<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Göteborgs universitet &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/goteborgs-universitet/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 19 Aug 2026 07:05:44 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Göteborgs universitet &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Nikotin kopplas till psykisk ohälsa bland unga</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/nikotin-kopplas-till-psykisk-ohalsa-bland-unga/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 19 Aug 2026 07:05:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Göteborgs universitet]]></category>
		<category><![CDATA[nikotin]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk ohälsa]]></category>
		<category><![CDATA[rökning]]></category>
		<category><![CDATA[tobak]]></category>
		<category><![CDATA[unga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=237902</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Unga som använder nikotin rapporterar oftare symptom på ångest, depression och annan psykisk ohälsa än jämnåriga som avstår. Tjejer tycks vara särskilt sårbara, med fler problem med sömn, oro, nedstämdhet och koncentration bland dem som började använda tobak.</strong>

I tre studier har forskare vid Göteborgs universitet undersökt hur nikotin kan påverka psykisk hälsa. Två av studierna gäller svenska ungdomar.

I en av <a href="https://doi.org/10.1177/1179173x261455075" target="_blank" rel="noopener nofollow">studierna</a>, som publicerades i maj 2026, deltog 3 730 ungdomar i åldern 17 till 19 år i en webbenkät. Forskarna undersökte sambanden mellan tobaks- och nikotinanvändning, däribland vitt snus och e-cigaretter, och symptom på ångest och depression.

Bland tjejer som använde nikotin uppgav 80 procent ångestbesvär. Bland killar var nikotinanvändning kopplad till depressiva symptom, medan användning av både tobak och tobaksfria nikotinprodukter bland killar var kopplad till fler psykiska besvär.
<h3>Tjejer pekas ut som särskilt sårbara</h3>
Den andra <a href="https://doi.org/10.1093/ntr/ntag148" target="_blank" rel="noopener nofollow">studien</a>, publicerad i juni i år, bygger på den svenska långtidsstudien LoRDIA. Där följdes 1 592 ungdomar från 12–13 års ålder till 17 år.

Forskarna undersökte användning av cigaretter och snus, samt hur tobaksdebut hängde samman med psykosomatiska symptom över tid. Vid 17 års ålder var tecken på depression och självmordstankar vanligare bland ungdomar som rökte cigaretter.

Tjejer som började använda tobak fick också oftare ökande problem med sömn, oro, nedstämdhet och koncentration över tid.

— <em>Vi ser tydliga skillnader mellan tjejer och killar, där tjejer som röker verkar vara särskilt sårbara. Samtidigt behöver vi förstå mer om hur snus påverkar psykisk hälsa, inte minst bland unga tjejer där användningen av vitt snus ökat så snabbt</em>, <a href="https://www.gu.se/nyheter/nikotin-kopplas-till-psykisk-ohalsa-hos-unga" target="_blank" rel="noopener nofollow">säger</a> Johanna Andersson, läkare och doktorand vid Sahlgrenska akademin.
<h3>Biologiska förändringar i djurförsök</h3>
Den tredje <a href="https://doi.org/10.1016/j.neuropharm.2026.110879" target="_blank" rel="noopener nofollow">studien</a> bygger på försök med råttor. Där såg forskarna förändringar i amygdala, ett hjärnområde som har betydelse för känsloreglering och stress. Effekterna var tydligast hos honråttor, och nikotin förändrade kommunikationen mellan nervceller även efter att ämnet lämnat kroppen.

Resultatet ger enligt forskarna en möjlig biologisk förklaring till ökad sårbarhet för ångest- och stressrelaterade symptom, men kan inte ensamt överföras till människor. Socioekonomi, stress, alkohol, annan substansanvändning och individuella sårbarhetsfaktorer kan samtidigt påverka både nikotinanvändning och psykisk ohälsa.

— <em>Det viktiga är att vi ser liknande mönster i flera olika studier och med olika typer av data. Men vi kan fortfarande inte säga säkert vad som är orsak och verkan. Djurstudierna visar biologiska förändringar i hjärnan som skulle kunna bidra till ökad sårbarhet för ångest- och stressrelaterade symptom</em>, säger Louise Adermark, professor vid Sahlgrenska akademin.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Studie: Små barn får tillräckligt med D-vitamin</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/sma-barn-d-vitamin-studie/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 02 Jun 2026 05:55:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[D-vitamin]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Göteborgs universitet]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedelsverket]]></category>
		<category><![CDATA[Nutrition Journal]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232185</guid>

					<description><![CDATA[<strong>De flesta små barn i Sverige har tillräckliga nivåer av D-vitamin i blodet, visar en studie från Göteborgs universitet. Forskarna pekar på betydelsen av D-droppar och berikade livsmedel.</strong>

I studien, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften <a href="https://link.springer.com/article/10.1186/s12937-026-01318-6" target="_blank" rel="noopener nofollow"><em>Nutrition Journal</em></a>, har forskare vid Göteborgs universitet analyserat barnens intag av D-vitamin via kost och D-droppar samt deras D-vitaminstatus i blodet.

Underlaget kommer från Riksmaten småbarn 2021–2024 och omfattar drygt 1 800 barn: 1 074 barn som var 18 månader gamla och 746 barn som var fyra år.

D-vitamin behövs bland annat för att kroppen ska kunna bilda starka tänder och ett starkt skelett. I Sverige kan det vara svårt att få tillräckliga mängder under vinterhalvåret, eftersom kroppen då bildar mindre D-vitamin via solljus. Barn upp till två år rekommenderas därför D-droppar som komplement, enligt <a href="https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/vitaminer-och-antioxidanter/d-vitamin" target="_blank" rel="noopener nofollow">Livsmedelsverket</a>.
<h3>Lägre intag hos många fyraåringar</h3>
I studien låg 16 procent av 1,5-åringarna och 61 procent av fyraåringarna under det genomsnittliga behovet på 7,5 mikrogram D-vitamin per dag, räknat utifrån kost och D-droppar.

Forskarna framhåller samtidigt att D-vitamin lagras i kroppen över tid och att blodvärdena därför kan ge en annan bild än det dagliga intaget. Blodproverna visade att barnens D-vitaminstatus i regel var god.

Inget av barnen hade D-vitaminbrist. Tillräckliga nivåer i blodet sågs hos 93 procent av 1,5-åringarna och 96 procent av fyraåringarna.
<h3>Berikad mat får större betydelse</h3>
Bland de yngsta barnen var D-droppar en viktig källa till D-vitamin. I takt med att barnen blev äldre och användningen av droppar minskade fick de i stället mer D-vitamin från berikade livsmedel, framför allt mejeriprodukter och smörgåsfetter.

Forskarna kopplar resultaten till den utökade obligatoriska D-vitaminberikningen som infördes 2018. Den omfattar bland annat vissa mejeriprodukter och matfetter, med syftet att fler ska få i sig tillräckligt med D-vitamin via kosten.

— <em>Våra resultat visar den stora betydelsen av berikade mejeriprodukter för D-vitaminintaget bland de små barnen i Sverige, framför allt när användningen av D-droppar avtar</em>, säger André Hesselink, dietist och doktorand inom klinisk nutrition vid <a href="https://www.gu.se/nyheter/bra-d-vitaminstatus-hos-de-flesta-sma-barn-i-sverige" target="_blank" rel="noopener nofollow">Göteborgs universitet</a>.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fetman bromsar i väst – men tar fart i fattigare länder</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/fetman-bromsar-i-vast-fattigare-lander/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 21 May 2026 04:36:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Göteborgs universitet]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[obesitas]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230966</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Forskare ser en växande klyfta mellan rika och fattigare länder. En omfattande internationell studie visar att fetmaökningen har bromsat in i många höginkomstländer, samtidigt som utvecklingen fortsätter uppåt i fattigare delar av världen.</strong>

Analysen bygger på hälsodata från 200 länder och territorier mellan 1980 och 2024. Den vetenskapliga artikeln har <a href="https://doi.org/10.1038/s41586-026-10383-0" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerats</a> i tidskriften <em>Nature</em>. Studien har letts av Imperial College London, med forskare från bland annat Göteborgs universitet som medförfattare.

Resultaten visar att fetmaökningen har bromsat in eller planat ut i de flesta höginkomstländer, efter de kraftiga ökningar som skedde under slutet av 1900-talet. Utvecklingen stabiliserades först bland skolbarn runt millennieskiftet och därefter bland vuxna ungefär tio år senare. I länder som Frankrike, Italien och Portugal kan andelen personer med fetma till och med ha börjat minska.

Samtidigt beskriver forskarna en växande skillnad mellan olika delar av världen. I många låg- och medelinkomstländer, särskilt i Afrika, Asien, Latinamerika samt på öar i Stilla havet och Karibien, fortsätter fetman att öka. Skillnaderna kopplas bland annat till tillgången till hälsosam mat och till matpriser.
<h3>Sveriges utveckling svårtolkad</h3>
För Sveriges del är bilden mer svårtolkad. I underlaget pekas barn i Australien, Finland och Sverige ut som undantag från den positiva trenden i andra höginkomstländer. Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, betonar att de svenska uppgifterna är osäkra.

— <em>Man kan tyvärr varken bekräfta eller utesluta att det stämmer med verkligheten för Sveriges del</em>, <a href="https://www.gu.se/nyheter/dampad-obesitasokning-i-rika-lander-men-inte-i-fattiga" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> hon enligt Göteborgs universitet.

Hon hänvisar till svårigheten att få fram heltäckande nationella data. Yngre barn i Sverige mäts och vägs av elevhälsan, men uppgifterna görs inte alltid tillgängliga. Forskarna pekar också på risken för fel i självrapporterade uppgifter om längd och vikt bland äldre barn.

— <em>Det vi vet är att det finns stora regionala skillnader i förekomsten av obesitas i Sverige och att obesitas hos barn fortsätter att vara ett av de vanligaste kroppsliga tillstånden, med hög risk för fortsatt ohälsa genom livet</em>, säger Annika Rosengren.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Studie: Politiskt engagemang kan minska chansen att få jobb</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/politiskt-engagemang-jobb/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 30 Apr 2026 11:12:13 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[arbetsgivare]]></category>
		<category><![CDATA[Arbetsmarknad]]></category>
		<category><![CDATA[diskriminering]]></category>
		<category><![CDATA[fackförbund]]></category>
		<category><![CDATA[Göteborgs universitet]]></category>
		<category><![CDATA[SCB]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=229039</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Politiskt engagemang kan minska chansen att få jobb redan i det första steget av en rekryteringsprocess. En ny svensk fältstudie visar att arbetsgivare gav färre positiva svar till sökande som var öppet politiskt engagerade.</strong>

Forskarna Samantha Sinclair vid Linnéuniversitetet och Mark Granberg vid SCB skickade 11 461 fiktiva jobbansökningar till svenska arbetsgivare efter riksdagsvalet 2022. Vissa ansökningar nämnde politiskt engagemang, medan andra saknade sådan information.

<a href="https://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:2045024/FULLTEXT01.pdf" target="_blank" rel="nofollow noopener">Resultatet</a> visar att sannolikheten för ett positivt svar sjönk med omkring två procentenheter när den arbetssökande uppgav politiskt engagemang.

Forskarna beskriver skillnaden som en relativ minskning på nästan åtta procent, eftersom den genomsnittliga svarsfrekvensen låg kring 30 procent, enligt <a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/4357928/ny-svensk-studie-arbetsgivare-valjer-bort-politiskt-engagerade" target="_blank" rel="noopener nofollow">pressmeddelandet</a>.

Effekten syntes tydligast i tätorter. På landsbygden fann forskarna ingen motsvarande effekt.

Inom högerblocket drev framför allt kopplingar till Sverigedemokraterna den negativa effekten, samtidigt som flera partier i vänsterblocket också förknippades med lägre svarsfrekvens.

[caption id="attachment_49133" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2018/04/sverigedemokraterna-heja-jimmie.jpg"><img class="size-medium wp-image-49133" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2018/04/sverigedemokraterna-heja-jimmie-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Jobbsökande med SD-sympatier riskerar att sållas bort i samband med rekrytering. Foto: News Øresund/Johan Wessman[/caption]
<h3>Politisk tillhörighet som signal</h3>
Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften <em>Political Psychology</em>. Forskningsinstitutet Ratio <a href="https://ratio.se/publikationer/political-discrimination-in-hiring-evidence-from-a-large-field-experiment" target="_blank" rel="noopener nofollow">beskriver</a> studien som ett omfattande fältexperiment om politisk diskriminering vid anställning.

— <em>Det här visar att politiskt engagemang kan vara en nackdel redan i det första steget i en rekryteringsprocess. Det är anmärkningsvärt i ett demokratiskt samhälle, där vi samtidigt förväntar oss att människor ska vilja engagera sig politiskt</em>, säger Mark Granberg, fil. dr i nationalekonomi.

Enligt Granberg väcker resultaten en bredare demokratisk fråga kopplad till partiernas rekrytering av kandidater.

— <em>Partierna har precis lagt mycket tid på att hitta kandidater till sina listor. Våra resultat pekar på en viktig demokratisk målkonflikt: om människor tror att politiska uppdrag kan försämra deras möjligheter i arbetslivet kan det påverka viljan att kandidera eller vara öppet politiskt engagerad</em>, säger han.

Forskarna betonar att politisk tillhörighet kan fungera som en signal vid arbetsgivares bedömningar, oavsett om arbetsgivaren agerar medvetet eller inte.

Granberg varnar för att utvecklingen kan göra politiskt engagemang till en karriärrisk.

— <em>Politiskt engagemang är en central del av demokratin. Om det samtidigt uppfattas som en karriärrisk finns det skäl att ta frågan på allvar</em>.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Barn till högutbildade gör värnplikt oftare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/barn-hogutbildade-varnplikt-oftare/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 29 Apr 2026 04:41:13 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Försvarsmakten]]></category>
		<category><![CDATA[Göteborgs universitet]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[värnplikt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228902</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ungdomar med högavlönade och välutbildade föräldrar kallas oftare till mönstring och skrivs oftare in till värnplikt. En ny FOI-rapport visar att den svenska värnplikten präglas av social snedrekrytering – där barn till högutbildade oftare går vidare i urvalet.</strong>

Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har på uppdrag av Försvarsmakten gått igenom registerdata för omkring 500 000 totalförsvarspliktiga ungdomar födda mellan 2000 och 2004.

Resultatet visar ett tydligt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och vilka ungdomar som går vidare i värnpliktssystemet. Ju högre utbildning föräldrarna har, desto vanligare är det att deras barn skrivs in till värnplikt.

— <em>Det är klart och tydligt att ungdomar uppvuxna med högavlönade och välutbildade föräldrar oftare blir kallade till mönstring än de som har en svagare socioekonomisk bakgrund. Skillnaden blir ännu större när det kommer till mönstringstester och vilka som sedan får göra värnplikten</em>, säger FOI-forskaren Peter Bäckström i ett <a href="https://www.foi.se/nyheter-och-press/nyheter/2026-04-07-barn-till-hogutbildade-far-gora-varnplikt-betydligt-oftare-an-barn-till-lagutbildade.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">pressmeddelande</a>.

Särskilt tydlig är skillnaden bland dem som skrivs in till längre befälsutbildning. Där hade nästan 70 procent högutbildade föräldrar, jämfört med drygt 40 procent i hela ungdomspopulationen.
<h3>Liknar läkarutbildningen</h3>
Bäckström beskriver skillnaden som så stor att gruppen värnpliktiga på längre befälsutbildningar socialt liknar en av landets mest snedrekryterade högskoleutbildningar.

— <em>Den sociala sammansättningen bland värnpliktiga inskrivna på en lång befälsutbildning motsvarar i stort den bland studenter på läkarutbildningen</em>, säger han i pressmeddelandet.

Enligt FOI handlar utvecklingen inte om att Plikt- och prövningsverket gör ett godtyckligt urval. Myndigheten följer lagen, som säger att de mest lämpade ska skrivas in till grundutbildning.

Samtidigt skapar systemet en konflikt mellan två mål: att välja ut de mest lämpade och att värnplikten ska ha bred social förankring.
<h3>Ifrågasätter värnplikten som social smältdegel</h3>
FOI pekar på flera möjliga förklaringar till snedrekryteringen. Dagens värnplikt omfattar en relativt liten del av varje årskull, vilket gör konkurrensen om platserna hård. Samtidigt har grundutbildningen blivit mer högteknologisk och vissa befattningar, exempelvis cybersoldater, ställer mycket höga krav.

— <em>Det är mycket tveksamt om den selektiva värnplikten, som den tillämpas i Sverige idag, skulle kunna fungera som en social smältdegel för ungdomar. Istället har vi en relativt homogen grupp värnpliktiga, som till ganska stor del består av ungdomar från starka socioekonomiska miljöer</em>, säger Bäckström i pressmeddelandet.

FOI lyfter även att liknande tendenser syns i USA, där militären i dag främst rekryterar från hushåll med högre inkomster än genomsnittet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Unga vuxna skäms över sitt scrollande</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/unga-vuxna-skams-over-sitt-scrollande/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 25 Apr 2025 09:21:17 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[Göteborgs universitet]]></category>
		<category><![CDATA[mobilberoende]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=204945</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Unga vuxna svenskar känner ofta skam kring sitt mobilberoende och upplever själva i hög grad att de har ett beroendebeteende, visar forskning från Göteborgs universitet.</strong>

I studien har man tittat på hur personer i åldern 20 till 35 år ser på sitt eget mobilanvändande. Där framträder det att åtskilliga själva anser sig vara beroende och har svårt att släppa mobilen.

André Jansson, en av forskarna bakom studien, menar att det skapats en form av kultur där det blivit sammankopplat med social status att ha förmågan att dra ner på skärmtid och ha kontroll över sitt mobilanvändande, något som många dock upplever att de i verkligheten inte klarar av att leva upp till. Många känner också att de slösar bort sin tid på scrollandet och upplever skam över att inte kunna kontrollera det.

– <em>När man inte kan nå upp till det idealet skapas en moralisk dissonans, man använder inte sin smartphone på det sätt man skulle önska</em>, säger Jansson till statskanalen <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/forskning-vuxna-kan-inte-sluta-scrolla-och-skams-over-det" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a>.

&#160;]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Beroendeframkallande mobiltelefoner skapar ohälsa hos unga</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/beroendeframkallande-mobiltelefoner-skapar-ohalsa-hos-unga/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 24 Feb 2025 06:03:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Göteborgs universitet]]></category>
		<category><![CDATA[mobil]]></category>
		<category><![CDATA[mobilberoende]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=200102</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Unga upplever att de blir alltmer beroende av sina mobiltelefoner. Särskilt unga kvinnor känner generellt mer stress kopplad till sina mobiler, visar en studie från Göteborgs universitet.</strong>

Studien, <a href="https://sciendo.com/article/10.2478/nor-2025-0001" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerad</a> i Nordicom Review, bygger på en nationell enkätundersökning om mobilanvändning samt fokusgruppsintervjuer med unga vuxna mellan 20 och 35 år. Resultaten visar att många upplever en moralisk stress i relation till sin mobil.

– <em>Vi ser att unga människor i Sverige i hög grad känner att de inte använder sina smartphones på det sätt de skulle vilja. De upplever sig beroende av sin telefon på ett sätt som ger upphov till negativa känslor</em>, säger professor André Jansson vid Göteborgs universitet, som projektlett studien, i ett <a href="https://www.gu.se/nyheter/smartphones-en-moralisk-utmaning-for-unga-vuxna" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Unga kvinnor upplever mer stress relaterad till mobilanvändning än unga män. De känner oftare ett starkare beroende och upplever mindre kontroll över sin användning.

– <em>De känner oftare att de slösar tid på sina telefoner och att det påverkar deras förmåga att fokusera på andra, enligt dem själva, viktigare aspekter av livet</em>, säger professor Karin Fast vid Göteborgs universitet, som lett fokusgruppsstudien.
<h3>Svårt med självreflektion</h3>
Studien visar att människor oftare ser andra som mer sårbara för mobiltelefonens negativa effekter än sig själva.

– <em>Att distansera sig från beteenden som upplevs som problematiska är ett välkänt fenomen inom forskningen. Människor vill gärna se sig själva som bättre än andra på att hantera de negativa effekterna av medier,</em> säger Jansson och fortsätter:

– <em>Samtidigt ser vi att unga vuxna generellt sett är mer medvetna om de problem som smartphones kan orsaka, också för egen del, jämfört med äldre.</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nyttig kost skyddar småbarn mot tarmsjukdom senare i livet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/nyttig-kost-skyddar-smabarn-mot-tarmsjukdom-senare-i-livet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/nyttig-kost-skyddar-smabarn-mot-tarmsjukdom-senare-i-livet/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 30 Jun 2024 06:02:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[Göteborgs universitet]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[kost]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=183545</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Att äta mycket fisk och grönsaker tillsammans med ett lägre intag av sockersötade drycker redan vid ett års ålder minskar risken för inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) senare i livet, pekar en studie från Göteborgs universitet mot.</strong>

I studien, som <a href="https://gut.bmj.com/content/73/4/590" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i den vetenskapliga tidskriften Gut, har man inkluderat information kring kosten hos 81 280 ettåringar i både Sverige och Norge, där uppgifterna kommer från populationsstudierna Alla barn i sydöstra Sverige, ABIS, och Den norske mor, far og barn-undersøkelsen, MoBa.

IBD orsakar inflammation i tarmarna, vilket inkluderar bland annat Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Det har skett en global ökning av IBD de senaste åren, något man inte riktigt vet orsaken till.

Föräldrarna till barnen fick svara på frågor gällande barnens kost vid 12-18 och 30-36 månaders ålder. Kvaliteten på kosten bedömdes sedan som hög, medel eller låg. Högre kvalitet inkluderade mer grönsaker, frukt, mejeriprodukter samt fisk, samt även en lägre andel kött, godis och söta drycker.

Barnens hälsa övervakades sedan från ett års ålder och fram till 21 år i den svenska gruppen och 15 år i den norska gruppen. Under perioden diagnostiserades 307 av deltagarna med IBD, varav 131 med Crohns sjukdom, 97 med ulcerös kolit och 79 med en oklassificerad IBD.
<h3>Fisk minskar risken</h3>
Forskarna kunde se att ett högt intag av fisk redan vid ett år kunde kopplas till 54 procents lägre risk för ulcerös kolit, jämfört med de som hade ett lågt intag. Vidare var ett högt intag av grönsaker kopplade till en minskad risk för all IBD. Sockersötade drycker däremot, var istället kopplade till en 42-procentigt ökad risk för IBD, jämfört med ett lågt intag. Annie Guo, dietist och doktorand i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och studiens förstaförfattare, menar att det är klokt att särskilt vänta med socker till sina barn, något hon också pekar mot är enligt rådande kostrekommendationer.

–<em> Det ger flera positiva hälsoutfall om man kan vänta med det så länge som möjligt</em>, <a href="https://poddtoppen.se/podcast/1447638217/halsa-for-ohalsosamma/125-hur-farligt-ar-socker-for-barn-egentligen" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> hon i podcasten Hälsa för Ohälsosamma.

När man tittade på kosten vid tre års ålder var det dock endast ett högt fiskintag som kunde kopplas till minskad risk för IBD, särskilt ulcerös kolit.

Däremot såg man inget samband mellan IBD och andra livsmedelsgrupper som exempelvis kött, mejeri, spannmål eller frukt.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/nyttig-kost-skyddar-smabarn-mot-tarmsjukdom-senare-i-livet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>200 universitetsanställda ställer sig bakom pro-palestinska studentprotester</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/200-universitetsanstallda-staller-sig-bakom-pro-palestinska-studentprotester/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/200-universitetsanstallda-staller-sig-bakom-pro-palestinska-studentprotester/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 25 Jun 2024 11:14:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Gaza]]></category>
		<category><![CDATA[Göteborgs universitet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=183678</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Över 200 lärare och forskare vid Göteborgs universitet har undertecknat ett upprop där man ger sitt stöd till de pro-palestinska studentprotesterna och kräver att Israel bojkottas.</strong>

Studenterna har tältat på universitetsområdet i en dryg månads tid och kräver bland annat att universitetsledningen avbryter alla samarbeten med israeliska myndigheter, forskningsinstitutioner och företag samt att ledningen går ut offentligt och tar avstånd från Israels invasion – på samma sätt som man gjorde när Ryssland invaderade Ukraina.

<em>– Det är rimligt att ställa sig bakom studenternas krav</em>, säger Håkan Thörn, professor i sociologi till statskanalen <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/200-anstallda-vid-goteborgs-universitet-stottar-studentprotester-mot-gazakriget" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a>.

<em>– När man ser vad som händer i Gaza med 5 000 studenter som dödats och universiteten som ligger i spillror, då måste Göteborgs universitet kunna ta ställning i den här frågan</em>, fortsätter han.

Sammanlagt har hittills 215 av universitets sammanlagt drygt 6707 anställda skrivit under uppropet. Rektor Malin Broberg menar dock att protesterna inte kommer att få önskvärd effekt.

<em>– Vi ser ingen skillnad på om det är studenter eller anställda som protesterar mot Gazakriget. Vi lyssnar till allas åsikter.</em>

<em>– Vi har inte för avsikt att avbryta samarbeten med israeliska lärosäten. Vi har ett fåtal institutionella EU-projekt, där lärare själva får avgöra formen av samarbete. Projekten väljs med omsorg</em>, fortsätter hon.
<h3>"Strider mot våra etiska riktlinjer"</h3>
Håkan Thörn anser dock inte att det skulle strida mot universitets policy om oberoende eller politisk neutralitet att ta ställning mot Israels invasion.

<em>– Samarbetet med israeliska institutioner strider mot våra egna etiska riktlinjer som är grundade i mänskliga rättigheter. Därför är det motiverat.</em>

<em>– Som akademiker tycker jag nästan det är mer problematiskt att inte ta ställning i en situation där Israel anklagas för att begå ett folkmord</em>, menar Helena Lindholm, professor i freds- och utvecklingsforskning.

De svenska studentprotesterna har fått såväl ris och ros, där kritiker menar att det handlar om ”vänsterextremister” som försöker pressa universitetsledningarna att fördöma Israel och ta politisk ställning.

Anhängare till protesterna menar dock istället att ledningens hyckleri synliggörs, eftersom man mycket snabbt och utan större problem kunde ta avstånd från Ryssland och fördöma kriget i Ukraina – men inte Israels invasion, trots att den sistnämnda varit mycket dödligare för civilbefolkningen och såväl FN som människorättsgrupper larmat om att de förbrytelser som sker kan tänkas uppfylla den juridiska definitionen för folkmord.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/200-universitetsanstallda-staller-sig-bakom-pro-palestinska-studentprotester/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Pro-palestinska demonstranter kedjar fast sig i universitetsbyggnad</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/pro-palestinska-demonstranter-kedjar-fast-sig-i-universitetsbyggnad/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/pro-palestinska-demonstranter-kedjar-fast-sig-i-universitetsbyggnad/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 11 Jun 2024 11:08:54 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Göteborgs universitet]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[Palestina]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=182845</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ett 15-tal pro-palestinska demonstranter har under tisdagsförmiddagen tagit sig in i Göteborgs universitets huvudbyggnad och flera av dem har kedjat fast sig.</strong>

<em>– De har tagit sig in i huvudbyggnaden, och skanderar att ledningen ska vakna och sjunger propalestinska ramsor. Det pågår ett styrelsemöte, det kan ha med det att göra</em>, säger Helèn Sedström, ledningskommunikatör vid Göteborgs universitet

Polis är på plats och uppger att man ”hanterar situationen i första hand i enlighet med ordningslagen” och säger att man vill försöka föra en dialog med demonstranterna och på så sätt få dem att lämna platsen.

<em>– Det är ett 15-tal demonstranter som har tagit sig in på universitetet, vi är på platsen och försöker först och främst lösa situationen genom dialog</em>, <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/pro-palestinska-demonstranter-har-tagit-sig-in-pa-goteborgs-universitet" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Fredrik Svedmyr, polisens presstalesman.
<h3>Vill se Israelbojkott</h3>
Enligt uppgifter ska demonstranterna skandera slagord som ”<em>blod blod blod på era händer</em>” och ”<em>Gaza! Gaza! Gaza!</em>”.

Tidigare har Israelkritiska protester anordnats på ett flertal svenska universitet, där man krävt att ansvariga tar avstånd från Israels invasion av Gaza och avbryter alla samarbeten med israeliska institutioner och företag.

Även i det här fallet uppger demonstranterna att man genomför sina protester eftersom ansvariga för universitet ”inte vill möta våra krav” och att uppmaningarna om att Göteborgs universitet ska avsluta utbyten med israeliska institutioner inte haft någon effekt.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/pro-palestinska-demonstranter-kedjar-fast-sig-i-universitetsbyggnad/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
