Google Chrome – Nya Dagbladet

Google Chrome – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 22 Oct 2025 05:35:00 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Google Chrome – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 OpenAI lanserar AI-driven webbläsare – utmanar Google med ChatGPT Atlas https://nyadagbladet.se/it-overvakning/openai-lanserar-ai-driven-webblasare-utmanar-google-med-chatgpt-atlas/ Tue, 21 Oct 2025 20:35:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=215555 OpenAI presenterade på tisdagen sin nya AI-baserade webbläsare ChatGPT Atlas, ett betydande steg i företagets ambition att konkurrera med Google som huvudsaklig källa för informationssökning på internet. Tjänsten, som initialt rullas ut för macOS med stöd för Windows, iOS och Android inom kort, blir tillgänglig för alla användare från start. Webbläsare har snabbt blivit nästa stora slagfält inom AI-industrin. Trots att Google Chrome länge dominerat marknaden pågår nu en omvälvande förändring där AI-chatbotar och intelligenta agenter förändrar hur människor arbetar online. Flera startup-företag har redan lanserat egna AI-drivna webbläsare, däribland Perplexitys Comet och The Browser Companys Dia. Även Google och Microsoft har uppdaterat Chrome respektive Edge med AI-funktioner. OpenAI:s teknikansvarig för Atlas, Ben Goodger, betonade i en direktsändning på tisdagen att ChatGPT utgör kärnan i företagets första webbläsare. Användare kan i ChatGPT Atlas föra en dialog med sina sökresultat, likt funktionaliteten i Perplexity eller Googles AI-läge, skriver TechCrunch.

Sidopanel och webbhistorik

Den mest framträdande funktionen i AI-baserade webbläsare har varit den inbyggda chattboten i en sidopanel som automatiskt får sammanhang från det som visas på skärmen. Detta eliminerar behovet av att manuellt kopiera och klistra in text eller dra filer till ChatGPT. OpenAI:s produktchef Adam Fry bekräftade att även ChatGPT Atlas inkluderar denna funktion. Dessutom har ChatGPT Atlas en "webbhistorik", vilket innebär att ChatGPT nu kan logga vilka webbplatser användaren besöker och vad som görs på dem, för att sedan använda informationen till mer personanpassade svar. AI-baserade webbläsare innehåller även agenter som syftar till att automatisera webbaserade uppgifter. I TechCrunchs tester visar sig tidiga versioner av dessa agenter fungera väl för enkla uppgifter, men de har svårigheter att hantera mer komplexa problem på ett tillförlitligt sätt.

Varning: OpenAI sparar användardata

Användare bör vara medvetna om att ChatGPT lagrar alla konversationsdata. Enligt OpenAI:s officiella riktlinjer för datalagring sparas raderade konversationer i upp till 30 dagar i företagets system, om inte rättslig skyldighet kräver längre lagring. Detta gäller även när användare aktivt raderar sina chattar. Dessutom använder OpenAI konversationer för att förbättra sina tjänster. Efter ett domstolsbeslut från New York Times tvingas OpenAI nu permanent spara samtliga chattar för icke-företagskunder, vilket innebär att data inte längre raderas alls för många användare.]]> Google slipper sälja Chrome – får behålla webbläsaren trots monopoldom https://nyadagbladet.se/it-overvakning/google-slipper-salja-chrome-far-behalla-webblasaren-trots-monopoldom/ Wed, 03 Sep 2025 19:05:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=212463 En federal domare i USA avfärdade justitiedepartementets krav på att Google skulle tvingas sälja sin Chrome-webbläsare för att bryta sitt sökmonopol. Domen markerar en viktig milstolpe i det mest betydelsefulla antitrustmålet mot ett teknikjätte på 25 år. Domare Amit Mehta vid DC:s distriktsdomstol beslutade på tisdagen att Google inte behöver sälja sin Chrome-webbläsare, trots att företaget för över ett år sedan befanns ha brutit mot antitrustlagstiftningen (konkurrenslagstiftning) genom sitt olagliga monopol inom onlinesökning, skriver The Verge. Mehta avfärdade flera av justitiedepartementets mest ambitiösa förslag för att återställa konkurrensen på marknaden. Förutom att låta Google behålla Chrome får företaget även fortsätta betala distributionspartners för förinstallation och standardplacering av sina sök- och AI-produkter. Domaren beordrade dock Google att dela värdefull sökinformation med konkurrenter som kan hjälpa dem att konkurrera bättre, samt förbjöd företaget från att ingå exklusiva distributionsavtal som skulle kunna stänga ute rivaler.

Omfattande konsekvenser väntar

— Vi har farhågor om hur dessa krav kommer att påverka våra användare och deras integritet, och vi granskar beslutet noggrant, sade Lee-Anne Mulholland, Googles vicepresident för regulatoriska frågor, i ett uttalande. Justitiedepartementets antitrustchef Gail Slater var mer triumferande i sitt uttalande: — Den första Trump-administrationen stämde Google för att återställa konkurrensen för miljontals amerikaner som utsätts för Googles monopolmissbruk. Idag har den andra Trump-administrationen vunnit ett rättsmedel för att göra just det. I sitt 230 sidor långa beslut förklarade Mehta att även om Googles standardstatus som sökmotor i Chrome "utan tvekan bidrar till Googles dominans inom allmän sökning", är ett påtvingat försäljning av webbläsaren ytterst "en dålig lösning för detta fall". — Det skulle vara otroligt rörigt och mycket riskabelt, sade domaren om en potentiell Chrome-försäljning, eftersom webbläsaren inte fungerar som en "fristående verksamhet" och är starkt beroende av Googles egen infrastruktur.

Konkurrenter kritiska till beslutet

DuckDuckGo:s vd Gabriel Weinberg, som vittnade som sökkonkurrent för regeringens sida, kritiserade Mehtas beslut hårt: — Google kommer fortfarande att tillåtas använda sitt monopol för att hålla tillbaka konkurrenter, inklusive inom AI-sökning. Som resultat kommer konsumenterna att fortsätta lida. American Economic Liberties Project, en grupp som förespråkar starkare antitrustövervakning av teknikindustrin, kallade Mehtas dom för en akt av "feghet". — Man finner inte någon skyldig till bankrån och dömer honom sedan till att skriva ett tackbrev för bytet. Målet, som ursprungligen lämnades in 2020, kan nu överklagas av Google hela vägen upp till Högsta domstolen. Implementeringen av eventuella lösningar kan därmed dröja år.]]> Google tar sista steget och stänger av Ublock Origin https://nyadagbladet.se/it-overvakning/google-tar-sista-steget-och-stanger-av-ublock-origin/ https://nyadagbladet.se/it-overvakning/google-tar-sista-steget-och-stanger-av-ublock-origin/#respond Wed, 08 Jan 2025 16:36:22 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=197550 avsnitt 182 av Bli säker-podden. I början av 2022 började Google fasa ut Chromes stöd för de äldre Manifest v2-tilläggen. Google inledde med att stoppa tilläggsutvecklarnas möjlighet att lista nya Manifest v2-tillägg i Chromes tilläggsbutik. Google lade därefter in allt tydligare varningar om att de gamla tilläggen skulle försvinna. Den nionde oktober i år inledde Google den sista fasen. Då började Google inaktivera redan installerade Manifest v2-tillägg i Chrome-användares webbläsare. Inaktiveringsfasen har pågått under de senaste veckorna och verkar nu påverka en betydande skara Chrome-användare.

Skärmavbild av Google Chrome på Windows. Chrome visar en notis med texten ”Ublock Origin har stängts av” och en knapp med texten ”Ta bort”.

Ublock Origin försvinner från Chrome

Tyvärr är det inte alla tillägg som kan omvandlas till Manifest v3-tillägg. Den populära innehålls- och annonsblockeraren Ublock Origin (ej att förväxla med Ublock) är ett av tilläggen som av tekniska skäl enbart fungerar som ett Manifest v2-tillägg. Ublock Origin gör helt enkelt saker som Manifest v3 inte tillåter.

Ublock Origin Lite stödjer inte egna filterlistor

Ublock Origins utvecklare har släppt en avskalad version av tillägget vid namn Ublock Origin Lite som bibehåller så många funktioner som möjligt. Lite-versionen saknar bland annat stöd för att lägga in egna filterlistor såsom filterlistan som vi tillhandahåller för att dölja sökresultatsliknande annonser. Ublock Origin Lite kan visserligen blockera sökresultatsliknande annonser på egen hand, men inte utan att också blockera alla andra annonser. Huruvida fullständig annonsblockering anses vara en fördel eller nackdel varierar mellan användare. Vissa användare uppskattar att slippa samtliga annonser medan andra oroar sig för de långsiktiga konsekvenserna som det får för mediers möjlighet att erbjuda journalistisk utan betalväggar.

Skärmavbild av webbläsartillägget Ublock Origin Lites inställningar. Alternativet ”Optimal” är valt. Alternativet beskrivs med texten ”Avancerad nätverksfiltrering plus specifik utökad filtrering från utvalda filterlistor”.

Behovet av att dölja just sökresultatsliknande annonser är större än någonsin med tanke på den sofistikerade nätfiskekampanjen som undertecknad rapporterade om på Säkerhetskollen förrförra veckan (se Nya nätfiskeattacker kringgår tvåfaktorsautentisering). Den nätfiskekampanjen har Google för övrigt ännu inte fått bukt med. Bedragarnas domänspoofande annonser körs fortfarande vid publiceringen av denna artikel.

Skärmavbild av Googles sökresultat. En annons som ser ut att gå till ads.google.com är markerad.

Alla Chromium-baserade webbläsare påverkas

Googles beslut om att ta bort stödet för Manifest v2-tillägg gäller inte bara Google Chrome. Google tar bort stödet ur Chromium, det vill säga den webbläsare som ligger till grund för de flesta webbläsare med stöd för flera operativsystem. Edge, Brave och Vivaldi bygger alla på Chromium. Google bevarar möjligheten att återaktivera stödet för Manifest v2-tillägg i ett halvår till. Detta drar både Brave och Vivaldi nytta av. De båda webbläsarna kommer att fortsätta stödja Manifest v2-tillägg till juni 2025. Därefter kommer Vivaldi att skrota stödet medan Brave kommer att göra sitt bästa för att fortsätta stödja fyra utvalda Manifest v2-tillägg (Adguard Adblocker, Noscript, Ublock Origin och Umatrix) så länge det går. This feature will be best-effort: we might have to modify support based on either Google’s plans or what extension authors ultimately decide to do. – Brave (2024-07-06) Både Brave och Vivaldi har därutöver inbyggda innehållsblockerare. Eftersom dessa innehållsblockerare utgör integrerade delar av respektive webbläsare fortsätter de att fungera precis som vanligt även om stödet för Manifest v2-tillägg försvinner. De inbyggda innehållsblockerarna är visserligen långt ifrån lika anpassningsbara som Ublock Origin, men de kan åtminstone anpassas mer än Ublock Origin Lite. Braves och Vivaldis innehållsblockerare stödjer anpassade filterlistor, och vår filterlista för att dölja sökresultatsliknande annonser är kompatibel med båda webbläsarna.

Firefox påverkas inte

Till skillnad från Chrome, Edge, Brave och Vivaldi bygger inte Firefox på Chromium. Firefox påverkas därför inte av Googles beslut. Mozilla (Firefox utvecklare) har i motsats till Google valt att fortsätta stödja Manifest v2-tillägg på obestämd framtid. Ublock Origin kommer därför att fortsätta fungera precis som vanligt för Firefox-användare. Det är sedan känt att Ublock Origin fungerar bäst i Firefox (se ”uBlock Origin works best on Firefox”). Med Googles nya tilltag kommer Ublock Origin, förr eller senare, att fungera enbart i Firefox och webbläsarna som baseras på Firefox, till exempel Tor Browser, Mullvad Browser och nykomlingen Zen Browser. Firefox bibehållna stöd har samtidigt en nackdel. Om Firefox-användare råkar installera bedrägliga webbläsartillägg kan webbläsartilläggen orsaka något större skada i och med att de inte begränsas av Manifest v3. Även Manifest v3-tillägg kan dock vara skadliga, så alla webbläsartillägg bör installeras med försiktighet oavsett manifestversion. Att bevara stöd för gammal teknik medför alltid risker. Huruvida Mozilla tog rätt beslut eller borde ha följt i Googles fotspår får framtiden utvisa. Artikeln har tidigare publicerats på Nikka Systems under CC BY 4.0-licens.]]> https://nyadagbladet.se/it-overvakning/google-tar-sista-steget-och-stanger-av-ublock-origin/feed/ 0 Google samlar in data även i inkognitoläge – stäms på 50 miljarder https://nyadagbladet.se/it-overvakning/google-samlar-in-data-aven-i-inkognitolage-stams-pa-50-miljarder/ https://nyadagbladet.se/it-overvakning/google-samlar-in-data-aven-i-inkognitolage-stams-pa-50-miljarder/#respond Wed, 10 Jun 2020 16:24:13 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=80244 Att Google ständigt försöker hitta nya vägar att samla in sina användares data och sedan sälja vidare denna till företag är ingenting nytt. Nu stäms internetjätten på motsvarande 50 miljarder kronor för att man avslöjas med att samla in användardata även när det påstått integritetsvänliga inkognitoläget varit påslaget. Inkognitoläget är en funktion i Google Chrome som introducerades för mer än ett decennium sedan och har lyfts fram av företaget som det lämpliga alternativet för den som vill surfa privat och inte få sina surfvanor sparade på datorn. När en person aktiverar ikognitoläget möts denne av en skärm som förklarar vad inkognitoläget innebär. Det står bland annat att informationen inte kommer att sparas lokalt, men att användarens aktivitet ändå kan vara synlig för de webbplatser som man besöker, för arbetsgivare och för internetleverantören. Läget och Googles presentation av detta har dock fått massiv kritik för att vara starkt vilseledande och Extreme Tech skriver att Google har nu har kallats till rättegång där advokaterna för de kärande menar att Google Analytics och Google Ad Manager fortsätter samla in data även om användaren har slagit på inkognitoläget. Man kräver 5000 dollar i skadestånd för varje person som drabbats av Googles integritetskränkande funktioner och den inskränkning denna inneburit i dessas privatliv sedan 1 juni 2016, vilket totalt ska handla om flera miljoner individer. Stämningssumman på 50 miljarder i skadestånd kan i teorin därför komma att bli ännu högre. Om rätten går på denna linje och man kommer fram till att det handlar om en miljon användare som slagit på inkognitofunktionen innebär det att Google skulle tvingas betala drygt 45 miljarder kronor i skadestånd. Tidningen skriver dock att det förmodligen kommer att ta flera år innan rättegången är över och en dom kan meddelas. ]]> https://nyadagbladet.se/it-overvakning/google-samlar-in-data-aven-i-inkognitolage-stams-pa-50-miljarder/feed/ 0 Google tar bort 500 Chrome-tillägg – personuppgifter skickades till annonsnätverk https://nyadagbladet.se/it-overvakning/google-tar-bort-500-chrome-tillagg-personuppgifter-skickades-till-annonsnatverk/ https://nyadagbladet.se/it-overvakning/google-tar-bort-500-chrome-tillagg-personuppgifter-skickades-till-annonsnatverk/#respond Tue, 25 Feb 2020 09:02:50 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=73847 500 tillägg till webbläsaren Chrome har tagits bort efter att säkerhetsforskare larmat om att dessa sänder vidare privata personuppgifter till oseriösa annonsnätverk – i somliga fall med skadlig kod. Över 500 appar, installerade av sammanlagt 1,7 miljoner användare, har tagits bort av Google efter att en säkerhetsforskare på företaget Duo Securitys med hjälp av verktyget CRXcavator hittat 71 dylika tillägg. Många av dessa är av integritetskränkande karaktär. Efter forskarens rapport kunde Google själva hitta ytterligare 430 skadliga appar som nu också tagits bort. Tilläggen kapade webbläsarens personuppgifter och vidarebefordrade datan till olika annonsnätverk. Ars Technica skriver även att apparnas verkliga funktioner doldes för användarna, samtidigt som andra påhittade funktioner beskrevs. Tilläggens funktioner är nu blockerade och en varningsruta dyker upp i Chrome för dessa, men användare rekommenderas ändå oavsett att avinstallera dem om man noterar detta. ]]> https://nyadagbladet.se/it-overvakning/google-tar-bort-500-chrome-tillagg-personuppgifter-skickades-till-annonsnatverk/feed/ 0 Jätteuppdatering till webbläsaren Firefox släppt https://nyadagbladet.se/it-overvakning/jatteuppdatering-till-webblasaren-firefox-slappt/ https://nyadagbladet.se/it-overvakning/jatteuppdatering-till-webblasaren-firefox-slappt/#comments Tue, 14 Nov 2017 17:05:38 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=44180 Dubbelt så snabb renderingsmotor. 30% lägre minnesanvändning än Chrome. Det är några av nyheterna i Firefox Quantum som idag släpptes till allmänheten. Webbläsaren Mozilla Firefox är känd för att den bygger på öppen källkod och för att vara mer integritetsvänlig än de stora konkurrenterna. Utvecklaren Mozilla har annonserat att man i slutet av året planerat att släppa den största uppdateringen någonsin till sin fria webbläsare Firefox. Från och med idag finns Firefox 57, även kallad Quantum att ladda ned på svenska. Till de stora nyheterna hör rejält förbättrad prestanda. Firefox har kodats om ifrån grunden och är nu genomgående snabbare än den största konkurrenten, Googles webbläsare Chrome. Den nya renderingsmotorn är upp till dubbelt som snabb som sin föregångare och minnesanvändningen har optimerats kraftigt och använder i snitt 30% mindre resurser än Chrome. Den förbättrade optimeringen leder till mindre batteriförbrukning på mobila enheter. Mozilla fick tidigare under året kritik för att man planerade införa ett "faktafilter" till webbläsaren i samarbete “faktatjänsten” Full Fact. Filtret bör dock i sig inte göra webbläsaren mindre integritetsvänlig. Firefox slår fortfarande Google Chrome, Internet Explorer och Edge på fingrarna på den punkten. Den som dock verkligen värnar om sin integritet bör dock ta en närmare titt på webbläsaren Waterfox som bygger på Firefox men som optimerats för att vara än mer integritetsvänlig. Bäst skydd får man dock med Tor Browser som är mest avskalad och skickar din trafik krypterad över flera noder världen över för att undvika att den skall kunna spåras.]]> https://nyadagbladet.se/it-overvakning/jatteuppdatering-till-webblasaren-firefox-slappt/feed/ 3