Google – Nya Dagbladet

Google bötfälls med 890 miljoner euro av EU

Markus Andersson — Fri, 24 Jul 2026 08:11:36 +0000

Google har enligt EU-kommissionen brutit mot EU:s lag om digitala marknader – och får böter på 890 miljoner euro. I två beslut den 23 juli slår kommissionen fast att Google otillåtet har gynnat egna tjänster i Google-sökningen och hindrat apputvecklare från att styra kunder till billigare köpvägar via Google Play. Böterna delas upp i 460 miljoner euro för sökpreferensen och 430 miljoner euro för begränsningarna i Play-butiken, enligt ett pressmeddelande från Europeiska kommissionen. EU:s roll är att slå fast överträdelserna och utfärda böterna. I sak handlar det om hur Google har utnyttjat sin ställning som så kallad grindvakt i sök och appdistribution.

⚠️ We have fined Google €890 million for breaching the Digital Markets Act, by promoting their own services and restricting customer access to alternatives on Google Search and Google Play.https://t.co/zFChIQxKua pic.twitter.com/QTqdpS6dyY
— European Commission (@EU_Commission) July 23, 2026

Egna tjänster lyftes i sökresultaten

Lagen om digitala marknader, Digital Markets Act (DMA), förbjuder stora plattformar att behandla egna tjänster mer gynnsamt än konkurrenternas i rangordningen. Kommissionen menar att Google i sökresultaten lyfter egna erbjudanden inom bland annat shopping, hotell, transporter och sportresultat högre upp och med rikare bilder och filter, medan liknande tredjepartstjänster inte får samma synlighet. Det är just den typen av särbehandling som lagen ska stoppa: att plattformens egna produkter får ett inbyggt försprång framför oberoende aktörer som konkurrerar om samma användare.

Apputvecklare hindrades från billigare köpvägar

I Google Play anser kommissionen att Google brutit mot regeln om att apputvecklare fritt ska kunna berätta för kunder om, och styra dem till, alternativa och ofta billigare köpalternativ – till exempel på egna webbplatser eller i andra appbutiker. Google ska enligt kommissionen ha hindrat utvecklare från att fritt kommunicera erbjudanden och teckna avtal utanför Play. Även om Google får ta betalt för att ha förmedlat en ny kund menar kommissionen att bolagets avgifter och hur länge de debiteras har gått utöver vad lagen tillåter.

Måste rätta till inom 60 dagar

Google har beordrats att upphöra med överträdelserna. Bolaget ska bland annat behandla tredjepartstjänster i sökresultaten rättvist i förhållande till egna tjänster, och både tekniskt och avtalsmässigt låta apputvecklare fritt kommunicera, marknadsföra och sluta avtal med användare även utanför Google Play. Kommissionen skriver att Google har föreslagit och börjat testa förändringar i hur egna tjänster visas i sökningen, samt justerat villkor kring styrning i Play. Stegen beskrivs som framsteg, men ska bedömas mot dagens beslut. Google har 60 dagar på sig att rätta sig efter besluten – annars riskerar bolaget löpande viten på upp till 5 procent av den globala omsättningen. Google utsågs till grindvakt under DMA i september 2023. Kommissionen öppnade undersökningarna i mars 2024 och meddelade en preliminär bedömning i mars 2025. Böternas storlek tar enligt kommissionen hänsyn till överträdelsernas allvar och hur länge de pågått. Google kan överklaga besluten.

Elprisvarning när Google vill bygga jättehall

Emil Fjellstedt — Fri, 10 Jul 2026 11:33:50 +0000

Googles planerade datacenter i Torsboda utanför Sundsvall kan på sikt kräva upp till 2 000 megawatt el. Svenska kraftnät varnar för att en så stor ny förbrukare kan påverka elpriset om den inte kombineras med ny elproduktion. Google vill köpa hela Torsboda Industrial Park, som ägs av Sundsvalls och Timrå kommuner, för att bygga ett datacenter med kapacitet för bland annat AI-tjänster. Enligt Sundsvalls kommun har området i dag möjlighet till en effekt på 1 000 megawatt, medan bolagets behov längre fram kan bli större. Enligt SVT bedöms anläggningen initialt kräva omkring 1 000 megawatt, vilket jämförs med elförbrukningen i närmare tre Uppsala. På längre sikt kan behovet uppgå till 2 000 megawatt. Daniel Gustafsson, avdelningschef på Svenska kraftnät, säger att prisbilden kan påverkas om stora nytillkommande förbrukare kopplas in utan motsvarande utbyggnad av produktionen. — Om man stoppar in en sån här anläggning utan att tillföra nyproduktion, då kommer det att påverka elpriset, säger han till SVT.

Kommunerna ska fatta beslut

Kommunerna och Torsboda Industrial Park uppger att etableringen kan ge minst 500 direkta arbetstillfällen när anläggningen är i drift. Google har inte lämnat någon egen uppgift om hur många arbetstillfällen projektet kan skapa. Försäljningen av området är ännu inte beslutad. Innan affären kan genomföras krävs beslut i kommunfullmäktige i både Sundsvall och Timrå samt fortsatta prövningar av bland annat miljö, bygglov och energiförsörjning. Enligt Sundsvalls kommun ingår det i överenskommelsen att överskottsvärme från datacentret ska kunna tas till vara lokalt. Torsboda Industrial Park uppger samtidigt till SVT att avtalet innehåller krav på att Google ska bidra med ny energiproduktion i regionen.

AI-datacenter i rymden kan bli nästa miljardkapplöpning

Markus Andersson — Wed, 17 Jun 2026 13:34:18 +0000

AI-boomen slukar el, mark, kylning och kapital. Nu riktas blickarna mot rymden, där solenergin är riklig och datacenter kan byggas i bana runt jorden. Men de ekonomiska hindren är fortfarande enorma. Idén låter först som science fiction: satelliter med AI-chipp, drivna av solen och sammankopplade med optiska länkar, ska göra delar av framtidens maskininlärning utanför jordens atmosfär. Bakgrunden är mer jordnära. AI-industrins hunger efter el och datacenterkapacitet har blivit en flaskhals för både teknikbolag och energisystem. TechCrunch har granskat ekonomin bakom de nya planerna och pekar på den centrala konflikten: rymden erbjuder nästan obegränsad solenergi, men vägen dit kräver raketer, specialbyggda satelliter, avancerad kylning, strålningsskydd och dyr kommunikation tillbaka till jorden. Enligt de beräkningar som tidningen återger skulle ett rymdbaserat datacenter på en gigawatt kosta omkring 42,4 miljarder dollar i dag. Det är nära tre gånger mer än ett jämförbart datacenter på marken. Den stora kostnaden ligger inte bara i uppskjutningen, utan även i själva satelliterna och i all teknik som krävs för att få beräkningskraften att fungera i rymdmiljö.

AI kräver allt mer fysisk infrastruktur

De senaste årens AI-kapplöpning har gjort datacenter till en av teknikvärldens viktigaste maktfrågor. Tillgång till grafikprocessorer, elnät, vattenkylning, mark och tillstånd påverkar nu vilka bolag som kan träna och driva de största modellerna. Rymdbaserad AI framställs därför som ett sätt att runda flera av jordens begränsningar. Solpaneler i rätt omloppsbana kan få betydligt mer kontinuerligt solljus än paneler på marken. Google skriver i sin presentation av Project Suncatcher att solpaneler i lämplig bana kan vara upp till åtta gånger mer produktiva än på jorden. Google vill undersöka om satelliter utrustade med bolagets TPU-chipp kan kopplas samman med optiska länkar genom fri rymd och på sikt användas som en distribuerad AI-infrastruktur. Tillsammans med Planet planerar bolaget två prototypsatelliter som ska skjutas upp i början av 2027. Syftet är att testa både hårdvaran i rymdmiljö och möjligheten att få två farkoster att arbeta ihop med hög bandbredd.

SpaceX tänker i betydligt större skala

SpaceX har samtidigt lämnat in planer till den amerikanska telekommyndigheten FCC om ett mycket större system. Data Center Dynamics rapporterar att det handlar om upp till en miljon satelliter som på sikt skulle kunna fungera som ett orbitalt AI-datacentersystem. Bolagets logik är tydlig: om Starship kan pressa uppskjutningskostnaderna tillräckligt långt, och om satelliterna kan massproduceras billigt nog, kan rymden bli en plats där datacenter får direkt tillgång till solenergi och strålningskylning. SpaceX beskriver i ansökan orbitala datacenter som ett sätt att möta den snabbt växande efterfrågan på AI-beräkningar. Problemet är att varje led i kedjan måste fungera samtidigt. Uppskjutningarna måste bli dramatiskt billigare, satelliterna måste hålla kostnaden nere, kylsystemen måste hantera enorm värme, optiska länkar måste uppnå bandbredd i klass med datacenter på marken och hårdvaran måste klara strålning och rymdskrot.

Träning på jorden, användning i rymden?

En viktig skiljelinje gäller vilken sorts AI-arbete som faktiskt kan flyttas. Att träna stora modeller kräver extremt tät kommunikation mellan många chip. Små fördröjningar, begränsad bandbredd eller avbrott kan snabbt göra systemet ineffektivt. Flera aktörer ser därför framför sig att rymden i första hand används för inferens – alltså när färdigtränade modeller körs för att svara på frågor, tolka data eller styra tjänster. Sådana beräkningsuppgifter är lättare att dela upp än själva träningen. För AI-bolagen är drivkraften ändå stark. Om kapaciteten på jorden blir för dyr eller politiskt svår att bygga ut kan infrastruktur i rymden bli ett komplement för de största aktörerna. Resultatet blir detsamma oavsett om beräkningen sker i Texas, Finland eller 500 kilometer över jordytan.

Kalkylen avgör om visionen lyfter

Rymddatacenter löser inte automatiskt AI-industrins energiproblem. De flyttar delar av problemet till en ännu mer kapitalintensiv miljö, där varje kilo hårdvara måste skjutas upp och varje tekniskt fel blir dyrt att åtgärda. Samtidigt visar planerna hur snabbt AI-ekonomin förändrar synen på infrastruktur. Datacenter är inte längre bara serverhallar i utkanten av städer. De har blivit strategiska anläggningar, kopplade till energipolitik, rymdindustri, nationell konkurrenskraft och kontrollen över framtidens beräkningskraft. Huruvida rymdbaserad AI blir verklighet avgörs därför inte bara av raketerna. Den avgörande frågan är om rymden kan bli billigare än jorden innan jordens datacenterkapplöpning själv hinner spränga sina ekonomiska och politiska gränser.

Användare flyr Googles AI-sök – DuckDuckGo ökar kraftigt

Markus Andersson — Sat, 06 Jun 2026 06:50:11 +0000

DuckDuckGo har fått fler nya användare efter Googles senaste AI-satsning i sökmotorn. Enligt bolaget söker sig fler till alternativ där AI-funktioner inte trycks in i sökresultaten som standard. Bakgrunden är Googles presentation under I/O 2026, där de nya AI-funktionerna i Google Sök beskrevs som den största förändringen av sökrutan på över 25 år. Söktjänsten ska i högre grad fungera som en samtalsbaserad AI-motor, med AI Overviews, AI Mode och AI-agenter som kan utföra uppgifter åt användaren. Men långt ifrån alla vill ha sökresultat som förvandlas till AI-svar. TechCrunch rapporterar att DuckDuckGo nu ser en tydlig ökning av både appinstallationer och trafik till sin AI-fria söksida. DuckDuckGos vd Gabriel Weinberg säger till TechCrunch att Google tvingar på användarna AI, utan någon egentlig möjlighet att välja bort funktionen. Enligt honom blir Googles resultat "sämre, inte bättre". Antalet appinstallationer i USA ökade i genomsnitt med drygt 18 procent under dagarna efter Googles AI-presentation, med toppar på över 30 procent. Bland iOS-användare var ökningen ännu större, enligt DuckDuckGos egna siffror. Analysföretaget Apptopia uppger också att de dagliga nedladdningarna i USA steg under samma period.

Alternativ utan AI-tvång

Även DuckDuckGos särskilda AI-fria söksida, noai.duckduckgo.com, växte under perioden. Sidan stänger automatiskt av DuckDuckGos egna AI-funktioner, bland annat AI-assisterade svar och AI-genererade bilder. DuckDuckGo profilerar sig inte som anti-AI, utan som ett alternativ där användaren själv ska kunna välja hur mycket AI som blandas in. I sin integritetspolicy skriver företaget att de varken sparar eller delar användarnas sök-, chatt- eller surfhistorik. Google är fortfarande helt dominerande på sökmarknaden. Enligt StatCounter hade Google i maj 2026 omkring 85,5 procent av den amerikanska sökmarknaden, medan DuckDuckGo låg långt efter. Utvecklingen visar ändå att en del användare tröttnar när sökmotorn blir en AI-styrd svarsmaskin. För den som fortfarande vill se länkar, källor och själv avgöra vad som är relevant kan DuckDuckGo framstå som ett mer lockande alternativ. Frågan är om Google bygger framtidens söktjänst – eller avvecklar det som gjorde sökandet användbart från början.

Google bygger sitt första svenska datacenter i Horndal

Markus Andersson — Wed, 03 Jun 2026 21:14:01 +0000

Google har tagit första spadtaget för sitt första svenska datacenter. Anläggningen byggs i Horndal i Avesta kommun och väntas stå klar 2028.

Beskedet innebär att flera års förberedelser nu övergår i byggfas. Google köpte redan 2017 109 hektar mark i Horndal, men har fram till nu varit försiktigt med att säga att ett definitivt affärsbeslut om en serverhall var taget.

Enligt Google ska datacentret möta den växande efterfrågan på företagets tjänster, däribland Sök, Maps, Cloud och Youtube. Bolaget beskriver etableringen som sitt första svenska datacenter och som en del av den europeiska infrastrukturen för molntjänster och AI.

När bygget är i full gång väntas flera tusen personer arbeta på platsen. När anläggningen är färdig räknar Google med omkring 100 fasta heltidsjobb. Bolaget uppger också att nära 60 svenska leverantörer redan är involverade i byggprojektet.

Fond på 54 miljoner kronor

I samband med byggstarten lanserar Google en lokal fond på 54 miljoner kronor. Pengarna ska enligt bolaget gå till lokala initiativ inom hållbarhet, kompetensutveckling och tillväxt.

Google lyfter även fram satsningar på digital kompetens och AI-utbildning. Företaget uppger att drygt 284 000 personer i Sverige hittills utbildats i digital kompetens och AI genom olika initiativ.

SVT rapporterar att bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa deltog när det första spadtaget togs på tisdagen.

— Det här kommer skapa många jobb. Vi ser ju många underleverantörer här idag och också jobb i framtiden i kommunen, sade Dousa enligt SVT.

Luftkylning och värmeåtervinning

Datacenter kritiseras ofta för hög el- och vattenförbrukning. Google uppger att anläggningen i Horndal ska använda luftkyld teknik, vilket enligt företaget begränsar vattenanvändningen till sanitära och personalrelaterade ändamål.

Anläggningen förbereds också för att kunna dela överskottsvärme med bostäder och företag i närområdet. Enligt Data Center Dynamics har projektet tidigare uppmärksammats just på grund av frågor om vattenanvändning och lokal miljöpåverkan.

Googles etablering i Horndal blir företagets första egna datacenter i Sverige. Bolaget har sedan tidigare datacenterverksamhet i Finland och bygger även i Norge.

Northvolt-anläggning kan bli Europas största datahall

Emil Fjellstedt — Wed, 20 May 2026 08:49:10 +0000

Northvolts tidigare batterianläggning i Skellefteå kan i stället bli platsen för ett av Europas största datacenter. I en ny bok beskriver journalisten Gunnar Lindstedt affären som en möjlig omväg där billig norrländsk el blivit den verkliga tillgången. Northvolt lanserades som ett av Sveriges stora industriprojekt för den ”gröna omställningen”. Efter konkursen 2025 kan anläggningen i Skellefteå nu få en helt annan roll, enligt uppgifter i Gunnar Lindstedts nya bok Northvoltfallet, som TT rapporterat om. Lindstedt skriver att Northvolts tidigare lokaler kan bli ett datacenter i europeisk toppklass, trots att batteritillverkningen aldrig nådde den utlovade omfattningen. Han kritiserar också bolagets bristande öppenhet och kommunikation under åren då projektet byggdes upp med omfattande politiskt och finansiellt stöd. Efter konkursen trädde det amerikanska bolaget Lyten fram som köpare. Bolaget meddelade först i augusti 2025 att ett avtal fanns om Northvolts tillgångar, men affären drog ut på tiden. — Det visade sig att Lyten inte har några pengar, sade Lindstedt till TT.

EdgeConneX pekas ut som nästa aktör

I februari meddelade Lyten att förvärvet av Northvolt Ett, Northvolt Ett Expansion och Northvolt Labs var slutfört. I samma pressmeddelande uppgav bolaget att EQT-ägda EdgeConneX planerar att köpa mark i Skellefteå från Lyten för att bygga datacenter. Enligt Lyten kan området rymma datacenter med en kapacitet på upp till en gigawatt. Enligt bolaget skulle anläggningen därmed kunna bli ett av Europas största datacenter. I boken frågar sig Lindstedt om Lyten i praktiken fungerat som en ”trojansk häst” för EdgeConneX. Enligt honom kan elavtalet med Skellefteå Kraft – av samma typ som Northvolt hade – vara en av de mest värdefulla delarna i affären. Lindstedt säger till TT att EQT till slut dök upp med pengar till Lyten, så att bolaget kunde köpa konkursboet och därefter sälja vidare delar av marken till EdgeConneX.

Billig el och kyla lockar

Datacenter kräver stora mängder el och kylning. Lindstedt pekar därför ut norra Sverige som särskilt attraktivt, eftersom regionen erbjuder både kyla och billig el. Enligt uppgifterna i boken planerar Google att hyra in sig hos EdgeConneX i Skellefteå. Lindstedt ifrågasätter samtidigt hur mycket utrymme som återstår för den batteritillverkning som ursprungligen motiverade projektet. — Och då undrar man om det finns någon el kvar att göra batterier för? Tveksamt, säger han till TT. Lyten framhåller i sitt pressmeddelande att industrinavet i Skellefteå ska kombinera batteritillverkning och AI-datacenter med strategiskt viktig industriell verksamhet för Sverige och EU. Bolaget uppger också att Northvolt Ett ska återuppta verksamheten och börja producera battericeller under andra halvåret 2026. I Northvoltfallet hävdar Lindstedt även att Ekobrottsmyndigheten har inlett en förundersökning om Northvolt. Myndigheten säger till TT att den varken kan bekräfta eller dementera uppgiften och hänvisar till sekretessregler. Northvolt har inte kommenterat bokens uppgifter, enligt TT.

Google lanserar Gemini 3.5 Flash – satsar på AI-agenter

Redaktionen — Tue, 19 May 2026 20:11:44 +0000

Google lanserar Gemini 3.5 Flash som bolagets hittills starkaste AI-modell för programmering och AI-agenter. Lanseringen markerar ett tydligt skifte: från chattbotar som svarar på frågor till system som planerar, bygger och hanterar arbetsflöden på egen hand. Modellen presenterades på Googles utvecklarkonferens I/O och är enligt bolaget byggd för komplexa processer där AI-agenter arbetar i flera steg och kan verka parallellt med längre uppgifter. TechCrunch rapporterar att modellen kan genomföra längre programmeringsuppgifter, hantera forskningsprojekt och i interna tester bygga ett operativsystem från grunden. I ett officiellt inlägg på X beskrev Google modellen som bolagets starkaste hittills för AI-agenter och programmering. Bolaget framhöll samtidigt att modellen finns tillgänglig från lanseringsdagen. Google beskriver Gemini 3.5 Flash som sin starkaste modell hittills för AI-agenter och programmering. I samband med lanseringen hävdar bolaget att modellen når topprestanda, men med fyra gånger högre hastighet än jämförbara toppmodeller och ofta till mindre än halva kostnaden.

AI som arbetskraft – inte bara samtalspartner

Skiftet är viktigt eftersom Google inte längre främst marknadsför AI som en chattruta där användaren skriver frågor. I stället handlar lanseringen om AI som kan bryta ned uppgifter, anropa verktyg, skriva kod, testa resultat och fortsätta arbeta över tid. Koray Kavukcuoglu, teknisk chef på Google DeepMind, sade enligt TechCrunch inför lanseringen att 3.5 Flash erbjuder en ovanligt stark kombination av kvalitet och låg fördröjning. Han uppgav också att modellen slår Googles tidigare toppmodell Gemini 3.1 Pro på nästan alla riktmärken, bland annat inom programmering, agentuppgifter och förmågan att resonera över text, bild och andra format. Enligt Google har Gemini 3.5 Flash utvecklats tillsammans med Antigravity, bolagets utvecklingsmiljö för AI-agenter. Under I/O visade Google hur agenter i Antigravity 2.0 arbetade på separata delar av ett större programmeringsprojekt och sedan sammanfogade resultaten. [caption id="attachment_230798" align="alignnone" width="640"] Google lyfter fram Gemini 3.5 Flash i jämförelse med flera konkurrerande modeller. Bild: Google/X.[/caption] I en annan demonstration bad Google agenter att bygga ett fungerande operativsystem från grunden med Gemini 3.5 Flash och Antigravity 2.0. Enligt bolagets egen sammanställning krävde testet 12 timmar, 93 parallella delagenter, över 15 000 modellanrop och 2,6 miljarder bearbetade tokens, alltså språkliga enheter, till en API-kostnad på under 1 000 dollar.

Hastighet blir konkurrensmedel

Flash-serien har länge marknadsförts som Googles snabbare och billigare modellserie. Med 3.5-versionen försöker bolaget koppla den hastigheten till mer avancerat arbete, där långsamma svarstider snabbt blir ett praktiskt problem när många agenter kör samtidigt. Google lyfter särskilt fram mätningar från Artificial Analysis där Gemini 3.5 Flash når 289 tokens i sekunden. I samma grafik anges Gemini 3.1 Pro till 135 tokens i sekunden, GPT-5.5 till 71 tokens i sekunden och Claude Opus 4.7 till 67 tokens i sekunden. [caption id="attachment_230799" align="alignnone" width="640"] Googles grafik anger 289 tokens i sekunden för Gemini 3.5 Flash i en Artificial Analysis-mätning. Bild: Google/X.[/caption] Gemini 3.5 Flash är enligt Google nu standardmodellen i Gemini-appen och i AI-läget i Google Sök globalt. Modellen finns också i Antigravity, Gemini API, Google AI Studio, Android Studio och Gemini Enterprise. Bolaget uppger samtidigt att Gemini 3.5 Pro ska lanseras nästa månad. Den breda utrullningen kommer samtidigt som allt kraftfullare AI-agenter väcker frågor om kontroll, ansvar och säkerhet. TechCrunch noterar att Google redan står inför en stämning efter att en man var nära att genomföra ett dåd med många offer och därefter tog sitt liv efter veckors samtal med Gemini. Google hävdar att Gemini 3.5 har förstärkt skydd mot cyberrisker och så kallade CBRN-risker – kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hotområden. Men ju mer systemen kan göra själva, desto mer flyttas AI-frågan från textgenerering till förmåga att utföra handlingar. Det är också viktigt att känna till att Google är helt explicita med att de som standard tränar sina modeller på all data och alla chattar som du använder AI-tjänsterna till.

Youtube går om traditionell tv i Sverige

Jan Sundstedt — Fri, 08 May 2026 04:32:07 +0000

Mer än hälften av svenskarna tittar nu på Youtube en vanlig dag. Den amerikanska videoplattformen har därmed större daglig räckvidd än traditionell tv i Sverige. Svenskarnas medievanor fortsätter att förskjutas från traditionell tv till digitala plattformar. Under 2025 tittade 52 procent av befolkningen i åldern 9–85 år på Youtube en vanlig dag, visar Mediebarometern 2025 från Nordicom vid Göteborgs universitet. Det är en ökning med fem procentenheter jämfört med året före. — Den växande populariteten för Youtube sticker ut i årets rapport, säger Elisabeth Falk, undersökningsledare för Mediebarometern och utredare vid Nordicom. Enligt Falk är Youtube fortfarande mest utbrett bland yngre användare, men den snabbaste ökningen sker nu i äldre åldersgrupper. — Youtube har ett enormt brett utbud av innehåll, och just nu ser vi tydligt att allt fler äldre personer också hittar dit, säger hon.

SVT Play och Netflix i topp

Samtidigt fortsätter betalviljan för digitala medier att öka. Drygt 70 procent av de svenska hushållen prenumererar nu på någon strömningstjänst för video eller ljud, exempelvis Netflix eller Spotify. Bland strömningstjänster för rörlig bild har skattefinansierade SVT Play och Netflix störst daglig räckvidd, med 35 respektive 34 procent. TV4 Play kommer på tredje plats med 22 procent.

Många saknar nödradio

Rapporten visar också på en sårbarhet i det alltmer digitala medielandskapet. Enligt Mediebarometern saknar 60 procent av svenskarna fortfarande nödradio, trots myndigheternas uppmaningar om beredskap för kriser, strömavbrott och störningar i mobilnät och internetuppkopplingar.

Google uppges ha tecknat klassificerat AI-avtal med Pentagon

Emil Fjellstedt — Thu, 30 Apr 2026 10:29:06 +0000

Google har enligt uppgifter tecknat ett klassificerat avtal som ger USA:s försvarsdepartement rätt att använda bolagets AI-modeller för ”alla lagliga regeringsändamål”. Avtalet väcker oro internt eftersom Google enligt rapporteringen inte ska ha rätt att stoppa hur Pentagon använder tekniken. Avtalet, som först rapporterades av The Information och därefter uppmärksammades av The Verge, ska vara en ändring i Googles befintliga avtal med den amerikanska staten. Det innebär enligt uppgifterna att Pentagons användning av Googles AI-system får ske för ”any lawful government purpose” – alla lagliga regeringsändamål. Rapporteringen kom mindre än ett dygn efter att hundratals Google-anställda, däribland medarbetare vid DeepMind, uppmanat vd:n Sundar Pichai att stoppa Pentagon från att använda bolagets AI. I protesten uttrycktes oro för att tekniken kan användas på ”inhumana eller extremt skadliga sätt”.

Inget veto över användningen

Enligt The Information, som hänvisar till en anonym källa med insyn, innehåller avtalet formuleringar om att Googles AI-system inte ska användas för inhemsk massövervakning eller autonoma vapen utan ”lämplig mänsklig översyn och kontroll”. Samtidigt uppges avtalet slå fast att Google inte har någon rätt att kontrollera eller lägga veto mot lagliga operativa beslut från regeringen. Bolaget ska även behöva bistå med justeringar av AI-systemens säkerhetsinställningar och filter på regeringens begäran. Om uppgifterna stämmer placerar avtalet Google i samma grupp som OpenAI och Elon Musks xAI, som enligt rapporteringen också har ingått klassificerade AI-avtal med den amerikanska staten. Anthropic ska däremot ha hamnat på Pentagons svarta lista efter att ha vägrat ta bort säkerhetsspärrar kopplade till vapen och övervakning.

Google försvarar avtalet

Google bekräftade för The Information att avtalet är en ändring av bolagets befintliga uppgörelse med den amerikanska staten. ”Vi är stolta över att vara en del av ett brett konsortium av ledande AI-laboratorier, teknikbolag och molnföretag som tillhandahåller AI-tjänster och infrastruktur för att stärka den nationella säkerheten”, uppgav talespersonen. Bolaget tillade att det fortsatt står bakom samförståndet inom privat och offentlig sektor om att AI inte bör användas för massövervakning inom landet eller autonoma vapen utan tillräcklig mänsklig kontroll. Frågan är om sådana principer har någon praktisk betydelse när avtalet samtidigt uppges ge Pentagon sista ordet.

Googles Anthropic-affär visar vem som äger AI-infrastrukturen

Markus Andersson — Sat, 25 Apr 2026 22:00:50 +0000

Google planerar att investera upp till 40 miljarder dollar i Anthropic, bolaget bakom den populära AI-modellen Claude. Affären visar hur kampen om artificiell intelligens allt mer avgörs av vem som kontrollerar serverhallar, chip och molnkapacitet. TechCrunch rapporterar, med hänvisning till Bloomberg, att upplägget består av 10 miljarder dollar direkt och ytterligare upp till 30 miljarder dollar om Anthropic når vissa mål. CNBC uppger att bolagen har bekräftat affären. Anthropic är en av Googles tydligaste konkurrenter på AI-marknaden. Samtidigt är bolaget beroende av samma typ av infrastruktur som Google, Amazon och Microsoft kontrollerar: datacenter, molntjänster och specialbyggda AI-chip. Den som saknar egen beräkningskapacitet kan inte träna eller driva de mest avancerade modellerna i stor skala. Det gör affären strategiskt känslig. Google stärker inte bara en konkurrent till sin egen Gemini-modell, utan binder också Claude närmare Google Cloud och Googles TPU-chip. I praktiken blir AI-labbens självständighet allt mer beroende av de teknikjättar som redan dominerar internetekonomin. Anthropic meddelade tidigare i april att bolaget utökar samarbetet med Google och Broadcom för flera gigawatt ny TPU-kapacitet, med start 2027. Google Cloud skriver att kapaciteten ska användas för Anthropics snabbt växande modellutveckling. Bolaget framhåller själv att Claude körs på flera typer av hårdvara: Amazon Trainium, Google TPUs och Nvidia-grafikprocessorer. Anthropic beskriver bredden som en styrka. Samtidigt visar den hur få aktörer som faktiskt kan leverera maskinerna bakom nästa generations AI-system. För kunderna kan resultatet bli bättre tillgång till Claude och snabbare modeller. För marknaden innebär det att infrastrukturen bakom AI koncentreras till ett fåtal amerikanska bolag med kapital, datacenter, molnplattformar och egna chipprogram. Utvecklingen följer samma mönster som Anthropics färska avtal med Amazon. TechCrunch skriver att Amazon investerar samtidigt som Anthropic åtar sig stora framtida köp av beräkningskapacitet. Pengarna går alltså inte bara in i AI-bolaget. En betydande del väntas komma tillbaka som intäkter till molnleverantörerna. AI-kapplöpningen handlar därmed inte bara om vem som bygger den bästa modellen. Den handlar också om vem som har tillgång till elen, chippen och maskinerna som modellerna måste köras på.