gas – Nya Dagbladet

Tyskland betalar fem gånger mer för gas efter stoppet för rysk import

Emil Fjellstedt — Fri, 24 Jul 2026 09:31:38 +0000

Tyskland betalar fem gånger så mycket för importerad gas som innan de långsiktiga ryska leveranskontrakten övergavs, rapporterar Berliner Zeitung. Enligt tidningen har gasimportpriset stigit från 12 euro per megawattimme 2020, när de ryska långtidskontrakten fortfarande gällde, till mer än 60 euro per megawattimme den här veckan. Prisuppgången sker samtidigt som den internationella energimarknaden är kraftigt störd av den de facto stängda Hormuzsundet under den pågående konflikten mellan USA och Iran, enligt Berliner Zeitung. Tyskland övergav den billiga ryska gasimporten 2022 som en del av EU:s sanktioner mot Moskva efter upptrappningen av Ukrainakonflikten. Innan embargot stod Ryssland för 55 procent av landets naturgasimport. I dag kommer gasen främst från Norge (44 procent), Nederländerna (24 procent) och Belgien (21 procent), medan amerikansk LNG står för merparten av resten. De gamla ryska kontrakten var billigare än marknadspriset, skriver Berliner Zeitung. Tidningen menar också att Tyskland har begränsat utrymme att öka importen vid behov, eftersom rören från Norge redan går på full kapacitet och inte klarar mycket mer.

Merz pekar på bortfallet av rysk gas

Beslutet att lämna den billiga ryska energin har, enligt rapporteringen, bidragit till att bromsa den tyska ekonomin. Ekonomin krympte både 2023 och 2024 – den första nedgången två år i rad på över två decennier – och tillväxten i år väntas bli bara 0,5 procent. Företagskonkurserna ökade samtidigt med mer än 22 procent under vartdera av de två åren, enligt officiell statistik som återges i artikeln. I måndags erkände förbundskansler Friedrich Merz att energikrisen orsakades av ”bristen på rysk gas”. Moskva har uppgett att man är beredd att återuppta gasleveranser via den Nord Stream-ledning som klarade sabotageattacken 2022, men har inte fått något svar från Berlin. Tyskland planerar samtidigt nya avgifter på den redan pressade industrin för att finansiera uppbyggnaden av en nationell gasreserv. EU har åtagit sig att stoppa all rysk gasimport till 2027. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade i mars att Bryssel håller fast vid den linjen även vid fysiska gasbrister eller risk för strömavbrott.

Amerikansk gasjätte tjänar stort på kriget i Iran

Emil Fjellstedt — Sat, 11 Jul 2026 05:54:08 +0000

Enligt AOL redovisar det amerikanska LNG-bolaget Venture Global kraftigt högre intäkter från förvätskning av naturgas efter att kriget kring Iran har stört leveranser från Mellanöstern och drivit upp gaspriserna. Bolagets vägda genomsnittliga fasta avgift för förvätskning steg till 6,45 dollar per miljon brittiska värmeenheter under årets andra kvartal, från 3,82 dollar under det första kvartalet. Det motsvarar en ökning på 69 procent, enligt ett regulatoriskt dokument som bolaget lämnat in. Venture Global är USA:s näst största leverantör av flytande naturgas, LNG. Bolagets större exponering mot spotmarknaden innebär att det snabbare kan dra nytta av kraftiga prisrörelser än konkurrenter som säljer en större andel av sin gas genom långsiktiga avtal.

Störningar i Mellanöstern

Konflikten efter den amerikansk-israeliska bombkampanjen mot Iran i slutet av februari har strypt leveranser från Qatar. Qatar står normalt för omkring en femtedel av världens LNG-export. Iranska angrepp i mars slog ut delar av Ras Laffan-anläggningen och USA har därefter försökt ersätta bortfallna qatariska leveranser. Det har bidragit till att amerikansk LNG-export nått rekordnivåer. Asiatiska spotpriser på LNG mer än fördubblades under veckan efter de första attackerna, medan priserna i Europa fortfarande låg nära 50 procent över nivåerna före kriget. Europa har blivit särskilt känsligt för störningen efter att en stor del av den ryska rörgasen har ersatts med dyrare amerikansk LNG.

127 laster under kvartalet

Venture Global exporterade 127 LNG-laster under andra kvartalet: 37 från terminalen Calcasieu Pass och 90 från Plaquemines. Under första kvartalet var motsvarande antal 38 respektive 92 laster. Calcasieu Pass, bolagets första exportterminal, nådde kommersiell produktion 2022 och bidrog till att etablera Venture Global bland USA:s största LNG-exportörer. Bolaget har även tidigare anklagats för att ha gynnats av marknadsläget. Under energikrisen 2022 sålde Venture Global gas på spotmarknaden samtidigt som anläggningen fortfarande formellt befann sig under uppbyggnad. Flera stora energibolag stämde då företaget och hävdade att kontrakterade volymer hölls inne till förmån för mer lönsamma spotförsäljningar. Venture Global har avvisat anklagelserna. Även Cheniere Energy, en annan stor amerikansk LNG-exportör, pekas ut som en möjlig vinnare när osäkerheten kring Hormuzsundet håller gaspriserna uppe.

Slovakien stämmer EU efter gasbeslut – ”vårt veto kringgicks”

Emil Fjellstedt — Sat, 18 Apr 2026 10:09:14 +0000

Slovakien lämnar in en stämningsansökan till EU-domstolen för att ogiltigförklara EU:s beslut om att förbjuda import av rysk gas. Premiärminister Robert Fico anklagar EU för maktmissbruk och hävdar att Slovakiens vetorätt har kringgåtts. EU godkände i januari formellt en plan för att fasa ut rysk gas via ledningsnätet senast 2027, efter att ha åsidosatt invändningar från både Slovakien och Ungern. Beslutet har nu lett till att Bratislava väcker talan inför domstol. — Vi invänder mot att kvalificerad majoritet har använts där det inte varit möjligt, och att rätten för ett suveränt EU-land att lägga in veto har kringgåtts, sade Fico på en presskonferens på fredagen, enligt nyhetsbyrån TASR. — Den slovakiska regeringen anser att detta är ett tydligt brott mot de principer som EU-fördragen bygger på, tillade han.

Stämningsansökan nästa vecka

Justitieminister Boris Susko meddelade att stämningsansökan kommer att lämnas in under nästa vecka. Fico uppgav att Slovakien kommer att yrka på att förordningen stoppas tillfälligt medan domstolen prövar ärendet. Ungern lämnade in en liknande stämningsansökan redan i februari. Premiärminister Viktor Orbán har tidigare hävdat att EU "sköt sig självt i lungorna" genom att införa sanktioner mot Ryssland som svar på kriget i Ukraina. Fico har också skarpt kritiserat det han beskrivit som "självmordssanktioner" och uppmanat blocket att i stället söka en diplomatisk lösning med Moskva.

Von der Leyen vill begränsa vetorätten

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har sagt att EU bör ta tillvara på tillfället efter Orbáns valnederlag förra veckan för att ytterligare inskränka medlemsstaternas vetorätt – och därmed förhindra att de blockerar lån till Ukraina. Stämningen från Slovakien väntas fördjupa konflikten om medlemsstaternas vetorätt och EU:s beslutsordning. Tvisten kan få betydelse för hur unionen fattar liknande beslut framöver.

Israel bombar viktig qatarisk-iransk gasanläggning – Iran slår tillbaka

Jan Sundstedt — Thu, 19 Mar 2026 10:32:37 +0000

Efter Israels attack mot världens största gasfält har konflikten i Mellanöstern trappats upp kraftigt. Irans svar riktas nu mot energianläggningar i hela Persiska viken. Iran svarade med massiva drönar- och robotattacker mot Gulfstaternas energiinfrastruktur efter att Israel den 18 mars bombade South Pars – världens största naturgasfält, beläget utanför Bushehr i södra Iran. Konflikten drar nu in grannländerna i ett krig som hittills krävt drygt 1 500 iranska liv. Den israeliske försvarsministern Israel Katz har utlovat "fler överraskningar" i kölvattnet av attacken. Irans oljeministerium bekräftade att "ett antal anläggningar" kopplade till South Pars skadades i anfallet. South Pars är ingen isolerad iransk angelägenhet. Iran delar gasfältet med Qatar – vars North Dome-sektion täcker 6 000 km² mot Irans 3 700 km² – och producerar därifrån omkring 2 miljarder kubikfot naturgas per dag. Israel bombade med andra ord ett fält som Qatar är direkt beroende av för sin energiförsörjning. Irans svar lät dock inte vänta på sig.

QatarEnergy: "Omfattande skador"

Iranska robotar och drönare träffade Ras Laffan – Qatars centrala LNG-anläggning och ett av världens viktigaste gasnav – och åsamkade "omfattande skador", enligt QatarEnergy. Flera bränder utbröt och bolaget stoppade produktionen, rapporterar Reuters, Al Jazeera och Bloomberg samstämmigt. Iranska styrkor träffade även Habshan-gasanläggningen och Bab-oljefältet i Förenade Arabemiraten, bekräftar ett flertal nyhetskällor. I Kuwait utbröt en begränsad brand vid Mina Al-Ahmadi-raffinaderiet efter en drönarattack, och rapporter om angrepp mot Bahrain har enligt uppgifter också ägt rum. [caption id="attachment_224866" align="alignnone" width="640"] Hormuzsundet sett från rymden – den strategiska sjöleden är stängd för USA och allierade sedan den 2 mars. Foto: NASA (public domain).[/caption]

Trump hotar "spränga... gasfältet i luften"

Doha fördömde Israel för ett "farligt och oansvarigt" agerande mot South Pars – ett fält som qatarerna är existentiellt beroende av – men beklagade samtidigt Irans vedergällning som ett "flagrant brott mot internationell rätt". USA:s president Donald Trump reagerade med ovanlig skärpa mot sin allierade Israel. På sin plattform Truth Social krävde han att Israel omedelbart upphör med attacker mot South Pars, och riktade sedan ett hot mot Iran: fortsätter landet angripa Qatar kommer USA att "...spränga hela South Pars-gasfältet i luften".

Statement from President Trump on South Pars Gas Field: pic.twitter.com/YrjhDdGTxP
— The White House (@WhiteHouse) March 19, 2026

Kriget eskalerar

Sedan kriget inleddes den 28 februari har Israels och USA:s folkrättsvidriga krig mot Iran kraftigt eskalerat. Den 13 mars bombade USA Irans viktigaste oljeexportterminal Kharg Island, samtidigt som Hormuzsundet förblir stängt för USA och dess allierade sedan krigets början. Brentoljan kostar nu kring 108 dollar per fat – en uppgång med 48 procent sedan krigsutbrottet. Genom att attackera ett gasfält som Qatar delar med Iran tvingade Israel in en amerikansk nyckelpartner i skottlinjen – en situation där ingen vinner utan alla förlorar energitillgångar av strategisk vikt för hela regionen.

EU kan återuppta rysk gasimport

Redaktionen — Fri, 31 Jan 2025 08:02:22 +0000

Möjligheten att återuppta importen av rysk gas via gasledningar kan bli en del av en potentiell fredsuppgörelse med Ryssland, enligt Financial Times. Förslag som stöds av bland annat Tyskland och Ungern ska syfta till att sänka energipriserna i Europa och samtidigt locka Moskva till förhandlingsbordet. – Det finns ett tryck från vissa stora medlemsländer kring energipriserna, och det här är ett sätt att få ner dem, säger vad som beskrivs som en anonym EU-tjänsteman till Financial Times. Idén möter samtidigt stark kritik på vissa håll där oro även ska förekomma i Bryssel över att en återupptagen import skulle öka Rysslands exportintäkter och motverka tidigare ansträngningar att minska beroendet av rysk energi.

Från 40 till 10 procent

EU:s direktimport av gas från Ryssland har minskat dramatiskt sedan kriget i Ukraina inleddes 2022. Före kriget stod rysk gas för cirka 40 procent av EU:s totala gasförsörjning, men under 2024 har denna andel sjunkit till omkring 10 procent som ett resultat av sanktioner, diversifiering av energikällor och terrordådet mot Nord Stream-ledningarna. För att kompensera bortfallet har EU ökat importen av flytande naturgas (LNG), särskilt från USA och Norge, samtidigt som import av flytande gas också från Ryssland har ökat genom luckor som fortfarande finns i sanktionerna. Sammantaget har situationen lett till kraftigt höjda energipriser i Europa och påverkat den europeiska ekonomin mycket negativt, där exempelvis EU:s största ekonomi Tyskland upplevt ekonomisk tillbakagång två år i rad. – I slutändan vill alla ha lägre energikostnader, säger en högre EU-tjänsteman enligt Financial Times.

Växande opposition

Vissa EU-länder, som Slovakien och Ungern, har uttryckt en öppen oro över sin energiförsörjning och menar att den politiska ledningen i Ukraina har äventyrat deras energisäkerhet genom att stoppa gasöverföringen genom landet från Ryssland. Även i Tyskland har oppositionspartiet Alternativ för Tysklands ledare, Alice Weidel, nyligen lovat att återstarta Nord Stream-projektet om partiet kommer till makten.

Gasbrist hotar i Tyskland inför vintern

Jan Sundstedt — Mon, 14 Aug 2023 08:27:54 +0000

Tyskland kommer även fortsättningsvis att riskera kritisk gasbrist om man inte snarast bygger ut landets infrastruktur för att mildra effekterna av kallt väder. Enligt en färsk rapport från finansiella nyhetsbyrån Bloomberg riskerar gasbristen att hålla i sig minst fram till början av 2027. Fler terminaler för flytande naturgas med större lagringskapacitet och ytterligare pipelineanslutningar är några av åtgärderna som behövs för att säkerställa Tysklands energiförsörjning, uppgav landets huvudsakliga gaslageroperatör INES i torsdags. För närvarande "utvecklas lagren positivt" och är fyllda till nästan 90 procent men en sträng vinter kan alltjämt innebära en fara för Tysklands energiförsörjning, varnar rapporten från Bloomberg. – Risken för gasbrist under kalla temperaturer kvarstår och kommer att fortsätta följa oss fram till vintern 2026/2027 om inte ytterligare infrastrukturåtgärder vidtas, förklarade INES-chefen Sebastian Bleschke för nyhetsbyrån.. INES-chefen uttrycker att det finns ett behov av åtgärder fram till vintern 2026/27: – Först efter detta datum kommer gasanvändningen, baserat på antaganden i europeiska 10-åriga nätutvecklingsplaner, att minska i sådan grad att inga ytterligare infrastrukturåtgärder är nödvändiga. Tyskland förlitade sig på Ryssland för 40 procent av sitt gasbehov före 2022 och var bland de hårdast drabbade av de minskade ryska energileveranserna förra året. Leveranserna minskades antingen kraftigt eller stoppades helt efter att EU infört sanktioner mot Moskva. Tyskland har under senaste året kunnat bygga upp ett acceptabelt gaslager tack vare en mild vinter samt åtgärder för att minska elförbrukningen och byggandet av flytande naturgas-terminaler (LNG). Enligt rapporten från Bloomberg kvarstår likväl risken för en eventuell gaskris när vintern nu närmar sig.

Uppgifter: Ryskt stridsfartyg avvärjde drönarattack mot gasledningar

Isac Boman — Mon, 12 Jun 2023 10:38:39 +0000

Ett ryskt fartyg som patrullerade gasledningarna Turk Stream och Blue Stream i Svarta havet avvärjde i helgen en ukrainsk drönarattack, enligt det ryska utrikesministeriet. Natten mot söndagen ska sex obemannade marina drönare ha gått till attack mot det ryska fartyget Priazovye, men Ryssland uppger att samtliga drönare ska ha förstörts. ”Det blev inga dödsoffer. Fartyget fick inga skador”, skriver man i ett uttalande. Enligt ministeriet ska en amerikansk spaningsdrönare av typen RQ-4B Global Hawk också ha befunnit sig i de centrala delarna av Svarta havet vid tidpunkten för den misslyckade attacken.

Footage of the surface drone attack on the Russian Black Sea Fleet ship "Priazovie" released by the Russian MoD. All unmanned boats were destroyed by fire from the ship, 300 km SE from Sevastopol.
There were no casualties. The ship received no damage. pic.twitter.com/QxM3bHzMlG — Trollstoy (@Trollstoy88) June 11, 2023

För ett par veckor sedan blev ryska spaningsfartyget Ivan Churs utanför Bosporen utsatt för en liknande attack av obemannade ukrainska marina drönare. Även här lyckades Ryssland dock förstöra drönarna, uppger ryska försvarsmakten. Helgens attack mot Priazovye kommer under vad som i Väst beskrivits som en initialt framgångsrik ukrainsk motoffensiv, vilken dock enligt Ryssland hittills främst orsakat Ukraina ytterligare omfattande förluster. Ledningarna Turk Stream och Blue Stream används för att leverera rysk gas till Turkiet och är under ständig övervakning – särskilt som gasledningarna Nord Stream 1 och 2 sprängdes i september förra året i en attack. Vilka som låg bakom dåden mot Nord Stream har inte fastslagits, men den prisbelönte journalisten Seymour Hersh har publicerat vittnesmål som gör gällande att det var USA i samarbete med Norge som genomförde attentatet, och att man passade på att plantera sprängmedlet under en Nato-övning.

Så mycket har Norge tjänat på energikrisen i Europa

Isac Boman — Thu, 16 Feb 2023 15:11:48 +0000

880 miljarder norska kronor, närmare en biljon svenska kronor. Så mycket har den norska staten ökat sin försäljning av gas och olja under 2022. Norge har inför 2023 även en central position för att leverera gas till Centraleuropa via sin nya pipeline till Polen, som invigdes samma dag som terrorattentatet mot Nord Stream – ett dåd som Norge enligt den senaste veckans sensationella uppgifter ska ha samordnat tillsammans med USA. Sedan sanktionerna mot Ryssland inleddes har Europa kastats in i en allt djupare ekonomisk kris som inte bara kraftigt sargat svenskars privatekonomi, utan hela den europeiska ekonomin i sin helhet. Alla har dock inte gått förlorande ur den dramatiska utvecklingen. Från intäkter på 288 miljarder norska kronor (ungefär motsvarande samma värde i svenska kronor) under 2021, ökade den norska staten intäkterna för sin olje- och gasförsäljning till 1169 miljarder norska kronor 2022, enligt energianalytiker på den nordiska storbanken Nordea. Den exceptionella ökningen på ungefär 300 procent, närmare en biljon kronor, är en direkt följd av den allvarliga energikris som uppstått i kölvattnen av sanktionerna mot Ryssland och upphörandet av gasleveranser via Nord Stream-ledningarna till Tyskland. Enligt nya uppgifter från den grävande journalisten Seymour Hersh ska Norge tillsammans med USA ha samordnat ett terrorattentat för att spränga gasledningarna i attentatet den 27 september 2022. Hersh menar, utgående från sin källa, att ett av huvudskälen till att Norge valdes till samarbetspartner för dådet, vid sidan av landets nära integration med Nato och det faktum att en norsk politiker i form av Jens Stoltenberg leder militäralliansen, är att landets regering även skulle ha starka ekonomiska incitament att hemlighålla operationen. Från och med början av 2023 har Norge, i och med den nya gasledningen Baltic Pipe, nu också en central position i gasleveranser till kontinental- och Östeuropa, vilken årligen bedöms kunna transportera 10 miljarder kubikmeter gas genom Danmark till Polen. Invigningen av naturgasledningen skedde den 27 september 2022 i Szczecin, alltså samma dag som Nord Stream 1 och Nord Stream 2 slogs ut av fyra sprängda hål genom sabotage. Den norska statens oljefond är i skrivande stund värderad till 13,8 biljoner norska kronor, mer än dubbelt så mycket som Sveriges BNP.

Ryssland stoppar gasleveranser till Polen och Bulgarien

Isac Boman — Wed, 27 Apr 2022 10:00:15 +0000

Ryska Gazprom stoppar gasexporten till Polen och Bulgarien med motiveringen att länderna inte har betalat för månadens leveranser. Efter beskedet steg priset på europeisk gas med över 24 procent och oron är stor i flera EU-länder att även de ska gå miste om den ryska gasen. Ryska makthavare har tidigare deklarerat att de länder som vägrar att betala för leveranserna i ryska rubel kan komma att helt bli utan den eftertraktade gasen – och så har det också blivit. – Vi har varit förberedda på detta scenario, hävdar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som också menar att Rysslands agerande är ”oacceptabelt” och visar hur ”opålitliga” Ryssland är som gasleverantör. – Vi jobbar på att koordinera ett gemensamt svar från EU, fortsätter hon. EU-länderna har hittills förkastat kraven på att betala för gasen i rubel, men enligt Bloomberg är nu flera länders gasbetalningar på väg att förfalla och oron stiger nu i de europeiska länder som i praktiken är helt beroende av den ryska gasen. Bulgariens energiminister hävdar att landet har betalat gasleveranserna för april månad och att Rysslands agerande därför bryter mot de avtal som man har upprättat. Samtidigt varnar det ryska parlamentets talman Vjatjeslav Volodin för att Ryssland kan komma att strypa gastillförseln till fler länder som uppfattas som fientliga. Gazprom har också meddelat att man kommer att hitta alternativa transportvägar om Bulgarien ”olovligen” försöker komma åt gasen.

Putin: Väst får fortsätta köpa rysk gas – i rubel

Isac Boman — Fri, 01 Apr 2022 12:05:37 +0000

Ryssland fortsätter att hålla gasförsäljningen öppen till Europa, förutsatt att man öppnar ett bankkonto i en rysk bank och betalar för importen i rubel. Det nya upplägget gäller redan från och med idag. I praktiken innebär beslutet att länder som vill köpa rysk gas, direkt eller indirekt, behöver sälja varor och tjänster på den ryska marknaden för att förskaffa sig rubel att betala för gasimporten. Beslutet är en presidentorder som gäller från första april. Rysslands president Vladimir Putin förklarar det med att riskerna från ryskt håll sett att handla gas i dollar och euro inte är acceptabla mot bakgrund av att det finansiella systemet kommit att användas som ett ekonomiskt vapen, rapporterar den ryska statliga nyhetsbyrån Tass. – Vi har försett europeiska konsumenter med våra resurser, i detta fall gas. De fick den, betalade för den i euro, som de sedan frös. I den bemärkelsen finns det anledning att tro att vi har levererat delar av gasen till Europa i praktiken gratis, förklarar Putin och tillägger att detta ”naturligtvis inte kan fortsätta”. Särskilt Tyskland, där över hälften av den gasförsörjningen kommer från Ryssland, har betonat att ett stopp i ryska gasleveranser kan leda till en mycket allvarlig situation. Den socialdemokratiske förbundskanslern Olaf Scholz konstaterar att rysk energi är "essentiell för det dagliga livet i Europa". – Europas energiförsörjning för värme, transport, elektricitet och industri kan inte säkras på något annat sätt just nu, säger Scholz i ett uttalande. Tyskland har samtidigt, likt andra västeuropeiska länder, ställt sig bakom den mycket omfattande sanktionskampanjen mot Ryssland. USA fortsätter samtidigt att pressa på för att snabba på ett omfattande energiembargo mot landet, rapporterar den tyska statskanalen Deutsche Welle. Beslutet riktar sig formellt inte mot Väst, utan mot länder Ryssland betecknar som "ovänliga länder".