidbedövning används framför allt eftersom den passar den industriella hanteringen. Till skillnad från bultpistol eller elektrisk bedövning behöver grisarna inte separeras en och en på samma sätt. De kan hanteras i grupp, vilket SLU beskriver som en tydlig fördel fram till själva bedövningsmomentet. I praktiken drivs flera grisar in i en gondol eller metallbur. Buren sänks sedan ned i en gaskammare med hög koldioxidhalt, ofta omkring 80 till 90 procent. När djuren andas in gasen påverkas andning och blodkemi tills de förlorar medvetandet. Först därefter sker avblodningen, som leder till döden. Den avgörande frågan är vad grisarna hinner uppleva innan de blir medvetslösa. Enligt studier som SLU hänvisar till kan det ta mellan 30 och 60 sekunder innan bedövningen ger full effekt, beroende på bland annat gaskoncentration, sänkningshastighet, ljud, ljus och temperatur. Professor Bo Algers, som ledde den då aktuella SLU-forskningen, beskrev i SVT metoden som ett ”oerhört ångestframkallande sätt för grisen att bedövas på”. — Gasen bränner vid inandning. De försöker få luft genom att klättra uppåt i buren, på varandra, för att få luft, sade han.

Forskare: Smärta, rädsla och andnöd

EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet EFSA konstaterade i en vetenskaplig genomgång 2020 att högkoncentrerad koldioxid är starkt obehaglig för grisar och orsakar smärta, rädsla och andnöd. EFSA rekommenderade att exponering för högkoncentrerad koldioxid ersätts med andra gasblandningar. En forskningsöversikt i Frontiers in Veterinary Science beskriver samma problem: koldioxid leder till att grisarna kippar efter luft, skriker och försöker fly innan medvetslösheten inträder. Forskarna pekar ut argon och andra ädelgaser som möjliga alternativ, men betonar samtidigt att även dessa lösningar har praktiska och ekonomiska brister. Den brittiska regeringens Animal Welfare Committee gick längre i sitt utlåtande 2025. Kommittén slog fast att högkoncentrerad koldioxid orsakar undvikbar smärta, andningsnöd och rädsla hos medvetna grisar. Den rekommenderade att metoden förbjuds och att en övergång till andra metoder sker inom högst fem år. [caption id="attachment_234076" align="alignnone" width="640"]Aktivister i Almedalen håller plakat mot koldioxidgasning av grisar. Foto: Katarina Hörlin/Tidningen Djurskyddet[/caption]

Varför används den ändå?

Orsaken är konflikten mellan djurskydd och produktionstakt. Bultpistol och elbedövning kan ge omedelbar medvetslöshet om allt fungerar korrekt, men kräver att djuren hanteras mer individuellt och att utrustningen placeras exakt. Koldioxidens stora fördel för branschen är därför inte att själva inandningen är skonsam, utan att systemet är effektivt, gruppbaserat och anpassat till stora flöden. SLU skriver också att när bedövningen väl inträtt är den ofta långvarig, vilket minskar risken att grisen vaknar före avblodning. Kritikerna menar att detta visar problemets kärna: en plågsam övergång accepteras därför att metoden passar slakteriernas logistiska system. Eurogroup for Animals har tidigare hänvisat till veterinären Lina Gustafssons skildring av arbete på ett svenskt slakteri där flera tusen grisar bedövades med koldioxid varje dag.

Sverige, EU och andra länder

Sveriges metodval är inte unikt. Koldioxidbedövning är mycket vanlig vid storskalig grisslakt i Europa. The Brussels Times har rapporterat att högkoncentrerad koldioxid fortfarande är den dominerande metoden i EU och uppskattas användas för omkring två tredjedelar av alla grisar som slaktas i unionen. I England och Wales används metoden enligt Frontiers-översikten för 88 procent av grisarna, medan elektrisk bedövning står för det mesta av resten. I andra delar av Europa används elbedövning fortfarande i större utsträckning, särskilt i mindre anläggningar. EU-kommissionen har samtidigt inte velat införa ett generellt förbud. Enligt The Brussels Times har EU:s djurskyddskommissionär Olivér Várhelyi meddelat att kommissionen inte planerar att förbjuda eller fasa ut högkoncentrerad koldioxidbedövning av grisar. Djurskyddsorganisationer invänder att frivillighet knappast räcker när koldioxidmetoden fortsätter att vara billig, etablerad och tekniskt integrerad i de stora slakterierna.

Från gårdsslakt till industriellt flöde

Historiskt har grisslakt i högre grad skett i mindre skala, lokalt eller på gård, med mekaniska metoder och lägre tempo. När slakten koncentrerats till färre och större anläggningar har tekniken behövt passa flöden där stora mängder djur hanteras varje dag. Det är inom den industriella produktionen som koldioxidmetoden har blivit central. Den löser ett produktionsproblem: hur många flockdjur kan föras genom samma system snabbt, relativt tyst och med låg risk för att vakna före avblodning. Men lösningen skapar samtidigt ett djurskyddsproblem just i den stund då djuren fortfarande är medvetna. Den svenska debatten handlar därför inte bara om en teknisk slaktmetod, utan också om hur mycket lidande som accepteras när livsmedelsproduktion organiseras i industriell skala.]]> Doft av lavendel fick grisarna på lekhumör https://nyadagbladet.se/miljo/doft-lavendel-grisar-lekhumor/ Fri, 29 May 2026 07:12:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231895 Lite lavendel, anis eller tall i halmen räckte för att väcka grisarnas nyfikenhet. I en ny studie från SLU blev djuren mer lekfulla när vardagsmiljön fick nya dofter. I studien, som publicerats i tidskriften Animal, följde SLU-forskarna 1 600 grisar på en kommersiell gård, från tio veckors ålder fram till slakt. Forskarna undersökte om doftsatt halm kunde göra grisarnas vardag mer stimulerande. Forskarna använde eteriska oljor med dofter som lavendel, anis och tall, och jämförde dem med kontrollgrupper där halmen behandlats med doftfri mineralolja. — Vi vill med studien belysa hela bilden; inte enbart hur vi undviker negativ välfärd, utan hur man med lämpliga biologiska medel kan påverka grisar i positiva aspekter – till exempel att öka naturligt beteende som lek och se hur de utforskar sin omgivning, säger Maria Vilain Rørvang, universitetslektor vid SLU och huvudförfattare till studien. Grisarna luktade mer på den doftsatta halmen, lekte mer med den och visade också mer lekbeteende med varandra. Enligt forskarna kan sådan lek tyda på att grisarna mår bra. — Det är intressant att se hur grisarnas nyfikenhet väcks när de får lukta på annat än vad de vanligtvis känner. Deras lekbeteende, när de tar halmen i sin mun och hoppar runt likt hundar gör, kan dessutom vara en indikator på ett positivt känslotillstånd, säger Maria Vilain Rørvang. Forskarna framhåller att halm redan är viktigt för att stimulera grisar, men att intresset kan avta över tid. Genom att ge halmen nya dofter kan materialet bli mer spännande och locka fram grisarnas naturliga behov av att böka, lukta och utforska. Forskarna såg däremot inga tydliga förbättringar när det gällde andra välfärdsmått, som svansskador, öronskador eller nedsmutsning. Fler studier behövs därför för att se hur metoden fungerar i olika typer av produktionsmiljöer.]]> Fick sparken för potatisskal till grisarna https://nyadagbladet.se/inrikes/fick-sparken-for-potatisskal-till-grisarna/ Wed, 25 Feb 2026 12:14:49 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=222567 En förlikning på 500 000 kronor blev slutet när Marie Hansson stämde sin tidigare arbetsgivare, Skurups kommun. Kommunen hade sagt upp henne för att hon tagit hem potatisskal till sina grisar – något som de kallade stöld. I drygt 17 år var Marie Hansson anställd som förstekock på Bruksgården utanför Skurup. Varje dag fyllde hon ett spann med potatisskal, grönsaksrester och andra matrester från arbetsplatsen som hon tog med hem. På familjegården utanför Svedala blev avfallet foder till deras Linderödsgrisar. Men hösten 2024 blev hon inkallad till möte. Arbetsgivaren menade att hon stulit och dessutom brutit mot hygienregler. Beskedet blev att avskeda henne. — Först trodde jag nästan att de skämtade, berättade hon tidigare för Sydsvenskan.

Tog strid i domstol

Marie Hansson vägrade acceptera uppsägningen. Tillsammans med sitt juridiska ombud Bo Villner valde hon att stämma Skurups kommun. Yrkandet var brott mot lagen om anställningsskydd och de begärde 250 000 kronor i skadestånd samt förlorad arbetsinkomst. Någon rättegång blev det aldrig. I höstas nådde parterna en överenskommelse där kommunen accepterade att betala ut 500 000 kronor. Bo Villner menar att kommunens hantering var oproportionerlig. — Avskedet var en överdriven åtgärd från kommunens sida. De har själva medgett det på det här sättet, säger han till Sydsvenskan.

Nytt jobb och upprättelse

I dag har Marie Hansson gått vidare och arbetar i ett skolkök. Hon beskriver att hon känner sig upprättad efter förlikningen. — Jag har gått vidare och gått stärkt ur det. Jag har fått världens bästa jobb. Med facit i hand kunde det inte bli bättre, säger hon. Kommunens kanslichef Egil Ceylan kommenterar att ekonomiska uppgörelser är ett vanligt sätt att avsluta arbetsrättsliga konflikter. — Beloppet är ett resultat av en förhandling där man tar hänsyn till flera faktorer. Alltifrån möjliga rättegångskostnader, den tid och de resurser det skulle ta att fortsätta processa och så vidare, förklarar han. Han vill inte uttala sig om huruvida avskedandet var felaktigt. Familjen har fortfarande sina Linderödsgrisar, som nyligen fått kultingar. Numera äter de vanligt grisfoder med krossat korn. — Jag tar inte hem något mer om det är någon som undrar. Det är helt "by the book", säger Marie Hansson.]]> Antibiotika för grisar ökar i Danmark https://nyadagbladet.se/norden/antibiotika-for-grisar-okar-i-danmark/ https://nyadagbladet.se/norden/antibiotika-for-grisar-okar-i-danmark/#respond Fri, 06 Sep 2024 05:10:18 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=188149 Den totala förbrukningen av antibiotika har ökat inom dansk grisproduktion under 2023, visar en rapport från Danmarks livsmedelsinstitut. Förbrukningen av antibiotika mäts i mängden kilo aktiv substans som säljs och brukas på danska gårdar. Det är andra året i rad som antibiotikaförbrukningen ökat. Detta beror främst på en ökad användning av antibiotika i form av neomycin och apramycin för behandling av avvänjningsdiarré hos smågrisar, visar rapporten från DTU Fødevareinstituttet, som är landets livsmedelsinstitut. Tidigare har man inom EU använt medicinskt zink för att behandla diarré hos smågrisar, vilket nu är förbjudet. Anledningen till förbudet var att det kom ut för mycket zink på åkrarna via gödseln. Mängden slaktgrisar har minskat i Danmark, men däremot har produktionen av smågrisar ökat, vilket man menar också kan vara förklaringen till den ökade användningen. För vuxna nötkreatur i landet har dock användningen av antibiotika minskat, men för kalvar istället ökat. I Sverige fortsätter däremot användningen av antibiotika att minska inom all animalieproduktion, enligt Lantbruksnytt.]]> https://nyadagbladet.se/norden/antibiotika-for-grisar-okar-i-danmark/feed/ 0 Antalet grisar minskar i Sverige https://nyadagbladet.se/inrikes/antalet-grisar-minskar-i-sverige/ https://nyadagbladet.se/inrikes/antalet-grisar-minskar-i-sverige/#respond Mon, 16 Oct 2023 07:11:05 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=162837 Sedan juni 2022 har antalet grisar i Sverige minskat med nio procent, enligt ny statistik från Jordbruksverket. Även antalet får har minskat under samma tid med fem procent. I juni i år räknade man att det fanns totalt 1 266 000 grisar i Sverige, vilket är en minskning med 127 000 djur sedan förra året. Det är också den lägsta noteringen sedan man började föra statistik över beståndet i samband med Sveriges inträde i EU 1995. Som jämförelse har antalet grisat legat på mellan 1,35 och 1,46 miljoner under det senaste decenniet. Smågrisar under 20 kilo har minskat med tio procent medan grisar över 20 kilo minskat med omkring åtta procent. Suggor beräknas ha minskat med 15 procent. Sedan förra året har även antalet nötkreatur minskat med omkring 5000 djur, samtidigt som antalet kalvar dock ökat med 800. Antalet får i landet är det lägsta sedan 2005. Sedan 2017 har antalet får sjunkit med 123 000. Den största minskningen syns i antalet lamm, som minskat med tio procent sedan förra året.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/antalet-grisar-minskar-i-sverige/feed/ 0 Mannen med inopererade grishjärtat har nu avlidit https://nyadagbladet.se/utrikes/mannen-med-inopererade-grishjartat-har-nu-avlidit/ https://nyadagbladet.se/utrikes/mannen-med-inopererade-grishjartat-har-nu-avlidit/#respond Thu, 10 Mar 2022 09:54:26 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=119264 Mannen som tidigare i år fick ett grishjärta inopererat är nu död. Operationen var högst experimentell och den första i sitt slag. I januari blev David Bennett den första människan att få ett grishjärta inopererat i sin kropp, något som Nya Dagbladet rapporterade om. Hjärtat togs från en genmanipulerad gris framställd av företaget Revivicor. Grisen hade 10 olika genetiska modifikationer där fyra gener slagits ut - däribland en gen som gör att människokroppen framkallar ett aggressivt försvar att avvisa organet. Ytterligare sex gener hade inaktiverats för att immunförsvaret inte skulle kollapsa som en följd av ingreppet. Dessutom hade en gen inaktiverats för att grishjärtat skulle sluta växa efter att det opererats in. 57-åringen menade själv att han gjorde operationen som ett ”sista hopp att överleva” eftersom han led av en allvarlig hjärtsjukdom. Den kontroversiella operationen var högst experimentell och motiverades av att det råder brist på mänskliga organ. Enligt uppgifter från läkare var operationen lyckad och Bennett överlevde just vid tillfället. Nu har 57-åringen dock avlidit, rapporterar New York Times. Bennett dog på sjukhuset under tisdagen, dock vill man inte gå in på exakt dödsorsak ännu men menar att han blivit sämre under de senaste dagarna. Sjukhuset säger att man senare ska publicera en fullständig utvärdering av fallet.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/mannen-med-inopererade-grishjartat-har-nu-avlidit/feed/ 0 Grishjärta inopererat på 57-årig amerikan https://nyadagbladet.se/utrikes/grishjarta-inopererat-pa-57-arig-amerikan/ https://nyadagbladet.se/utrikes/grishjarta-inopererat-pa-57-arig-amerikan/#comments Tue, 11 Jan 2022 10:18:43 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=114911 En 57-årig man i Maryland i USA har blivit den första människa att få ett grishjärta inopererat i sin kropp. Nyhetsbyrån AP uppger att det ska ha "handlat om ett sista hopp att överleva" för patienten. Operationen är högst experimentell och grishjärtat motiveras med att det är brist på mänskliga organ. Tidigare har dylika försök misslyckats eftersom människokroppen naturligt avvisar organ från andra arter. Exempelvis har man opererat in ett babianhjärta på spädbarnet Fae som avled efter 21 dagar. David Bennett är fortfarande uppkopplad till en hjärt- och lungmaskin, men om tre dagar ska han kunna andas själv. Risken finns dock att hans kropp under de kommande veckorna kan komma att avvisa grishjärtat. Genom så kallad ”genredigering” har man inför operationen med grishjärtat tagit bort det i cellerna som man tror gör att människokroppen avvisar organet. Dr. Muhammad Mohiuddin, vetenskaplig chef för Maryland Universitys djur-till-människa transplantationsprogram uttrycker en förhoppning om att göra fler operationer med djurorgan på människor. – Om det här fungerar så kommer det att finnas en ändlös tillgång på organ för patienter som lider, säger han. Dr. Bartley Griffith som genomförde operationen har transplanterat runt 50 grishjärtan till babianer under de senaste 50 åren. Han menar att operationen varit lyckad och att man "lär sig mer och mer" för varje dag från patienten. – Än så länge är vi nöjda med vårt beslut att gå vidare. Det är patienten också, han har ett stort leende på läpparna idag, menar Griffith.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/grishjarta-inopererat-pa-57-arig-amerikan/feed/ 2 Groteska bilderna som chockar världen: Spekuleras vara korsning mellan gris och människa https://nyadagbladet.se/vetenskap/groteska-bilderna-som-chockar-varlden/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/groteska-bilderna-som-chockar-varlden/#comments Tue, 19 Oct 2021 14:58:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=109343 I vad som förefaller vara autentiska bilder med oklart ursprung visas en levande varelse med både gris- och människoliknande drag. Filmmaterialet har chockerat många och medan vissa är övertygade om att det handlar om en deformerad griskulting så spekulerar andra om att det faktiskt rör sig om en genmanipulerad korsning mellan gris och människa. Nya Dagbladet vill varna för särskilt obehagliga bilder. Människo- och grishybrider har tidigare skapats i laboratorium vilket National Geographic kunde rapportera om redan 2017. Forskare vid Salk Institute lyckades då skapa vad som vetenskapligt kallas för en chimaira – en organism vars celler kommer från två olika arter. Den mest effektiva metoden för att skapa en chimaira är att introducera en djurarts celler in i embryot av en annan art och låta dem ”växa samman” till en hybrid förklarade forskarna, att man valde just grisen beror på att den på många sätt är väldigt lik människan. Även om metoden låter simpel tog det fyra års arbete för över 40 forskare och medarbetare att räkna ut hur man skulle skapa en hybrid mellan människa och gris och att det finns stor risk att de främmande cellerna stöts bort, förklarar professor Juan Carlos Izpisua Belmonte. Den oerhört kontroversiella forskningen på området motiveras med att den på sikt kan underlätta för organtransplantationer. Forskarnas förhoppning är att man ska kunna odla ”skräddarsydda” organ inuti djurkroppar. Huruvida varelsen i filmen faktiskt är en hybrid mellan människa och gris är oklart – men vissa är övertygade om att så är fallet. Redaktionen avråder från att se videoklippet på varelsen, men överlämnar till läsaren att välja om man vill ta del av materialet via länken nedan.   OBS! VARNING FÖR MYCKET STARKA BILDER!   ”Underskatta aldrig människans hjärtlöshet. De stämplar något som vetenskap och gör precis vad fan de känner för. Vi vet detta allt för väl vid det här laget”, kommenterar användaren Richard på Infowars. ”De vill skapa organ för alla rika döende människor att köpa och låta sig transplanteras med. Rika människor kommer att göra vad som helst för att fortsätta leva – särskilt de som är ondskefulla och galna”, skriver en annan användare. Andra tittare tror inte alls att det handlar om en hybrid – utan om en missbildad griskulting och pekar bland annat på att flera liknande videoklipp har cirkulerat på nätet samt att miljön klippet är filmat i ser ut som en vanlig ladugård. ”Jag håller med killen som gissar att det här bara är en griskulting med missbildningar på en farm. Det är en söt tonårsflicka med målade fingernaglar och väldigt tighta jeans som vill visa upp filmen för sin Facebook eller andra sociala medier – inte någon Draculaliknande galen forskare”, menar RcCollins.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/groteska-bilderna-som-chockar-varlden/feed/ 7 Dilemma: suggor blir ammor https://nyadagbladet.se/miljo/dilemma-suggor-blir-ammor/ https://nyadagbladet.se/miljo/dilemma-suggor-blir-ammor/#respond Wed, 31 Aug 2016 05:13:28 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=30980 Suggor får allt fler kultingar per kull i Sverige samtidigt ökar smågrisdödligheten. Både i Danmark och Sverige används grissuggor som ammor. Det väcker frågor, säger veterinären Emma Andersson till Sveriges Radio. – Vi ser ett problem med de stora kullarna som finns och som kommit under de senaste decennierna i aveln. Vi har smågrisar som inte överlever vid födsel och har svårt att överleva fram till avvänjning. I svensk grisuppfödning kan en grissugga i dag få 15 eller fler kultingar per kull. Det är vanligt att grisuppfödare lägger över nyfödda griskultingar från suggor som fått många till andra suggor som har plats över. – Det är ju ett etiskt dilemma också för dem som jobbar med grisarna att se detta. I Danmark har en del uppfödare ett system där utvalda suggor blir ammor åt andras kultingar och därmed förlänger amsuggorna sin digivningsperiod. Systemet med amsuggor fungerar bra för kultingarna, enligt forskningen. Men hur mår suggorna? Det frågar sig Emma Andersson. Under den här tiden som kullstorlekarna gått upp så har hållbarheten hos suggan gått ner. Så det är också en viktigt del att se hur klarar suggan detta.     Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/miljo/dilemma-suggor-blir-ammor/feed/ 0