GDPR – Nya Dagbladet

Säg hej till Lumo – AI:n som inte snokar

Markus Andersson — Wed, 01 Jul 2026 22:27:04 +0000

De flesta AI-assistenter vill att du loggar in, lämnar spår och hoppas på det bästa. Protons Lumo 2.0 går åt andra hållet: en privat AI-assistent som kan testas gratis utan konto – och som nu fått bildgenerering, minne, starkare webbsökning och ett mer kapabelt resonemangsläge.

Det gör lanseringen ovanligt välkommen. I ett AI-landskap där användare ofta betalar med sina frågor, dokument och beteendemönster erbjuder Proton ett alternativ där chattar enligt bolaget inte loggas, inte används för modellträning och skyddas med nollåtkomstkryptering. Även Proton själv ska därmed inte kunna läsa sparad historik.

Proton, känt för bland annat Proton Mail, Proton VPN och Proton Drive, beskriver Lumo 2.0 som den största uppdateringen sedan tjänsten först lanserades. Enligt bolaget har över tio miljoner personer börjat använda Lumo sedan starten.

AI som inte gör dina frågor till handelsvara

Den viktigaste skillnaden jämfört med många andra AI-assistenter är inte en enskild funktion, utan själva datamodellen. Proton uppger att Lumo inte sparar serverloggar över konversationer, inte delar data med annonsörer eller andra tredje parter och inte tränar sina modeller på användarnas frågor.

Det gör tjänsten särskilt relevant för den som vill använda AI till sådant som normalt kan vara känsligt: privata frågor, arbetsmaterial, sammanfattningar av dokument, idéutkast, kod eller planering. I Protons svenska beskrivning av tjänsten betonas att frågorna användaren ställer – om exempelvis arbete, hälsa eller idéer – inte ska kunna användas för riktad reklam eller profilering.

Lumo kan dessutom användas via Tor och med gäståtkomst. Det innebär att den som bara vill testa en AI-assistent snabbt kan göra det utan att skapa ett Proton-konto. För en vardagsanvändare är detta en ovanligt låg tröskel: öppna direktstarten för Lumo, skriv en fråga och börja använda tjänsten.

Nyheterna i Lumo 2.0

Lumo 2.0 bygger enligt Proton på en ny arkitektur och kommer med tydligare skillnad mellan snabbare vardagsanvändning och mer avancerat resonemang. Det nya Fast-läget prioriterar snabba svar, medan Thinking-läget är avsett för mer komplexa uppgifter i flera steg.

En av de största nyheterna är att Lumo nu är multimodal. Användaren kan ladda upp bilder för analys, skapa nya bilder från textbeskrivningar eller skisser och redigera befintliga bilder i samma samtal. Proton uppger att även bildmaterialet omfattas av nollåtkomstkryptering.

Webbsökningen har också byggts ut. När en fråga kräver aktuell information kan Lumo hämta live-resultat från webben och ange källor, vilket gör svaren lättare att kontrollera än när en AI-assistent bara ger ett påstående utan hänvisning.

[caption id="attachment_234395" align="alignnone" width="900"] Lumo 2.0 har fått ett omarbetat gränssnitt och nya AI-funktioner med fokus på integritet. Foto: Proton[/caption]

Därutöver introduceras ett mer avancerat minne, större kontextfönster, projekt och så kallade Custom Lumos – specialanpassade assistenter med egna instruktioner, stil och referensfiler. Tanken är att användaren ska kunna samla relaterade chattar, filer och arbetsinstruktioner i krypterade arbetsytor.

Så testar du Lumo utan att skapa konto

För den som vill prova Lumo är det enklaste alternativet att använda det kostnadsfria läget. Proton uppger att kärnfunktionerna ingår gratis för vardagligt privat bruk, medan betalda abonnemang ger fler meddelanden, obegränsade chattar, projekt, mer avancerad bildgenerering och prioriterad tillgång till de snabbaste modellerna.

Öppna direktstarten för Lumo för att börja utan konto, eller läs mer på Protons svenska Lumo-sida.
Välj gäståtkomst om du vill testa utan konto, eller logga in med Proton-konto om du vill spara historik.
Ställ en fråga, be om en sammanfattning, ladda upp en bild eller testa webbsökningen.
Använd Ghost mode om du är inloggad men vill att en enskild konversation ska försvinna när den stängs.

För den som redan använder Proton Drive kan Lumo också kopplas till filer och mappar därifrån, vilket gör tjänsten mer användbar för längre arbetsflöden. För företag lanseras även Lumo Professional med central administration och samarbetsfunktioner.

AI utan övervakning som normalmodell

Det guidande värdet med Lumo ligger i att tjänsten gör det enkelt att prova AI utan att först lämna ifrån sig mer data än nödvändigt. Att en kostnadsfri version inte ens kräver inloggning är särskilt välkommet i ett område där många annars vänjer användare vid att varje fråga, varje dokument och varje idé måste passera genom konton och datainsamlande plattformar.

Proton beskriver Lumo som europeiskt byggd och baserad på öppen källkod, med infrastruktur som ska hålla användardata borta från amerikansk jurisdiktion och kommersiella annonsmodeller. Bolaget framhåller också att koden är öppen för granskning, vilket ger användare och utvecklare möjlighet att kontrollera säkerhetsmodellen.

Lumo 2.0 är därmed inte bara ännu en AI-lansering med fler funktioner. Den visar att avancerade AI-verktyg kan göras tillgängliga för vanliga användare utan att integritet måste behandlas som en lyxprodukt.

BankID-spärr slog ut företagaren Michael: ”Helt avskärmad”

Markus Andersson — Sun, 14 Jun 2026 13:05:31 +0000

Michael Fridebäck berättar i en intervju med Modiga Människor hur han från en dag till en annan förlorade tillgången till sina bankkonton och sitt BankID. Enligt Fridebäck ströps tillgången till lön, myndighetspost och företagets ekonomi i en kedja av digitalt beroende. Fridebäck intervjuas av Zoia Zakariasdotter i programmet Modiga Människor. Samtalet kretsar kring hans konflikt med Nordea, en friande tingsrättsdom efter misstankar i samband med en transaktion samt hans fortsatta försök att få ut handlingar och driva en civilrättslig process mot banken. Fallet ligger nära en större debatt om bankernas makt över grundläggande betalningsfunktioner. Finansinspektionen inledde i april en kartläggning av hur banker hanterar skyldigheten att erbjuda betalkonton, med hänvisning till att konsumenter riskerar att hamna i kläm mellan penningtvättsregler och rätten att delta i vardagens ekonomiska liv.

"Jag kommer inte in någonstans"

Enligt Fridebäck började allt den 18 april 2025, när hans bankkonton och BankID plötsligt spärrades utan förvarning. Han säger att han först trodde att problemet hängde ihop med tidigare frågor om Revolut, men att situationen snabbt blev långt mer omfattande. — Jag kommer inte in någonstans. Alltså jag är helt avskärmad, berättar Fridebäck i intervjun. Han beskriver hur han vid tillfället arbetade från Cypern och hur bankens besked blev att han behövde resa till Sverige och legitimera sig på ett bankkontor. När han gjorde det, enligt egen utsago på ett Nordeakontor i Haninge, fick han ändå inte någon omedelbar lösning. — De ber mig vänta på det här brevet, säger han. Brevet ska enligt Fridebäck ha innehållit en begäran om att han skulle redogöra för fem transaktioner. Kort därefter fick han besked om att kontona avslutats och att BankID skulle vara spärrat i tolv månader. Fridebäck vänder sig i intervjun mot att beslutet, som han beskriver det, fattades innan svarstiden löpt ut.

Lön och företagskonto låstes

Konsekvenserna blev enligt Fridebäck omedelbara. Lönen skickades tillbaka till arbetsgivaren, räkningar blev liggande och företagskontot blev otillgängligt. Han berättar också att utbetalningsavier i praktiken inte hjälpte eftersom de krävde digital identifiering eller banktjänster för att kunna lösas in. — Jag får inte ut min lön för den blir ju tillbakaskickad till min arbetsgivare. Jag kan inte betala mina räkningar. Jag kommer inte in någonstans, säger han. Fridebäck beskriver den digitala låsningen som ett moment 22: utan BankID kunde han inte logga in på Kivra eller läsa sin myndighetspost, inte hämta kontoutdrag, inte hantera momsdeklarationer och inte enkelt öppna ett nytt konto. När banker bad om tidigare kontoutdrag blev kravet, enligt honom, i praktiken omöjligt att uppfylla. — Du kan alltså inte logga in på din post. Man har panik. Man kan inte göra någonting, säger han. Han säger att följderna också drabbade hans aktiebolag. Bokslut, deklarationer och myndighetskontakter försenades, påminnelseavgifter och andra ärenden hopade sig och bolaget tappade enligt honom sitt värde.

Friande dom men fortsatt spärr

I intervjun berättar Fridebäck att han senare kallades till förhör med anledning av pengar som kommit in på kontot. Han säger att han nekade till brott och att tingsrätten därefter friade honom. — Jag blev helt friad av tingsrätten. Det står klart och tydligt i domen att jag inte hade en aning om – och inte heller kunde förväntas veta – var de här pengarna kom ifrån, säger han. Trots detta fortsatte enligt Fridebäck bankens spärrar under lång tid. Han ifrågasätter särskilt varför BankID spärrades när kontot redan hade stängts, och beskriver BankID som mer än en banktjänst – en identitetshandling som numera krävs i stora delar av vardagslivet. — Om nu pengar kom från bedrägeri, som Nordea hänvisar till, då tycker jag att det är rätt att man spärrar ett konto under en kortare tid för att utreda. Men varför spärrar man mitt BankID? frågar han i programmet. Fridebäck säger också att han drivit ärendet till Allmänna reklamationsnämnden, men att processen där enligt honom inte gick vidare eftersom banken inte lämnade ut de uppgifter han behövde. Han har även begärt ut uppgifter med stöd av dataskyddsförordningen, GDPR, och uppger att Integritetsskyddsmyndigheten inlett tillsyn mot Nordea efter hans anmälan.

FI: Kontoförlust kan få stora konsekvenser

Finansinspektionen har under våren lyft just risken att människor hamnar utanför vardagens ekonomiska liv när konton nekas eller avslutas. Myndigheten pekar på att banker ska motverka penningtvätt och kriminalitet, men också är skyldiga att erbjuda betalkonto till konsumenter. FI framhåller att banker bör pröva alternativa riskreducerande åtgärder, som begränsningar i belopp eller tjänster, innan en kund helt nekas eller förlorar ett konto. I myndighetens formulering är ett betalkonto en förutsättning för att ta emot lön eller bidrag och betala räkningar. Fridebäck menar att hans fall visar vad som händer när tillgången till centrala samhällstjänster knyts till bankernas system. Han säger att hundratals personer har hört av sig till honom med liknande erfarenheter, och hävdar att medier och politiker underskattar problemet. — Folk får inte lön. Folk kan inte betala sina räkningar. Man hamnar verkligen utanför samhället, säger han.

Vill få saken prövad offentligt

Fridebäck har nu stämt Nordea och beskriver i intervjun processen som "David mot Goliat". Han säger att banken erbjudit förlikning, men att han vill att frågan ska bli offentlig och prövas ordentligt. — Jag vill ha ett avgörande. Jag vill att det här går vidare. Jag vill att det ska bli offentliga handlingar, säger han. Samtidigt beskriver han den personliga kostnaden som mycket hög. Processerna mot bank, myndigheter och domstol har enligt honom blivit ett heltidsarbete, samtidigt som företag och privatekonomi slagits sönder. Mot slutet av samtalet säger Fridebäck att han inte kommer att ge upp. För honom handlar processen inte bara om den egna ersättningen, utan om att någon måste sätta stopp för ett system där bankernas beslut kan få samhällsomfattande följder. — Jag kommer inte vara tyst. Någon i beslutande ställning måste ta sitt ansvar. Någon måste till slut säga: nu räcker det, säger Michael Fridebäck. https://www.youtube.com/watch?v=skqD2kAh7fg

6,9 miljoner konton: Så bygger Big Tech en permanent dossier på ditt barn

Redaktionen — Sat, 25 Apr 2026 11:15:55 +0000

Google, Meta och Apple har under det senaste decenniet lämnat ut data från miljontals användarkonton till myndigheter i USA och Europa. En ny rapport från den krypterade e-posttjänsten Proton pekar på en kraftig ökning sedan 2014 – och varnar för att barns digitala spår kan följa dem långt upp i vuxen ålder. Enligt Proton har mer än 3,5 miljoner konton lämnats ut till amerikanska myndigheter. Inräknas även förfrågningar enligt FISA – amerikansk spionlagstiftning som ger myndigheter större möjlighet att begära ut uppgifter – så uppgår siffran till ungefär 6,9 miljoner konton. Bara under första halvåret 2025 gällde det över 282 000 konton i USA. Ökningen är kraftig hos alla tre bolag. Apple står enligt rapporten för den största procentuella ökningen, 927 procent, följt av Meta med 668 procent och Google med 557 procent. Hos Meta har de samlade FISA-förfrågningarna ökat med 2 486 procent mellan 2014 och 2024. Proton är själv aktör på marknaden för krypterade tjänster, men pekar på ett principiellt problem: så länge företagen sparar uppgifter i format som de själva kan läsa kan de också tvingas lämna ut dem.

Ökar även i Europa

I EU-länderna begärde myndigheter under första halvåret 2025 ut data från 231 199 användarkonton, enligt Proton. Det är en ökning med 40 procent jämfört med samma period året innan. Sedan 2014 uppges ökningen vara över 1 100 procent. Tyskland toppar listan med 101 811 konton under första halvåret 2025. Därefter följer Frankrike med 36 831, Polen med 24 373 och Spanien med 20 984 konton. Sverige nämns inte särskilt i Protons sammanställning. För svenska läsare ligger frågan ändå nära: barn och unga använder samma globala tjänster, sparar samma bilder, skickar samma meddelanden och lämnar samma digitala spår. Skillnaden mellan en vanlig tjänst och en mer privat lösning handlar ofta om krypteringen. Med så kallad end-to-end-kryptering kan bara avsändare och mottagare läsa innehållet. Inte ens företaget bakom tjänsten har då tillgång till meddelandena i klartext. Om företaget har nycklarna kan det däremot läsa uppgifterna. Och kan företaget läsa dem, kan myndigheter också kräva att få ut dem.

Föräldrar oroar sig

Protons rapport lyfter särskilt hur barns nätliv kan bli en långvarig dokumentation av beteenden, kontakter och identitet. Ett skolkonto, en första e-postadress eller en meddelandeapp kan med tiden bli en omfattande historik. I en enkät som Proton låtit genomföra bland amerikanska föräldrar uppger 78 procent att de oroar sig för barnens integritet på nätet. 70 procent anser att information om deras barn kan påverka den personliga tryggheten. 59 procent oroar sig för barnets rykte, 56 procent för framtida utbildningsmöjligheter och 55 procent för möjligheterna på arbetsmarknaden. 62 procent säger att de skulle radera hela barnets digitala fotspår om de kunde. 65 procent tror att techjättarna tjänar pengar på barnens data. Undersökningen gäller amerikanska föräldrar, men oron är lätt att känna igen även i Europa. Många föräldrar har liten insyn i hur mycket information som samlas in, hur länge den sparas och vem som i praktiken kan få tillgång till uppgifterna.

Data som inte försvinner

Myndigheters förfrågningar till Google, Meta och Apple är bara en del av problemet. Proton pekar också på datamäklare – företag som samlar in och säljer platsdata och annan information om människor. Amerikanska myndigheter har enligt FBI-chefen Kash Patel köpt platsdata direkt från sådana aktörer. Utvecklingen gör gränsen mellan kommersiell datainsamling och statlig övervakning allt svårare att dra. Uppgifter som samlas in för reklam, produktutveckling eller ”användarupplevelse” kan senare hamna hos myndigheter. Proton framhåller kryptering som ett av de viktigaste skydden. Företaget menar att problemet inte i första hand är att bolag följer lagliga myndighetsbeslut, utan att de över huvud taget bygger system där stora mängder privat information finns kvar i läsbart skick. För vanliga användare blir konsekvensen enkel men obekväm: det som sparas kan begäras ut. För barn kan spåren dessutom finnas kvar långt efter att de själva blivit vuxna. Föräldrarna i Protons undersökning säger att de vill kunna radera barnens digitala historia. Frågan är om lagstiftare och techbolag tänker ge dem den möjligheten.

Metas glasögon spelar in privatlivet – granskas av arbetare i Kenya

Redaktionen — Sat, 07 Mar 2026 07:13:47 +0000

Det räcker med ett “Hey Meta” för att privatlivet ska hamna på en skärm i Nairobi. En granskning visar att Metas smarta Ray-Ban-glasögon spelar in känsligt material som sedan granskas av lågavlönade dataarbetare i Kenya – utan att de som filmas har en aning om det. En gemensam granskning av Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet avslöjar hur Meta samlar in och bearbetar videoklipp från sina AI-glasögon. Materialet skickas till underleverantören Sama, ett bolag med huvudkontor i San Francisco och tusentals anställda i Nairobi, Kenya. Trettiotvå anställda vid Sama intervjuades av granskarna. Nio av dem uppger att de arbetar specifikt med att granska och märka videomaterial inspelat av Meta Ray-Ban-glasögon. Deras uppgift är att kategorisera och kvalitetssäkra innehållet – ett arbete som ger en ovanligt intim inblick i glasögonbärarnas privatliv. — I några videor kan man se någon som går på toaletten, eller klär av sig naken. Jag tror inte att de vet, för om de visste skulle de inte spela in, berättar en av de intervjuade. — Vi ser allt – från vardagsrum till nakna kroppar. Meta har den typen av innehåll i sina databaser, säger en annan. En tredje anställd beskriver arbetsklimatet: — Man förstår att det är någons privatliv man tittar på, men man förväntas bara utföra arbetet. Man ska inte ifrågasätta. Börjar man ställa frågor är man borta, berättar en tredje anställd.

Villkoren tillåter manuell granskning

Att tredje part kan granska materialet är formellt sett förenligt med Metas användarvillkor. Bolaget uppger att interaktioner kan granskas “på automatisk eller manuell väg (med en mänsklig granskare)”. Material kan sparas i upp till ett år. Glasögonen aktiveras med röstkommandot “Hey Meta” och skickar bild och ljud till Metas servrar. Men granskningen visar att svenska återförsäljare – Synsam och Synoptik – vid besök i butik gav felaktig information om hur datan hanteras. Säljare uppgav bland annat att ingenting delas med Meta, eller att all data stannar lokalt på enheten. En av tidningarnas systemutvecklare verifierade att telefonen har täta och kontinuerliga kontakter med Metas servrar, oavsett vad säljarna påstår.

IMY har inte granskat produkten

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) uppger att myndigheten ännu inte har granskat Meta Ray-Ban-glasögonen. Dataskyddsjuristen Kleanthi Sardeli vid organisationen NOYB i Wien är kritisk till hur Meta hanterar den insamlade datan och ifrågasätter om bolaget lever upp till GDPR:s krav på transparens gentemot användarna. Glasögonen lanserades av Metas vd Mark Zuckerberg i september 2025 och säljs nu av återförsäljare runt om i Sverige.

S samlar in data om besökare utan medgivande

Redaktionen — Wed, 03 Dec 2025 08:35:11 +0000

Socialdemokraternas mediebolag AiP Media samlar in känslig information om besökare på sina webbplatser innan dessa gett sitt medgivande. Datainsamlingen riktar sig särskilt mot unga och kan bryta mot EU:s dataskyddsförordningen. Aftonbladet Kultur har granskat den bakomliggande koden på sajter som politikkollen.se och schyst.social. Datainsamlingen startar omedelbart när någon besöker webbplatserna – innan besökaren hunnit godkänna cookies eller läst integritetspolicyn. Schibsted-kanalen TV4 har tidigare granskat hur Socialdemokraterna sprider politiska budskap genom dessa sajter utan att tydligt visa att partiet står bakom. Metoderna strider mot både Integritetsskyddsmyndighetens riktlinjer och EU:s dataskyddsförordning. AiP Media samlar systematiskt in uppgifter om besökarnas politiska intressen. Om någon visar intresse för begrepp som "socialism" eller "liberalism", taggas besökaren med den informationen. Data används sedan för att rikta politiskt innehåll i sociala medier. Sajterna vänder sig främst mot unga. Via Snapchat kan AiP Media påverka vilka svar plattformens AI-bot ger på politiska frågor. När besökare anger e-postadress eller telefonnummer, kan anonyma webbplatsbesök kopplas samman med identifierade Snapchat-användare. Enligt EU:s dataskyddsförordning är den typ av "inriktningsteknik" som används förbjuden mot personer under 17 år. När Aftonbladet Kultur konfronterar VD Daniel Färm och ansvarig utgivare Karl Anders Lindahl, svarar Lindahl: — Vi kände inte till att insamlingen gick igång innan medgivandet. Han är dock osäker på om AiP Media ska sluta samla in data framöver: — Vi får stänga av den här cookien helt och hållet, och så får vi se hur vi gör sedan.

Nu tvingas du betala för Facebook eller bli spårad av Meta

Isac Boman — Tue, 22 Jul 2025 16:17:48 +0000

Sociala mediejätten Meta inför nu sin kritiserade "betala eller bli spårad"-modell för svenska användare. Från torsdagen tvingas Facebook-användare välja mellan att betala 75 kronor per månad för en reklamfri upplevelse eller acceptera omfattande datainsamling. Samtidigt hotas företaget av dagliga böter från EU om modellen inte ändras. Svenska Facebook-användare möts sedan torsdagsmorgonen av ett nytt val när de loggar in på plattformen. Ett meddelande informerar om att "du måste göra ett val för att använda Facebook" och förklarar att användare "har lagstadgad rätt att välja mellan om du vill godkänna att vi behandlar dina personuppgifter för att visa dig annonser". [caption id="attachment_209733" align="alignnone" width="640"] Skärmdump från Facebook.[/caption] Valet står mellan två alternativ: antingen betala 75 kronor månadsvis för ett reklamfritt Facebook-konto där personuppgifter inte behandlas för annonsering, eller godkänna att Meta samlar in och använder persondata för riktade annonser. Som ett tredje alternativ erbjuds "mindre anpassade annonser", vilket innebär att Meta använder något färre personuppgifter för annonsmål. [caption id="attachment_209734" align="alignnone" width="640"] Skärmdump från Facebook.[/caption]

Bakgrund i EU-lagstiftning

Införandet av betalningsmodellen kommer efter att EU-kommissionen i mars inledde utredningar av Meta tillsammans med Apple och Google för misstänkta överträdelser av DMA (Digital Markets Act). För Metas del rör utredningen specifikt den nya betalningsmodellen. I april bötfälldes Meta under DMA-lagstiftningen och dömdes att betala 2,2 miljarder kronor i böter eftersom betalningsmodellen inte ansågs uppfylla lagkraven. Meta har överklagat beslutet. Enligt rapporter från Reuters i slutet av juni riskerar den sociala mediejätten nu dagliga viten om företaget inte gör nödvändiga ändringar i sin betalningsmodell för att följa EU:s regelverk. Den nya modellen representerar Metas försök att anpassa sig till den striktare europeiska datalagstiftningen samtidigt som företaget försöker behålla sina reklamintäkter genom den alternativa betalningsvägen.

Meta får rekordböter för brott mot GDPR

Sofie — Tue, 30 May 2023 04:52:39 +0000

Irlands dataskyddsmyndighet fäller Meta för Facebooks brott mot dataskyddsförordningen (GDPR). Techjätten tvingas betala 15 miljarder kronor i böter och måste upphöra med all dataöverföring från Facebooks EU:användare till USA inom ett halvår. Fallet går tillbaka till 2013 då österrikaren Max Schrems drog Facebook inför rätta efter Edward Snowdens avslöjanden om amerikanska myndigheters massövervakning, där man bland annat delat data från EU. År 2016 upprättades därefter det transatlantiska avtalet Privacy Shield som innebar en reglering av utbyte av personuppgifter för kommersiella ändamål mellan USA och EU. År 2020 revs dock avtalet upp av EU eftersom man ansåg att det stred mot övriga europeiska integritetslagar. Sedan dess har EU och USA förhandlat om ett nytt avtal, men ännu inte kommit överens. USA får dock inte lagra personuppgifter om EU-medborgare så länge det inte upprättats något nytt avtal, något som techjätten inte tagit lätt på då man betonat att man kan behöva stänga av sina tjänster inom EU. Samtidigt har man fortfarande fört över viss data från EU till USA. Nu har Irländska dataskyddsmyndigheten DPC fällt Meta för Facebooks brott mot GDPR, rapporterar The Verge. Techjätten ska betala 15 miljarder kronor i böter, vilket är den högsta bötessumman hittills för brott mot GDPR. DPC menar att den nuvarande rättsliga ramen för dataöverföring till USA "inte hanterade riskerna för de grundläggande rättigheterna och friheterna" för Facebooks EU-användare och strider därmed mot GDPR. Schrems menar att böterna kunde varit mycket högre, men är trots det nöjd med beslutet. – Vi är glada att se detta beslut efter tio års rättstvister, sade Schrems i ett pressmeddelande. Böterna kunde ha varit mycket högre, med tanke på att det maximala bötesbeloppet är mer än 4 miljarder och Meta medvetet har brutit mot lagen för att göra vinst i tio år. Anledningen till att Meta vill föra över personuppgifter till USA är på grund av den riktade annonsverksamheten. DPC har nu beordrat Meta att inom sex månader upphöra med all dataöverföring från Facebooks EU-användare, detta gäller enbart Facebook och inte exempelvis Instagram och WhatsApp som också ägs av Meta. Metas globala policychef Nick Clegg och chefsjuristen Jennifer Newstead menar dock att böterna är "oberättigade och onödiga" samt att man kommer att överklaga domen.

Whatsapp får böter på 225 miljoner euro

Isac Boman — Sun, 05 Sep 2021 08:05:59 +0000

WhatsApp har fått böter på 225 miljoner euro för att ha brutit mot EU:s dataskyddsregler, bland annat för att inte ha informerat användare om hur man delar med sig av personuppgifter till moderbolaget Facebook. Det är Irlands dataskyddskommission (DPC) som meddelar beslutet i en rapport på 89 sidor - ett beslut som ytterst är fattat av EU-myndigheten European Data Protection Commission (EDPC). Grunden är att WhatsApp inte har informerat EU-medborgare på ett korrekt sätt hur de hanterar användares personuppgifter samt hur de delar med sig av information till sitt moderbolag Facebook. WhatsApp har även beordrats uppdatera sin säkerhetspolicy så att användare blir meddelande om hur appen arbetar och hur personuppgifter hanteras, samt hur delning av denna information sker. När ändringen är gjord ska den uppfylla Europas allmänna dataskyddsförordning (GDPR) som påverkar hur techbolagen samlar in och använder data i EU-området. GDPR trädde i kraft i maj 2018, och WhatsApp var ett av de första företagen som drabbades av sekretessmål enligt förordningen. En talesman för WhatsApp uttrycker i en mejlkommentar att man kommer att överklaga domen. "WhatsApp är fast beslutna att tillhandahålla en säker och privat tjänst. Vi har arbetat för att säkerställa att informationen vi tillhandahåller är transparent och omfattande och vi kommer att fortsätta att göra det, säger talesmannen. "Vi håller inte med om beslutet i dag angående öppenheten vi gav människor under 2018 och påföljderna är helt oproportionerliga". I juli tidigare i år fick Amazon en bot på 750 miljoner euro för brott mot EU:s integritetslagar.

EU vill se förbud mot låst innehåll bakom GDPR-väggar

Markus Andersson — Tue, 12 May 2020 05:04:10 +0000

Trots att EU 2018 införde en lag som skulle skydda användarna mot automatisk lagring av personlig data väljer många webbsidor och appar fortfarande att låsa sitt innehåll bakom väggar som kräver att användaren accepterar datainsamlingen för att få ta del av innehållet. Detta vill EU se ett stopp på och kräver nu att webbsidor låter även de besökare som inte accepterar dataspårningen att få ta del av innehållet. Lagen som kom 2018 går vid namnet General Data Protection Regulation och kallas för GDPR i folkmun. Tanken med lagstiftningen var att europeiska användare skulle skyddas från att omfattande mängder personlig data samlades in och sparades på webbsidorna de besökte, noterar Sweclockers i en artikel. Idag måste användaren informeras om datainsamlingen och själv godkänna om denne vill dela med sig av sin information eller inte. Problemet är dock att många webbsidor helt enkelt stänger ute besökaren om denne inte går med på att dela med sig av sin data, något man från EU-håll menar går emot syftet med lagen. I uppdaterade riktlinjer som släppts framgår det att besökaren ska kunna låsa upp innehållet på webbsidorna även om den tackar nej till att få sin data spårad och insamlad. Det ska inte vara tillåtet för en webbsida att exempelvis blockera fortsatt åtkomst om användaren inte klickar i rutan ”acceptera cookies”, ett förfarande som är vanligt i dagens läge. Det kommer heller inte vara tillåtet att en ”svepning” eller ”pekning” på mobiltelefonen av leverantören tolkas som att besökaren godkänner dataspårningen, utan godkännandet måste framgå tydligt och inte kunna misstolkas. I slutändan är det upp till EU:s medlemsstater att själva tolka de nya förändringarna i GDPR-riktlinjerna och sedan skapa nationella lagar med hjälp av dessa. Redan nu uppmanas webbsidor att frivilligt anamma förändringarna, men när juridiska krav kommer att sättas är inte fastställt i nuläget.

Datainspektionen straffar Google för brott mot GDPR

Alexander Almqvist — Wed, 11 Mar 2020 09:00:14 +0000

Datainspektionen utfärdar en sanktionsavgift mot Google på 75 miljoner kronor. Enligt myndigheten har Google brutit mot dataskyddsförordningen GDPR. Nya Dagbladet kunde redan i januari rapportera om att Datainspektionen inledde en granskning av Googles hantering av användardata. Nu slår myndigheten fast att Google inte dataskyddsförordningen GDPR. Google ska ha brustit i hanteringen av individers rätt att få sökresultat borttagna i de fall då resultaten är "oriktiga, irrelevanta eller överflödiga", uppger Datainspektionen. I de fall Google tar bort sökresultaten ska man samtidigt ha informerat sajtägarna, någonting som man saknar rättsligt stöd för, och givit vilseledande information till enskilda som vill få sökresultat borttagna. – I sitt webbformulär för borttagande informerar Google om att meddelanden skickas till sajtägare, på ett sätt som kan få enskilda att avstå från att utnyttja sin rätt att begära borttagande, vilket också undergräver effektiviteten av denna rättighet, säger Olle Pettersson, jurist på Datainspektionen, som deltagit i granskningen av Google, i ett pressmeddelande. Google åläggs därför av Datainspektionen att betala en sanktionsavgift på 75 miljoner. Datainspektionen är den myndighet vars huvudansvar är att människors rättigheters ska skyddas när personuppgifter behandlas.