<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>genetik &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/genetik/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 02 Apr 2026 12:52:43 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>genetik &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Hunden levde med människan redan under istiden</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/hunden-levde-med-manniskan-under-istiden/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 02 Apr 2026 12:52:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[arkeologi]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[genetik]]></category>
		<category><![CDATA[hund]]></category>
		<category><![CDATA[istiden]]></category>
		<category><![CDATA[Stockholms universitet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=226487</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ny studie visar att hunden var ett etablerat husdjur redan under istiden – långt innan vi domesticerade andra djur eller växter. De nya fynden tyder också på att hundar redan från början hade en djupare kulturell betydelse.</strong>

Forskare har analyserat arvsmassa från ben funna i Gough's Cave, Storbritannien, och Pınarbaşı, Turkiet. Trots att hundarna levde mer än 4 000 kilometer från varandra var de genetiskt förvånansvärt lika – ett tecken på att de redan hade spridits aktivt mellan olika människogrupper.

– <em>Det mest slående är hur genetiskt lika dessa hundar är, trots att de levde i helt olika delar av Europa och Anatolien. Det visar att hundar redan var etablerade och spridda över stora områden under istiden, sade</em> Anna Linderholm, medförfattare och forskare vid <a href="https://www.su.se/nyheter/nyhetsartiklar/2026-03-26-hundar-levde-med-manniskor-over-hela-europa-redan-under-istiden" target="_blank" rel="noopener nofollow">Stockholms universitet</a>.

Studien, som publicerats i <a href="https://doi.org/10.1038/s41586-026-10170-x" target="_blank" rel="noopener nofollow">Nature</a> och omfattar 17 lärosäten med bland annat Natural History Museum i London och Oxford University, ger en ny bild av hundens domesticering på flera punkter.

De äldsta genetiska bevisen flyttas tillbaka 5 000 år, och det står nu klart att hunden var biologiskt och socialt separerad från vargen för minst 15 000–16 000 år sedan. Det innebär att hunden var det allra första husdjuret – mer än 10 000 år före odlingsväxterna, nötkreaturen eller hästarna.

I modern tid har hunden blivit det allra mest populära husdjuret per hushåll.

[caption id="attachment_226532" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/04/schafer-hundar.jpg"><img class="size-medium wp-image-226532" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/04/schafer-hundar-640x328.jpg" alt="Två schäferhundar" width="640" height="328" /></a> Hundar domesticerades långt tidigare än vad hitills trott. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet[/caption]

Fynden tyder också på att hundarna hade en djupare kulturell betydelse redan från början.

Ben med spår av mänsklig bearbetning hittades på fyndplatserna, och hundar verkar ha begravts i närheten av människor.

– <em>Det här är inte halvtämjda vargar i utkanten av bosättningar, det är djur som redan är en del av mänskliga samhällen, sade</em> Linderholm.

Spår från istidens hundar lever kvar i moderna europeiska raser som boxer och saluki, men inte i arktiska raser som siberian husky – något som <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/sa-olika-sag-hundar-ut-redan-pa-stenaldern/" target="_blank" rel="noopener">tidigare forskning</a> också har visat.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Forskarnas nya IVF-metod: Barn med DNA från tre personer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskarnas-nya-ivf-metod-barn-med-dna-fran-tre-personer/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 17 Jul 2025 13:40:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[DNA]]></category>
		<category><![CDATA[genetik]]></category>
		<category><![CDATA[IVF]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=209520</guid>

					<description><![CDATA[<strong>   Åtta barn rapporteras ha fötts i Storbritannien med DNA från en mor och en far – och ytterligare en person. Metoden har motiverats med att förebygga risken för att ärva livshotande genetiska sjukdomar från föräldrarna.</strong>

Ingreppstekniken beskrivs i brittiska medier som banbrytande och blev möjlig efter att Storbritannien ändrade lagstiftningen på området 2015. Den brittiska fertilitetsmyndigheten beviljade den första licensen 2017 till en klinik vid Newcastle University, där läkare varit allra först med att använda tekniken som uppges syfta till att hjälpa kvinnor med mitokondriella sjukdomar att föda friska barn genom konstgjord befruktning.

Fyra pojkar och fyra flickor, inklusive ett par enäggstvillingar, har fötts genom metoden som tekniskt kallas mitokondriell donationsterapi. Barnen ska just nu inte uppvisa några tecken på de mitokondriella sjukdomar som de riskerade att ärva. Ytterligare en graviditet pågår fortfarande.
<h3>Tredje personens gener förs vidare</h3>
”<em>Som föräldrar har vi alltid velat ge vårt barn en hälsosam start i livet. Efter år av osäkerhet gav denna behandling oss hopp – och sedan gav den oss vårt barn ... vi är överväldigade av tacksamhet. Vetenskapen gav oss en chans"</em> säger modern till en av flickorna enligt den brittiska liberala <a href="https://www.theguardian.com/science/2025/jul/16/eight-healthy-babies-born-after-ivf-using-dna-from-three-people" target="_blank" rel="nofollow noopener">The Guardian</a>.

Mitokondrierna som påverkas av behandlingen utgör 0,02 procent av människans totala DNA, varför forskarna bakom tekniken inte helt omfattar beskrivningen av tekniken som att den ger upphov till ”tre föräldrar”. Samtidigt har mitokondrier sin egen genetiska kod och flickor som föds med hjälp av denna teknik – och som bär på den friska tredje personens/donatorns mitokondrier – kommer att föra vidare dessa gener även till sina eventuella barn.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Forskare: Världens genetiska mångfald minskar – men utvecklingen kan vändas</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskare-varldens-genetiska-mangfald-minskar-men-utvecklingen-kan-vandas/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 10 Feb 2025 06:06:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[biologisk mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[genetik]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=199774</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ny omfattande studie visar att den genetiska mångfalden hos djur och växter minskar världen över. </strong>

<strong>Studien bygger på analyser av över 80 000 vetenskapliga artiklar och påvisar att fåglar och däggdjur är särskilt drabbade. Samtidigt lyfter forskarna fram flera bevarandeåtgärder som kan bromsa den negativa utvecklingen.</strong>

Genetisk mångfald spelar en central roll för att djur och växter ska kunna anpassa sig till förändringar i omgivningen. En stor variation i arvsmassan ökar chanserna att vissa individer utvecklar egenskaper som gör dem mer motståndskraftiga mot exempelvis torka eller höga temperaturer. Dessa egenskaper kan sedan föras vidare till kommande generationer och bidra till artens överlevnad.

Ett internationellt forskarteam, där bland annat Uppsala universitet, Stockholms universitet och Naturvårdsverket ingår, har analyserat genetiska förändringar hos 628 arter under en period av över 30 år. Studien, som publicerats i tidskriften Nature, visar en global minskning av genetisk variation.

<em>– Studien visar att förlusten av genetisk variation är utbredd, vilket är alarmerande, men verktygen för att motverka vidare förlust finns, vilket är hoppfullt</em>, <a href="https://www.uu.se/nyheter/2025/2025-02-05-genetiska-mangfalden-minskar-men-utvecklingen-kan-bromsas" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Sara Kurland, postdoktor vid Institutionen för geovetenskaper, vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.
<h3>Återställa viktiga livsmiljöer</h3>
Forskarna lyfter fram fem centrala åtgärder för att bevara genetisk mångfald. En av dessa är att tillföra nya individer till populationer för att motverka genetisk utarmning. I vissa fall kan det även vara nödvändigt att begränsa fortplantningen av vissa individer för att förhindra inavel.

Att skydda och återställa viktiga livsmiljöer är en annan åtgärd som kan stärka arters genetiska variation. Exempelvis kan återställande av våtmarker bidra till att skapa stabila ekosystem där populationer kan växa och diversifieras.

I de fall där en art hotas av sjukdomar, konkurrens eller predation från andra arter kan kontroll av dessa faktorer vara en lösning. Den svenska fjällräven är ett exempel där återhämtningen hämmas av konkurrens från rödräv.

[caption id="attachment_199779" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/02/Vatmarker77.jpg"><img class="wp-image-199779 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/02/Vatmarker77-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Att återställa våtmarker bedöms också vara en viktig åtgärd. Foto: Abrget47j/CC BY-SA 3.0[/caption]
<h3>Återinförande av arter</h3>
Den sista åtgärden som lyfts fram är att införa eller återinföra populationer i områden där genetisk variation gått förlorad. Detta är en omdiskuterad metod men kan i vissa fall bidra till att stärka den genetiska mångfalden och öka arters överlevnad.

<em>– Överlag visar studien att det finns effektiva metoder för bevarande och data som gör det möjligt att strategiskt rikta åtgärder. Men då måste den genetiska komponenten övervägas</em>, säger Kurland.

<em>– Genom att ta in genetiska överväganden när bevarandeåtgärder planeras och genomförs kan vi skydda den biologiska mångfalden och stärka ekosystemens motståndskraft mot nuvarande och framtida utmaningar</em>, <a href="https://www.su.se/zoologiska-institutionen/nyheter/den-genetiska-m%C3%A5ngfalden-minskar-i-hela-v%C3%A4rlden-%C3%A5tg%C3%A4rder-kan-stoppa-utvecklingen-1.797159" target="_blank" rel="nofollow noopener">tillägger</a> Catherine Grueber, forskare vid University of Sydney och ledare för studien.

[caption id="attachment_187986" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/09/Algtjur-ko5.jpg"><img class="wp-image-187986 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/09/Algtjur-ko5-640x328.jpg" alt="Älg" width="640" height="328" /></a> Älgen är en av de arter som kartläggs. Foto: Ryan Hagerty[/caption]
<h3>Hoppas på ökat politiskt stöd</h3>
I Sverige använder forskare redan DNA-baserade indikatorer för att övervaka arter som lax, öring och älg i ett samarbete med Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket.

<em>– Arbetet har identifierat särskilt känsliga bestånd av dessa arter men också sådana där läget ser bra ut genetiskt,</em> berättar Linda Laikre, professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet och en av medförfattarna till studien.

Forskarna hoppas att resultaten leder till konkreta åtgärder och ökat politiskt stöd för naturvårdsarbete.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Moskva: Amerikansk spion arbetade med ”genetisk kartläggning” av ryssar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/moskva-amerikansk-spion-arbetade-med-genetisk-kartlaggning-av-ryssar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/moskva-amerikansk-spion-arbetade-med-genetisk-kartlaggning-av-ryssar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 28 Dec 2024 08:07:12 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Eugene Spector]]></category>
		<category><![CDATA[genetik]]></category>
		<category><![CDATA[spionage]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=196967</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Amerikanske medborgaren, Eugene Spector, som tidigare i veckan dömdes till 15 års fängelse för spioneri i Ryssland, anklagas av federala säkerhetstjänsten FSB för att ha samlat in ”<em>biomedicinska data</em>” i landet.</strong>

<strong>FSB uppger att detta material kan ha använts av den amerikanska regeringen för att utveckla ett genetiskt screeningsystem för att kartlägga och analysera Rysslands befolkning.</strong>

Under de senaste åren har det förekommit ett antal uppmärksammade fall där ryska säkerhetstjänster har anklagat amerikanska medborgare för spionage. Sedan kriget i Ukraina inleddes har Moskva och länderna i Väst också i allt högre grad utvisat varandras diplomater med hänvisning till att dessa skulle vara spioner.

”<em>Den amerikanske medborgaren, som agerade i Pentagons intresse och för en kommersiell organisation som är knuten till Pentagon, samlade in och överlämnade till en utländsk part olika biotekniska och biomedicinska uppgifter, inklusive sekretessbelagt material, i syfte att skapa ett höghastighetssystem för genetisk screening av den ryska befolkningen för USA:s räkning.</em>”, hävdar FSB i ett pressmeddelande.

Utöver 15 års fängelse dömdes Spector även till böter på 14 miljoner rubel – cirka 135 000 dollar. Den tidigare styrelseordföranden för ryska Medpolymerprom Group, en leverantör av medicinska engångsartiklar, fick straffet i samband med att han tidigare dömdes för att ha agerat mellanhand i ett mutärende, <a href="https://www.rt.com/russia/610058-fsb-us-spy-genetic-screening-data-russians/" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterar</a> ryska RT.
<h3>Vanligt med spiondomar</h3>
År 2022 dömdes den amerikanske medborgaren, av rysk härkomst, till 3,5 års fängelse efter att han befunnits skyldig till att ha försett en medarbetare till den tidigare ryske vice premiärministern, Arkadij Dvorkovitj, med gratis resekuponger mellan 2015 och 2016. Domaren ansåg då att Spector på så sätt hade ersatt kvinnan för att marknadsföra produkter från flera apoteksföretag.

I augusti förra året beslutade en annan domstol att Spector också skulle gripas misstänkt för spioneri, men detaljerna i det fallet har inte offentliggjorts.

Tidigare i år utväxlade Ryssland och USA totalt 26 personer, som hålls fängslade i flera länder, i den största fångutväxlingen av detta slag sedan slutet av det kalla kriget. I gengäld skickades tio ryska medborgare som Washington anklagade för att vara underrättelseagenter och cyberbrottslingar till Moskva.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/moskva-amerikansk-spion-arbetade-med-genetisk-kartlaggning-av-ryssar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Studier: Genetik spelar större roll för barns egenskaper</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/studier-genetik-spelar-storre-roll-for-barns-egenskaper/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/studier-genetik-spelar-storre-roll-for-barns-egenskaper/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 18 Jan 2023 18:05:58 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[genetik]]></category>
		<category><![CDATA[skola]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=140776</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En sammanställning av mer än 100 års forskning på tvillingpar världen över kan det nu konstateras att genetik är viktigare än miljö när det kommer till vilka egenskaper en människa får. Endast upp till 10 procent uppges påverkas av miljön samtidigt som genetik står för upp till 50 procent av barns intelligens och framgångar.
</strong>

I en SvD-artikel går man igenom de resultat som framkommit av de studier forskare gjort under drygt 100 år, där de har undersökt både enäggs- och tvåäggstvillingar, <a href="https://samnytt.se/studier-genetik-avgorande-for-barns-egenskaper-och-skolprestationer/" target="_blank" rel="noopener">rapporterar</a> Samnytt.

”<em>Är det bara generna som påverkar en egenskap, då kommer enäggs­tvillingar alltså att bli exakt lika – oavsett var de växer upp och vad de gör. Är däremot generna obetydliga och det i stället är miljöfaktorer – som föräldrarnas uppfostran, utbildning eller socio­ekonomiska status – som är avgörande för hur barnen blir, då borde tvåäggs­tvillingar som växer upp tillsammans bli</em><em> lika varandra som enäggs­tvillingar blir. Men det blir de aldrig</em>”, står att <a href="https://archive.is/oRMjg" target="_blank" rel="noopener">läsa</a> i artikeln.

Forskare har även undersökt enäggstvillingar som adopterats bort och därmed har en annan miljö när de växt upp. Då har man ständigt kommit fram till att familjemiljön nästan aldrig är avgörande för att ett barn ska lyckas i bland annat skolan.

– <em>Det som hände var att de flesta studier pekade ut genetiken som betydligt viktigare än familjemiljön</em>, säger Patrik Magnusson, chef för det svenska tvilling­registret och genetisk epidemiolog vid Karolinska Institutet, till SvD.

Enligt studierna står familjemiljön enbart för 5-10 procent av påverkan på barns intelligens, motivation och framgångar. Genetiken står i sin tur för omkring 30-50 procent. Resten avgörs av slumpen, menar forskningen.

– <em>Om vi har en pappa som kan spela piano och familjemiljön hade varit viktig, då borde enäggs- och tvåäggstvillingar vara rätt lika i hur mycket de gillar att spela. Men så är det inte, enäggstvillingar är alltid mycket mer lika</em>, säger Magnusson.

I Sverige har politiker under många år pumpat ut skattepengar till så kallade ”utanförskapsområden” där <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/varannan-sexaring-i-jarvaomradet-pratar-for-dalig-svenska/" target="_blank" rel="noopener">skolresultaten</a> ofta är påtagligt sämre än på andra platser i landet, men utifrån dessa forskningsstudier kan man anta att satsningarna delvis varit förgäves eftersom genetiken kan utgöra grund för upp till 50 procent av hur akademiskt framgångsrikt ett barn blir.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/studier-genetik-spelar-storre-roll-for-barns-egenskaper/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Groteska bilderna som chockar världen: Spekuleras vara korsning mellan gris och människa</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/groteska-bilderna-som-chockar-varlden/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/groteska-bilderna-som-chockar-varlden/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 19 Oct 2021 14:58:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[genetik]]></category>
		<category><![CDATA[grisar]]></category>
		<category><![CDATA[människan]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=109343</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I vad som förefaller vara autentiska bilder med oklart ursprung visas en levande varelse med både gris- och människoliknande drag. Filmmaterialet har chockerat många och medan vissa är övertygade om att det handlar om en deformerad griskulting så spekulerar andra om att det faktiskt rör sig om en genmanipulerad korsning mellan gris och människa.
</strong>

<strong>Nya Dagbladet vill varna för särskilt obehagliga bilder.
</strong>

Människo- och grishybrider har tidigare skapats i laboratorium vilket National Geographic kunde <a href="https://www.nationalgeographic.com/science/article/human-pig-hybrid-embryo-chimera-organs-health-science" target="_blank" rel="noopener">rapportera</a> om redan 2017. Forskare vid Salk Institute lyckades då skapa vad som vetenskapligt kallas för en chimaira – en organism vars celler kommer från två olika arter.

Den mest effektiva metoden för att skapa en chimaira är att introducera en djurarts celler in i embryot av en annan art och låta dem ”växa samman” till en hybrid förklarade forskarna, att man valde just grisen beror på att den på många sätt är väldigt lik människan.

Även om metoden låter simpel tog det fyra års arbete för över 40 forskare och medarbetare att räkna ut hur man skulle skapa en hybrid mellan människa och gris och att det finns stor risk att de främmande cellerna stöts bort, förklarar professor Juan Carlos Izpisua Belmonte.

<strong>Den oerhört kontroversiella forskningen</strong> på området motiveras med att den på sikt kan underlätta för organtransplantationer. Forskarnas förhoppning är att man ska kunna odla ”skräddarsydda” organ inuti djurkroppar.

Huruvida varelsen i filmen faktiskt är en hybrid mellan människa och gris är oklart – men vissa är övertygade om att så är fallet.

<span style="text-decoration: underline;"><span style="text-decoration: underline;">Redaktionen avråder från att se videoklippet på varelsen, men överlämnar till läsaren att välja om man vill ta del av materialet via länken nedan.</span></span>

&#160;

<span style="color: #ff0000;"><strong>OBS! VARNING FÖR MYCKET STARKA</strong></span> <a href="https://odysee.com/@Patriots:2/human-pig:d" target="_blank" rel="noopener"><strong>BILDER!</strong></a>

&#160;

”<em>Underskatta aldrig människans hjärtlöshet. De stämplar något som vetenskap och gör precis vad fan de känner för. Vi vet detta allt för väl vid det här laget</em>”, kommenterar användaren Richard på <a href="https://www.infowars.com/posts/first-video-of-human-animal-hybrid-leaked/" target="_blank" rel="noopener">Infowars</a>.

”<em>De vill skapa organ för alla rika döende människor att köpa och låta sig transplanteras med. Rika människor kommer att göra vad som helst för att fortsätta leva – särskilt de som är ondskefulla och galna</em>”, skriver en annan användare.

<strong>Andra tittare tror inte</strong> alls att det handlar om en hybrid – utan om en missbildad griskulting och pekar bland annat på att flera liknande videoklipp har cirkulerat på nätet samt att miljön klippet är filmat i ser ut som en vanlig ladugård.

”<em>Jag håller med killen som gissar att det här bara är en griskulting med missbildningar på en farm. Det är en söt tonårsflicka med målade fingernaglar och väldigt tighta jeans som vill visa upp filmen för sin Facebook eller andra sociala medier – inte någon Draculaliknande galen forskare</em>”, menar RcCollins.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/groteska-bilderna-som-chockar-varlden/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>7</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kina upprättar genetisk databas över 700 miljoner män</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/kina-upprattar-genetisk-databas-over-700-miljoner-man/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/kina-upprattar-genetisk-databas-over-700-miljoner-man/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 10 Jul 2020 05:07:07 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[DNA]]></category>
		<category><![CDATA[genetik]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[massövervakning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=80805</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den kinesiska polisen håller på att samla in blodprov från män och pojkar runt om i landet i en förhoppning att bygga upp en genetisk karta över landets omkring 700 miljoner män. En strategi som ska ge myndigheterna nya verktyg för att skapa en högteknologisk övervakningsstat.</strong>

Projektet inleddes redan 2017 och målsättningen är att samla in tillräckligt med provet för att kunna bygga en omfattande DNA-databas som ska göra det möjligt för myndigheter att spåra upp en man och hans manliga släktingar enbart genom blod, saliv eller annat genetiskt material.

Det amerikanska företaget Thermo Fisher hjälper också den kinesiska polisen genom att sälja testkit till dessa som är skräddarsydda för polisens önskemål, något som fått stark kritik, bland annat från amerikanska lagstiftare. Hittills har dock företaget försvarat sin affärsmodell, skriver <a href="https://www.nytimes.com/2020/06/17/world/asia/China-DNA-surveillance.html" target="_blank" rel="noopener noreferrer">New York Times</a>.

Förhoppningen från kinesiskt håll är att kunna använda genetik för att kontrollera sin befolkning tillsammans med de metoder som redan finns tillgängliga i form av avancerade kameror, teknik för ansiktsigenkänning och artificiell intelligens.

<strong>Polisen påstår att de</strong> behöver databasen för att kunna fånga kriminella och att de som donerat blod eller saliv har gjort detta på frivillig väg, en förklaringsmodell som fått kritik och människorättsaktivister menar att den typen av databas som Kina vill upprätta kommer att kränka såväl integritet som privatliv och möjliggöra för kinesiska hämndaktioner mot släktingar till dissidenter och aktivister som kritiserat det kinesiska styret.

<em>– Möjligheten för myndigheterna att upptäcka vem som är närmast släkt med vem sett till kontexten att straffa hela familjer på grund av en persons aktivism kommer att få obehagliga effekter på samhället i stort</em>, konstaterar Maya Wang, en kinesisk forskare för Human Rights Watch.

Polisen går även runt och tar blodprov på skolbarn runt om i landet och Jiang Haolin, 31 år gammal som arbetar som datoringenjör berättar för New York Times att han blev tvingad att ge myndigheterna ett blodprov – hade han inte gjort det så skulle hans hushåll stämplats som ett ”svart hushåll” och det skulle påverka hans rätt till att resa runt i landet eller besöka sjukhus.

<strong>Att man just samlar</strong> in DNA-prov från män och pojkar, men inte från flickor och kvinnor beror enligt tidningen på att män begår mer brott. Strategin har redan haft viss framgång då man efter 11 års sökande 2016 till slut kunde arrestera en man som mördat och våldtagit 11 kvinnor och flickor efter att ha analyserat DNA och på det sättet lyckats spåra honom.

De tidigare kampanjerna för DNA-insamling har dock varit mer riktade och specifika, snarare än ett försök att bygga upp en fullständig genetisk databas över landets befolkning. Enligt en rapport från Australien så räcker det för Kina att samla in DNA-prov från uppemot 70 miljoner män och pojkar, eller omkring 5- 10 procent av den manliga befolkningen. Fler behövs inte eftersom de DNA-prov som samlas in ändå kan visa den genetiska identiteten för manliga nära släktingar, hävdar man.

Att tekniken kommer att användas för att utöka massövervakningen råder det inget tvivel om och människorättsaktivister oroar sig för utvecklingen i ett land som är ökänt för att förfölja och straffa människor som kritiserar det politiska systemet eller som de helt enkelt inte gillar.

<em>– I vissa fall kan ditt blod eller saliv som samlades in tidigare sättas på en brottsplats senare. Du är inte där men ditt DNA kan finnas på brottsplatsen. Detta är vad jag oroar mig för – möjligheten att bli ditsatt,</em> konstaterar Li Wei, en kinesisk människorättsaktivist.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/kina-upprattar-genetisk-databas-over-700-miljoner-man/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ny studie: Brottslighet beror främst på gener</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/ny-studie-brottslighet-beror-framst-pa-gener/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/ny-studie-brottslighet-beror-framst-pa-gener/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 12 Jul 2019 14:07:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[genetik]]></category>
		<category><![CDATA[kriminalitet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=63066</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En färsk nederländsk studie som omfattade 3982 tvillingar i tonåren visar att det är genetik som är den absolut främsta faktorn bakom kriminalitet.</strong>

Forskarna kunde däremot inte hitta något stöd för att kulturella och miljömässiga faktorer spelar en viktig roll för vem som begår brott, trots att socioekonomiska faktorer är den förklaringsmodell som vanligen används i Sverige och andra europeiska länder för att förklara varför bara vissa blir kriminella.

Ungdomarna i studien är mellan 13 och 17 år gamla och slutsatsen blev att genetiska faktorer förklarar åtminstone 60 procent av differensen i regelbrytande beteende.

Det är heller inte första gången forskare kommer till liknande slutsatser om att generna är det som påverkar mest. 2014 genomfördes en stor svensk <a href="http://bjp.rcpsych.org/content/early/2014/08/14/bjp.bp.113.136200.abstract" target="_blank" rel="noopener noreferrer">studie</a> innefattande omkring en halv miljon svenskar födda mellan 1989 och 1993. Denna visade att nära släktingar i regel är lika benägna att begå brott, oavsett deras socioekonomiska bakgrund.

Det framkom också att fattiga förvisso begår fler brott, men att barn och ungdomar vars föräldrar blivit rikare och fått det bättre ställt materiellt fortsätter bryta mot lagen i samma takt som tidigare.

&#160;

<em>Källa: <a href="https://web.a.ebscohost.com/abstract?direct=true&#38;profile=ehost&#38;scope=site&#38;authtype=crawler&#38;jrnl=0165182X&#38;AN=136971921&#38;h=77iYSQaAVgZwdW4nf42VbmcGORfgy91prA9kGgZRMWnwFs3DEw5lqQ8jC7lx0cekyphPB46a%2B440ccXsVMIa0A%3D%3D&#38;crl=c&#38;resultNs=AdminWebAuth&#38;resultLocal=ErrCrlNotAuth&#38;crlhashurl=login.aspx%3Fdirect%3Dtrue%26profile%3Dehost%26scope%3Dsite%26authtype%3Dcrawler%26jrnl%3D0165182X%26AN%3D136971921" target="_blank" rel="noopener noreferrer">EBSCO</a></em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/ny-studie-brottslighet-beror-framst-pa-gener/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rödhåriga &#8211; svåra att söva, tål stark mat bättre och kan vara smartare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/rodhariga-svara-att-sova-tal-stark-mat-battre-och-kan-vara-smartare/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/rodhariga-svara-att-sova-tal-stark-mat-battre-och-kan-vara-smartare/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 19 Feb 2019 13:44:54 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[etnopluralism]]></category>
		<category><![CDATA[genetik]]></category>
		<category><![CDATA[MC1R]]></category>
		<category><![CDATA[Rödhåriga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=58675</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Rödhåriga personer är mer temperamentsfulla, känsliga och tål inte smärta. Forskningen visar att den "rödhåriga" genen MC1R ger speciella egenskaper, enligt artikeln <em>"Rödhåriga är genetiskt överlägsna"</em> som nämner kändisarna Julianne Moore, Mick Hucknall, David Caruso och Gillian Anderson (X Files) som exempel. </strong>

Enligt <a href="https://illvet.se/manniskan/genetik/rodhariga-ar-genetiskt-overlagsna" target="_blank" rel="noopener">artikeln</a> i Illustrerad Vetenskap styr genen <em>MC1R</em> färgen på håret, men även psykologiska egenskaper och smärtupplevelser. Rödhåriga personer tåla inte smärta så bra som andra människor och de behöver ofta mer narkos för att kunna sövas.

<strong>Forskning vid Aalborg Universitet</strong> i Danmark visar att rödhåriga endast reagerar kraftigare på vissa typer av smärta såsom tandsmärtor och extrem kyla, men de klarar nålstick, tryck, stark mat och hetta bättre än andra.

Enligt de danska forskarna är genen MC1R involverad i centrala funktioner i hjärnan tillsammans med undergrupperna MC2R, MC3R och MC4R. Teamet bakom en brittisk-amerikansk undersökning menar rödhåriga har fyra gånger högre sannolikhet att bli verkställande direktörer än andra inom samma demografi.

Rödhårighet är sällsynt i världen. Högst 2% av världens befolkning har röda lockar, avslutar Illustrerad Vetenskap.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i <a href="https://newsvoice.se/2019/02/rodhariga-smartare/" target="_blank" rel="noopener">NewsVoice</a></em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/rodhariga-svara-att-sova-tal-stark-mat-battre-och-kan-vara-smartare/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Generna största faktorn vid studieresultat</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/generna-storsta-faktorn-vid-studieresultat/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/generna-storsta-faktorn-vid-studieresultat/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 12 Dec 2013 15:58:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[genetik]]></category>
		<category><![CDATA[skola]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<category><![CDATA[studie]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=14100</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Studien genomfördes vid Kings College i London, där man gått igenom resultaten av <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/General_Certificate_of_Secondary_Education" target="_blank" rel="noopener noreferrer">GCSE-provet</a> från 11 000 identiska och icke-identiska 16-åriga tvillingar. Robert Plomin, expert på beteendegenetik, var den som ledde studien:</strong>

–<em> Den fråga som vi ställer är varför barns GCSE-poäng skiljer sig åt. Folk tror direkt att det beror på skolorna. Men om skolorna stod för hela resultatdifferensen så skulle alla barn i ett klassrum prestera likvärdigt</em>, säger Plomin till <a href="http://www.theguardian.com/science/2013/dec/11/genetics-variation-exam-results1" target="_blank" rel="noopener noreferrer">The Guardian</a>.

Skillnaden mellan resultaten i de obligatoriska kärnämnena – engelska, matematik och naturvetenskap – var i genomsnitt 58 procent, vilket enligt forskarna beror på generna.

Skillnaden i provresultaten beroende på miljön är 36 procent. Alltså faktorer som vilken skola eleverna går i eller vilken uppväxt de haft. Forskarna vid Kings Collage skriver i studien att om alla människor hade exakt samma hälsosamma kost skulle genetiken ändå göra att vissa skulle väga mer än andra.

Enligt Robert Plomin har genetiken en stor påverkan på studieresultaten eftersom man med det nuvarande skolsystemet vill att alla barn ska få samma utbildning.

– <em>Utbildningen inriktar sig fortfarande på en ”one-size-fits-all”-metod. Om genetiken säger oss någonting så är det att barn är olika i hur de lär sig och vad de tycker om att lära sig</em>, säger han till The Guardian.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/generna-storsta-faktorn-vid-studieresultat/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
