Friluftsliv – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 17 Sep 2026 05:45:40 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Friluftsliv – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Från skogsbana till stadsgym – utegymmens väg till Norden https://nyadagbladet.se/halsa/fran-skogsbana-till-stadsgym-utegymmens-vag-till-norden/ Thu, 17 Sep 2026 05:45:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238761 Utegymmet har blivit ett självklart inslag i svenska parker och motionsspår. Den moderna historien börjar i en schweizisk skog 1968 och går via kinesiska parkmaskiner till dagens nordiska anläggningar, där träning kombineras med dagsljus, natur och fri tillgång. Efter andra världskriget förändrades arbetslivet i stora delar av Europa. Fler gick från fysiska arbeten till stillasittande tjänster, samtidigt som femdagarsveckan gav mer fritid. Förändringen väckte både en ny motionskultur och en oro för vad det moderna, bekvämare livet gjorde med kroppen. Idén till det moderna utegymmet föddes i Zürich. En gymnastikförening tränade i skogen med stockar, stubbar och andra naturliga hinder. Skogsarbetarnas röjningar väckte idén om en permanent träningsslinga. Med stöd från livförsäkringsbolaget Vita öppnade den första moderna motionsbanan av typen Vita Parcours i stadsdelen Fluntern 1968, enligt en sammanställning som Zürichs officiella turistorganisation har publicerat.

När skogen blev ett gym

Den ursprungliga modellen liknade inte dagens samlade park med metallmaskiner. En typisk bana var två till två och en halv kilometer lång och hade omkring 15 stationer. Motionären kunde träna styrka, smidighet och uthållighet med den egna kroppsvikten, stockar och enkla redskap. Stationerna stod framme utan bemanning och utan att någon behövde släppas in. Tidstypisk folkhälsa: ingen reception, inget medlemskort och inga öppettider. Skogen rymde träningen, i valfri takt, ensam eller tillsammans med andra. Under 1970-talet spred turister och utlandsschweizare idén utanför Schweiz. I Tyskland kom de att kallas Trimm-dich-Pfade och liknande anläggningar växte fram i bland annat Österrike, Frankrike, Belgien och USA. Enligt Schweiz utrikesdepartement finns omkring 2 500 sådana motionsbanor av Vita Parcours-typ i världen, varav cirka 500 i Schweiz. Siffrorna gäller alltså skogsbanorna med sina utspridda stationer, inte dagens samlade utegym. [caption id="attachment_239684" align="alignnone" width="640"]Fyra män i kostym gör knäböj vid en träningsbana i Kiel 1973 Den tyska Trimm-dich-Pfad-modellen var en direkt efterföljare till de schweiziska motionsbanorna. Vid invigningen i Kiel den 23 juni 1973 visade kommunanställda övningar vid en av stationerna. Foto: Friedrich Magnussen/Stadtarchiv Kiel, CC BY-SA 3.0 DE[/caption]

Parkmaskinerna i Kina

Nästa stora steg kom när träningsstationerna flyttade från motionsslingan till bostadsområdet och stadsparken. Kina antog 1995 ett nationellt program för fysisk aktivitet. Kina placerade offentliga träningsredskap i parker, på torg, längs vägar och i bostadsområden. I Peking började den storskaliga utbyggnaden under slutet av 1990-talet. Inför OS 2008 ökade satsningen ytterligare. Färgglada och vädertåliga maskiner stod ofta samlade på en mindre yta. Användarens egen kraft drev maskinerna. Motionären kunde göra benpress, dragövningar, balans- och ledrörelser. Här började utegymmet mer likna det vi känner igen i dag: en kostnadsfri träningsplats mitt i vardagen, snarare än en serie stationer längs ett löpspår. [caption id="attachment_239640" align="alignnone" width="640"] Utegym i Haikou City i Kina. Foto: Anna Frodesiak[/caption]

Från Peking till Sverige

Den kinesiska modellen fick en direkt svensk efterföljare. År 2008 invigde Göteborg två maskinbaserade utegym i Angered och Lövgärdet. Initiativet kom från en sjukgymnast som hade sett hur människor tränade i Pekings parker. Göteborgs stad beskrev anläggningarna som de första i Sverige av just detta slag. Varje gym bestod av elva maskiner som använde kroppstyngd och motstånd i stället för lösa vikter. Tanken var inte bara att redskapen skulle stå framme, utan också att Hälsoteket skulle ordna gemensam cirkelträning. Det schweiziska idealet om fri träning mötte den kinesiska parkmodellen och svensk kommunal folkhälsa.

Olika nordiska versioner

Danmark var tidigt ute med en egen konstruktion. Företaget TræningsPavillonen uppger att man satte upp landets första moderna, offentliga styrketräningsredskap vid Tangkrogen i Århus 2003. Den danska modellen fick tak och väderskydd, vilket gjorde den anpassad till regn, blåst och stark sol. I Finland hade enkla situpsbänkar och räcken funnits vid motionsspår i årtionden. Under 2010-talet började städerna investera i mer avancerade och hållbara redskap som även gav möjlighet till tyngre styrketräning. När Yle beskrev utvecklingen hade Helsingfors utegym på omkring 140 platser. Norge fick sin första Tuftepark i Asker 2012. Den norska varianten byggde på metallställningar för egenviktsträning och spred sig snabbt till kommuner, skolor och bostadsområden. Företaget bakom konceptet uppger att det finns mer än 200 parker i landet. De nordiska utegymmen har vuxit fram på olika sätt: svenska träredskap och parkmaskiner, finländska anläggningar vid löpspår, norska parker för egenviktsträning och danska, delvis väderskyddade konstruktioner. Gemensamt är att de ligger öppet, är gratis och kan användas utan bokning. [caption id="attachment_239802" align="alignnone" width="640"] Utegym i Skjoldhøjkilen i Danmark, där redskapen samlats i en tydlig träningszon. Foto: RhinoMind/CC BY-SA 3.0[/caption]

Utegym i Sverige

Hur många utegym som finns i Sverige vet ingen exakt, men storleksordningen går att räkna fram. Uppsala kommun redovisar i sin lokalförsörjningsplan 1,47 utegym per 10 000 invånare år 2023, medan medelvärdet för kommunens referenskommuner var 1,31. Överfört på 290 kommuner och cirka 10,6 miljoner invånare ger det omkring 1 400 utegym i landet. Siffran är redaktionens egen uppskattning, byggd på ett enda kommuntal och ett medelvärde – inte officiell nationell statistik. Någon sådan statistik finns nämligen inte. Sverige saknar samlade nationella uppgifter om antalet utegym, men i anläggningsenkäten 2019 uppgav 86 procent av kommunerna att de har tillgång till utegym. Stockholms stad uppger att det i dag finns 108 utegym i staden vid sidan av motionsspår, bollplaner och andra öppna träningsytor.

Närhet räcker inte alltid

Frågan är inte om träning på utegym ger effekt, utan om närheten faktiskt får fler att börja röra på sig. Forskningsbilden är mer blandad. I en australisk studie följde forskare en park före och efter att ett utegym hade anlagts. Efter ett år hade andelen äldre parkbesökare som ägnade sig åt måttlig eller intensiv aktivitet ökat från 1,6 till 5,1 procent. I själva utegymsområdet ökade andelen aktiva besökare från 6 till 40 procent. Studien var dock ett naturförsök i en enda park och kan inte visa att samma resultat uppstår överallt. En studie av två parker i Kalifornien pekade i samma riktning. Efter att träningsredskap hade satts upp ökade sannolikheten för att besökarna ägnade sig åt intensiv fysisk aktivitet med 19 respektive 23 procent. Den största förändringen syntes där redskapen hade samlats i en tydlig träningszon, vilket talar för att placeringen spelar roll. Ett utegym kan också bli stående nästan tomt. I en kanadensisk studie använde bara 2,7 procent av de vuxna parkbesökarna redskapen under mer än 100 timmars observation. Samtidigt uppgav 22,3 procent i intervjuer att de använde dem minst en gång i månaden. Skillnaden visar hur lätt människor överskattar användningen när de själva beskriver sina vanor. Intervjuade besökare var ändå positiva till anläggningen. [caption id="attachment_239807" align="alignnone" width="640"] Ett av Stockholms 108 utegym, inbäddat i parkmiljö. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet[/caption] För att få fler att använda den efterfrågade de tydligare information, introduktioner och ledda aktiviteter samt bättre redskap och underhåll. En forskningsöversikt av nio studier fann liknande mönster: människor uppskattade att utegymmen var gratis och sociala mötesplatser, men stöd, utformning och marknadsföring påverkade om de faktiskt kom till användning. Svensk forskning om träningsanläggningar generellt visar också att närhet har betydelse. Personer med minst fyra motionsanläggningar inom en kilometer från bostaden rörde sig i genomsnitt 5,5 minuter mer per dag än personer med högst en anläggning i närheten, enligt en sammanställning från Riksidrottsförbundet. Resultatet gäller dock alla typer av motionsanläggningar och kan inte isolera effekten av just utegym. Forskningsläget säger att ett närbeläget utegym kan sänka tröskeln och bidra till mer aktivitet, men att redskapen inte gör jobbet på egen hand. Synlig placering, trygga omgivningar, begripliga instruktioner och löpande underhåll tycks vara avgörande för om folk faktiskt använder investeringen.

Utomhus eller inomhus?

Den tydligaste fördelen med utegymmet är tillgängligheten. Passet kostar inget, kräver inget medlemskap och går att slå ihop med en promenad eller löprunda. Dagsljus och en grön omgivning kan också göra passet mer lockande. En forskningsöversikt som jämförde träning ute och inne fann att deltagarna upplevde utomhusträningen som tydligt roligare när intensiteten var densamma. De fysiologiska skillnaderna var däremot små eller oklara. Utomhusmiljön tycks alltså främst kunna bidra genom upplevelsen och motivationen, inte genom att samma övning automatiskt ger större fysisk effekt. [caption id="attachment_240651" align="alignnone" width="640"] Ett av många natursköna utegym i Stockholm. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet.[/caption] Inte heller “frisk luft” är en garanti. Ett utegym nära tung trafik kan utsätta den tränande för luftföroreningar samtidigt som andningen ökar. Forskningen pekar på att motionens vinster i de flesta miljöer fortfarande väger tyngre, men platsen spelar roll – särskilt för äldre och personer med hjärt- eller lungsjukdom. Innegymmet har andra styrkor: jämn temperatur, kontrollerbara vikter, fler redskap och större möjlighet till handledning. Utegymmet erbjuder i stället en låg tröskel och gör träningen synlig i vardagen. Kanske är det också förklaringen till dess långa liv – från stockarna i Zürichs skogar till metallställningarna och träredskapen i dagens nordiska parker.]]> Vakna mitt i naturen – så tältar du rätt och fritt https://nyadagbladet.se/miljo/talta-i-naturen-tank-pa-det-har/ https://nyadagbladet.se/miljo/talta-i-naturen-tank-pa-det-har/#respond Tue, 15 Sep 2026 05:53:59 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=125232 Allemansrätten gör det möjligt att tälta i naturen, men större grupper behöver markägarens tillstånd och lokala regler kan begränsa var tält får sättas upp.
Artikeln publicerades ursprungligen den 3 juni 2022.
Allemansrätten ger alla möjlighet att röra sig fritt i naturen och att tälta på vissa platser. Friheten förutsätter samtidigt hänsyn till markägare, boende och natur, skriver Naturvårdsverket. Som tumregel får man tälta en eller två nätter på tålig mark, på avstånd från bostadshus. Undvik betesmarker med djur, åkrar med grödor och planteringar. Några få tält är normalt tillåtna, men större grupper med många tält behöver be markägaren om lov eftersom risken för markskador och sanitära olägenheter ökar. Vill man elda i skogen finns också särskilda regler. Läs mer om eldning i skogen. I nationalparker och naturreservat gäller särskilda regler. I allmänhet får man bara tälta på särskilt angivna platser, och i vissa områden kan tältning vara helt förbjuden. Anslagstavlor på platsen visar vad som gäller; information finns också hos kommunen eller länsstyrelsen. Kommunernas lokala ordningsföreskrifter kan dessutom innehålla tältförbud i exempelvis parker, idrottsområden och friluftsområden. Den som planerar att övernatta behöver därför kontrollera vad som gäller på platsen. Ta alltid med allt skräp och alla matrester hem. Om det saknas toalett eller dass bör man planera för sina behov: kissa långt från vattendrag och gräv ner avföring långt från stigar, byggnader och tältplatser. Täck sedan över gropen ordentligt. [caption id="attachment_125236" align="alignnone" width="1170"] Foto: Tommy Lisbin/Unsplash[/caption]

Höstnätter kräver varmare utrustning

Den som tältar på hösten behöver vara beredd på betydligt kallare nätter. Välj en sovsäck med komforttemperatur anpassad efter den väntade nattkylan och ett liggunderlag som isolerar mot marken. Friluftsfrämjandet rekommenderar ett liggunderlag med R-värde 3–4 för höst och vår. Ta med torra kläder för natten och håll tältets ventilation öppen även när det är kallt, eftersom kondens kan göra utrustningen fuktig och bidra till att man fryser. Kontrollera också väderprognosen före avfärd och var beredd på att temperatur, vind och nederbörd kan förändras snabbt.

Så hittar du en bra tältplats

Friluftsfrämjandet rekommenderar bland annat:
  1. Välj platt mark utan stenar och grästuvor.
  2. Se till att marken är torr, eftersom tältet inte alltid stänger ute all fukt.
  3. Vatten i närheten kan vara praktiskt för diskning, eldsläckning eller bad. Läs mer om dricksvatten i naturen.
  4. Bedöm hur blåsigt det är. Lite vind kan hålla myggen borta, medan en plats i lä ofta är bättre på fjället.
  5. Undvik gärna högt gräs, där fästingar trivs.
  6. Kontrollera åt vilket håll solen går upp. Morgonskugga minskar risken för ett alltför varmt tält.
]]> https://nyadagbladet.se/miljo/talta-i-naturen-tank-pa-det-har/feed/ 0 Upptäck en ny stig på Vandringens dag https://nyadagbladet.se/miljo/vandringens-dag-12-september-2026/ Wed, 09 Sep 2026 05:37:01 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239799 Den 12 september är det Vandringens dag med turer runt om i Sverige. En kort vandring eller en hel dag på fjället – det finns flera sätt att upptäcka en ny stig. Initiativet startades av Svenska Turistföreningen 2019. I dag medverkar flera organisationer och föreningar. Programmet spänner över olika landskap och inriktningar. I Bohuslän ordnar Västkuststiftelsen en geologisk vandring på norra Ramsvikslandet vid Hunnebostrand. I Bålsta i Uppland leder Friluftsfrämjandet en tre kilometer lång vandring längs Vandrarleden, och i Jämtland arrangerar STF Jämtland-Härjedalen en dagstur längs Ottsjöplatån. Enligt arrangörerna är syftet att fördjupa kunskapen om Sveriges natur- och kulturmiljöer. Antalet turer i aktivitetslistan är föränderligt; i början av september fanns 109 vandringar upptagna. STF samlar också lokalavdelningarnas tips på dagsturer för den som vill vandra på egen hand, skriver föreningen på sin webbplats.]]> Stockholms skärgård – sommarens enklaste och bästa äventyr https://nyadagbladet.se/kultur/stockholms-skargard-sommarens-enklaste-och-basta-aventyr/ Fri, 31 Jul 2026 09:07:43 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=236113 Det behöver inte vara långt borta för att kännas som en riktig resa. Med en biljett, en kaffetermos och badkläder i väskan kan en dag – eller en enda natt – i Stockholms skärgård bli sommarens enklaste äventyr. När båten lämnar kajen och staden börjar dra sig undan infinner sig en särskild stund. Husfasaderna blir en fond, trafiken tystnar och vattenytan öppnar sig framför fören. Man har ännu inte kommit långt, men vardagen har redan fått sämre täckning. Just detta är kanske skärgårdens styrka. Den kräver varken omfattande planering, ett fulltecknat semesterprogram eller en dyr resa över halva jordklotet. Ofta räcker det att bestämma sig, kontrollera avgångstiden och kliva ombord.
Ångfartyget S/S Storskär på väg genom Stockholms skärgård.
Ångfartyget S/S Storskär utanför Möja i Stockholms skärgård. Foto: Jan Sundstedt

Resan börjar på bryggan

På en skärgårdsbåt får förflyttningen vara en del av utflykten. Ute på däck hinner man följa hur broar, kobbar och villor avlöser varandra och se andra passagerare göra samma enkla sak: åka ut en stund. Den som vill vara spontan kan välja ett resmål med täta turer. Den som hellre vill komma bort på riktigt kan åka längre ut, stanna över natten och låta nästa dags första dopp eller promenad bestämma takten. Waxholmsbolagets linjer och destinationsinformation gör det lättare att hitta en tur som passar, men det viktigaste är inte vilken ö som väljs. Poängen är att lämna landbacken och livet som landkrabba för en stund.
Vy mot Vaxholm från en skärgårdsbåt med Waxholms hotell vid kajen.
Vy mot Vaxholm från en skärgårdsbåt. Foto: Jan Sundstedt

En packning som inte behöver imponera

Skärgårdsutflykten mår bra av att hållas enkel. Badkläder, vatten, en smörgås, kaffe, solskydd och en tröja för kvällsvinden räcker längre än man kan tro. En bok kan få följa med, men den måste inte bli utläst. Ibland är det fullt tillräckligt att sitta på en varm klippa och se en båt passera. En befriande sak är att dagen inte behöver optimeras. Man kan promenera till en vik, leta reda på en brygga, köpa en glass om tillfälle ges eller äta sin matsäck där det ser trevligt ut. Skärgården erbjuder ingen garanti för sol, men den har en ovanlig förmåga att göra även ett växlande väder till en del av upplevelsen.
Eftermiddagsvy över Kyrkviken på Möja med röda sjöbodar, båtar och Möja kyrka.
Eftermiddagsvyn över Kyrkviken, Möja, slår det mesta. Foto: Jan Sundstedt

En natt som känns längre

Den som har möjlighet att stanna kvar över natten upptäcker snabbt hur mycket en enda kväll kan förändra. När dagsbesökarna har åkt hem blir hamnarna lugnare, ljuden färre och ljuset mjukare. Röda sjöbodar, småbåtar som kluckar vid bryggan och en kyrkspira över träden behöver inte vara vykortsmotiv; de är fortfarande en levande del av skärgårdens vardag. Det behöver inte heller vara mer avancerat än ett enkelt rum, en stuga eller en tältplats där det är tillåtet. Poängen är inte att ordna den perfekta semestern, utan att ge sig själv tiden att hinna bli lite sysslolös.
Vaxholms kastell med svensk flagga, sett från vattnet.
Vaxholms kastell är ett populärt resmål för såväl inhemska som utländska turister. Foto: Jan Sundstedt

Den nära resans lyx

I en tid då ledighet ofta förvandlas till projekt kan den nära resan vara en liten motrörelse. Att åka båt ut i skärgården är varken exotiskt eller spektakulärt på det sätt som resereklamen brukar efterfråga. Men just därför är den så generös: den finns nära, den kan vara enkel och den lämnar plats för det som annars lätt försvinner – samtal, stillhet och uppmärksamhet. [caption id="attachment_236150" align="alignnone" width="640"] Stillhet, lugn och ro är lätt att finna i Stockholms skärgård. Foto: Jan Sundstedt[/caption] Så låt inte sommardagen bli ännu en dag framför skärmen eller i kö på väg mot något avlägset. Packa lätt, ta Waxholmsbåten ut till skärgården och låt omgivningen göra resten. Stockholm och all den hets som kommer med storstadens larm står kvar när man kommer hem.]]> Barfota i gräset: Hälsotrenden som lockar fler ut i naturen https://nyadagbladet.se/halsa/earthing-halsotrend-naturkontakt/ Wed, 27 May 2026 05:06:16 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230746 Det behöver inte vara krångligare än att ta av sig skorna. Jordning, eller earthing som trenden ofta kallas, har blivit en växande hälsotrend där direktkontakt med marken lyfts fram som en väg till återhämtning. Forskningen kring de långtgående hälsopåståendena är ännu begränsad – men som en enkel påminnelse om att gå ut, sakta ner och uppleva naturen med kroppen har trenden något att säga om vår alltmer uppkopplade samtid. I takt med att allt fler söker enkla sätt att minska stress och hitta tillbaka till kroppen har fenomenet earthing – eller grounding – fått nytt liv. Trenden går i korthet ut på att människan mår bra av direktkontakt med jorden: bara fötter mot gräs, händer i jord, ett dopp i sjön eller en stunds vila på stranden. Förespråkare menar att kontakten med marken kan påverka kroppen positivt. Forskningen kring de mer långtgående hälsopåståendena är fortfarande begränsad. Själva grundtanken är däremot svår att avfärda: att gå ut, sakta ner och känna naturen med kroppen. För många är det just där värdet finns.

En motreaktion mot skärmar och stress

Earthing är en del av en bredare hälsotrend där människor söker sig bort från det uppkopplade, upplysta och stillasittande. I stället lockar det enkla: morgondagg under fötterna, sand mellan tårna, händer som arbetar i en rabatt eller stillheten vid ett vattenbryn. På sociala medier syns fenomenet ofta i form av barfotapromenader, trädgårdsarbete, skogsbad och meditation utomhus. Bakom de trendiga etiketterna finns samtidigt något tidlöst. Människan har under större delen av sin historia levt nära marken, vädret, årstiderna och landskapet. I dag tillbringar många större delen av sin tid inomhus, i skor, framför skärmar och i artificiellt ljus. Earthing kan därför ses som en påminnelse om något grundläggande: kroppen hör också hemma utomhus. [caption id="attachment_231630" align="alignnone" width="1170"] Foto: Thomas Oxford/Unsplash[/caption]

När marken blir mer än underlag

Earthing rymmer också en mer existentiell dimension. För många handlar det inte bara om återhämtning eller välbefinnande, utan om känslan av att återknyta till något grundläggande. Att ta av sig skorna har i många kulturer varit mer än en praktisk gest. I Bibelns berättelse om Mose vid den brinnande busken uppmanas han att ta av sig sandalerna eftersom marken är helig. I moskéer, hinduiska tempel och flera andra religiösa miljöer lämnas skorna utanför som tecken på renhet, respekt och vördnad. I vissa religiösa sammanhang signalerar barfotahet också ödmjukhet, enkelhet och ett avstånd från världsliga ägodelar. Även i vissa pilgrimspraktiker har barfotagång fungerat som uttryck för ödmjukhet och kroppslig närvaro. I vår egen tid kan earthing därför förstås som mer än en wellnessmetod. Fenomenet fångar en längtan efter att bli rotad igen, i en vardag där mycket av livet sker genom skärmar, artificiellt ljus och ständig uppkoppling.

Inte ett mirakel – men en enkel vana

Wellnessbranschen använder sig ibland av stora ord. Earthing marknadsförs på vissa håll med påståenden om förbättrad sömn, minskad inflammation och ökad energi. Sådana effekter kräver mer forskning innan de kan beskrivas som säkra. Men det betyder inte att metoden saknar värde. Att vistas i naturen, röra sig långsamt, få dagsljus och minska tempot är i sig sådant som många förknippar med återhämtning. En barfotastund i gräset behöver inte vara en medicinsk behandling för att göra gott. Den kan vara en paus, en ritual eller ett sätt att komma tillbaka till nuet. Trenden har kanske fått fäste just för att den är så enkel. Den kräver ingen dyr utrustning, inget medlemskap och ingen avancerad metod. Det räcker ofta med en gräsmatta, en strand, en skogsglänta eller en liten odlingslåda. [caption id="attachment_231632" align="alignnone" width="1170"] Foto: Road Ahead/Unsplash[/caption]

Kroppen får vara med

En viktig del av earthing är att naturkontakten blir fysisk. Det handlar inte bara om att betrakta naturen genom ett fönster eller att skynda mellan två platser, utan om att faktiskt känna den. Gräset kan vara kallt. Jorden kan vara fuktig. Barken kan vara sträv. Vattnet kan överraska kroppen med sin temperatur. De enkla sinnesintrycken kan göra stor skillnad. De flyttar fokus från tankesnurr och skärmflöden tillbaka till kroppen. För den som lever med mycket stress kan det i sig vara värdefullt. Att gå barfota bidrar dessutom ofta till ett annat tempo. Stegen blir långsammare, blicken söker underlaget och kroppen börjar lyssna. I stället för att prestera i naturen får man bara vara.

Fem enkla sätt att prova

Den som vill testa earthing behöver inte göra det märkvärdigt.
  • Gå barfota några minuter i gräset på morgonen.
  • Sitt ute med fötterna mot marken i stället för att ta kaffet inomhus.
  • Arbeta med händerna i jorden i trädgården eller på balkongen.
  • Bada i sjö eller hav när vädret tillåter.
  • Lägg undan mobilen och sitt stilla en stund på en sten, brygga eller filt.
Det viktigaste är inte att följa en metod till punkt och pricka, utan att skapa små stunder där kroppen får kontakt med naturen igen. [caption id="attachment_231634" align="alignnone" width="1170"] Foto: Michał Parzuchowski/Unsplash[/caption]

En lågmäld väg tillbaka

Earthing passar kanske bäst när det tillåts vara enkelt. Inte som ett löfte om snabba effekter, utan som en lågmäld inbjudan: ta av skorna, gå ut och känn efter. För vissa blir det en andlig praktik. För andra bara ett skönt avbrott i vardagen. Oavsett vilket påminner trenden om något som lätt glöms bort i ett modernt liv: naturen behöver inte alltid betraktas på avstånd. Ibland räcker det att sätta fötterna direkt på marken.]]> Vandringssatsning ska locka nybörjare ut i naturen https://nyadagbladet.se/miljo/vandringssatsning-ska-locka-nyborjare-ut-i-naturen/ Thu, 14 May 2026 04:56:31 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230192 Under Kristi himmelsfärdshelgen startar en nationell friluftssatsning där personer med vandringsvana guidar nybörjare ut på svenska leder. Ambitionen är att sänka tröskeln till naturen och få fler att våga ge sig ut. Satsningen pågår mellan den 14 och 31 maj och omfattar vandringar på flera håll i landet. Projektet heter Den stora rookievandringen och drivs av Naturkompaniet. Flera av turerna går på leder som tidigare fått stöd till upprustning genom bolagets Naturbonus, efter att underhållet på många håll släpat efter när miljöanslag minskat, rapporterar Natursidan. I samband med starten medverkar även profiler och ambassadörer från friluftsvärlden. I Tyresta nationalpark ska exempelvis äventyraren Emma Svensson gå tillsammans med mat- och livsstilsprofilen Jimmy Guo. Svensson säger till Natursidan att vandringen har gett henne nya perspektiv och att hon hoppas kunna inspirera fler som är nyfikna på natur- och friluftsliv. — Att vandra har förändrat mitt liv, säger hon. Naturkompaniets vd, Henrik Hoffman, beskriver satsningen som ett sätt att föra vidare naturvana och stärka relationen mellan människa och natur. — Tappar vi förståelsen för samspelet mellan natur och människa förlorar vi något mycket väsentligt, en relation som behövs för en välmående befolkning och planet, säger han. Bland de berörda lederna finns Sörmlandsleden, Upplandsleden, Skåneleden, Höga kusten-leden, leder i Tyresta och Gotlands vandringsleder.]]>