globalism – Nya Dagbladet

Brittisk gatuintervju sprids: ”Väst är moraliskt bankrutt”

Emil Fjellstedt — Tue, 26 May 2026 10:03:34 +0000

En spontan gatuintervju med den brittiske skribenten Frank Wrighter har fått stor spridning i sociala medier. I intervjun beskriver han västvärlden som moraliskt och ekonomiskt bankrutt – och säger att han hellre vill leva i en nation än i en gränslös marknad.

Wrighter riktar udden mot politisk likriktning, massmigration, global marknadsdyrkan och västvärldens krig i Mellanöstern. Enligt honom har löften om demokrati, välstånd och frihet ersatts av permanent kris, ekonomisk nedgång och förlorad nationell gemenskap.

Intervjun publicerades av VoxPopuli och spelades in vid en samling för Restore Britain, lett av Rupert Lowe. Klippet spreds därefter vidare i sociala medier, bland annat av den amerikanske journalisten Glenn Greenwald, som beskrev Wrighter som en i stort sett okänd brittisk medborgare som formulerar sin kritik med ovanlig klarhet.

Det är denna typ som skall leda våra nationer. Och som gjorde det när vi var starka, bärkraftiga och framgångsrika.
Istället har vi fått Kaja Kallas, Ulf Kristersson och Magdalena Andersson. Resultatet har inte låtit vänta på sig. pic.twitter.com/T5GAlb9atI
— Fredric Morenius (@FredricMorenius) May 24, 2026

På frågan varför han kommit till samlingen svarar Wrighter att han och hans son rest från Newbury eftersom de ser ett land i djup kris.

— Vi ser i vilket skick landet befinner sig. Det råder ett nationellt nödläge och vi måste tänka på framtiden. Vilket slags land ska vi ha för våra barn – eller ska vi över huvud taget ha en nation? säger han.

Wrighter fortsätter med vad som blivit ett av intervjuns mest citerade resonemang: att ett land inte kan reduceras till en marknadsplats.

— Jag vill hellre leva i en nation än på en marknad, inte i en gränslös internationell stormarknad befolkad av främlingar som hyser fientlighet mot varandra. Vi måste rädda nationen, säger han.

”Permanent undantagstillstånd”

I intervjun beskriver Wrighter den västerländska efterkrigsordningen som överspelad. Han menar att samma politiska kurs fortsätter oavsett valresultat, samtidigt som väljare inte erbjuds några verkliga lösningar.

— Vi verkar vara moraliskt såväl som ekonomiskt bankrutta i hela västvärlden, i Europa och i Storbritannien. Hela systemet befinner sig i någon form av kris, säger han.

Enligt Wrighter har det som tidigare betraktades som normalt samhällsliv ersatts av ett ständigt krisläge.

— Det vi brukade kalla normalt liv har ersatts av ett permanent undantagstillstånd – vad gäller den sociala sammanhållningen, de demografiska förändringarna och bristen på realistiska lösningar, säger han.

Konsekvensen, menar han, är att västerländska samhällen rör sig mot ekonomiskt och socialt sönderfall. Han pekar på krigskostnader, rekrytering styrd av ideologi och svårigheten för kompetenta människor att få inflytande.

— Om det fortsätter är vi färdiga. Det ser ut som ekonomisk kollaps. Det handlar om att lägga alla pengar på krig utomlands när ingenting fungerar här hemma, säger Wrighter.

Han sammanfattar utvecklingen som ett system som stänger ute begåvade människor med fel åsikter och i stället belönar ideologisk anpassning.

— Sammantaget är detta en politik och ekonomi som leder till nationellt självmord, säger han.

Marknadsdyrkan och förlorad värdighet

Wrighter kopplar krisen till vad han ser som en liberal och marknadsfixerad samhällsmodell. Han avvisar tanken att problemet främst kan lösas med ny retorik eller ännu en valkampanj.

— Vi behöver inte mer tom retorik. Vi behöver trovärdiga människor med verklig integritet, erfarenhet och förmåga, som är hängivna något högre än sin egen berikning eller sin egen vansinniga ideologiska fraktion, säger han.

Han beskriver den moderna politiken som ett slags reklamstyrt system där väljarnas förhoppningar knyts till löften som aldrig infrias.

— Man säljer drömmar till oss. Vår längtan stimuleras av den rådande enigheten. Men inget av detta händer någonsin. I stället händer det som eliterna vill ska hända, säger Wrighter.

Särskilt hård är han mot konservativa partier som enligt honom övergett verklig konservatism till förmån för marknadsdyrkan och billig arbetskraft.

— Om man frågar konservativa marknadsdyrkare: Ni har förstört vår nation och ersatt den med en rad själlösa industrihallar, som i allt högre grad bemannas av migrantarbetskraft från tredje världen – vad har det bevarat? säger han.

Enligt Wrighter har denna utveckling rivit sönder just de värden som konservativa säger sig försvara: lokalsamhällen, traditioner, värdighet och social sammanhållning.

— Vi behöver något mer än pengar. Vi behöver något mer än anti-ideologiska slagord. Vi behöver verklig förändring i människors verkliga liv, för en gångs skull, säger han.

Krigspolitiken driver krisen

I intervjuns senare del riktar Wrighter stark kritik mot västvärldens krigspolitik i Mellanöstern. Han menar att krigen inte tjänar vanliga medborgares intressen, utan har skapat skuld, kaos och nya migrationsströmmar.

— Man bryr sig inte om nationella intressen hos den politiska eliten i väst, vare sig i USA, Storbritannien eller Europa, säger han.

Wrighter kopplar massmigrationen till decennier av västliga regimskifteskrig i Mellanöstern och Nordafrika. När stater slås sönder, säger han, skapas flyktvägar, smugglingsnätverk och parallella ekonomier.

— Skälet till att vi har en massmigrationskris i Europa är krigen i Mellanöstern. När man slår sönder dessa länder, vad händer då? Människor flyr, färdvägar uppstår och det blir en hel industri, säger han.

Han går längre och beskriver massmigrationen som en organiserad och kriminell verksamhet.

— Massmigration är en kriminell verksamhet. Människor betalar tusentals dollar för att fraktas in i landet. Det blir en parallell ekonomi, säger Wrighter.

För Wrighter hänger därmed inrikespolitisk kollaps, global marknadslogik och utrikespolitiska krig samman. Allt pekar, menar han, mot ett system som inte längre förmår försvara sina egna folk.

— De som styr påminner om ett fanatiskt brottssyndikat: de förstör människors liv och ger folket fagra löften, vare sig de kommer från vänster eller höger. Men slutresultatet blir kaos, krig, öppna gränser, vansinniga slagord och ett fullständigt förnekande av verkligheten, säger han.

Wrighter avslutar med att konstatera att människor inte längre kan undkomma konsekvenserna av den politik som förts.

— Det håller inte, för vi måste leva i det kaos de har ställt till med, säger han.

Varför Europa är i fara

Dan Ahlmark — Sat, 23 May 2026 08:03:45 +0000

Vi har just sett en historiskt betydelsefull demonstration i London av människor som ser hur de i sitt eget land i allt högre grad ersätts av invandrare. De flesta politiker bryr sig inte om detta, eftersom de har en annan agenda. Deras mål är att få en så stor andel som möjligt av de nya rösterna, medan de än så länge försöker hålla kvar så många av sina landsmäns röster att de kan behålla makten. Så småningom tror de att de sistnämnda rösterna blir mindre viktiga, eftersom de nya väljarna blir allt fler. Sjutton kulturpersoner formulerade 2017 ett manifest om Europa, som jag tidigare skrivit om i flera artiklar¹. Den deklarationen² förklarar egentligen på ett sätt jag då inte betonade varför våra politiker i många länder beter sig som de gör och därför handlar på ett sätt vi inte förstår. Varför ser de inte att invandringen skapar ett mycket allvarligt läge för den europeiska befolkningen – en situation som kan bli oåterkallelig? Deklarationen inleds med en beskrivning av den europeiska befolkningens situation och går så småningom över i förklaringen till varför politikerna handlar som de gör. Men först förklarar man lågmält Europas roll för oss: ”Europa tillhör oss, och vi tillhör Europa. Dessa länder är vårt hem; vi har inget annat. Det överstiger vår förmåga att förklara anledningarna till vår uppskattning av Europa eller att motivera vår lojalitet … Vardagliga landskap och händelser har en särskild betydelse – för oss, men inte för andra. Ett hem är en plats där saker och ting är bekanta och där vi är känns igen oavsett hur långt vi har vandrat. Detta är det sanna Europa, vår värdefulla och oersättliga civilisation och kultur. Europa är vårt hem”.

Det falska Europa

Men nu hotas detta av ett falskt Europa i form av etablissemangets Europeiska union. Detta för med sig stora konsekvenser. Det allvarligaste är att den ”hotar … att konfiskera vår hembygd”. Det falska Europa berömmer sig för ”att vara vägvisare till ett universellt samhälle som varken är universellt eller ett samhälle. Det falska Europa hotar oss” … ”förblindat av fåfängliga, självberömmande visioner av en utopisk framtid, undertrycker det falska Europa instinktivt alla avvikande åsikter … Det falska Europa är utopiskt och tyranniskt”. Många politiker har ett annat huvudmål för politiken än befolkningen har, och de tror nu att det finns en metod att befria sig från sina väljare, som har andra värderingar och mål: ”Under den senaste generationen har ett ständigt växande segment av vår styrande klass kommit fram till att dess egenintresse ligger i en accelererad globalisering. Dessa personer hoppas att kunna bygga överstatliga institutioner som de sedan kan styra utan att längre kunna hindras av folkens suveränitet”.

Överstatlig makt och migration

Genom Europeiska unionen, som de redan gett en hel del av makten över sina nationer, bestämmer den styrande byråkratin och professionella politiker i dag i många avseenden över Europas nationer. Men dessa länders suveränitet är ännu inte utplånad, så arbete återstår. Vilken är då den giftiga brygd som driver dessa politiker och hjälper dem att förslava oss? Deklarationen svarar där: ”Vi förlorar vår hemort på jorden på grund av den falska kristendom av universella mänskliga rättigheter som det falska Europas proponenter har konstruerat åt sig”. Det får verkliga konsekvenser, eftersom ”när de självsvåldigt utvecklar internationella människorättslagar monopoliserar EU-institutionernas överstatliga mandariner Europas politiska liv”. Detta får långtgående konsekvenser. En följd är att vi tvingas ta emot immigranter som söker sig hit på grund av vår generositet, för all vår hjälp, för stöd och för att skapa sig ett bättre liv och bilda familjer. Inga krav ställs på assimilering, utan deras egen kultur – den som i grunden fick dem att flytta till oss – skyddas. Och vi hindras egentligen från att överhuvudtaget påverka de regler som används för att åstadkomma detta.

En gränslös värld

Gruppens syn på det europeiska mångkulturella projektet är: ”Det kräver av de europeiska folken en helgonalik självförnekelse. Vi förväntas acceptera vår egen hembygds kolonisering och vår egen kulturs upplösning under det tjugoförsta århundradet för Europas högre äras och härlighets skull – en kollektiv självuppoffringshandling för något slags nytt globalt samhälle av fred och välstånd som därmed påstås skola födas”. Och varför har något sådant skett? Ja, allt går tillbaka till det bakomliggande sättet att tänka och de värderingar det kräver. Gruppen observerar den nya europeiska ideologins egenskaper och karaktär och drar slutsatsen: ”Det falska Europas universalistiska … föreställningar avslöjar att det rör sig om ett religionssubstitut … Detta är det starka opium som förlamar Europa … Vi måste insistera på att religiösa ambitioner skall hållas inom religionens område och inte ha någon roll att spela inom politiken … För att vi skall återfå vår politiska och historiska självbestämmelserätt är det nödvändigt att vi sekulariserar det offentliga livet i Europa. Vi måste avvisa pseudoreligionen” … och ”stoppa … dess utopiska, pseudo-religiösa korståg för en gränslös värld”. Nästa år är det ett decennium sedan deklarationen publicerades. Åren går, och det falska Europa blir allt starkare. När vaknar Europas medborgare? Dan Ahlmark

Referenser: ¹ Parisdeklarationen och det falska Europa – del 1 – Nya Dagbladet. ² Parisdeklarationen – The True Europe.

EU:s nya budgetförslag kan slå hårt mot svenska företag

Redaktionen — Sun, 17 May 2026 13:02:24 +0000

EU-skatter på företag kan bli en ny stridsfråga när EU-kommissionen vill ge unionen direkta intäkter som går rakt till Bryssel. Ett av förslagen innebär att stora företag ska betala en årlig avgift till EU-budgeten, något som den svenska regeringen motsätter sig inför de kommande budgetförhandlingarna. Frågan gäller EU:s nästa långtidsbudget för perioden 2028–2034. EU-kommissionen uppger att budgetförslaget ligger på nästan 2 000 miljarder euro, vilket motsvarar 1,26 procent av unionens bruttonationalinkomst. Kommissionen vill finansiera den utökade budgeten genom flera nya så kallade egna medel. Intäkterna skulle tillföras EU-budgeten genom särskilda intäktskällor, i stället för att enbart komma via medlemsländernas vanliga EU-avgifter. Den svenska regeringen motsätter sig utvecklingen. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) säger till Tidningen Näringslivet att regeringen hör till de tydligaste motståndarna till nya skatter på EU-nivå. – Vi är inte helt ensamma. Men vi är ett av länderna som absolut är längst ut på den sidan att motsätta oss alla nya skatter. Finansministern medger samtidigt att trycket i förhandlingarna kan bli hårt. Även om skattefrågor kräver medlemsländernas godkännande kan långtidsbudgeten leda till omfattande kompromisser mellan medlemsstaterna. – Det kommer att vara förhandlingar där man får ge och ta, säger Svantesson.

Ny EU-skatt för storföretag

Kommissionens mest omstridda förslag gäller en ny EU-avgift för stora företag. Enligt modellen ska bolag med en årlig nettoomsättning över 100 miljoner euro betala mellan 100 000 och 750 000 euro per år, beroende på bolagets storlek. Förslaget omfattar företag som är skattemässigt hemmahörande i EU samt vissa fasta driftställen i unionen. Kritiker invänder bland annat mot att kommissionen baserar avgiften på omsättning snarare än vinst. Företag med stora intäktsflöden men låga marginaler kan därmed drabbas hårdare än mer lönsamma bolag med lägre omsättning. Förslaget möter inte bara motstånd i Sverige. Tyskland och Nederländerna har sagt nej till den delen av paketet. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har också riktat skarp kritik mot att nationella regeringar ska lätta på företagens bördor samtidigt som EU-kommissionen föreslår nya EU-skatter. – Förslaget bör inte genomföras. Varför ska vi befria företag i Tyskland och andra länder från vissa bördor och samtidigt gå med på skattehöjningar i Bryssel? frågar sig Merz enligt Tidningen Näringslivet.

Fler intäktskällor för EU

Bolagsavgiften utgör bara en del av paketet. Kommissionen vill även styra delar av intäkterna från utsläppshandel, klimattullar, tobaksbeskattning och avgifter på elektroniskt avfall direkt till EU:s budget. För svenska företag skulle EU-skatter av den här typen innebära att kostnaden inte kopplas direkt till vinst. Företag med stora intäkter men låga marginaler kan därför påverkas mer än bolag med hög lönsamhet. Kritiken mot förslaget handlar därmed både om skattenivån och om att EU får en mer självständig finansiering. Förespråkare för nya EU-skatter menar att unionen behöver fler gemensamma intäkter när kostnaderna för försvar, grön omställning och återbetalningen av coronafonden ökar. Motståndarna varnar i stället för att besluten flyttar mer ekonomisk makt från medlemsländerna till EU-nivå. Sammanlagt hoppas kommissionen få in omkring 65 miljarder euro per år genom de nya systemen. Förändringen skulle stärka Bryssels egen finansiering och minska beroendet av traditionella nationella medlemsavgifter. För svensk del innebär frågan en konflikt mellan regeringens nej till nya EU-skatter och trycket att nå en överenskommelse om unionens framtida budget. Om kommissionens linje vinner gehör skulle det innebära en ny EU-avgift för svenska företag. Förhandlingarna om långtidsbudgeten fortsätter under de kommande åren innan medlemsländerna slutligen enas om ramarna för perioden 2028–2034.

Den dysfunktionella demokratin: När folkstyret blev en tom ritual

Emil Fjellstedt — Fri, 24 Apr 2026 13:42:15 +0000

Sverige toppar återkommande internationella mätningar över världens bästa demokratier. Samtidigt vittnar ett folkdjupt missnöje om att någonting är fundamentalt fel. I sin nya bok Den dysfunktionella demokratin kartlägger etnologen Karl-Olov Arnstberg sprickorna i det demokratiska systemet – och argumenterar för att makten i själva verket har flyttat från folket till en liten elit. Sverige får betyget som en av världens bästa demokratier i princip varje internationell ranking. Democracy Index, Reportrar utan gränser, Transparency International – listorna radas upp och Sverige placerar sig återkommande i toppen. Samtidigt växer de sociala och ekonomiska problemen, oavsett vilket parti som sitter vid makten. Brottsligheten eskalerar, sjukvården krisar, och förtroendet för politiker sjunker. Någonting tycks inte stämma.

Demokratin som sekulär religion

Det är denna motsättning Karl-Olov Arnstberg undersöker i Den dysfunktionella demokratin (Karneval förlag, 2026). Med utgångspunkt i aktuell forskning och debatt frågar han sig om den moderna demokratin – precis som marxismen – kombinerar en förförisk retorik med en djupt problematisk praktik. På det tyder, resonerar Arnstberg, att medan begreppet demokrati har en entydigt positiv klang står demokratins utövare – politikerna – sällan särskilt högt i kurs hos väljarna. Förklaringen, menar han, är att den liberala demokratin i västvärlden har blivit något av en sekulär religion: ett system som hyllas reflexmässigt men sällan granskas kritiskt. "Genom att göra anspråk på att vara den enda legitima regimen förhindrar demokratibegreppet en förutsättningslös debatt om hur samhället får ett bra fungerande styre", skriver Arnstberg i förordet.

När makten flyttade från folket

Arnstberg – pensionerad professor i etnologi vid Stockholms universitet – har en lång karriär bakom sig som obekväm samhällskritiker. Med böcker som Invandring och mörkläggning (2013), PK-samhället (2017), Godhetstyranniet (2020) och The Sweden Syndrome (2025) har han konsekvent ifrågasatt etablerade sanningar. Den dysfunktionella demokratin kan ses som en sammanfattande fördjupning av den kritik han byggt upp under decennier. Kärnan i hans argument är enkel men obekväm: väljarnas enda politiska handling i Sverige är att vart fjärde år peta ner sina röstsedlar i en låda – och det spelar allt mindre roll vilket parti de lägger sin röst på. Partierna har konvergerat ideologiskt, politikerna har mer gemensamt med varandra än med sina väljare, och över besluten väger lobbyister, intressegrupper och aktivister med betydligt större inflytande än medborgarna. "Makten har flyttat bort från folket och ägs numera av en liten elit", skriver Arnstberg.

Ett högaktuellt ämne

Frågan om demokratins tillstånd är mer aktuell än någonsin. Internationellt talar forskare om en pågående democratic backsliding – en tillbakagång för demokratin – som nu även drabbar västvärlden. Göteborgs universitet rapporterade 2025 om en nedgång i USA som beskrivs som "utan motstycke i historien". Tankesmedjan CEPA varnar för att demokratiförfallet i Europa sprider sig "som skadlig kod". I Sverige utmanas det mediala narrativet om att landet är en mönsterdemokrati av en växande klyfta mellan folkets upplevelser och politikernas självbild. När socialministern talar om att Sverige ska agera "mer kraftfullt" vid nästa pandemi – med lärdomar från covid-19 – samtidigt som medborgarna upplevt hur fri- och rättigheter inskränkts utan folkligt stöd, blir frågan om folkstyre inte bara akademisk. Den blir konkret. Arnstbergs bok kommer i ett läge där allt fler svenskar – oavsett politisk färg – ifrågasätter om systemet faktiskt fungerar. Att debatten ofta möts med fördömanden snarare än sakliga svar gör bara bokens bidrag mer angeläget.

Ett tyranni med bättre marknadsföring?

Den kanske mest provocerande frågan i boken formuleras rakt ut: Tänk om det system som vi hyllar som mänsklighetens största politiska bedrift bara är ett tyranni med bättre marknadsföring? Det är en fråga som kanske inte ger behagliga svar – men som förtjänar att ställas. Som Arnstberg påpekar citeras Winston Churchills berömda omdöme om att demokratin är "den sämsta statsformen, bortsett från alla de andra" i nästan varenda hyllning av systemet. Det är ett uttalande som knappast uppmuntrar till kritisk analys. Den dysfunktionella demokratin är en bok som utmanar läsaren att se bortom den demokratiska självbelåtenheten och ställa de obekväma frågorna: Sållar demokratin verkligen fram de bästa ledarna? Skapar demokratiska styresskick stabila och trygga samhällen? Och – inte minst – vad kostar kalaset för medborgarna? Boken finns att köpa direkt hos Karneval förlag.

Bakom fasaden av ”15-minutersstaden”

Markus Andersson — Sat, 20 Sep 2025 15:20:33 +0000

Artikeln publicerades ursprungligen den 25 augusti 2023.

”15-minutersstaden” eller ”Närastaden”, nära förknippad med "den smarta staden", utmålas allt mer frekvent som ett koncept för framtidens städer. Med detta lyfter man fram att städerna ska ha arbetsplatser, kultur, handel, vård, restauranger och nöjen inom gångavstånd för medborgarna. Tanken om att alla människors behov kan fyllas inom blott några minuters radie har lyfts ända sedan 1950-talet och eventuellt ännu längre tillbaka än så. I samband med coronakrisen fick idéerna ett kraftigt uppsving – bland annat genom C40 Cities Climate Leadership Group. Denna företräder 96 av världens största städer och argumenterar för att man i framtiden bör använda 15-minutersprincipen för stadsplaneringen. ”I en 15-minutersstad kan alla tillgodose de flesta, om inte alla, behov inom en kort promenad- eller cykeltur från sitt hem. Det är en stad som består av levande, människovänliga, kompletta och sammankopplade stadsdelar”, deklarerade man bland annat 2020. En av de städer som kommit längst i denna transformation är Paris, där borgmästaren Anne Hidalgo svurit att omvandla huvudstaden till en cykelvänlig 15-minutersstad. – Vi måste återuppfinna idén om närhet till staden. Vi vet att det är bättre för människor att arbeta nära där de bor, och om de kan shoppa i närheten och ha den fritid och de tjänster de behöver runt omkring sig också, gör det att de kan ha en lugnare tillvaro. Arbete är mer problematiskt eftersom människors jobb ofta ligger en bit från deras hem, men vi måste tänka om även här. Idag är vår inställning till arbete densamma som den har varit under de senaste 50 åren. Är det alltid nödvändigt att dyka upp någonstans, att vara fysiskt närvarande framför chefen? Det är möjligt att göra saker annorlunda, menar professor Carlos Moreno, som mer än någon annan populariserat konceptet med 15-minutersstäder i Frankrike och även inspirerat borgmästare Hidalgo. De senare åren har ett flertal städer i Afrika, Asien och Europa hoppat på 15-minutersmodellen eller snarlika modeller – bland andra Singapore, Tel Aviv, Shanghai, Cagliari och Utrecht. Även i Sydamerika och Australien har ledare för städer deklarerat att man vill anamma konceptet.

Hyllas av World Economic Forum

En av de främsta förespråkarna för idén med 15-minutersstäder är den ökända ultraglobalistiska tankesmedjan och maktnätverket World Economic Forum (WEF) som på sin hemsida ofta propagerar för idéerna och presenterar dem som en grund för framtidens städer. Lisa Chamberlain, som leder WEF-initiativet ”Centre for Urban Transformation”, pekar på att det var under coronapolitikens tidevarv som planerna på 15-minutersstäder verkligen slog igenom och gick från att vara någonting som lät trevligt till ”ett måste”. ”Att tillgodose alla sina behov inom gång-, cykel- eller transportavstånd var plötsligt en fråga om liv och död”, skriver hon. ”När klimatförändringar och globala konflikter orsakar chocker och påfrestningar med allt snabbare intervall och allt allvarligare konsekvenser kommer 15-minutersstaden att bli ännu viktigare”, fortsätter Chamberlain. [caption id="attachment_136572" align="alignnone" width="640"] Klaus Schwabs World Economic Forum är en varm anhängare av 15-minutersstaden. Foto: World Economic Forum/CC BY-NC-SA 2.0[/caption] Även i Sverige har dessa idéer fått ett mycket starkt fotfäste. Företaget Sweco, som beskriver sig som ”Europas ledande konsultföretag inom arkitektur och teknik”, arbetar med att implementera konceptet i Sverige. – Det som skiljer dagens förutsättningar från det tidigare ABC-konceptet är den starka kopplingen till vår tids digitalisering och klimatomställning, därför kan man förlänga det till ABCDE-staden där D står för Digitalisering och E för Environment/Ekosystem. Vi ser en stark efterfrågan på större livskvalitet och där vi kan leva hållbart, säger Ulla Bergström, chef för Sweco Architects. ”Redan idag lever flera svenska mindre städer efter detta koncept. Men när gång och cykel får ta plats även i större städer, när arbetsplatsen finns där du bor, när vi kan ersätta gator och parkeringsytor med planterade träd och biologisk mångfald, då har vi skapat Närastaden”, lovar man också på sin hemsida. Kritiker pekar på att 15-minutersstäderna, när de väl har implementerats på allvar, kan användas för att begränsa medborgarnas rörelsefrihet och övriga traditionellt vedertagna rättigheter.

Alla totalitära dystopier säljs självfallet in som humanistiska utopier.

Ett närtida exempel är coronapolitikens kontrollsamhälle, där människor med hänvisning till det stora pandemibedrägeriet tvingades hålla sig hemma eller i sina direkta närområden – en repression som saknar motstycke i Västerlandet i modern tid. I dessa sammanhang påpekas att 15-minutersstäderna i praktiken kan användas av makthavarna för att ”låsa in” människor i särskilda zoner – som det behövs tillstånd att ta sig ut från och som man, beroende på maktens godtycke, kanske bara får lämna ett antal gånger årligen eller inte alls. Kameraövervakning, ansiktsigenkänning och andra digitala och fysiska hinder spås användas för att säkerställa att medborgarna håller sig i sina tilldelade zoner, där den som bryter mot den totalitära kontrollen riskerar böter eller till och med fängelsestraff – på motsvarande sätt som "coronaförbrytare" riskerade hårda straff i samband med coronarepressionen.

[caption id="attachment_99244" align="alignnone" width="640"] Covidpassen betraktas av många som en ren testballong för "15-minuterssamhället". Foto: Marco Verch/CC BY 2.0[/caption] Man kan fråga sig vad som händer vid nästa stora nödläge som utlyses från maktens sida. Efter covid-eran vet makten nu att majoriteten av medborgarna av allt att döma kommer att foga sig även efter godtycklig och ologisk repression. Kommer människor kanske helt enkelt att låsas in i sina respektive zoner och fråntas alla möjligheter att ta sig därifrån med hänvisningar till allmänhetens säkerhet? Kommer zonerna vid en kommande "pandemi" att kombineras med tidigare framtagen teknik och användas för att införa någon form av apartheidliknande samhälle, där exempelvis endast vaccinerade får tillåtelse att lämna zonen eller röra sig fritt? Frågorna är i nuläget förstås hypotetiska och följaktligen svåra att svara på, men det är värt att påminna sig om att samma krafter som drev på de förödande coronanedstängningarna också är särskilt positivt inställda till den här typen av stadsplanering.

Drivs politiskt även i Sverige

Det kan också noteras att det i Sverige redan finns ett stort politiskt stöd för idéerna, där såväl Socialdemokraterna som Miljöpartiet propagerar öppet för 15-minutersstäderna - med hänvisning just till hållbarhet, klimatet och även ord som "inkludering". Den som uttrycker kritik mot och skepsis kring implementeringen av 15-minutersstäderna, angrips av medströms makthavare och media med smutskastning och ad hominem enligt motsvarande dynamik som tillämpades mot dem som tidigt kritiserade massvaccinationsprogrammen, befolkningsutbytet, maktkoncentrationen hos storbankerna, EU, Nato eller valfri annan företeelse som makthavarna till varje pris vill införa, oavsett om de har den egentliga folkviljan på sin sida eller inte. Historien, och i allt högre utsträckning även närhistorien, har visat att förlöjligade kritiker ofta får rätt med tiden – dessvärre dock ofta när det redan är för sent. Hur det blir på det här området återstår att se. Markus Andersson

World Economic Forum vill blockera solen

Jan Sundstedt — Tue, 08 Jul 2025 14:08:03 +0000

Ultraglobalistiska tankesmedjan World Economic Forum föreslår att solen blockeras runt jorden med hjälp av aerosoler. Dessa ska sprutas ut i rymden för att, menar man, "bekämpa klimatförändringar". Nyligen publicerade den beryktade organisationen en video, där man delger en plan som i korta drag handlar om att spruta ut kemiska substanser i stratosfären/rymden, för att där bilda en sorts vägg, i syfte att blockera solens inverkan på jorden.

Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 25 juli 2022.

@worldeconomicforum Could a Brazil-sized space raft help reverse global warming? Read more by tapping the link in our bio #nature #globalwarming #climatechange ♬ original sound - World Economic Forum

– MIT-forskare säger att “rymdbubblor” kan hjälpa till att vända klimatförändringarna genom att reflektera solens värme bort från jorden. Forskare säger att om man skär ut bara 1,8 procent av solens strålar skulle det helt vända den globala uppvärmningen, inleder man videoklippet. Exakt vilka forskare som säger än det ena och än det andra framgår inte utan man hänvisar till fältet "geo-engineering" som i grova drag syftar på vad man kallar för "ingenjörskonst", i syfte att påverka vädret på jorden. – Den här typen av storskalig fysisk lösning på klimatförändringar kallas geoengineering, förklarar man vidare i videon. I nyhetskommunikén hävdar man även att – En annan fördel med just denna solsköld är att den är reversibel, eftersom bubblorna kan tömmas och tas bort från sin position. – Rymdbubblorna skulle till exempel kunna tillverkas av ett material såsom kisel, och sedan transporteras till rymden i antingen smält form eller som grafenförstärkta jonvätskor, uttalar man vidare. För tillfället är planen en arbetshypotes och forskare bakom den utför i dagsläget enbart experiment i labbmiljö. Med hänvisning till kontroverserna vad gäller fältet geoengineering i allmänhet faller WEF tillbaka på sitt förhållande till FN för att motivera det hela. – Geoengineering har visat sig vara kontroversiellt, men FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringar har sagt att det är en nödvändig plan B, om temperaturhöjningar inte kan begränsas till en hanterbar nivå.

Här samlas Bilderberggruppen på Grand Hôtel

Jan Sundstedt — Mon, 16 Jun 2025 13:28:44 +0000

En omfattande polisinsats med staket och avspärrningar av närmast Fort Knox-liknande säkerhetsarrangemang mötte huvudstadens fotgängare och turistande flanörer utanför Grand Hôtel i helgen, då det globalistiska maktnätverket Bilderberggruppen i år träffades på det Wallenbergägda hotellet. Nya Dagbladets utsände kunde konstatera att insyn och möjlighet att ställa frågor till årets deltagare i sedvanlig Bilderberganda var lika med noll. Som NyD tidigare rapporterat utspelade sig årets Bilderbergmöte - det 71:a i ordningen - vid Grand Hôtel i Stockholm. Den slutna och medieskygga verksamheten är stängd för såväl allmänheten som journalister, med undantag för betrodda representanter för etablissemangsmedia som själva medverkat på mötena. Bilderberggruppens regelverk är tydliga med att inget av det som diskuteras på de årliga mötena blir offentligt, samt att inga pressträffar eller intervjuer med journalister får hållas. [caption id="attachment_208039" align="alignnone" width="640"] Bilar utanför Grand Hôtel i helgen. Foto: Nya Dagbladet[/caption] [caption id="attachment_208068" align="alignnone" width="640"] Två mötesdeltagare som inte kunnat identifieras av redaktionen. Foto: Nya Dagbladet[/caption]

Wallenberg

Årets värdskap låg hos Sveriges inflytelserika Wallenbergfamilj, som länge haft en profilerad ställning inom maktnätverket. Genom investmentbolaget Investor kontrollerar familjen stora delar av svensk industri, däribland försvarskoncernen Saab och flera andra börsnoterade företag. Man äger även Grand Hôtel, vilket bedöms utgöra kopplingen till valet av årets mötesplats. Vid flera tillfällen försökte Nya Dagbladets reporter komma i kontakt med inbjudna gäster, men ordningsmakten gjorde klart att ingen släpps igenom utan en speciell inbjudan. – Alla frågor kring arrangemanget inklusive sådant som rör säkerheten får du ta med polisens pressavdelning. Ingen släpps igenom, bekräftade två poliser på plats. [caption id="attachment_208038" align="alignnone" width="640"] Avspärrningar för Bilderbergmötet i helgen. Foto: Nya Dagbladet[/caption]

Frustrerade medborgare: "Man skiter i oss"

Utanför hotellet och dess rigorösa skalskydd tittade en intresserad allmänhet inklusive förvånade turister med nyfikna ögon på avspärrningarna. I samtal med två amerikanska turister i 20-årsåldern konstaterade dessa att man "... inte känner till vare sig Bilderberggruppen eller vad den ägnar sig åt eftersom information saknas i media". En intresserad medborgare som Nya Dagbladet pratade med var dock tydlig med sin uppfattning om inte minst hemlighetsmakeriet. – Jag tycker att det är för jävligt det de sysslar med, hemlighetsmakeriet och anonymiteten. Vad är det man vill undanhålla oss? Har man inget att dölja borde det ju vara mer transparent, eller? Våra röster duger gott var fjärde år men sedan skiter man i oss. Ett par som rest långväga från mer sydeuropeiska breddgrader, uttryckte också sin frustration. – Vi visste att årets möte skulle vara här i Stockholm, och vi vill med egna ögon se om vi kan få syn på någon politiker eller annan makthavare. Nu när dessa återigen ska fatta beslut bakom ryggen på oss medborgare. Även representanter inom den politiska oppositionen utanför Sveriges riksdag kunde ses utanför avspärrningarna. En av dessa politiker var Andreas Sidqvist, som tagit sig till området för att markera mot den bristande insynen och hemlighetsmakeriet. I en kommentar till Nya Dagbladet säger han att det behövs en kraftig förändring för att människor ska återfå förtroende för det nuvarande systemet. – Det är problematiskt att makten samlas bakom lyckta dörrar och att människor som berörs av det de diskuterar inte har insyn, vilket är grundproblemet. Vi vänder oss mot att mer och mer makt flyttas till överstatliga, icke demokratiska organisationer som EU, Nato och WHO, säger Sidqvist. [caption id="attachment_208057" align="alignnone" width="640"] Andreas Sidqvist, MoD. Foto: Nya Dagbladet[/caption]

Svårfångade mötesdeltagare

Givet Bilderberggruppens utformning är det svårt att få en bredare insyn över vilka gäster som faktiskt varit närvarande på mötet. Antingen över flera dagar eller ett enskilt datum. – De vill ha en plats där man kan föra en öppen och intim dialog utan att vara rädd för att det man säger ska stå i tidningen dagen efter, kommenterade Dino Knudsen, lektor i global politik vid Malmö universitet, till statskanalen SVT den gångna veckan. Socialdemokraternas partiledare, Magdalena Andersson, kunde emellertid konstateras vara på plats under lördagen. Andersson kunde ses lämna platsen strax efter lunchtid, för att sedan återkomma vid 15:45-tiden. [caption id="attachment_208054" align="alignnone" width="640"] Sveriges tidigare statsminister och socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson går in på mötet. Foto: Nya Dagbladet[/caption] Bland övriga deltagare fanns bland andra Natos generalsekreterare Mark Rutte, techinvesteraren Peter Thiel som beskrivits som en "kungamakare" i Vita huset, Jacob och Marcus Wallenberg samt Sveriges tidigare statsminister Carl Bildt och ett antal svenska näringslivsprofiler som Spotify-grundaren Daniel Ek, Volvos vd Martin Lundstedt och Ericssons vd Börje Ekholm. Även kung Willem-Alexander av Nederländerna, Finlands president Alexander Stubb och flera svenska toppolitiker, däribland Magdalena Andersson och Ebba Busch (KD) närvarade på mötet.

NATO chief Mark Rutte chatting with former Swedish Prime Minister Carl Bildt before leaving the Grand Hotel in Stockholm at the end of #Bilderberg 2025 pic.twitter.com/4z0MMXxTzT
— Josh Friedman (@FreeManReporter) June 15, 2025

Mot bakgrund av det massiva säkerhetspådraget och de rigorösa avspärrningarna utanför Grand Hôtel förblev årets Bilderbergmöte och de framtidsfrågor som diskuterades lika ogenomträngliga som tidigare. Allmänheten fick således nöja sig med att blicka in genom staket och får fortsätta spekulera om vilka beslut som egentligen fattas när världens verkliga makthavare samlas – långt ifrån insyn och ansvar.

Widdings nya parti vill sätta svenskarna först

Redaktionen — Fri, 13 Jun 2025 11:22:34 +0000

Ett nytt politiskt parti, Sverige Först, lanserades igår med den uttalade visionen att återställa Sveriges välstånd, trygghet och självständighet. Grundare är den frispråkiga och populära riksdagsledamoten Elsa Widding, som länge varit en högljudd kritiker av klimatalarmism, överstatlighet och experimentella massvaccinationsprogram. Partiet använder sig av slagordet ”Gör Sverige rikt igen!” och jämför Sverige med Schweiz, där man konstaterar att svenskarna halkat rejält efter på senare år. ”På 70-talet var svenskarna ett av världens rikaste folk; vi låg då på samma nivå i välståndsligan som Schweiz. Idag tjänar en erfaren svensk gymnasielärare ungefär 40 000 kronor per månad medan en schweizisk får ut motsvarande 150 000 kronor", skriver de. Partiets lösning? Lägre skatter och en friare marknadsekonomi. På säkerhetsområdet vill Sverige Först se en återgång till alliansfrihet. De kritiserar Nato-medlemskapet som provocerande och riskabelt och vill satsa på invasionsförsvar och diplomati, särskilt för att minska spänningarna med Ryssland. "Mot bakgrund av osäkerheter kring Nato bör målsättningen för Sverige vara att bedriva en självständig säkerhetspolitik som syftar till att åter bli ett alliansfritt land. Vår ambition bör vara att stå utanför väpnade konflikter och i stället verka för avspänning i vårt närområde", argumenterar de vidare. Partiet är också starkt kritiskt till DCA-avtalet, som de ser som en direkt provokation mot Ryssland, och betonar att Sverige bör undvika att bli en måltavla i ett potentiellt konfliktscenario. https://www.youtube.com/watch?v=er-cpZBlR-8

Mer självständighet

Sverige Först är också motståndare till överstatlighet och globalism och ser EU och World Economic Forum (WEF) som hot mot Sveriges suveränitet och oberoende. "Svenska medborgare ska styra Sverige, inte globalisterna i Davos eller EU-byråkraterna i Bryssel", deklarerar de och menar att Sverige kan komma att behöva lämna EU om unionen inte längre tjänar Sveriges och svenskarnas intressen. De varnar också för att globala institutioner som WHO och IMF aktivt fråntar nationer dess självbestämmande och driver på för digitala kontrollsystem som hotar individens frihet. "Ju längre bort de politiska besluten fattas, desto svårare är det för individen att få sin röst hörd, och desto mindre självstyre och frihet har nationen kvar. För globalisten är individen en källa till skatt och soldatmaterial, men i övrigt mest till irritation", skriver man.

Nej till klimatalarmism och experimentella vaccin

Klimatpolitiken är en annan stridsfråga. Sverige Först avfärdar klimatkrisen som kraftigt överdriven och vill basera beslut på vetenskap, inte "alarmism". De hänvisar till IPCC och hävdar att katastrofscenarier tonats ned, samtidigt som de prioriterar jordbruk och självförsörjning framför vindkraft, som de vill avveckla till förmån för en mer stabil kärnkraft. Partiet betonar att kärnkraft är nyckeln till billig och pålitlig energi, medan vindkraft ses som opålitlig och skadlig för naturen. När det gäller vaccinfrågan uttrycker partiet skepsis mot mRNA-vacciner och fördömer hanteringen av covid-19. Man betonar att individens rätt att välja måste respekteras enligt Nürnbergkoden och kritiserar de tvångs- och övervakningsåtgärder som infördes under pandemin. "Självklara rättigheter som att samlas, demonstrera, besöka sina gamla släktingar och gå på begravningar avskaffades. I vissa länder var det mer eller mindre obligatoriskt att vaccinera sig med covidvaccin, trots att preparaten ännu är på experimentstadiet", fortsätter man. Partiet uttrycker en stark oro över att vaccinerna inte testats tillräckligt och att de orsakat en mängd allvarliga vaccinskador, samt kräver en oberoende granskning av pandemiåtgärderna: "En positiv förändring börjar alltid med ett erkännande av de fel som har begåtts. Denna process måste inledas omedelbart, innan fler liv går förlorade på ett slarvigt och onödigt sätt”. https://youtube.com/shorts/2TwZtqwjjh0?si=CSnzntzccpOAqBxG

Vill lyfta det andra ignorerar

Vad gäller migrationen vill man begränsa denna med försörjningskrav – men förespråkar inga omfattande repatrieringsprogram. Man vill dock ”stoppa invandringen för att kunna ta hand om de som är här” och ”skapa goda förutsättningar för de familjer och individer som har kommit till Sverige under de senaste 25 åren med viljan att integreras in i det svenska samhället”. Enligt Elsa Widding ligger partiets fokus ”på de viktiga sakfrågor som inget av nuvarande riksdagspartier vågar driva med tillräcklig skärpa”, och varje politikområde kommer att representeras av tre personer fram till valet 2026. ”Alla med dokumenterad erfarenhet och relevant sakkunskap för att kunna visa vägen framåt”, heter det.

James Bond blir ultraglobalist

Jan Sundstedt — Thu, 15 May 2025 05:02:42 +0000

Bondproducenterna Michael G. Wilson och Barbara Broccoli, ägare och förvaltare av produktionsbolaget EoN productions, gick i förra veckan ut med nyheten att man släpper den kreativa kontrollen av James Bond-filmerna till globalisten Jeff Bezos företagsjätte Amazon. Oro uttrycks från filmentusiaster över att agent 007 nu sannolikt blir än mer "politiskt korrekt".

Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 25 februari 2025.

Efter decennier av 25 mer eller mindre ikoniska (officiella) filmer under Eon Productions, Michael G. Wilsons och Barbara Broccolis ledning, tog sagan om James Bond i förra veckan en för många fans högst oväntad vändning när globalistföretaget Amazon, som redan 2022 förvärvade MGM (Bond-distributören) för 8,45 miljarder dollar, nu formellt också har erhållit kreativ kontroll över agent 007-franchisen. Amazon köpte MGM främst för att stärka sin streamingtjänst Prime Video, men enligt de senaste uppgifterna innefattar avtalet även direkt inflytande över Bond-universumets kreativa riktning. Nyheten, som även bekräftas av Eon Productions, har nästintill orsakat chockvågor bland hängivna fans. Inom Bond-gemenskapen uttrycks bland annat oro över är att franchisen, utöver nya filmer, kan komma att expandera med TV-spinoffs om olika sidokaraktärer, digitalt innehåll och inslag präglade av vänsterradikala kulturpolitiska strömningar – känt under beteckningar som woke, DEI och tredjevågsfeminism. [caption id="attachment_182648" align="alignnone" width="640"] James Bond (Daniel Craig) har till dags dato besegrat många storskurkar, men tycks nu ha mött sin överman i globalistföretaget Amazon. Foto från filmen "No Time To Die".[/caption] Eon Productions, som kontrollerat Bond-produktionerna sedan 1962, ska enligt rapporter fortsätta att ha en central roll i filmproduktionerna. Något som kritiker dock tvivlar på, då en av producenterna, Michael G. Wilson, 83, nu formellt deklarerat att han dragit sig tillbaka. – Med min 007-karriär som sträcker sig över nästan 60 otroliga år, tar jag ett steg tillbaka från att producera James Bond-filmerna för att fokusera på konst och välgörenhetsprojekt. Därför är Barbara och jag överens om att det är dags för vår betrodda partner, Amazon MGM Studios, att leda James Bond in i framtiden, kommenterar Wilson. Oro uttrycks vidare för att Amazon kan urvattna konceptet genom att planera fler serier och spinoffs på Prime Video, något som tidigare diskuterats till exempel i form av en serie om CIA-agenten Felix Leiter. Man förebådar även att Bond-filmerna kan släppas direkt på Prime, trots att Eon styvnackat krävt att huvudfilmerna premierar på biografer.

“Bond är död”

På sociala medier har reaktionerna över det, för de allra flesta supportrarna chockartade beslutet, varit passionerade. "Amazon kommer att förstöra allt som gör Bond unik – han blir en algoritmisk actionhjälte", skriver ett fan på X. Vissa är dock mer hoppfulla. "Fler berättelser i Bond-världen kan funka, om de respekterar kärnan", kommenterar en annan användare. I Reddit-trådar spekuleras det i att Bond nu med stor sannolikhet kan bli än mer "woke", och/eller följer liknande trender som Marvels utökade universum.

RIP James Bond pic.twitter.com/ja1R1uMH9F
— Nerdrotic (@Nerdrotics) February 20, 2025

Trying to remain optimistic but it’s hard not to picture a room full of 20-something TV execs spitballing ideas for a flood of new James Bond Universe content. pic.twitter.com/4U4XJj3Ied
— Trevor Baxendale (@trevorbaxendale) February 24, 2025

Bond in i streaming-eran

Mike Hopkins, chef för Prime Video och Amazon MGM Studios, är dock, föga förvånande, optimistisk. – Sedan hans debut på bio för över 60 år sedan har James Bond varit en av de mest ikoniska karaktärerna inom filmnöje. Vi är tacksamma mot framlidne Albert R. Broccoli och Harry Saltzman för att de tog James Bond till biografer världen över. Enligt rapporter från branschkällor betalade teknikjätten en hisnande summa på ytterligare 1 miljard dollar till Eon Productions för att förvärva de exklusiva rättigheterna. MGM-köpet inkluderade förvisso distributionsrätten av James Bond-filmerna, men den nya överenskommelsen ger Amazon tydligare mandat att utveckla innehåll utanför filmerna. Bedömare menar att Amazons agerande speglar en trend där streamingföretag köper ikoniska franchise för att locka prenumeranter. Riskerna är dock stora – Bond är en kulturinstitution med krävande fans. Medan Amazon ser möjligheter i att expandera Bond-universumet, kvarstår frågor om hur agent 007:s själva essens kommer att tillåtas bevaras - inklusive en smula politisk inkorrekthet? Frågan som nu ekar genom filmvärlden är: Hur kommer Bezos globalistimperium att forma framtiden för världens mest kände hemlige agent? Kommer 007:s martini fortfarande vara skakad, inte rörd, i Amazons händer?

När globalismen hotas svarar makten med förtryck

Jenny Piper — Sun, 04 May 2025 11:38:08 +0000

Efter att den tyska säkerhetstjänsten BfV beslutat att klassa partiet Alternativ für Deutschland (AfD) som ”högerextremt” – vilket ger regimen möjlighet att infiltrera, massövervaka och sabotera för det populära oppositionspartiet – har det tyska vänsterblocket gått vidare med att försöka totalförbjuda partiet - som är Tysklands näst största parti i förbundsdagen och som i färska mätningar varit landets största parti. Som förväntat har detta passerat utan invändningar hos det svenska etablissemanget, som är precis samma skrot och korn som sin tyska motsvarighet. USA:s vicepresident JD Vance håller dock inte igen på kritiken och uppmärksammar tilltaget på X. ”AfD är det populäraste partiet i Tyskland och det absolut mest representativa för Östtyskland. Nu försöker byråkraterna förstöra det. Västvärlden rev ner Berlinmuren tillsammans. Och den har återuppbyggts – inte av Sovjet eller av ryssarna, utan av det tyska etablissemanget”.

The AfD is the most popular party in Germany, and by far the most representative of East Germany. Now the bureaucrats try to destroy it.
The West tore down the Berlin Wall together. And it has been rebuilt—not by the Soviets or the Russians, but by the German establishment. https://t.co/Un6suHtSNJ — JD Vance (@JDVance) May 2, 2025

Inom hela Europa motarbetar makthavarna kraftfullt och tyvärr effektivt de växande partierna som omfamnar nationalism i stället för globalism, vilket går emot det etablerade politiskt korrekta synsättet som tillåtits dominera så länge utan något större motstånd. Förbud och ökad repression mot oliktänkande breder nu ut sig – hoppet står till att övriga Europas folk ska ta kampen mot överheten och stå upp för sina värderingar samt riktig demokrati. Den välindoktrinerade befolkningen i Sverige lär i alla fall inte vara en bidragande faktor – tvärtom ställer vi oss genast på förtryckarnas sida, redo att peka finger. Jenny Piper