Glenn Diesen – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 30 Jul 2026 17:32:32 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Glenn Diesen – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Marknadsanalytikern om energikriget: ”Dollarns ställning står på spel” https://nyadagbladet.se/utrikes/alex-krainer-energikrig-dollarns-stallning/ Thu, 30 Jul 2026 09:17:15 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=236087 Marknadsanalytikern och tidigare hedgefondförvaltaren Alex Krainer menar att krig och konflikter kring energi måste förstås som en del av en större kamp om dollarns ställning och västvärldens finanssystem. I en intervju med den norske professorn Glenn Diesen varnar han för att störningar i olje- och gasflöden kan blottlägga risker i banksektorn. Krainer är författare, marknadsanalytiker och tidigare hedgefondförvaltare. I samtalet återkommer han till sambandet mellan energi, geopolitik och finans. Diesen inleder med att fråga varför energi tycks ha fått en så central plats i konflikter som berör Venezuela, Iran, Ryssland och strategiska sjövägar. Krainer svarar att energins betydelse inte är ny, utan går tillbaka till den moderna stormaktspolitikens framväxt. — Energi har varit den centrala faktorn i imperiekrig under de senaste 120 åren, säger Krainer.

Oljehandel och dollarns ställning

Enligt Krainer är det inte bara kontrollen över råvaran som står på spel. Han menar att olje- och gasprojekt, lån till energibolag och handel i amerikanska dollar tillsammans skapar en struktur där kapitalströmmarna dras mot banker i USA och Storbritannien. Han beskriver hur ett lån från en storbank till ett energibolag, enligt hans resonemang, blir beroende av att oljeintäkter fortsatt kommer in i dollar. Därmed, menar han, kopplas resursutvinning i andra delar av världen till bankernas balansräkningar i väst. — Det här är den moderna kolonialismens mekanism, säger Krainer och hävdar att resursrikedom i slutändan slussas till finansiella centrum som London och New York. — För den finansiella nivån är den stora vinsten att behålla kontrollen över resursrika regioner, säger Krainer. Här ligger, enligt Krainer, den avgörande kopplingen mellan banksystemet och konflikterna kring energi. När stora banker lånar ut till energibolag och lånen ska betalas tillbaka med olje- och gasintäkter i dollar blir fortsatt kontroll över produktion, kontrakt och betalningsflöden en del av bankernas affärsmodell. Bankerna är i hans beskrivning därför inte enbart passiva långivare. Alex Krainer menar att strukturen skapar ekonomiska incitament att bevara en världsordning där resursrika områden är öppna för västerländska bolag och där handeln hålls knuten till dollarn. När den ordningen hotas, hävdar han, uppstår också ett tryck mot politiska ingripanden och krig för att återställa kontrollen. Han ställer detta mot vad han kallar normal och ömsesidig handel mellan länder. USA skulle enligt honom kunna importera och exportera energi utan att samtidigt eftersträva kontroll över resursrika regioner, men han menar att den finansiella logiken ger starka incitament till det motsatta.

Varnar för spridning till banksektorn

Samtalet går därefter över till bankernas exponering. Krainer hävdar att minskade exportintäkter från olje- och gasregioner kan göra lån och andra finansiella positioner osäkra. Han lyfter särskilt fram risken för att stora banker är knutna till varandra genom derivat och andra ömsesidiga åtaganden. Om en systemviktig bank inte kan fullfölja sina åtaganden kan det, enligt Krainer, spridas vidare till andra banker. Han jämför det tänkta förloppet med finanskrisen 2008. — Hela systemet hamnar då under press och riskerar en fullständig systemkollaps, säger Krainer. Han menar att centralbanker i ett sådant läge sannolikt skulle försöka hålla systemet flytande med ny likviditet. Men i hans analys flyttas då problemet från bankernas balansräkningar till hushållens köpkraft. — Att skapa pengar ur tomma intet leder till sist till hyperinflation, varnar Krainer.

Prognos om inflation och stagnation

Diesen tar också upp Gulfstaternas relation till USA och frågar om förändrade säkerhetspolitiska förhållanden kan påverka kapitalflöden till amerikanska marknader, bland annat till AI-sektorn. Alex Krainer menar att ett avståndstagande från dollarn eller förstörda energianläggningar skulle kunna få långtgående följder. Mot slutet berättar Krainer att han själv stött på tillfälliga problem med att tanka efter hemresan. Han använder händelsen som utgångspunkt för en bredare varning om brist, prisbildning och marknadsingripanden. — Varje imperium på väg ned har försökt böja ekonomins lagar efter sin egen vilja – och alla har till sist misslyckats, säger Krainer. Hans slutsats är att världen enligt honom går mot en period av hög inflation och ekonomisk stagnation.]]> Analyser: Europas energipolitik driver tysk industri mot Kina https://nyadagbladet.se/ekonomi/europas-energipolitik-tysk-industri-kina/ Tue, 21 Jul 2026 15:12:14 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235517 Den norske statsvetaren Glenn Diesen menar att tyska industriföretag söker sig till Kina efter att Berlin brutit med den billiga ryska energi som länge bar upp landets konkurrenskraft. Utvecklingen är enligt honom ett tecken på att Europas gamla maktposition snabbt försvagas i en mer multipolär världsordning.

Diesen är professor vid Universitetet i Sørøst-Norge och har geopolitik, rysk utrikespolitik och geoekonomi som forskningsområden. I en ny kommentar tar han den tyska industrins ökade satsningar i Kina som utgångspunkt för en bredare kritik av Europas förhållande till Ryssland, USA och Kina.

"Tyska företag flyttar till Kina för att följa den billiga ryska gas som den tyska regeringen förvägrade dem", skriver Diesen.

Formuleringen sammanfattar hans geoekonomiska tolkning: när energiflödena flyttas förändras också villkoren för produktion och investeringar. Europa avstår från en tidigare konkurrensfördel, medan Kina stärker sin ställning som både industrimarknad och köpare av ryska råvaror.

Udden är inte riktad mot Kina eller mot att företag väljer att investera där. Tvärtom framstår Kina i Diesens resonemang som en stat som agerar rationellt utifrån sina egna ekonomiska intressen: landet säkrar energi, bygger industri och använder sin växande marknadsmakt. Kritiken riktas mot de europeiska ledare som enligt honom har försvagat sina egna länders position och samtidigt fortsatt att behandla andra makter som om Europa alltjämt kunde diktera villkoren.

Industrin pressas av energikostnaderna

Bakgrunden är den långvariga pressen på Tysklands energiintensiva industri. Före Ukrainakrigets upptrappning 2022 kom omkring 55 procent av den tyska gasimporten från Ryssland. När leveranserna föll bort steg kostnaderna kraftigt, samtidigt som Berlin ersatte rysk pipelinegas med bland annat norsk gas och sjöburen LNG.

En undersökning från paraplyorganisationen för de tyska handelskamrarna, DIHK, visade 2024 att 37 procent av omkring 3 300 tillfrågade företag övervägde att minska produktionen eller flytta verksamhet utomlands. Bland energiintensiva industriföretag var andelen 45 procent. Två tredjedelar uppgav att deras konkurrenskraft var hotad, enligt Reuters.

Den tyska industriproduktionen minskade även med 1,1 procent under 2025, enligt den federala statistikmyndigheten Destatis. Särskilt kemi-, metall-, glas- och pappersindustrin har varit känslig för högre gas- och elpriser.

Ett uppmärksammat exempel är kemijätten BASF, som samtidigt har skurit ned kostnader och kapacitet i Tyskland och byggt sitt största investeringsprojekt hittills i kinesiska Zhanjiang. Anläggningen beräknas kosta omkring nio miljarder euro och vara färdig 2028. Projektet inleddes redan före energibrytningen 2022 och motiveras också av närheten till den stora kinesiska kemimarknaden, men för Diesen illustrerar det den större förskjutningen av industriell tyngdpunkt österut.

Den ryska gasen fick en ny riktning

Rysslands energiexport har inte försvunnit genom de europeiska sanktionerna, utan i hög grad styrts om till andra marknader. Kina har ökat sina inköp av rysk olja och gas och har samtidigt kunnat förhandla från en starkare position när Moskva fått färre stora kunder att välja mellan.

Ett ryskt regeringsdokument som Reuters tog del av 2023 beräknade priset på rysk pipelinegas till Kina till 271,60 dollar per tusen kubikmeter under 2024. Motsvarande prognos för Europa och Turkiet låg på 481,70 dollar. Siffrorna avsåg olika avtal och leveransvägar, men skillnaden visar det pristryck som följde när Rysslands energihandel vändes mot Asien.

I Diesens analys innebär detta en dubbel förlust för Europa. Den egna industrin får dyrare insatsvaror, medan konkurrenter i Kina får tillgång till den energi som tidigare bidrog till Tysklands exportmodell. Företagens beslut behöver då inte vara politiska ställningstaganden; de följer de marknader där kostnader, efterfrågan och leveranssäkerhet framstår som mest gynnsamma.

Kritiken riktas mot Europas ledare

Diesen gör samtidigt den tyska industrikrisen till en del av ett större maktskifte. Hans kritik riktas mot de europeiska regeringar som fortfarande agerar som om kontinenten kunde ställa villkoren för både Ryssland och Kina och samtidigt räkna med ett stabilt amerikanskt stöd. Den ordningen håller enligt honom på att upplösas.

"Europeiska ledare tycks inte förstå att intressen förändras i grunden i en multipolär värld: Europa är inte längre lika relevant, Europa kan inte förlita sig på USA i samma utsträckning, Europa har inte råd att göra Ryssland till fiende och Kina kan inte längre hunsas eller läxas upp", skriver han.

I anslutning till kommentaren publicerade Diesen ett redigerat utdrag ur ZDF:s sommarintervju med förbundskansler Friedrich Merz. Där talar Merz om ett förändrat läge, präglat av osäkerheten kring Donald Trump, Kinas växande betydelse och nya krav på tysk handlingskraft. I Diesens inramning blir uttalandena ett indirekt erkännande av att Europas yttre förutsättningar har förändrats snabbare än dess politiska strategi.

Diesen sammanfattade sitt resonemang med orden nedan.

Kärnan i utspelet är därför inte enbart att enskilda fabriker byggs i Kina. Diesen beskriver ett geoekonomiskt kretslopp där energi, kapital och industri följer varandra. Om Europa samtidigt försämrar relationerna med Ryssland, gör sig mer beroende av dyr importenergi och väljer konfrontation med Kina framför samarbete på nya villkor, riskerar kontinenten enligt honom att förlora både ekonomisk konkurrenskraft och strategisk självständighet.

]]> EU vill stoppa mobiliseringspliktiga ukrainare https://nyadagbladet.se/utrikes/eu-vill-stoppa-mobiliseringspliktiga-ukrainare-diesen-krig-till-siste-man/ Tue, 14 Jul 2026 10:41:49 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235132 EU-kommissionen förbereder regler som kan stänga dörren för ukrainare som omfattas av hemlandets mobilisering. För att få tillfälligt skydd i EU kan framtida sökande tvingas visa att de är undantagna från militärtjänst. Uppgifterna kommer från den polska tidningen Rzeczpospolita och har återgivits av bland andra Kyiv Post. Förslaget beskrivs som den största omläggningen av EU:s tillfälliga skydd för ukrainare sedan systemet infördes 2022. Den som söker skydd efter att de nya reglerna trätt i kraft kan behöva ett intyg från ukrainska myndigheter som visar att personen inte är mobiliseringspliktig. Kravet uppges gälla både män och kvinnor. Polens biträdande inrikesminister Maciej Duszczyk säger till Rzeczpospolita att arbetet närmar sig sitt slut och att Polen stöder förändringarna. Reglerna väntas presenteras i juli men enligt uppgifterna börja gälla först i mars 2027, när den nuvarande ordningen löper ut.

Miljoner berörs inte retroaktivt

Förslaget ska inte omfatta de omkring 4,3 miljoner ukrainare som redan har tillfälligt skydd inom EU. Det riktas i stället mot nya sökande efter ikraftträdandet. Ukraina ska självt ha begärt förändringen i början av juni som ett led i landets mobiliseringspolitik. En konkret följd blir att EU:s gräns kan göras till en förlängning av Ukrainas mobiliseringssystem. Skyddet från kriget villkoras då av att hemlandet först intygar att den sökande inte behövs vid fronten.

Diesen: ”Krig till siste man”

Den norske statsvetaren och professorn Glenn Diesen ger beskedet en skoningslös tolkning. Han skriver att ukrainare som president Volodymyr Zelenskyj behöver för kriget inte längre ska släppas in i EU. ”EU betalade för en proxyarmé och kräver att den strider till siste man”, skriver Diesen på X.
Diesen sätter därmed fingret på förslagets hårda kärna: EU erbjuder skydd, men kan samtidigt börja sortera bort de ukrainare som Kiev vill kunna mobilisera. Förslaget är ännu inte officiellt presenterat av EU-kommissionen, men om uppgifterna bekräftas innebär det en tydlig skärpning för framtida ukrainska skyddssökande.]]> Statsvetare: Ukraina används för att försvaga Ryssland https://nyadagbladet.se/utrikes/diesen-ukraina-forvaga-ryssland/ Wed, 01 Jul 2026 16:19:27 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234382 Den norsk-brittiske statsvetaren Glenn Diesen hävdar att västmakternas Ukrainapolitik i grunden handlar om att försvaga Ryssland – inte om att nå fred. I ett inlägg på X använder han ett uttalande från USA:s tidigare utrikesminister Mike Pompeo som utgångspunkt för sin kritik.

Pompeo skriver i det inlägg som Diesen hänvisar till att det enda acceptabla slutet på kriget är ”Rysslands nederlag” och att det ligger i USA:s ”djupa strategiska intresse” att ge Ukraina det stöd som krävs för att vinna kriget.

För Diesen visar formuleringen den strategiska logik som han menar har präglat västvärldens agerande sedan maktskiftet i Kiev 2014. Enligt honom har konflikten inte behandlats som en fråga om ukrainsk fred och säkerhet, utan som ett verktyg för att försvaga en större geopolitisk rival till Nato.

”Målet var aldrig fred”

Diesen skriver att detta är skälet till att västmakterna stödde maktskiftet i Kiev 2014, trots att man enligt honom visste att utvecklingen kunde utlösa krig och trots att stödet för Nato-medlemskap i Ukraina då var begränsat.

”Detta är varför de störtade regeringen i Kiev 2014, trots att de visste att det sannolikt skulle utlösa krig och trots att endast en liten minoritet av ukrainarna ville ha Nato-medlemskap”, skriver Diesen.

Han hävdar även att fredsinitiativ har saboterats under en längre tid och att grundläggande diplomati har trängts undan sedan 2022. Enligt Diesen har vapenleveranser beskrivits som vägen till fred, samtidigt som förhandlingar och kompromisser har avfärdats.

”Detta är varför de har saboterat varje fredsavtal i tolv år. Detta är varför Nato skanderar att vapen är vägen till fred, och grundläggande diplomati har bojkottats sedan 2022”, skriver han.

Kritiserar fortsatt stöd till Kiev

Diesen riktar också kritik mot det fortsatta ekonomiska och militära stödet till Kiev. Han beskriver Ukraina som ett korrupt system och hävdar att västliga regeringar håller president Volodymyr Zelenskyj kvar vid makten trots sviktande popularitet.

Han skriver att väst ”pumpar miljarder in i ett korrupt system” och samtidigt jagar ukrainska värnpliktiga. Diesen menar också att politiska och mediala aktörer fortsätter att framställa Ukraina som framgångsrikt i kriget, trots att utvecklingen på slagfältet enligt honom pekar i motsatt riktning.

”Detta är varför de låtsas att Ukraina vinner trots att all evidens indikerar motsatsen”, skriver han.

Utspelet ligger i linje med Diesens återkommande kritik mot Nato-expansionen och västvärldens roll i Ukraina. Han har under flera år argumenterat för att konflikten bör förstås som en del av en större säkerhetspolitisk uppgörelse mellan Nato och Ryssland.

[caption id="attachment_174060" align="alignnone" width="640"] USA:s utrikesminister Michael R. Pompeo deltar i en presskonferens tillsammans med USA:s president Donald J. Trump i anslutning till Natos utrikesministermöte i Bryssel, Belgien, den 12 juli 2018. Foto: U.S. Department of State[/caption]

Pompeos formulering blir utgångspunkt

Den bild som Diesen hänvisar till visar Pompeos X-inlägg, där den tidigare amerikanske utrikesministern skriver att ”det enda acceptabla slutet på detta krig är Rysslands nederlag”. Bilden visar även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tillsammans med USA:s president Donald Trump.

För Diesen blir Pompeos formulering ett uttryck för att kriget betraktas genom amerikanska strategiska intressen snarare än genom Ukrainas behov av fred.

”Målet var aldrig fred; det var att använda ukrainare som kanonmat för att försvaga en strategisk rival till Nato”, skriver Diesen.

Diesen gjorde sitt utspel efter att ha lyft fram Pompeos formulering om att Ryssland måste besegras och att fortsatt stöd till Ukraina ligger i USA:s strategiska intresse.

]]> Analyser: Iran förändrar Israels spelregler https://nyadagbladet.se/utrikes/marandi-iran-israel-roda-havet/ Thu, 11 Jun 2026 08:36:38 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232958 Professor Seyed Mohammad Marandi säger i en intervju med norske professorn Glenn Diesen att Iran nu har ändrat spelreglerna i konfrontationen med Israel och USA. Enligt Marandi handlar den senaste upptrappningen inte bara om vedergällning för attacker mot Iran, utan om att Teheran vill förändra spelplanen i Libanon, Gaza, Persiska viken och Röda havet. Marandi, professor vid Teherans universitet och tidigare rådgivare till Irans kärnförhandlingsteam, intervjuas av Glenn Diesen med anledning av den senaste tidens attacker mellan Iran och Israel. Samtalet kretsade kring Israels attacker mot Libanon, Irans svar mot Israel, Donald Trumps försök att framstå som medlare och Jemens besked om att begränsa israelisk sjöfart i Röda havet. Intervjun publicerades på Glenn Diesens kanal och spelades in medan Marandi befann sig i Teheran. Han säger att vardagen i den iranska huvudstaden fortsatte som vanligt på vissa håll trots flyganfallen, men att hans bedömning är att Israel och USA redan befann sig i ett sämre strategiskt läge än de vill medge. — Min uppfattning, efter samtal med vänner som är bättre informerade än jag, är att Iran har övertaget och att Israel inte klarar sig särskilt bra. De iranska robotattackerna har varit mycket effektiva, säger Marandi.

Iran accepterar inte det tidigare säkerhetsläget

En central del av Marandis analys är att Iran inte längre accepterar ett läge där Israel kan slå mot Libanon eller Iran och sedan själv definiera villkoren för en vapenvila. Han menar att USA och Israel har försökt hålla konflikten på en kontrollerad, lågintensiv nivå, där Iran långsamt skulle pressas genom blockad, sanktioner och begränsade attacker. Den strategin fungerar inte längre, hävdar han. Enligt Marandi svarar Iran nu genom att visa att varje försök till lågintensiv nednötning kan övergå i ett betydligt bredare krig som USA inte har råd med. — Amerikanerna tror att de genom belägringen kan svälta iranierna och tvinga dem på knä, men det är uppenbarligen ett tveeggat svärd, eftersom de stryper den globala ekonomin, säger han. Han pekar särskilt på energimarknaden, brist på strategiska råvaror och trycket mot den internationella sjöfarten. Enligt Marandi har Jemens agerande i Röda havet och Irans agerande i Persiska viken förändrat de ekonomiska riskerna för USA och dess allierade. — Röda havet är delvis stängt nu. Men det är en signal om att om ni pressar hårdare, då kommer Röda havet att stängas helt, säger Marandi.

Libanon blir en ny röd linje

Marandi lägger stor vikt vid situationen i Libanon. Han hävdar att Israels attacker mot Beirut och södra Libanon visar att den tidigare vapenvilan i praktiken inte respekteras. Reuters rapporterade den 8 juni, med hänvisning till Libanons försvarsminister Michel Menassa, att Israel enligt libanesiska uppgifter hade genomfört 3 491 flyganfall och raserat hundratals byggnader mellan den 17 april och den 7 juni, trots den USA-förmedlade vapenvilan. I intervjun säger Marandi att Iran nu har markerat att attacker mot Libanon kan mötas med iranska attacker mot Israel. Det innebär, enligt honom, att Irans avskräckningsförmåga nu omfattar ett större område. — Iran har ändrat spelreglerna genom att säga att ni inte får angripa Libanon. Från och med nu vet Israel att Iran menar allvar, säger han. Han hävdar att Israel inte längre kan räkna med att angripa Beirut utan konsekvenser. Enligt Marandi har detta också betydelse för Hizbollahs position, eftersom Israel enligt honom har haft svårt att vinna på marken och i stället förlitat sig på massiva flyganfall. — Iran kommer inte att tillåta att Libanon faller under några omständigheter, säger Marandi. [caption id="attachment_232992" align="alignnone" width="640"]Israeliska räddningsstyrkor vid platsen för ett iranskt anfall i Tel Aviv. Israeliska säkerhets- och räddningsstyrkor arbetar vid platsen för ett iranskt anfall i Tel Aviv den 15 mars 2026. Foto: Gil Cohen Magen/Xinhua[/caption]

Trump framstår som försvagad

Ett annat centralt tema i samtalet var Donald Trumps roll. Diesen tog upp Trumps påstådda försök att medla mellan Israel och Iran, samtidigt som USA enligt Marandi fortsätter att ge Israel militärt stöd. Marandi menar att detta gör Trump sårbar: antingen framstår han som medansvarig för Israels agerande, eller som en president utan verklig kontroll över sin närmaste allierade. Han kommenterar uppgifter om att Trump försökt hindra Netanyahu från att fortsätta attackerna, men att Israel ändå gått vidare. — Det ser inte bra ut för Trump att säga: Jag sade åt honom att inte göra det. Han kan inte göra någonting utan min tillåtelse – och så gör han det ändå. Det får Trump att framstå som en nolla, säger Marandi. Marandi spekulerar samtidigt i att delar av det proisraeliska etablissemanget i USA kan vilja försvaga Netanyahu snarare än Israel som stat. Han betonar dock att han inte såg någon verklig spricka mellan USA och Israel i själva krigspolitiken. — Jag ser ingen spricka mellan Trumpadministrationen och Israel, säger han.

Hoten vidgas till Persiska viken

I slutet av intervjun beskriver Marandi en upptrappning där Irans hot inte längre enbart riktas mot israeliska mål. Han hänvisar till iranska uttalanden om att energianläggningar i Persiska viken som är kopplade till USA eller Israel kan bli mål om attackerna fortsätter. Det skulle, enligt Marandi, innebära att tidigare föreställningar om konfliktens gränser inte längre gäller. Han menar att Iran nu är berett att se amerikanska fartyg och installationer i regionen som en del av samma konflikt, om Washington fortsätter att stödja Israels militära operationer. — De gamla antagandena gäller inte längre. Det råder ingen tvekan om att Iran kommer att vara mycket mer självsäkert, säger Marandi. Diesen sammanfattar läget som en kamp om övertag i eskaleringen, där USA tidigare har kunnat öka pressen mot sina motståndare utan att mötas av direkta och oförutsägbara motreaktioner. Mot Iran, menar han, tycks denna modell fungera sämre eftersom Teheran visar en vilja att svara oproportionerligt. Marandis avslutande bedömning är att konflikten inte kommer att sluta väl för USA eller Israel om den fortsätter. Han varnar för att varje ny attack mot Libanon, Iran eller regional infrastruktur riskerar att föra kriget närmare en större ekonomisk och militär kris. — Jag tror inte att detta kommer att sluta väl för USA eller Israel, säger han.]]> Analytikern: USA:s krig mot Iran följer decenniegammal plan https://nyadagbladet.se/utrikes/berletic-usa-iran-krig-decenniegammal-plan/ Fri, 20 Mar 2026 12:51:23 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=224983 Brian Berletic, politisk analytiker och f.d. amerikansk marinkårssoldat, hävdar att USA:s krig mot Iran inte är Trumps impulsivitet – utan genomförandet av en plan från 2009. Kriget syftar ytterst till att strypa Kinas energiförsörjning innan landet oåterkalleligt går om USA ekonomiskt. I en intervju med den norske statsvetarprofessorn Glenn Diesen beskriver Berletic hur anfallet punkt för punkt följer Brookings Institutions-rapport "Which Path to Persia?" från 2009 – en detaljerad genomgång av strategier för att destabilisera och genomföra regimskifte i Iran. Varje fas av den nu pågående konflikten återfinns i rapporten: de luftkorridorer som öppnades när Syrien föll, Israels roll som förevändning, och till och med diplomatin som täckmantel. — Kapitel för kapitel, ord för ord har USA:s administrationer sedan George W. Bush verkställt varje alternativ de lade fram. Det handlar inte om ett enskilt alternativ som används omedelbart – de lade metodiskt grunden, sade Berletic. Han betonar att det politiska systemet är konstruerat för att säkra kontinuitet oavsett vem som sitter i Vita huset. Storkapitalistiska finansintressen – Wall Street och de stora bolagen – styr både utrikespolitiken och den inhemska agendan genom lobbypengar, valkampanjsbidrag och policyrapporter som sedan förvandlas till lagstiftning och krigsplaner i Pentagon. — Det spelade ingen roll vem som valdes 2024. Dessa intressen bygger på konstant expansion av profit och makt. Det är fundamentalt oförenligt med en multipolär värld, sade han.

Kriget som oljeblockad mot Kina

Berletics centrala tes är att Iran-kriget ingår i ett bredare mönster: USA försöker stänga av Kinas energitillförsel innan landet uppnår ekonomiskt oberoende. — Kina är ungefär fem år från att oåterkalleligt gå om USA på ett sätt som inte längre går att bromsa eller stoppa. Det är det fönstret de försöker stänga, förklarade analytikern. Kina har under de senaste åren genomfört en massiv omställning: omvandling av kol till flytande bränsle för att ersätta importerad olja, rörledningar från Ryssland, det största kärnkraftsprogrammet i världen och den snabbast växande andelen förnybar energi. Runt 2030 beräknas landet ha uppnått tillräckligt energioberoende för att en blockad inte längre ska ha avsedd effekt. USA:s åtgärder spänner över flera fronter samtidigt: anfallet mot Iran för att begränsa exporten från Persiska viken, CIA:s långdistansdrönarattacker mot rysk energiproduktion (bekräftat av New York Times), kidnappningen av Venezuelas president för att stoppa oljeflödet därifrån, och sabotage av Belt and Road-rörledningar i Myanmar och Pakistan. — Det handlar om att lösa två problem med ett krig. Störta den iranska regeringen och skapa förutsättningarna för att strypa exporten från Mellanöstern helt, sade Berletic.

Militärt läge: USA:s lager sinar

Tre veckor in i kriget ser Berletic tydliga tecken på att USA:s militära kapacitet sätts under allvarlig press. Bristen på Patriot-missiler och luftvärnsrobotar är inte ny – den uppstod redan under det USA-finansierade kriget i Jemen via Saudiarabien, och förvärrades sedan under Ukraina-konflikten. — Iran avfyrar 20–30 missiler om dagen i ett jämnt tempo. De har inte slut på missiler. Det som tar slut är luftvärnsrobotarna, konstaterade han. Iran har dessutom lyckats slå ut tre till fem av de ungefär tretton THAAD-radarsystem som existerar globalt – komponenter som är extremt svåra att ersätta, inte minst eftersom gallium, som krävs för att tillverka dem, till 98–99 procent produceras i Kina. USS Gerald R. Ford tvingades dra sig tillbaka till Kreta för reparationer – Berletic bedömer att fartyget sannolikt måste hem till USA. USA har också förbrukat flera års produktion av Tomahawk-kryssningsmissiler och JASSM-robotar på bara några dagars inledande operationer.

Diplomati som krigsförevändning

Berletic avvisar uppfattningen att det pågår något reellt diplomatiskt spår parallellt med militäroperationerna. Han hänvisar återigen till Brookings-rapporten, som innehåller ett helt kapitel med titeln "Leave it to Bibi" – om hur Israel ska användas som utbytbar ställföreträdare och syndabock. — USA har inget intresse av diplomati. Det används för att övertyga omvärlden om att man verkligen försökte – och att det var Iran som tvingade fram det militära alternativet, sade han. Mönstret upprepas nu öppet: Trump skyller på Israel för attackerna mot energiinfrastruktur, medan Berletic menar att det handlar om en samordnad USA-israelisk operation. Ryssland har dragit samma slutsats om de fredssamtal som förs kring Ukraina – och har av den anledningen inte gjort en enda eftergift.

Frontstaterna ser inte vad som händer

Glenn Diesen lyfte i intervjun fram att Skandinavien nu med entusiasm välkomnar amerikanska militärbaser – trots uttalad oro för Trumps oberäknelighet. Berletic drog parallellen till Gulfstaterna och Ukraina: politiskt bundna av sina ledare, utan reell möjlighet att bryta med Washington. — Sydkorea, Japan, Filippinerna, Nordeuropa – de är alla i samma situation som Ukraina. Toppskiktet arbetar för Washington. De vet att de är isolerade från konsekvenserna. De spelar teater inför sin egen befolkning, sade Berletic. Han avslutar med en analys av vad som händer när USA:s resurser sinar: — Ett desperat, sårat imperium är det farligaste imperiet man kan föreställa sig. De tänker inte ge upp utan att slåss.]]> Professorn: Kidnappningen av Maduro handlade om Kina – inte olja https://nyadagbladet.se/analys/professorn-kidnappningen-av-maduro-handlade-om-kina-inte-olja/ Wed, 07 Jan 2026 10:44:37 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219370 Den amerikanske presidenten Donald Trumps planerade statsbesök i Kina i april blir årets viktigaste geopolitiska händelse och kan avgöra maktbalansen mellan stormakterna för flera år framåt. Det menar den Kinabaserade analytikern Xueqin Jiang, som med hjälp av spelteori har förutsagt flera större geopolitiska händelser de senaste åren – från Trumps valseger till attacken mot Iran. I en intervju med den norske statsvetaren Glenn Diesen förklarar professorn hur USA:s strategi handlar om att tvinga Kina till underkastelse i det globala finanssystemet, och varför Europa riskerar att gå under i processen. Glenn Diesen inleder intervjun med att konstatera att professor Jiang träffat rätt i flera av sina tidigare prognoser och frågar vad som gör analyserna så träffsäkra. — Jag använder spelteori och ser i princip geopolitik som ett spel mellan olika aktörer som försöker maximera sitt eget intresse. Jag tittar egentligen inte på ideologi utan fokuserar på egenintressen, förklarar Jiang. För 2026 är professorns blick riktad mot ett datum i synnerhet: april månad, då Donald Trump genomför sitt första statsbesök i Kina under sin andra mandatperiod. — Relationen mellan USA och Kina blir den stora frågan för 2026. Ryssland och kriget i Ukraina är i princip avgjort och har stabiliserats. Men vad som verkligen är osäkert är förhållandet mellan USA och Kina, säger Jiang.

En storuppgörelse om dollarn

Enligt professor Jiang handlar Trumps Kinastrategi ytterst om att säkra den amerikanska dollarns ställning i världsekonomin. Professorn drar en historisk linje tillbaka till 1971, då Richard Nixon kopplade loss dollarn från guldmyntfoten. För att stabilisera valutans värde etablerade Nixon dels petrodollarsystemet med Saudiarabien, dels öppnandet av Kina för amerikanskt inflytande. — Vad Amerika gjorde på 1980-talet var att överföra teknologi och expertis till Kina, öppna sin marknad så att Kina skulle bli beroende av den amerikanska dollarn. I några decennier fungerade detta förhållande riktigt bra, förklarar Jiang. Men sedan började USA enligt professorn missbruka sin privilegierade position – tryckte för mycket pengar, drog på sig enorma skulder genom krigen i Mellanöstern och drabbades av finanskrisen 2008–2009. Kina började oroa sig för dollarns stabilitet och sökte alternativ, bland annat genom att internationalisera yuanen och etablera Shanghai Gold Exchange. — Detta destabiliserar nu den amerikanska dollarn. Så vad Trump vill göra är att tvinga Kina att fortsätta köpa amerikanska dollar. Kom ihåg att om Kina skulle dumpa alla sina amerikanska statsobligationer så skulle det bli en statsskuldskris i USA, säger Jiang.

Venezuela – en attack mot Kina

Professor Jiang menar att USA:s agerande i Venezuela måste förstås i ljuset av rivaliteten med Kina. Genom att ta kontroll över Latinamerikas resurser hoppas Trump kunna tvinga Kina att köpa olja och mineraler – silver, guld, litium, koppar – från det västra halvklotet, och därmed i amerikansk valuta. — Det är ett storspel som pågår där Trump för alla dessa krig runt om i världen för att strypa den kinesiska ekonomin så att Kina blir beroende av västra halvklotet för sin resursförsörjning och tvingas köpa mer amerikanska dollar, förklarar Jiang. Glenn Diesen invänder att denna tvångsstrategi riskerar att ge motsatt effekt – att Kina istället vänder sig till Ryssland och andra partners. Jiang håller delvis med men pekar på att Ryssland inte kan tillgodose Kinas energibehov. — Kina importerar tre fjärdedelar av all sin olja utifrån. Hälften av det kommer från Mellanöstern, 20 procent från Ryssland. Om Kina i morgon kunde importera all sin olja från Ryssland skulle de göra det. Men Ryssland har inte kapaciteten, säger Jiang. Situationen liknar enligt professorn en "ömsesidigt säkerställd förstörelse" – om USA stryper Kinas oljeförsörjning kan Kina å sin sida dumpa amerikanska statspapper och orsaka finanskaos. — Föreställ dig en stege över en avgrund. Både Kina och USA försöker klättra uppför stegen, och det vore i bådas intresse att klättra tillsammans samtidigt. USA insisterar av någon anledning på att vara högre upp än Kina. Om USA går för långt och lämnar Kina långt efter destabiliseras stegen och båda faller i avgrunden, förklarar Jiang.

Skräckscenario för Europa

Diesen frågar hur Europa passar in i denna bild, inte minst mot bakgrund av kriget i Ukraina. Professor Jiang målar upp ett dystert scenario. — Framtiden är uppenbar. Europa kommer att militarisera mot Ryssland, även om det strider mot folkets intressen. Folket kommer att bli mycket upprört över återmilitariseringen – man ser redan massiva protester i Tyskland, säger Jiang. Enligt professorn har de europeiska ledarna fastnat i en självförstärkande bubbla där de fortfarande tror att Rysslands ekonomi snart kollapsar och att Putin störtas. — EU är bara denna väldiga, självförstärkande byråkrati, och de är inte kapabla att föreställa sig ett nederlag. De kan inte föreställa sig andra möjligheter. De är helt säkra, absolut säkra, på att om de bara väntar en dag till så är kriget över och de har vunnit, säger Jiang. Professorn jämför situationen med första världskriget, där miljoner dog för att ledare inte kunde erkänna att de hade fel. — De har inte råd att erkänna att det kanske var fel att skicka Boris Johnson för att sabotera fredssamtalen mellan Kiev och Moskva. Att spränga Nord Stream-ledningen kanske var fel. Att reta Ryssland i 20 år genom att utvidga Nato till dess gränser kanske var fel. Dessa människor vägrar faktiskt erkänna att de har fel och är villiga att offra sina egna nationer för att slippa erkänna det, säger Jiang. Krigets slutpunkt blir enligt professorn Odessa, där Nato kommer att misslyckas med att försvara staden mot en rysk belägring. — Nato kommer att tvinga européer att ta värvning eller tvångsrekryteras för att dö i Odessa, de kommer vägra, och det kommer bli inbördeskrig i hela Europa. Men det här kommer inte hända i år. Det är en tidsram på ytterligare 5–10 år, men det är en långsam död för Europa, förutspår Jiang.

Trump – en maffiaboss i Vita huset

Glenn Diesen tar upp frågan om Trump är en rationell aktör. Professor Jiang beskriver den amerikanske presidenten i mycket kritiska ordalag. — Han lever inte i vår värld. Han lever i sin egen värld, Trump-världen, och allt är låtsas. I hans värld tror han att om han kan manifestera en idé, om han kan få tillräckligt många att tro på idén, så blir den verklighet, säger Jiang. Professorn menar att Trump i grunden är en "maffiaboss" snarare än en traditionell statsledare, och att han prioriterar tv-mässiga framträdanden framför strategiskt tänkande. — De försökte länge ge Trump dagliga briefingar där han uppdaterades om geopolitik. Först var det en sida, och de insåg att han inte ens hade koncentrationsförmåga för en sida. Så de gjorde det till ett stycke och insåg: herregud, han kan inte ens läsa ett stycke. Så de kom på att den här killen tittar på tv hela tiden. Om man vill ha Trumps uppmärksamhet måste man gå på Fox News och berätta det för honom där, säger Jiang. Aktionen i Venezuela, där Maduro kidnappades av amerikanska specialstyrkor, exemplifierar enligt professorn denna prioritering av "optik" framför strategi. — I Trumps värld, i hans huvud, tror han bokstavligen att han nu kontrollerar Venezuela eftersom han har Maduro i sina händer. Det är bokstavligen vad han tror, säger Jiang.

Iran – slutspelet

Enligt professor Jiang är Iran det yttersta målet för Trumpadministrationen, men presidenten försöker först maximera sina personliga fördelar. — Trump är transaktionell. Han kommer att invadera Iran vid någon tidpunkt, men han vill maximera sin egen personliga nytta. Miriam Adelson har lovat Trump 250 miljoner dollar om han ställer upp för en tredje mandatperiod, säger Jiang. Alla pusselbitar läggs nu på plats, menar professorn – protester i Iran, specialstyrkor på plats, ekonomisk utmattning genom sanktioner. — Det verkliga problemet är om Trump ger order om en fullskalig invasion av Iran. Israel vill ha regimskifte i Iran, och det enda sättet det kan ske är med markstyrkor. Flygattacker räcker inte. Israel kan inte göra det ensamma, de behöver amerikanska markstyrkor, säger Jiang. Professorn förutspår att 2026 blir ett år av eskalering, men att den fulla kulmen kanske kommer först 2027. — Slutspelet är Iran. Kina är kanske näst sista bossen innan Iran. Men om jag skulle slå vad tror jag att Kina och USA kommer att nå en storuppgörelse, avslutar professor Jiang. Glenn Diesen kommenterar att om de två stormakterna kan enas så kan andra pusselbitar falla på plats – men påminner om ett arabiskt uttryck: "När elefanterna slåss trampas gräset ned, men när elefanterna älskar plattas det också till". https://www.youtube.com/watch?v=ORyCS0r2Tpg]]> Trumps ambition att få bort USA från de eviga krigen tycks ha gått i stå https://nyadagbladet.se/analys/trumps-ambition-att-fa-bort-usa-fran-de-eviga-krigen-tycks-ha-gatt-i-sta/ Sun, 22 Jun 2025 17:17:47 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=208425 anklagat USA för att bryta mot internationell rätt och icke-spridningsavtalet (NPT) med sina nattliga attacker mot viktiga kärnkraftsanläggningar samtidigt som de försäkrat allmänheten om att ingen radioaktiv kontaminering har upptäckts vid de attackerade platserna. Den iranske utrikesministern Seyed Abbas Araghchi har fördömt de amerikanska flygattackerna mot Irans kärnkraftsanläggningar som ett allvarligt brott mot internationell rätt och skriver på X att Teheran förbehåller sig alla alternativ att svara i enlighet med rätten till självförsvar. ”Händelserna i morse är upprörande och kommer att få bestående konsekvenser. Varje medlem i FN måste vara oroad över detta extremt farliga, laglösa och kriminella beteende. USA, en permanent medlem av FN:s säkerhetsråd, har begått ett allvarligt brott mot FN-stadgan, internationell rätt och icke-spridningsavtalet genom att attackera Irans fredliga kärnkraftsanläggningar. I enlighet med FN-stadgan och dess bestämmelser som tillåter ett legitimt svar i självförsvar, förbehåller sig Iran alla alternativ för att försvara sin suveränitet, sina intressen och sitt folk.” Iran kräver nu att FN:s säkerhetsråd håller ett krismöte, fast med facit i hand vet alla redan att det enbart är ett spel för galleriet eftersom såväl USA som Israel har carte blanche i den tandlösa organisationen. Samtidigt kan andra krafter vakna när tredje parter som är allierade med Iran vill lägga sig i. Även om stormakter som Ryssland, Nordkorea och Kina tillsammans med grannländer i Mellanöstern än så länge intagit en avvaktande position eftersom Iran inte velat ha understöd, har en talesperson för Jemens Houthier redan tidigare varnat för att om USA blir inblandade kommer gruppen att attackera deras krigsfartyg i Röda havet. En annan obehaglig tanke är de många vilande ”celler” runt om i världen som kan komma att aktiveras nu med konsekvenser även för vanliga människor. Så alla de som nu hurar över Trumps ”bravad”, kan komma att sätta i halsen om de börjar tänka mer långsiktigt. Glenn Diesen, professor vid Universitetet i Sørøst-Norge, sammanfattar det hela bra i ett inlägg på X där han konstaterade att USA:s president Donald Trump ånyo dragit in landet i en konflikt i Mellanöstern. ”Bush kandiderade på en fredsplattform mot nationsbyggande, Obama lovade ”förändring”, Biden skulle ”föra tillbaka de vuxna”, och Trump skulle få USA ur de eviga krigen i Mellanöstern. De startade alla krig… Det spelar ingen roll vem du röstar på, när de inte arbetar för dig.” Men det finns åtminstone en vinnare här; vapenindustrin, vars aktier ännu en gång kommer att gå upp när börsen öppnar.   Jenny Piper]]> Putins svar på Bidens eskalation – testar ny hypersonisk missil https://nyadagbladet.se/utrikes/putins-svar-pa-bidens-eskalation-testar-ny-hypersonisk-missil/ https://nyadagbladet.se/utrikes/putins-svar-pa-bidens-eskalation-testar-ny-hypersonisk-missil/#respond Fri, 22 Nov 2024 13:24:56 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=194121 Ryssland har nyligen testat den nya ballistiska roboten ”Oreshnik”, vilket man uppger vara ett svar på Ukrainas användning av amerikanska långdistansmissiler, så kallade ATACMS, samt brittiska Storm Shadow-robotar mot ryskt territorium. Rysslands president, Vladimir Putin, meddelade i torsdags att den nya hypersoniska ballistiska roboten ”Oreshnik” framgångsrikt testats mot en militäranläggning i den ukrainska staden Dnipro. Testet beskrivs som ett ”stridstest” och utfördes som svar på vad Putin kallade ”aggressiva handlingar från Nato-länder mot Ryssland”. Enligt Putin har Ryssland rätt att svara på militära hot från länder vars vapen används mot ryska mål. Han betonade att missilen, som kan nå hastigheter på upp till Mach 10 och är svår att stoppa med dagens luftförsvarssystem, kommer att användas vid behov för att försvara ryska intressen. Kreml meddelar också att USA varnades 30 minuter före testet via en kommunikationskanal för kärnvapennedtrappning

"Vill försvåra för Trump"

Det ryska robottestet kommer i kölvattnet av ett historiskt beslut från president Joe Biden att godkänna långdistansattacker mot Ryssland. Amerikanska ATACMS- och brittiska Storm Shadow-system har använts av Ukraina för att slå till mot mål i de ryska regionerna Kursk och Bryansk. Enligt Glenn Diesen, professor i statsvetenskap vid Universitetet i Sydöstra Norge, är beslutet att godkänna sådana attacker en betydande eskalation. – Dessa är amerikanska långdistansrobotar, och deras användning är helt beroende av amerikansk intelligens och guidning, skriver Diesen och tillägger att Ryssland sannolikt kommer att tolka detta som en direkt attack från Nato. Biden-administrationens beslut har också kopplats till en vilja att försvåra för den kommande Trump-administrationen, som väntas tillträda efter det nyliga amerikanska presidentvalet. Enligt Fyodor Lukyanov, chefredaktör för tidskriften Russia in Global Affairs och ordförande för Rådet för utrikes- och försvarspolitik i Ryssland, är det sannolikt att Biden försöker fördröja fredsförhandlingar genom att ge Ukraina en starkare förhandlingsposition innan maktskiftet. – Biden vill säkra sitt historiska arv och göra det svårt för Trump att ta sig ur Ukraina-konflikten, skriver Lukyanov. Pentagon har uttryckt oro över testet av ”Oreshnik”. Enligt biträdande talespersonen Sabrina Singh utgör vapnet en ”ny typ av dödlig kapacitet” men kallade samtidigt Putins uttalanden om att använda missilen mot Väst för ”hänsynslös retorik”. Vita huset har å sin sida avfärdat Rysslands anklagelser om att man provocerar fram en eskalation. ”Det är de som eskalerar detta”, sa talesman Karine Jean-Pierre och hänvisade till Rysslands användning av iranska drönare och militära samarbete med Nordkorea.

Varnar för "spegellösning"

Ryssland har å sin sida varnat för att ytterligare eskalationer från väst, inklusive nya vapenleveranser, kan leda till en ”spegellösning”, där ryska styrkor slår till mot Nato-länder eller deras allierade. Putin betonade att Ryssland är ”redo för alla utvecklingar” och tillade att landets svar kommer att avgöras av graden av hot från väst. I sammanhanget kan noteras att Ryssland tidigare i veckan även meddelade en uppdatering av sin kärnvapendoktrin]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/putins-svar-pa-bidens-eskalation-testar-ny-hypersonisk-missil/feed/ 0