G7 – Nya Dagbladet

Stockholmsbörsen faller – höga oljepriser främsta orsak

Jan Sundstedt — Mon, 09 Mar 2026 14:59:16 +0000

Finansmarknaderna präglas av oro när Stockholmsbörsen faller och ledande index i Asien backar. Exportstopp och oljeprishöjningar tynger stämningen.

Stockholmsbörsen sjönk med drygt tre procent i samband med dagens inledande handel. Nedgången suddar ut hela årets tidigare uppgångar. I skrivande stund har nedgången dämpats något. Oro på finansmarknaderna märks även tydligt i Asien. Ledande index i Tokyo och Seoul backar mellan 7 och 8 procent. Producenter i regionen drar redan ned produktionen efter att exporten bromsats och lagertankarna fyllts. Samtidigt har Qatar stoppat produktionen av flytande naturgas. Brentoljan handlades under måndagsmorgonen kring 107 dollar per fat, en uppgång på nära 19 procent från fredagens nivåer.

G7 planerar krismöte

Prishöjningen följer ökad oro kring transporter genom Hormuzsundet och når de högsta nivåerna sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022. G7-länderna planerar ett krismöte om att frigöra olja ur strategiska reserver, skriver Placera med hänvisning till Financial Times. Finansministrarna väntas hålla ett extrainsatt möte tillsammans med Internationella energiorganet IEA för att diskutera hur prisuppgången kan dämpas. Enligt uppgifter övervägs ett samordnat uttag på 300–400 miljoner fat. IEA-länderna har totalt omkring 1,2 miljarder fat i strategiska reserver som kan användas vid större energikriser. Efter beskedet dämpades prisuppgången något, efter att tidigare ha varit uppe runt 119 dollar per fat.

Trump: G7 kan bli G9 med Ryssland och Kina

Redaktionen — Tue, 17 Jun 2025 09:02:47 +0000

USA:s president Donald Trump öppnar för att Ryssland, och möjligen även Kina, kan inkluderas i G7. Samtidigt kritiserar han beslutet att utesluta Ryssland 2014 och menar att kriget i Ukraina aldrig brutit ut om Ryssland inte isolerats. Utspelet kom under G7-toppmötet i Kanada, där Trump också förbereder ett möte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Presidenten förklarade för reportrar att han kan tänka sig att utöka gruppen från G7 till G8, eller till och med till G9, där Ryssland och Kina då skulle läggas till den nuvarande gruppen som består av Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA. – De slängde ut Ryssland, vilket jag hävdade var ett mycket stort misstag, trots att jag inte var inblandad i politiken då, sa Trump. – Jag tror att man inte hade haft ett krig just nu om man hade Ryssland kvar, och man skulle inte ha ett krig just nu om Trump hade varit president för fyra år sedan.

President Trump tells an embarrassed Mark Carney the war 'wouldn’t have happened if Russia had stayed in the G8"
He blames Obama and 'a person named Trudeau' for kicking Moscow out 'That was a mistake' — Trump says isolating Russia led to escalation pic.twitter.com/ASuNbUiMPi — Chay Bowes (@BowesChay) June 16, 2025

"Blev väldigt förolämpad"

Trump framhöll att dialog med ledare som Vladimir Putin är avgörande för att få ett slut på kriget i Ukraina. – Putin talar till mig. Han talar inte till någon annan. Han vill inte prata eftersom han blev väldigt förolämpad när han kastades ut ur G8, precis som jag skulle bli, precis som ni skulle bli, precis som vem som helst skulle bli. När en reporter frågade om Kina borde bjudas in i G7 svarade Trump: – Det är ingen dålig idé. Jag har inget emot det om någon vill se Kina komma in.

Hette G8 tidigare

Trump planerar att under tisdagen möta Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för samtal om hur kriget kan avslutas. Utöver Ukraina kommer G7-ledarna under toppmötet också att diskutera konflikten mellan Israel och Iran, med fokus på Teherans kärnvapenprogram. Samtidigt har Trumps handelspolitik, inklusive höga tullar mot flera länder, skapat spänningar inom gruppen. Värdlandets premiärminister, Mark Carney, betonade dock USA:s roll och hävdade att "G7 är ingenting utan amerikanskt ledarskap". G7, som har hållit årliga toppmöten sedan 1970-talet, kallades G8 när Ryssland var medlem mellan 1997 och 2014.

Här irrar Biden iväg från G7-ledarna

Markus Andersson — Fri, 14 Jun 2024 08:05:54 +0000

Under en träff med ledarna för G7-länderna visade Joe Biden ytterligare tecken på förvirring och försvagad mental hälsa när han plötsligt vandrade iväg och började fokusera på någonting helt annat än de övriga makthavarna. Italiens premiärminister Giorgia Meloni tvingades gå och hämta presidenten som av kritiker länge pekats ut som kognitivt inkapabel att fortsätta styra USA. Under flera år har bedömare oroat sig för att Joe Bidens mentala hälsa sviktar och att han visar tecken på alzheimers eller demens. Han tycks ofta glömma bort viktiga namn och sammanhang men också vad som hänt alldeles nyss eller var han befinner sig någonstans. Den senaste tiden tycks presidentens förvirring ha tilltagit ytterligare och på sociala medier sprids klipp där Biden glömmer att han precis skakat hand med en person – och räcker fram handen igen, hur han plötsligt ”fryser till” och stirrar rakt ut i luften eller på andra sätt framstår som extremt förvirrad.

Joe Biden shakes hands with Chuck Schumer, immediately forgets he shook his hand, tries again. pic.twitter.com/P1ini2ZCAp
— Clay Travis (@ClayTravis) June 13, 2024

Biden freezes at a Juneteenth celebration. pic.twitter.com/OkKyaNd2Mq
— D. Scott @eclipsethis2003 (@eclipsethis2003) June 11, 2024

Under ett möte med G7-ledarna var det dags igen. Den amerikanske presidenten syns irra iväg från resten av makthavarna under en uppvisning, till synes fokuserad på någonting helt annat – innan Italiens premiärminister Giorgia Meloni "tvingas" hämta tillbaka Biden för att rädda situationen.

OMG
What is he doing?!?! pic.twitter.com/lGsc6TjeOQ — Spitfire (@DogRightGirl) June 13, 2024

"Bara sorgligt"

På sociala medier är man mycket bekymrad över att en av världens, åtminstone på pappret, mäktigaste män, allt oftare inte tycks veta vad han håller på med, och användare påpekar det absurda i att ”världsledarna bokstavligt talat måste agera barnvakt åt honom”. ”Det här är bara sorgligt. Jag är ingen Bidensupporter, men det här är tragiskt”, skriver en amerikan på X. ”Det ser ut som om de alla vet vad som pågår och täcker upp för honom. ’Där är han igen, vi flyttar på oss så att det ser ut som om vi alla flyttar på oss’”, kommenterar en annan. ”Om vi var förenade som ett land, vilket vi definitivt inte är, skulle båda parter vara överens om att denna president måste tas bort som vår ledare. Detta är mycket pinsamt för vårt land och för hans familj. Alla som har äldre farföräldrar kan lätt relatera till vad som händer här”, skriver en tredje. Många amerikaner tycks vara överens om att oavsett var man står politiskt så visar Biden allt fler tecken på att han inte längre är kapabel att styra ett land och att det är både sorgligt och direkt pinsamt att beskåda hans tilltagande irrationella beteende. Även amerikansk press och politiska motståndare har offentligt ifrågasatt presidentens mentala hälsa – kritik som Biden har avfärdat och ofta bemött med ilska.

Ukraina i fokus när Biden träffar G7-ledarna

Markus Andersson — Thu, 13 Jun 2024 10:55:15 +0000

När Joe Biden besöker Italien för att träffa de andra G7-ledarna är det fortsatt stöd till Ukraina som ligger i fokus. Under toppmötet kommer också frågor kopplade till spridningen av artificiell intelligens, migration, den ryska militären och Kinas ekonomiska inflytande att diskuteras. USA:s president Joe Biden reste under onsdagen till Italien inför G7-mötet som inleds idag och där fokus bland annat förväntas ligga på möjligheterna att omvandla beslagtagna ryska tillgångar till miljarder dollar som sedan ska ges till Ukraina. Biden och hans kollegor från Kanada, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien och Japan får under toppmötet i södra Italien sällskap av påve Franciskus, Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. En annan fråga som ska lyfta är den nationalistiska och invandringskritiska högerns framgångar i det nyss avslutade EU-valet, något som enligt kanalen ”skakat om det globala politiska etablissemanget”. – Man hör detta ofta när man talar med amerikanska och europeiska tjänstemän: Om vi inte kan få det här gjort nu, oavsett om det handlar om Kina eller tillgångarna, kanske vi inte får en ny chans, säger Josh Lipsky, chef för den globalistiska tankesmedjan Atlantic Councils GeoEconomics Center. – Vi vet inte hur världen kommer att se ut om tre månader, sex månader, nio månader från och med nu, fortsätter han.

Fortsatt Ukrainastöd - oavsett vem som styr

Enligt Biden-administrationen är det av yttersta vikt att det militära och ekonomiska stödet till Ukraina fortsätter, oavsett vilka partier som styr EU. – Vi har fullt förtroende för att vi, oavsett vilka som fyller platserna i Europaparlamentet, kommer att fortsätta att arbeta nära våra EU-partners i alla frågor som rör våra gemensamma intressen över hela den europeiska kontinenten. Det inkluderar stöd till Ukraina, uppger Vita husets talesman för nationell säkerhet, John Kirby. Biden och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj träffades så sent som förra veckan i Paris men kommer att mötas igen under dagens toppmöte för att diskutera fortsatt och ökat stöd till Kiev. Han kommer också att ha ett enskilt möte med Italiens premiärminister Giorgia Meloni, påven och andra ledare.

260 miljarder dollar

USA:s president har precis som många europeiska politiker deklarerat att stödet till Ukraina inte har någon gräns, och hans administration beslutade i veckan att ytterligare missilsystem kommer att skickas till landet. Det kan också nämnas att Zelenskyj och flera av hans allierade krävt att motsvarande 260 miljarder dollar i beslagtagna ryska tillgångar ska konfiskeras och ges till Ukraina istället – något europeiska tjänstemän har motsatt sig med hänvisning till juridiska och finansiella stabilitetsfrågor. En annan möjlighet är att bara använda räntan från de ryska pengarna för att finansiera Ukraina – det skulle innebära cirka 3 miljarder dollar årligen. G7-länderna har också diskuterat möjligheten att ge ett större lön till Ukraina och använda vinsterna från de ryska tillgångarna för att betala av detta.

Hård rysk-kinesisk kritik mot G7-länderna

Isac Boman — Tue, 23 May 2023 12:51:26 +0000

G7-mötet i Hiroshima och de slutsatser som nåddes där imponerar inte på Kina och Ryssland. G7-ledarna anklagas för att ”förhindra den internationella freden” och för att bedriva en agenda som går ut på att ”splittra världen”. Under G7-mötet i Japan lovade de närvarande ledarna att på olika sätt öka ansträngningarna för att straffa Ryssland för kriget i Ukraina, man uttryckte även gemensamt sin växande oro över Kina som på senare tid kommit att betraktas som ett allt större hot av alliansen. Från ryskt och kinesiskt håll ser man inte med blida ögon på G7-ledarnas allt mer explicita fientlighet. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov menar att dess ledare mest verkar hänge sig åt ”sin egen storhet” och driver en agenda som går ut på att motarbeta Ryssland och Kina. – Uppdraget fastställdes högt och öppet - att besegra Ryssland på slagfältet, men att inte stanna där, utan att också eliminera Ryssland som geopolitisk konkurrent tillsammans med varje annat land som gör anspråk på en självständig plats i världen, kommenterar han och menar att Ukraina används som ett ”verktyg” av USA och dess allierade för att försöka ”tillfoga Ryssland ett strategiskt nederlag”. Det kinesiska utrikesministeriet är inne på samma spår och menar att G7-ledarna aktivt ”förhindrar den internationella freden” och kräver att gruppen ”reflekterar över sitt beteende och ändrar riktning” samt att man slutar ägna sig åt ”smutskastning och attacker”. I ett gemensamt uttalande argumenterar G7-ledarna för att det förvisso finns ett behov av att samarbeta med Kina – men att man också måste motverka dess ”illvilliga metoder” och ”påtryckningar”. Vidare låter meddelas att man på olika sätt kommer att öka ansträngningarna för att strypa Rysslands förmåga att finansiera och bedriva krigföring i Ukraina. Just de försämrade relationerna med Kina beskrivs av USA som ”den mest allvarliga långsiktiga utmaningen för den internationella ordningen”. Kina å sin sida, vädjar till G7-ländernas ledare att ”inte bli medbrottslingar” i USA:s ”ekonomiska påtryckningar”. "De massiva unilaterala sanktionerna och handlingarna för att ’frikoppla’ och störa industri- och försörjningskedjor gör USA till den verkliga påtryckaren som politiserar och gör vapen av ekonomiska och handelsrelaterade förbindelser", kommenterar Kinas utrikesministerium. "Det internationella samfundet accepterar inte och kommer inte att acceptera de G7-dominerade västerländska reglerna som försöker dela upp världen baserat på ideologier och värderingar", fortsätter man. G7-länderna utgörs av Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Storbritannien och USA. Europeiska unionen är numera också medlem i gruppen. Det kan även noteras att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj deltog på mötet. Enligt bedömare syftade hans närvaro till att sätta press på Kina att distansera sig från Ryssland och inta en mer pro-ukrainsk hållning.

G7: ”Ukraina har vårt fulla stöd”

Jan Sundstedt — Fri, 19 May 2023 13:59:17 +0000

Den utlovade motoffensiven från Ukrainas sida lyser alltjämt med sin frånvaro och allt fler röster höjs för att söka en lösning via förhandlingsbordet. G7-gruppens finansministrar och bankchefer betonar samtidigt att man beslutat om en ökning av stödet till Ukraina med hundratals miljarder svenska kronor - och att man står redo att införa ytterligare sanktioner mot Ryssland. G7-ländernas finansministrar och centralbankschefer meddelade bland annat en ökning av det ekonomiska stödet till landet under innevarande och början av nästa år till 44 miljarder dollar (över 440 miljarder svenska kronor). Tillkännagivandet kom via en formell kommuniké från det nyligen avslutade G7-mötet i Niigata (Japan), publicerad på Europeiska kommissionens webbplats den 13 maj. – Vi är starkt engagerade i att fortsätta tillgodose Ukrainas akuta behov av finansiering på kort sikt och stödja grannländerna och andra hårt drabbade länder. Tillsammans med det internationella samfundet har vi ökat vårt åtagande om budgetstöd och ekonomiskt stöd till Ukraina för 2023 och början av 2024 till 44 miljarder dollar, vilket möjliggjorde godkännandet av ett program för Ukraina från Internationella valutafonden (IMF) på 15,6 miljarder dollar under fyra år, står det att läsa i kommunikén.

Zelenskyj kräver ytterligare stöd

Alltsedan krigets början har tusentals miljarder kronor samt hisnande mängder vapen och ammunition pumpats in i Ukraina, något Nya Dagbladet vid flera tillfällen rapporterat om. Lejonparten av såväl ekonomiskt som militärt stöd har kommit från väst och då framför allt G7-länderna. [caption id="attachment_145567" align="alignnone" width="640"] Tv. G7-gruppen i möte. Th. ukrainskt artilleri. Foto: Josep Borell/Twitter/Mil.gov.ua/CC BY 4.0[/caption] – Med dessa stöd ges Ukraina säkerhet och möjliggör för dess myndigheter att trygga regeringens funktionssätt, fortsätta tillhandahållandet av grundläggande tjänster, genomföra de mest kritiska reparationerna av skadad infrastruktur och stabilisera ekonomin", meddelar man vidare i kommunikén. G7-ländernas senaste generösa bidrag till Kiev kommer samtidigt som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj nyligen avslutat sin senaste Europaturné, med det uttalade målet att samla in mer pengar och vapen till kriget. Häromveckan gick Zelenskyj även ut med beskedet att landets planerade parlamentsval är inställt. Uttalandet kom i samband med en intervju med The Washington Post som sedermera blev censurerad (ocensurerad version kan ses här).

Rysslandssanktioner och Ukrainastöd i fokus för G7-möte

Sofie — Tue, 21 Feb 2023 12:48:26 +0000

G7-gruppen som representerar Västblockets sju största ekonomier planerar ett möte den 23 februari. Fokus för diskussionerna uppges vara mer stöd till kriget i Ukraina och ytterligare sanktioner mot Ryssland. Diskussionsgruppen G7 (Group of seven) har planerat in ett möte under torsdagen. Mötet kommer att hållas med Japan som organisatör i den indiska staden Bengaluru. – Stöd till Ukraina och sanktioner mot Ryssland kommer att vara de viktigaste diskussionsämnena, säger Japans finansminister Shunichi Suzuki enligt Reuters. Vi kommer att fortsätta samordna med G7 och det internationella samfundet för att förstärka effekten av sanktioner för att uppnå det slutliga målet att få Ryssland att dra sig undan. Under den 19 till 21 maj kommer man även att hålla det årliga G7-mötet i Hiroshima, en av de två städer i Japan som atombombades i andra världskrigets slutskede. Samma vecka samlas även G20-gruppen för ett möte. Även där förväntas samma tema vara fokus för diskussionerna vid sidan av den globala ekonomin. G7 består av världens sju största ekonomier: Frankrike, Tyskland, Italien, Kanada, USA, Japan och Storbritannien. Även EU är med i gruppen på grund av dess roll i världens ekonomi, men är inte inkluderad i namnet. Världens andra största ekonomi Kina, och femte största ekonomi Indien är inte medlemmar i G7.

G7 överens om ”global bolagsskatt”

Isac Boman — Mon, 14 Jun 2021 12:01:39 +0000

G7-ländernas finansministrar har kommit överens om att införa en internationell minimiskattenivå på 15 procent som ska gälla för ”stora bolag”. Storbritanniens finansminister hävdar att överenskommelsen ”tar det globala skattesystemet in i 2000-talet”. – Det betyder att rätt bolag betalar rätt skatt på rätt ställen, säger den brittiske finansministern Rishi Sunak till Sky News och hävdar vidare att överenskommelsen är ”ett stolt ögonblick”. Enligt överenskommelsen får inget av de sju länderna ha en skattenivå på under 15 procent och man hoppas att alla juridiska detaljer kring beslutet ska vara färdiga innan G20-ländernas nästa möte i Venedig i juli. Man ska också ha kommit överens om en ”digitalskatt” i syfte att få in mer pengar även från de stora techjättarna som varit duktiga på att smita undan skatten, enligt Bloomberg. – Efter år av diskussioner har G7:s finansministrar nått en historisk överenskommelse för att reformera det globala skattesystemet för att anpassa det till den digitala tidseran, fortsätter Sunak, Syftet med förändringen är enligt G7-gruppen att man vill ha in mer skatt och få in skatter där företagen faktiskt har sin verksamhet. Man hoppas också att det ska leda till att länder slutar pressa ner skatterna för att locka stora bolag att etablera sig i just det landet. Enligt SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist är uppgörelsen ”historisk” eftersom den är ovanligt överstatlig och berör områden där länderna själva tidigare fått bestämma. – Här lägger man en ribba, en undre gräns. Att enas på det här området är stort. Finanspolitik är nationellt, att regeringen ska ha en frihetsgrad. Men med globaliseringen och företag som saknar nationsgränser, då tycker man att det är viktigt med en gemensam lägstanivå, så att man kommer i från det man kallar konkurrensen mot botten. Enligt honom ”återstår fler steg” innan den globala skatten blir verkligheten – bland annat behöver man stöd från fler länder i G20. – Nästa steg är G20. Får du med G20 är det väldigt omfattande. De representerar en mycket större del av världsekonomin som inbegriper även tillväxtekonomier som Kina och Indien och en mängd sådana länder. Även OECD och Sverige finansminister Magdalena Andersson (S) har uttryckt sig positivt om förslaget, som i praktiken är ett väsentligt steg i riktning mot ett globaliserat skattesystem.

Ett G7-möte på avvägar

Osignerad — Tue, 03 Sep 2019 09:33:27 +0000

Det G7-möte som avslutades den 26 augusti kommer väl knappast att gå till historien som ett progressivt och konstruktivt sådant. Snarare som ett där disparata motsättningar låst kontrahenter i förlamande grepp. Donald Trump tog sig ur det förlamande greppet och smet iväg när klimatfrågan skulle diskuteras, den var oviktig för honom. På två punkter var man dock eniga. Dessa båda punkter pekar emellertid på en genuin ovilja att förstå den geopolitiska situationen i Mellanöstern. Enligt ett tidningsreferat i Jönköpingsposten 27 aug, kunde president Macron i konferensens slutfas fastslå att ”Vi kunde etablera två gemensamma linjer; ingen G7-medlem vill att Iran innehar kärnvapen, och alla medlemmar i G7 vill ha stabilitet och fred i regionen.” Låt oss börja med att utröna konsekvensen av den första linjen; man vill absolut förhindra att Iran skaffar sig kärnvapen – mycket förnuftigt. Men genomtänkt och verkningsfullt blir det först om man samtidigt förhindrar, eller i varje fall fördömer Israels innehav av kärnvapen. I dagens läge ser israelerna det som en självklar rätt att som ockupationsmakt förfoga över dessa vapen utan rätt för någon internationell makt att inspektera dem. Israel har idag monopol i regionen på dessa fruktansvärda vapen samtidigt som landet är känt för att inte respektera internationella lagar och totalt strunta i FN:s resolutioner. Varför tog man inte upp detta på G7-mötet i Frankrike? Det borde man ha gjort inte minst med tanke på att de israeliska kärnvapnen kan nå ända till Biarritz och övriga Europa. Det är naturligtvis inte realistiskt att tänka sig att Israel på något sätt skulle reducera sin kärnvapenkapacitet, och det är just den som triggar omgivande länder att försöka skaffa allt kraftfullare vapen. Men det är fortfarande tillåtet att hoppas på att västvärldens invånare ska få upp ögonen för att Israel med USA:s starka stöd har etablerat sig som en monopolistisk aggressionsmakt i Mellanöstern med omoraliska intentioner. Bland annat har den av Israel stödda IS-armen förorsakat väldiga flyktingströmmar som vällt in över Europa. De flesta arabstaterna skulle enligt flera av sionisternas planer utplånas, och alltsedan Theodor Hertz dagar har sionistisk makt inte väjt för död och förödelse för att nå sina mål. USA har samtidigt beredvilligt sett till så att man blivit bestyckad med de kraftfullaste vapnen. I bakgrunden har G7-gruppen inte bara applåderat denna utveckling, utan aktivt stött den genom att förhindra att Israels kärnvapenmonopol i regionen ifrågasätts. Vladimir Putin kan skatta sig lycklig att han får hålla sig utanför denna samling. Om man inom G7-gruppen hade varit intresserade av humanism och mänskliga rättigheter så hade man självklart tagit upp detta på mötet och förkastat USA:s omfattande sanktioner mot Irans befolkning och likaså blockaderna av Jemens hamnar. I runda tal 100 miljoner, civila, barn, vuxna män och kvinnor, sjuka och friska, samt åldringar drabbas intill svältgränsen av denna inhumana politik. Den andra linjen som Macron nämnde gällde stabilitet och fred i regionen. Man tar sig för pannan och funderar på vad det där gänget egentligen vimsar om på sina samlingar. Så helt fel det blev. I åtminstone 30 år har krig och destabilisering varit en huvudlinje för den grupp som G7 representerar. USA, England och Frankrike har därvidlag gått i främsta ledet. Låt oss för enkelhetens skull minnas att detta krigståg startade med Jugoslavien för att efter några år fortsätta med Afghanistan, Irak, Libyen, Syrien, Jemen, för att nu ladda upp för att knäcka Iran. Ett bra sätt att utbreda demokrati, menar dessa, genom att skapa kaos och förintelse – en strategi skapad av kaoshjärnor. Michael Ledeen är en av USA:s, och därmed NATO:s, mest inflytelserika krigshetsare. Han startade sin karriär inom judiska opinionsorgan i USA och kom därefter sedan att bli en av de neokonservativa som pressade Georg Bush att starta Irakkriget. Hans inställning till krig framgår klart i hans bok, The War against the Terror Masters. Jag citerar Ledeen: ”Stabilitet är en ovärdig amerikansk uppgift och ett vilseledande begrepp till på köpet. Vi önskar inte stabilitet i Iran, Irak, Syrien, Libanon eller ens i Saudiarabien. Vi önskar en tingens förändring. Den verkliga frågan är inte om, utan hur man skall destabilisera.” De år som gått har bekräftat att Ledeen inte talade i egen sak. Hans Myrebro

Trump vill ha tillbaka Ryssland i G7

Osignerad — Sat, 09 Jun 2018 21:41:25 +0000

USA:s president Donald Trump säger sig vilja se att Ryssland bjuds tillbaka in till G7-mötet. 2014 kastades Ryssland ur G8 (Group of Eight) och gruppen gick tillbaka till det gamla namnet G7 (Group of Seven). Orsaken var Rysslands agerande i östra Ukraina och på Krimhalvön. Under helgens G8-möte i kanadensiska La Malbaie, beläget i provinsen Québec, sade USA:s president Donald Trump till reportrar att Ryssland borde vara med på G7-mötet. – Ryssland borde vara med på mötet. Varför har vi ett möte när Ryssland inte är med? – Vi borde ha Ryssland vid förhandlingsbordet.