frihandelsavtal – Nya Dagbladet

Bönder i uppror mot Mercosur-avtalet utanför EU-parlamentet

Redaktionen — Tue, 20 Jan 2026 13:34:40 +0000

Jordbrukare från hela unionen samlas vid Europaparlamentet i Strasbourg för att försöka stoppa frihandelsavtalet som de menar hotar det europeiska jordbruket. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen undertecknade avtalet i helgen. Efter 25 års förhandlingar står Mercosur-avtalet mellan EU och Brasilien, Argentina, Paraguay, Uruguay – snart även Bolivia – nära att bli verklighet. Om det träder i kraft skapas världens största frihandelsområde med över 700 miljoner invånare. Tullar ska fasas ut för 91 procent av de handlade varorna. — Avtalet gör det möjligt för EU att öka exporten av exempelvis lyxprodukter, sade ekonomen Anne-Sophie Alsif till statliga Radio France. Hon ger som exempel att kunder i Mercosurländerna slipper 35 procent i tullar på EU-tillverkade bilar.

Ockupation av ministerium

Motståndet har tagit sig konkreta uttryck. Omkring 150 franska bönder genomförde i veckan en blixtaktion och ockuperade ett annex till det franska jordbruksministeriet. — Nu har vårt kavalleri lyckats ta sig över stängslet, utbrast bonden Jonathan Bouton, medlem i bondeförbundet La Confédération Paysanne. Bouton, vars gård ligger nära champagnestaden Reims, uttrycker oro för att avtalet kan leda till geopolitiska konflikter och livsmedelsbrist. — Kanske kan mat då komma att användas som ett argument för utpressning i förhandlingar gällande krig och fred, menar han.

I am here with the French farmers on the way to protest at the @Europarl_EN against the Mercosur deal - not as many as we had in Athlone yet but i’m sure that will change before the day is out #NOtoMercosur pic.twitter.com/7D9YWtOqMa
— Ciaran Mullooly MEP (@ciaranmullooly) January 20, 2026

Oro för livsmedelskvalitet

Bouton varnar också för kvaliteten på importerade livsmedel. — Går avtalet igenom, kommer EU:s konsumenter att få i sig en massa hormoner, antibiotika och bekämpningsmedel i den sydamerikanska maten trots att de är strängt förbjudna hos oss, påpekar han. Frankrike och Polen leder motståndet bland medlemsländerna. Uppåt 140 EU-parlamentariker kräver nu att EU-domstolen prövar avtalets laglighet, vilket kan försena processen i upp till två år. Nötdjursuppfödaren Sebastien, som inte vill uppge sitt efternamn, är på väg till Strasbourg för att delta i protesterna. — Då Mercosurs, liksom Ukrainas producenter, har lägre produktionskostnader kommer vi att tvingas till en ännu hårdare priskonkurrens än den vi har i dag. Kanske kommer bönder i EU att utrotas på sikt, sade han.

Solidaritet med bönderna

Flera franska kommuner har tagit ner EU-flaggan i solidaritet med demonstranterna efter att en polis riktat en pistol mot en bonde under en protest. Journalisten Nicolas Vidal menar att Europaparlamentet ännu inte sagt sitt, även om han tror att ledamöterna kommer att rösta ja till avtalet.

”USA och slutet på gamla NAFTA”

Dan Ahlmark — Tue, 04 Sep 2018 12:13:20 +0000

NAFTA-avtalet möjliggjorde att främst Kina, men även EU-länder, kunde föra färdiga produkter tullfritt in USA genom att bygga fabriker och driva tillverkning i Mexiko eller Kanada. USA:s huvudproblem med NAFTA berodde på, att dessa fabriker i stor utsträckning satte samman komponenter tillverkade i Kina eller Europa, till färdiga produkter. Kinesiska och multinationella företag hade alltså funnit en väg att tullfritt exportera sina varor till världens största (enhetliga) marknad. Kravet på komponenternas nationella ursprung var inte så högt enligt avtalet samt - ännu viktigare - kontrollen av det kravet var svag. Kina hade då ytterligare två vägar att exportera sina produkter till USA. Det kinesiska handelsöverskottet gentemot USA var således - reellt sett - även högre än det redovisade (vilket är över 350 miljarder dollar). USA:s förhandlingar med Mexiko och Kanada under 2017-18 var delvis framgångsrika men stupade på huvudfrågor såsom nationellt ursprung gällande insatta komponenter, tidpunkt för omförhandling av avtalet osv. Trump valde då att inte offentligt konstatera att NAFTA-förhandlingarna misslyckats, därefter säga upp avtalet för att sedan börja bilaterala förhandlingar separat med de två länderna. Detta skulle väckt ilsken opposition i USA från den mäktiga amerikanska handelskammaren, multinationella företag m.m. Utan att media förstod vad som hände, valde han istället att under slutet av våren-sommaren i tysthet separatförhandla med den för USA viktigaste handelspartnern - Mexiko - och låta Kanada vänta på resultatet av dessa förhandlingar. När de nu avslutats framgångsrikt, kan Trump vända sig till Kanada och fråga, om den kanadensiska regeringen vill delta i uppgörelsen på samma villkor som Mexiko. Om inte, kommer USA och Mexiko att skriva under ett bilateralt avtal, USA säger upp NAFTA och startar särskilda förhandlingar med Kanada. Avtalet med Mexiko har ett sådant innehåll, att det är mycket negativt för Kanada att acceptera det. Det innehåller nämligen ett krav på 75 procent nordamerikanskt ursprung på produkterna, vilket Kanada inte klarar av med sitt beroende av Kina och EU. Regler bland annat om att 40-45 procent av produktionen ska tillverkas med en minimilön på 16 dollar/timme eller att ingående av kollektivavtal underlättas osv är bara ett problem för Kanada genom att det är ett hinder för kinesiska komponenter. Lönekravet i avtalet innebär, att kostnadsgapet USA-Mexiko minskar, vilket - liksom kravet på ursprung - stödjer bl.a. den amerikanska komponentindustrin. Men samtidigt önskar Mexiko att bygga upp sin egen tillverkningsindustri och om möjligt själva tillverka flera komponenter istället för att importera dem. Den nya socialistiska presidenten i landet ser - trots vissa negativa konsekvenser av avtalet - å sin sida med glädje, att USA hjälper till att pressa upp lönerna i den mexikanska industrin. Att Trump hjälper mexikanska arbetare att få bättre betalt var oväntat för många. Detta tillfredsställer även amerikanska fackföreningar, som ser att bestämmelsen stärker de amerikanska arbetarnas relativa ställning - och fackföreningarna. Bland annat dessa avtalsbestämmelser försvagar också demokraternas möjligheter att senare fälla avtalet i kongressen. Kanada har - precis som USA - tidigare fallit för sirensången, att avancerade ekonomier ska alltmer lämna tillverkningsindustrin och istället koncentrera sig på serviceindustrier. Man har likt USA i stor utsträckning lämnat många industrisektorer, och har därför svårt att genom egen tillverkning fylla kravet på nationellt ursprung. Genom nya miljöregler, skatter och allehanda regler försvåras dessutom återuppbyggnaden av industrisektorer i Kanada. Man tvingas då att för sina exportprodukter istället för kinesiska eller EU-tillverkade komponenter köpa amerikanska eller mexikanska. Kanadas - liksom Mexikos - roll att vara en öppen kanal för kinesiska produkter/komponenter avslutas nu i betydande utsträckning. Om Kanada ska följa Mexikoavtalets principer, innebär det bl.a. att landet tvingas avveckla sina skyhöga tullar på mejeriprodukter (inkl. kyckling/höns); att man i all export till USA uppfyller kravet på nordamerikanskt ursprung (75 procent); samt tillåter amerikanska banker att fritt verka i landet (kanadensiska banker tillåts i USA) mm. Elefanten i rummet är då den kanadensiska bilindustrin, som genom bearbetning av importerat råmaterial och sammansättning av importerade komponenter producerar en fordonsexport till USA värd så mycket som 100 miljarder dollar. Alla större amerikanska bilföretag samt Toyota, Honda mm återfinns med tillverkningsenheter i Kanada, där den industrin främst är lokaliserad till delstaten Ontario. Trump har antytt, att konsekvensen av misslyckade förhandlingar blir kraftiga tullar på denna export. Tullsatsen torde röra sig om 20-25 procent. Men det han offentligt nu främst riktat uppmärksamheten på är, att de kanadensiska mejeritullarna på nästan 300 procent måste tas bort. Den kanadensiska mejeriindustrin är främst lokaliserad till Québec, vilken provins är en politisk styrkepunkt för premiärminister Justin Trudeau, och det finns också en stark och nationellt förankrad åsikt om, att denna industri bör skyddas. Under NAFTA-förhandlingarna drev Kanada därför hårt kravet, att den industrin inte fick påverkas. Den kanadensiska förhandlingsstrategin är dock svår att förstå. Istället för att helhjärtat försöka få så bra villkor som möjligt för sin primära tillverkningssektor (bilar) med 160 000 väl betalda arbetare, inriktade sig de kanadensiska förhandlarna på mindre områden och problem och försökte dessutom föra in olika politiska krav t.ex. gällande minoriteter, i förhandlingarna. Mejeriindustrin har en ringa storlek i förhållande till bilindustrin, men Trump kan genom de orimliga tullarna därigenom få ett starkt stöd av den amerikanska allmänheten för sina allmänna krav på Kanada. Trump känner till hur kanadensarna ser på mejerier, och hans krav gällande just den sektorn avslöjar varåt hans briljanta förhandlingstaktik syftar. Egentligen är han inte särskilt intresserad av den sektorn utan är helt inriktad på bilindustrin. Om USA efter att Trudeau vägrar acceptera hans villkor lägger - säg - 25 procent tullar på den senare industrin, kommer säkerligen delar av den så småningom lokaliseras tillbaka till främst USA (men också Mexiko drar nytta av det). Investeringsströmmarna mellan länderna har redan p.g.a. osäkerheten om förhandlingarna helt förändrats till USA:s fördel. En omlokalisering skulle innebära en ordentlig ekonomisk stimulans och expansion av arbetsmarknaden i företrädesvis delstaterna Ohio och Michigan. Redan bortfallet av icke-nordamerikanska komponenter är en stor förhandlingsseger för USA; att återvinna själva industrin är en total triumf. Många amerikaner önskar nu, att Trudeau avvisar det amerikanska förhandlingsbudet som för tufft och lämnar förhandlingarna. Detta ger då Trump möjlighet att införa biltullar. Om en nämnvärd del av kanadensisk biltillverkning återgår till USA, kommer som en bonus de rent politiska konsekvenserna vara stora. Republikanerna kan då konsolidera sin ställning i stater i nordöst, som i flera decennier röstat demokratiskt, men som med små marginaler röstade för Trump år 2016. I alla fall delar av "rostbältet" säkras därmed under längre tid för republikanerna, som alltmer framträder som det verkliga amerikanska arbetarpartiet. Följden av Trudeaus inkompetenta, ja, katastrofala förhandlingsstrategi är nu, att han antingen måste göra en förnedrande reträtt och acceptera tidigare s k oacceptabla villkor, eller stå fast och därmed godta (1) den gradvisa förlusten av en betydande del av kanadensisk bilindustri med åtföljande stor arbetslöshet, (2) en snar recession i Kanada, samt (3) en rätt säker valförlust under 2019. Detta är bara en illustration av The Art of the Deal! Dan Ahlmark

Regeringen vill godkänna Ceta-avtal

Osignerad — Sat, 09 Dec 2017 14:15:30 +0000

Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen om att godkänna Ceta-avtalet mellan EU och Kanada. Miljöorganisationen Jordens Vänner är kritisk och hoppas att Ceta (Comprehensive Economic and Trade Agreement) faller. – Detta fulhandelsavtal förskjuter makten till stora företag och ger dem stort inflytande över kommande lagstiftning, i stället för att värna om demokrati, bra miljöskydd och ett levande jordbruk i EU, säger Andrea Söderblom-Tay, ordförande i Jordens Vänner. Kanadas miljö- och konsumentskydd har lägre standarder till exempel gällande ursprungsmärkning av kött och genmanipulerad mat. Det kommer också att utsätta svenskt jordbruk för ännu mer konkurrens från storskalig lågprisimport och det blir svårare att ställa krav i offentliga upphandlingar, enligt Jordens Vänner. I andra länder finns ett motstånd mot Ceta-avtalet. Frankrikes president kräver ett veto, och i Nederländerna mobiliseras det för en folkomröstning i frågan. – Än finns tid att stoppa avtalet, säger Andrea Söderblom-Tay. – Sverige skulle kunna låta en oberoende kommitté granska riskerna såsom president Macron har gjort i Frankrike. Flera länder ska inte ratificera förrän tidigast 2019 så regeringen skulle inte behöva föreslå detta redan innan valet. Ett så stort avtal bör bli en valfråga.

Nytt handelsavtal mellan EU och Japan oroar

Osignerad — Tue, 11 Jul 2017 15:23:04 +0000

Ett nytt handelsavtal – ett av de största hittills – är på gång mellan EU och Japan. Avtalet kallas för Jefta, Japan-EU Free Trade Agreement. Läckta uppgifter har dock oroat miljöaktivister, rapporterar Mongabay. Efter att avtalet publicerats av Greenpeace för två veckor sedan har flera organisationer varnat för att det kan komma att leda till en ökning av illegal avverkning och timmersmuggling. – Nya handelsavtal innebär stora risker för att miljöstandarden sänks, om de inte innehåller strikta skyddsåtgärder, sade Alexander von Bismarck, vd för den ickestatliga organisationen Environmental Investigation Agency, EIA. – JEFTA är mycket svagt i det avseendet och hotar de globala ansträngningarna mot illegal timmerhandel genom att ge Japans ineffektiva, frivilliga åtgärder samma tyngd som EU:s obligatoriska timmerförordning. Det frivilliga systemet som nyligen införts innebär att timmerföretag kan registrera sig, och innehåller inga klara påföljder för företag som funnits bryta mot standarder, skriver Mongabay. Japan är den fjärde största importören av träprodukter. Andra större importörer – som EU, USA, och Australien – har strängare kontrollsystem för att säkerställa att timret som importeras är producerat på laglydigt vis. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet

Trump inte säker på om han ska skrota Nafta

Osignerad — Thu, 27 Apr 2017 16:33:41 +0000

USA:s president Donald Trump vill omförhandla North American Free Trade Agreement, mer känt som "Nafta". Om förhandlingarna inte skulle bära frukt kommer presidenten att skrota frihandelsavtalet helt. Under presidentvalsrörelsen gick Donald Trump ut som en hård kritiker mot frihandelsavtalet Nafta, som president Bill Clinton undertecknade med Mexiko och Kanada 1993. Ett av Trumps vallöften var att antingen omförhandla Nafta eller skrota avtalet. Under torsdagen meddelade Trump via Twitter att han diskuterat Nafta med Mexikos president Enrique Peña Nieto och Kanadas premiärminister Justin Trudeau. Enligt Trump kom parterna överens om att omförhandla, inte skrota, frihandelsavtalet. Men Trump utesluter inte att Nafta kan skrotas om länderna inte kan komma överens om en "rättvis uppgörelse".

I received calls from the President of Mexico and the Prime Minister of Canada asking to renegotiate NAFTA rather than terminate. I agreed..
— Donald J. Trump (@realDonaldTrump) 27 april 2017

...subject to the fact that if we do not reach a fair deal for all, we will then terminate NAFTA. Relationships are good-deal very possible!
— Donald J. Trump (@realDonaldTrump) 27 april 2017

USA valde tidigare i veckan att sätta press på Kanada genom att införa en 20-procentig tullavgift av importerat trä från Kanada.

Greenpeace läckte TTIP-dokument

Osignerad — Mon, 02 May 2016 21:00:20 +0000

Hemliga dokument som miljö- och naturrättsorganisationen Greenpeace har offentliggjort visar hur USA försöker sätta press på EU för att få igenom frihandelsavtalet TTIP. Det är Greenpeace nederländska filial som publicerat dokumenten från förhandlingarna mellan EU och USA kring frihandelsavtalet TTIP. I dokumenten framgår det enligt Greenpeace att frihandelsavtalet kommer att försvåra för EU-länderna att genomföra åtgärder som ska kunna skydda naturen och klimatet. Dessutom påstår man att USA är ute efter att kringgå EU:s hårda djurskydd. – Det är hög tid att sprida ljus över de här förhandlingarna. Miljöskydd förhandlas bort bakom stängda dörrar. De här dokumenten avslöjar att civilsamhället med all rätta har varit oroade över TTIP-avtalet, säger Faiza Oulahsen, kampanjledare hos Greenpeace i Nederländerna, i ett pressmeddelande. Nya Dagbladet hörde av sig till den Europeiska kommissionen för att få svar på några av anklagelserna som riktats mot TTIP-avtalet. Kan TTIP-avtalet kan göra att amerikanska företag påverkar och ändrar EU:s lagstiftning i framtiden? – Det skulle inte vara frågan om att företag från USA eller någon annanstans kan ändra EU:s lagstiftning. Kommissionen tar hänsyn till offentliga bidrag från industrin precis som det gör inlagor från fackföreningar, konsumentgrupper, hälso- eller miljöorganisationer, eller andra grupper, svarar en talesperson för EU-kommissionen. I de nyss läckta dokumenten står det ingenting om vare sig klimatförändringarna eller om djurrätt. Gör detta att TTIP-avtalet kan underminera den EU:s klimatpolitik och djurskyddslagar? – Ingenting i TTIP kan på något sätt ändra eller underminera gällande lagstiftning i EU. Gällande EU:s förslag om regleringssamarbete anger man tydligt att den grundläggande principen är att TTIP ska antingen bibehålla eller förbättra djurskyddet i EU. – Angående klimatförändringarna har vi väntat in Parisavtalet för att återspegla det i vårat förslag i TTIP. Vi förbereder nu ett utkast och kommer sinom tid att publicera det efter att vi har lagt fram det i förhandlingarna. Alla dokumenten har lagts upp på ttip-leaks.org och är öppna för allmänheten att läsa.

Obama: USA ska bestämma reglerna för internationell handel

Osignerad — Tue, 06 Oct 2015 15:38:17 +0000

[caption id="attachment_23385" align="aligncenter" width="450"] Foto: Vita Huset/Pete Souza[/caption] President Barack Obama har bekräftat att man ingått det tolvsidiga TTP-avtalet. I detta sammanhang påpekade Barack Obama på måndag att det är USA som ska bestämma reglerna för internationell handel. Andra länder, så som Kina, får enligt honom inte göra det. Inom ramen för TTP-partnerskapet skapas ett frihandelsområde i Stillahavsregionen som omfattar 40 procent av världens ekonomi och en tredjedel av den internationella handeln. USA, Kanada, Mexiko, Peru, Chile, Malaysia, Brunei, Singapore, Vietnam, Japan, Australien och Nya Zeeland deltar i avtalet. – När över 95 procent av våra potentiella kunder bor utanför våra gränser kan vi inte låta länder som Kina bestämma regler för den globala ekonomin. Vi ska själva göra det och öppna nya marknader för amerikanska produkter samt fastställa höga standarder för arbets- och miljöskydd. Det garanteras av avtalet vi i dag undertecknat i Atlanta, sade Obama. Den amerikanske presidenten försäkrar att avtalet skyddar miljön och arbetstillfällen i USA ”bättre än något annat avtal i historien”.

Kanadensiska bönder missnöjda med frihandelsavtal

Osignerad — Sat, 19 Oct 2013 07:18:01 +0000

Frihandelsavtalet skrevs under av Kanadas premiärminister Stephen Harper och EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso på fredagen. Premiärminister Stephen Harper var minst sagt nöjd över att ha fått frihandelsavtalet i hamn. – Detta är verkligen det största avtalet som nationen någonsin har slutit. Det är en historisk seger för Kanada, sade han vid en presskonferens i Bryssel på fredagen. Konkurrerar ut lokala bönder Men alla i Kanada delar inte premiärministerns glädje över frihandelsavtalet. Avtalet kommer att ge EU bättre tillgång till den kanadensiska marknaden för mejeriprodukter, vilket inte uppskattas av Kanadas mjölkbönder. Att nötkött ska bli tullfritt och EU:s krav att Kanada öppnar upp sin förvaltade mejerisektor var några av de känsligaste frågorna när avtalet skulle skrivas. Det väntas bli en fördubbling av subventionerad ost som importeras till Kanada från EU. Enligt bönderna kan den subventionerade osten konkurrera ut lokala produkter och riskera att skada kanadensiskt jordbruk. "Är oacceptabelt" Föreningen för Kanadas mjölkbönder har i ett uttalande riktat skarp kritik mot premiärminister Stephen Harper för det frihandelsavtal han sluter med EU. "Mjölkbönderna kommer inte att stödja och acceptera att Harperregeringen kommer till en uppgörelse med EU som skänker bort den kanadensiska ostmarknaden. Det här avtalet skulle konkurrera ut våra lokala produkter med subventionerade ostar från EU eller riskera att våra småföretag sätts i konkurs. Detta är oacceptabelt."