<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>gifter &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/gifter/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 06 Jun 2023 20:51:51 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>gifter &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Växter kan rena luften från bensinångor</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/vaxter-kan-rena-luften-fran-bensinangor/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/vaxter-kan-rena-luften-fran-bensinangor/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 03 Jun 2023 09:12:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[gifter]]></category>
		<category><![CDATA[växter]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=151248</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Vanliga inomhusväxter kan rena luften upp till 97 procent, visar en ny australiensisk studie. Forskare har även kommit fram till att plantor kan rena inomhusluften från bensinångor, något som är vanligt på både arbetsplatser och i hem.</strong>

I <a href="https://www.eurekalert.org/news-releases/990544" target="_blank" rel="noopener">studien</a> från University of Technology Sydney (UTS), i samarbete med växtföretaget Ambius, har man tittat på hur växter kan rena luften från gifter. Man använde därvid en av Ambius så kallade "gröna väggar", det vill säga en blandning av ett antal vanliga inomhusväxter, och testade hur mycket det renade luften.

Tidigare studier har visat att växter kan rena luften från giftiga ämnen, något den här studien också bekräftar då plantorna tog bort 97 procent av de mest giftiga ämnena, däribland även cancerframkallande ämnen som fanns i luften. Det visade sig dessutom att luften även renades från bensinångor, något som tidigare inte sett i studier.

<em>– Detta är första gången som växter har testats för sin förmåga att avlägsna bensinrelaterade föreningar, och resultaten är förbluffande</em>, säger professor Fraser Torpy.

<em>– Växter kan inte bara avlägsna de flesta förorenande ämnen från luften på några timmar, de avlägsnar också de mest skadliga bensinrelaterade föroreningarna från luften mest effektivt, till exempel bryts den kända cancerframkallande bensenen ned snabbare än mindre skadliga ämnen, som alkoholer.</em>

<strong>Bensinångor förgiftar en stor del</strong> av världens byggnader som ligger i närheten av diverse bilvägar. Samtidigt är ofta kontorsbyggnader sammansvetsade med exempelvis parkeringsgarage, vilket gör att de giftiga ångorna lättare tar sig in i byggnaden. Bensinångor kan orsaka lungirritation, huvudvärk och illamående på kort sikt, men har även kopplats till bland annat cancer och astma.

Johan Hodgson, verkställande direktör för Ambius, menar att studien bekräftar att växter faktiskt kan främja hälsan och att det är ett enkelt sätt att bekämpa de giftiga ämnena i luften på.

– <em>Slutsatsen är att det bästa, mest kostnadseffektiva och mest hållbara sättet att bekämpa skadliga föroreningar i inomhusluften på din arbetsplats och i ditt hem är att införa växter.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/vaxter-kan-rena-luften-fran-bensinangor/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>En fjärdedel av honungen innehåller bekämpningsmedel</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/en-fjardedel-av-honungen-innehaller-bekampningsmedel/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/en-fjardedel-av-honungen-innehaller-bekampningsmedel/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 08 Jan 2018 16:46:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[bekämpningsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[bin]]></category>
		<category><![CDATA[gifter]]></category>
		<category><![CDATA[honung]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=45999</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En fjärdedel av all honung som produceras i Storbritannien har kontaminerats med bekämpningsmedel, visar ny forskning.</strong>

Det handlar om neonikotinoider, bekämpningsmedel som används mot insekter. EU-kommissionen meddelade nyligen att man vill förbjuda all användning av neonikotinoider. Forskning har tidigare dragit kopplingar mellan neonikotinoider och bidöd.

Ny forskning visar att en fjärdedel av all honung som produceras i Storbritannien innehåller neonikotinoider. Siffran är däremot betydligt mindre än den var innan 2014 när EU förbjud användningen av neonikotinoider på rapsfält. Då innehöll mer än hälften av all honung i landet neonikotinoider, rapporterar <a href="https://www.theguardian.com/environment/2018/jan/05/quarter-of-british-honey-contaminated-with-bee-harming-pesticides-research-reveals" target="_blank" rel="noopener">The Guardian</a>.

Det är oklart på vilket sätt som neonikotinoider kan påverka människors hälsa negativt då väldigt lite forskning genomförts på området.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/en-fjardedel-av-honungen-innehaller-bekampningsmedel/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mycket gifter kvar i Östersjön</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/mycket-gift-kvar-ostersjon/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/mycket-gift-kvar-ostersjon/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 03 Sep 2016 12:21:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[gifter]]></category>
		<category><![CDATA[HaV]]></category>
		<category><![CDATA[Östersjön]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=30779</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det finns fortfarande höga halter av gamla miljögifter på Östersjöns havsbotten. Detta enligt SGU, Sveriges geologiska undersökning, som har tagit prover långt ute till havs, som en del av en miljöövervakning som Naturvårdsverket ansvarar för.</strong>

<em>– Vi vet att de gamla miljögifterna fortfarande är i omlopp i havet. Men vi hade nog trott och förväntat oss att se sjunkande halter på de allra flesta ställen,</em> säger marinbiologen Anna Apler.

Halterna av bland annat DDT tycks ha varit höga under hela 2000-talet, enligt analyser från 2003, 2008, samt 2014, vilket dock anses vara för få tillfällen för att säkert veta om halterna går upp eller ned. Höga halter har uppmätts även i nyare bottenlager, vilket kan tyda på att det finns utsläppskällor man ännu inte är medveten om, skriver Sveriges Radios Vetenskapsradion.

<em>–</em> <em>Man behöver i alla fall titta på varför det kan vara så här, och om det stämmer överens med annan typ av miljöövervakning vi gör. Vi mäter till exempel de här ämnena och bekämpningsmedlen även i fisk,</em> säger Maria Linderoth på Naturvårdsverket, och menar vidare att det även kan vara intressant att titta på mätningar av luften som skulle kunna avslöja tecken på okända utsläpp.

Just nu är dock inte några extra undersökningar aktuella.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/mycket-gift-kvar-ostersjon/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Framgång för giftfria skogsplantor</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/framgang-for-giftfria-skogsplantor/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/framgang-for-giftfria-skogsplantor/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 30 Jan 2014 05:25:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[gifter]]></category>
		<category><![CDATA[SLU]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=15846</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>En pappershylsa som träs på unga trädplantor ger lika gott skydd mot angrepp av snytbaggen som insektsgifter, det visar tester av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, rapporterar Sveaskog.</strong></span>

Företaget som tagit fram produkten har sedan i våras sålt nästan 400.000 plantor med de skyddande papphylsorna. De uppger att målet framöver är tio miljoner plantor per år.

Förutom att både personal och miljö skonas från gifter så håller även det mekaniska skyddet i uppemot två år, medan de kemiska
skydden måste förnyas redan efter några månader då de sköljts eller blåst av plantan.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/framgang-for-giftfria-skogsplantor/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Projekt för giftfri förskola</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/projekt-for-giftfri-forskola/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/projekt-for-giftfri-forskola/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 07 Mar 2013 10:08:05 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[förskola]]></category>
		<category><![CDATA[gifter]]></category>
		<category><![CDATA[kemikalier]]></category>
		<category><![CDATA[Miljöstyrningsrådet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=2760</guid>

					<description><![CDATA[<strong>MSR ska göra en förstudie</strong> med fokus på områdena leka, äta och sova, där bland annat miljöaspektanalys, intres­seanalys och marknadsanalys utförs. Studien kommer att ligga till grund för ett fortsatt arbete med att ta fram och paketera miljökrav samt att utbilda och stötta kommuner i hur de kan minska barnens exponering av mil­jögifter i förskolan, skriver Miljöstyrningsrådet.

I leka, äta och sova ingår leksaker, matserviser och madrasser, men i förlängningen bör man även titta på produkter som golv, textiler, IT-produkter, möbler, städtjänster och rengöringsmedel.

<i>– Helst vill man ju fasa ut alla problemämnen med en gång, men det är </i><i>tyvärr ofta svårt </i><i>att genomföra </i><i>i </i><i>praktiken,</i> säger Anne Lagerqvist, kemikalieexpert och projektledare på MSR.

Arbetet med förstudien ska pågå under året och slutlevereras i december, meddelar MSR.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/projekt-for-giftfri-forskola/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
