Friedrich Merz – Nya Dagbladet

AfD i Sachsen-Anhalt: mer än dubbelt så stort som CDU i första prognoserna

Redaktionen — Sun, 06 Sep 2026 18:02:16 +0000

AfD blir klart störst i Sachsen-Anhalt med omkring 44–44,5 procent enligt de första prognoserna under söndagen – mer än dubbelt så stort som CDU. Men en egen majoritet är ännu osäker, och de andra större partiernas nej till samarbete kan göra regeringsbildningen svår.

När vallokalerna stängde klockan 18 gav Infratest Dimaps första prognos AfD 44,5 procent, rapporterar MDR. Prognosen bygger på eftervalsintervjuer; rösträkningen hade då just börjat.

Enligt ZDF gav den första prognosen AfD 44,0 procent. Båda prognoserna placerade CDU långt efter med 18,5 procent.

Ombytta roller sedan valet 2021

I delstatsvalet 2021 fick CDU 37,1 procent och AfD 20,8 procent. Med de första prognosernas siffror skulle AfD mer än fördubbla sitt väljarstöd, medan CDU skulle förlora ungefär hälften.

Redan klockan 16 hade valdeltagandet nått 65,3 procent enligt ZDF – över hela valdeltagandet i valet 2021 på 60,3 procent.

AfD:s toppkandidat Ulrich Siegmund sade till ARD efter prognosen, enligt DW:

– Vi har skrivit historia, det måste sägas tydligt.

Han kallade också prognosen en signal till förbundsregeringen.

Småpartiernas spärr kan avgöra majoriteten

Prognoserna ger ännu inget säkert besked om AfD får egen majoritet. Det beror på mandatfördelningen och vilka mindre partier som klarar femprocentsspärren till delstatsparlamentet.

BSW ligger exempelvis precis vid spärren: på 5 procent i MDR:s prognos och 4,8 procent i ZDF:s.

CDU och övriga större partier avvisade före valet samarbete med AfD. Om AfD inte får egen majoritet kan dessa besked göra regeringsbildningen svår.

AfD säger sig vara öppet för samarbete, men vill inte ge upp grundläggande ståndpunkter för att få makt.

Delstatens författningsskydd har klassat den regionala AfD-avdelningen som säkerställt högerextrem. AfD avvisar anklagelserna om extremism.

På AfD:s valvaka jublade deltagarna framför ZDF:s första prognosgrafik. Naomi Seibt publicerade en 33 sekunder lång video från jublet på X.

Naomi Seibts inlägg från AfD:s valvaka den 6 september 2026

Tyskland betalar fem gånger mer för gas efter stoppet för rysk import

Emil Fjellstedt — Fri, 24 Jul 2026 09:31:38 +0000

Tyskland betalar fem gånger så mycket för importerad gas som innan de långsiktiga ryska leveranskontrakten övergavs, rapporterar Berliner Zeitung. Enligt tidningen har gasimportpriset stigit från 12 euro per megawattimme 2020, när de ryska långtidskontrakten fortfarande gällde, till mer än 60 euro per megawattimme den här veckan. Prisuppgången sker samtidigt som den internationella energimarknaden är kraftigt störd av den de facto stängda Hormuzsundet under den pågående konflikten mellan USA och Iran, enligt Berliner Zeitung. Tyskland övergav den billiga ryska gasimporten 2022 som en del av EU:s sanktioner mot Moskva efter upptrappningen av Ukrainakonflikten. Innan embargot stod Ryssland för 55 procent av landets naturgasimport. I dag kommer gasen främst från Norge (44 procent), Nederländerna (24 procent) och Belgien (21 procent), medan amerikansk LNG står för merparten av resten. De gamla ryska kontrakten var billigare än marknadspriset, skriver Berliner Zeitung. Tidningen menar också att Tyskland har begränsat utrymme att öka importen vid behov, eftersom rören från Norge redan går på full kapacitet och inte klarar mycket mer.

Merz pekar på bortfallet av rysk gas

Beslutet att lämna den billiga ryska energin har, enligt rapporteringen, bidragit till att bromsa den tyska ekonomin. Ekonomin krympte både 2023 och 2024 – den första nedgången två år i rad på över två decennier – och tillväxten i år väntas bli bara 0,5 procent. Företagskonkurserna ökade samtidigt med mer än 22 procent under vartdera av de två åren, enligt officiell statistik som återges i artikeln. I måndags erkände förbundskansler Friedrich Merz att energikrisen orsakades av ”bristen på rysk gas”. Moskva har uppgett att man är beredd att återuppta gasleveranser via den Nord Stream-ledning som klarade sabotageattacken 2022, men har inte fått något svar från Berlin. Tyskland planerar samtidigt nya avgifter på den redan pressade industrin för att finansiera uppbyggnaden av en nationell gasreserv. EU har åtagit sig att stoppa all rysk gasimport till 2027. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade i mars att Bryssel håller fast vid den linjen även vid fysiska gasbrister eller risk för strömavbrott.

Analyser: Europas energipolitik driver tysk industri mot Kina

Markus Andersson — Tue, 21 Jul 2026 15:12:14 +0000

Den norske statsvetaren Glenn Diesen menar att tyska industriföretag söker sig till Kina efter att Berlin brutit med den billiga ryska energi som länge bar upp landets konkurrenskraft. Utvecklingen är enligt honom ett tecken på att Europas gamla maktposition snabbt försvagas i en mer multipolär världsordning.

Diesen är professor vid Universitetet i Sørøst-Norge och har geopolitik, rysk utrikespolitik och geoekonomi som forskningsområden. I en ny kommentar tar han den tyska industrins ökade satsningar i Kina som utgångspunkt för en bredare kritik av Europas förhållande till Ryssland, USA och Kina.

"Tyska företag flyttar till Kina för att följa den billiga ryska gas som den tyska regeringen förvägrade dem", skriver Diesen.

Formuleringen sammanfattar hans geoekonomiska tolkning: när energiflödena flyttas förändras också villkoren för produktion och investeringar. Europa avstår från en tidigare konkurrensfördel, medan Kina stärker sin ställning som både industrimarknad och köpare av ryska råvaror.

Udden är inte riktad mot Kina eller mot att företag väljer att investera där. Tvärtom framstår Kina i Diesens resonemang som en stat som agerar rationellt utifrån sina egna ekonomiska intressen: landet säkrar energi, bygger industri och använder sin växande marknadsmakt. Kritiken riktas mot de europeiska ledare som enligt honom har försvagat sina egna länders position och samtidigt fortsatt att behandla andra makter som om Europa alltjämt kunde diktera villkoren.

Industrin pressas av energikostnaderna

Bakgrunden är den långvariga pressen på Tysklands energiintensiva industri. Före Ukrainakrigets upptrappning 2022 kom omkring 55 procent av den tyska gasimporten från Ryssland. När leveranserna föll bort steg kostnaderna kraftigt, samtidigt som Berlin ersatte rysk pipelinegas med bland annat norsk gas och sjöburen LNG.

En undersökning från paraplyorganisationen för de tyska handelskamrarna, DIHK, visade 2024 att 37 procent av omkring 3 300 tillfrågade företag övervägde att minska produktionen eller flytta verksamhet utomlands. Bland energiintensiva industriföretag var andelen 45 procent. Två tredjedelar uppgav att deras konkurrenskraft var hotad, enligt Reuters.

Den tyska industriproduktionen minskade även med 1,1 procent under 2025, enligt den federala statistikmyndigheten Destatis. Särskilt kemi-, metall-, glas- och pappersindustrin har varit känslig för högre gas- och elpriser.

Ett uppmärksammat exempel är kemijätten BASF, som samtidigt har skurit ned kostnader och kapacitet i Tyskland och byggt sitt största investeringsprojekt hittills i kinesiska Zhanjiang. Anläggningen beräknas kosta omkring nio miljarder euro och vara färdig 2028. Projektet inleddes redan före energibrytningen 2022 och motiveras också av närheten till den stora kinesiska kemimarknaden, men för Diesen illustrerar det den större förskjutningen av industriell tyngdpunkt österut.

Den ryska gasen fick en ny riktning

Rysslands energiexport har inte försvunnit genom de europeiska sanktionerna, utan i hög grad styrts om till andra marknader. Kina har ökat sina inköp av rysk olja och gas och har samtidigt kunnat förhandla från en starkare position när Moskva fått färre stora kunder att välja mellan.

Ett ryskt regeringsdokument som Reuters tog del av 2023 beräknade priset på rysk pipelinegas till Kina till 271,60 dollar per tusen kubikmeter under 2024. Motsvarande prognos för Europa och Turkiet låg på 481,70 dollar. Siffrorna avsåg olika avtal och leveransvägar, men skillnaden visar det pristryck som följde när Rysslands energihandel vändes mot Asien.

I Diesens analys innebär detta en dubbel förlust för Europa. Den egna industrin får dyrare insatsvaror, medan konkurrenter i Kina får tillgång till den energi som tidigare bidrog till Tysklands exportmodell. Företagens beslut behöver då inte vara politiska ställningstaganden; de följer de marknader där kostnader, efterfrågan och leveranssäkerhet framstår som mest gynnsamma.

Kritiken riktas mot Europas ledare

Diesen gör samtidigt den tyska industrikrisen till en del av ett större maktskifte. Hans kritik riktas mot de europeiska regeringar som fortfarande agerar som om kontinenten kunde ställa villkoren för både Ryssland och Kina och samtidigt räkna med ett stabilt amerikanskt stöd. Den ordningen håller enligt honom på att upplösas.

"Europeiska ledare tycks inte förstå att intressen förändras i grunden i en multipolär värld: Europa är inte längre lika relevant, Europa kan inte förlita sig på USA i samma utsträckning, Europa har inte råd att göra Ryssland till fiende och Kina kan inte längre hunsas eller läxas upp", skriver han.

I anslutning till kommentaren publicerade Diesen ett redigerat utdrag ur ZDF:s sommarintervju med förbundskansler Friedrich Merz. Där talar Merz om ett förändrat läge, präglat av osäkerheten kring Donald Trump, Kinas växande betydelse och nya krav på tysk handlingskraft. I Diesens inramning blir uttalandena ett indirekt erkännande av att Europas yttre förutsättningar har förändrats snabbare än dess politiska strategi.

Diesen sammanfattade sitt resonemang med orden nedan.

German companies are moving to China to follow the cheap Russian gas that the German government denied them. European leaders do not seem to recognise that interests change profoundly in a multipolar world: Europe is no longer as relevant, Europe cannot rely on the US to the same… pic.twitter.com/KmQ7YAqkzq
— Glenn Diesen (@Glenn_Diesen) July 21, 2026

Kärnan i utspelet är därför inte enbart att enskilda fabriker byggs i Kina. Diesen beskriver ett geoekonomiskt kretslopp där energi, kapital och industri följer varandra. Om Europa samtidigt försämrar relationerna med Ryssland, gör sig mer beroende av dyr importenergi och väljer konfrontation med Kina framför samarbete på nya villkor, riskerar kontinenten enligt honom att förlora både ekonomisk konkurrenskraft och strategisk självständighet.

Kallade Merz ”lögnaktige Fritz” – bötfälls

Emil Fjellstedt — Fri, 05 Jun 2026 11:05:32 +0000

En tysk domstol har beslutat att ett Facebook-inlägg om förbundskansler Friedrich Merz ska lagföras i ”allmänhetens intresse”. Mannen bakom kommentaren döms till böter på över 2 000 euro efter att ha kallat Merz ”lögnaktige Fritz”. Fallet är ett av flera där tyska myndigheter har gått vidare mot medborgare efter hånfulla eller kritiska kommentarer om den tyske förbundskanslern på sociala medier. Bakgrunden är ett besök som Merz gjorde i sydvästra Tyskland i oktober förra året. Inför besöket gick lokal polis ut med en varning om ett tillfälligt flygförbud för drönare. Under inlägget följde en rad upprörda kommentarer där Merz bland annat kallades ”lögnaktig clown”, ”Pinocchio” och ”lakej”, enligt tyska medier. Åklagarmyndigheten i Heilbronn uppger för Die Welt att 39 förundersökningar inleddes med stöd av paragraf 188 i den tyska strafflagen. Bestämmelsen gäller förolämpningar mot personer i det politiska livet om angreppen bedöms kunna försvåra deras offentliga verksamhet i väsentlig grad. Femton av ärendena lades senare ned på grund av bristande bevisning. I fallet med uttrycket ”lögnaktige Fritz” gjorde domstolen dock en annan bedömning. Enligt beslutet från mars kunde formuleringen bidra till att väcka ytterligare negativa fördomar eller aggressioner bland likasinnade. Bötesbeloppet motsvarar mer än en genomsnittlig tysk månadslön.

Regeringen kallar det normal rättsprocess

En talesperson för den tyska regeringen fick frågor om fallen vid en pressträff i veckan, men ville inte kommentera med hänvisning till respekten för rättsväsendet. Talespersonen uppgav samtidigt att Merz själv inte hade gjort någon anmälan och beskrev ärendena som ”normala rättsliga processer” som måste skyddas. Att staten driver ärenden mot medborgare för öknamn och politiska tillmälen mot landets högsta regeringsföreträdare är samtidigt svårt att beskriva som något annat än ett direkt ingrepp i den politiska yttrandefriheten.

Merz pressas av svaga opinionssiffror

Merz har under sin tid som kansler väckt starka reaktioner med uttalanden om att välfärdsstaten i sin nuvarande form är föråldrad och att tyskar bör arbeta mer i stället för att sjukskriva sig. Han har också haft svaga opinionssiffror. Enligt en färsk internationell mätning har Merz pekats ut som en av världens minst populära ledare, och tyska medier har rapporterat att delar av hans eget parti diskuterat hans framtid efter rekordlågt stöd. Frågan om yttrandefriheten i Tyskland har även aktualiserats genom uppgifter om att tyska tillsynsmyndigheter vill tvinga sociala medieplattformar att lyfta fram regeringsgodkända medier i sina algoritmer. EU har tidigare riktat kritik mot den tyska regeringen och hävdat att hatbrottslagstiftning missbrukats för att begränsa yttrandefriheten.

Jeffrey Sachs till Friedrich Merz: Välj diplomati innan Europa dras in i krig

Jan Sundstedt — Mon, 01 Jun 2026 09:01:36 +0000

Den amerikanske universitetsprofessorn, ekonomen och diplomaten Jeffrey Sachs uppmanar Tysklands förbundskansler Friedrich Merz att omedelbart inleda direkta samtal med Moskva. I ett öppet brev varnar Columbia-professorn för att Europa och Ryssland rör sig mot ett öppet krig – och kräver att Berlin väljer diplomati framför upprustning. Jeffrey Sachs publicerade brevet i Berliner Zeitung och på sin egen webbplats i slutet av maj. Sachs, som är professor vid Columbia University och tidigare rådgivare till FN:s generalsekreterare, riktar texten direkt till Friedrich Merz. Han beskriver läget som akut och lägger ett särskilt ansvar på Tyskland. – Europa och Ryssland glider in i ett öppet krig. Och i denna utveckling, herr förbundskansler, är ert ansvar unikt, skriver Sachs. Sachs påminner Merz om att denne tidigare, tillsammans med Italiens premiärminister Giorgia Meloni och Frankrikes president Emmanuel Macron, har talat om behovet av att återuppta Europas relationer med Ryssland och kallat Ryssland "ett europeiskt land". Sachs menar att orden inte har följts av verklig diplomati. Han frågar i brevet om Merz som förbundskansler har försökt föra ett enda seriöst samtal med Vladimir Putin, eller om den tyska utrikesministern har försökt föra ett sådant samtal med Sergej Lavrov. – Svaret, såvitt känt, är nej. Inte en enda gång, skriver Sachs. [caption id="attachment_162162" align="alignnone" width="640"] Jeffrey Sachs. Foto: PES Group Committee of the Regions/CC BY 2.0[/caption]

Kräver direkt kontakt med Putin

Sachs vädjan kretsar kring tre åtgärder: direkt dialog med Putin, återöppnade diplomatiska kanaler och ett fredsspår byggt på ukrainsk neutralitet. – Öppna en dialog med president Putin. Skicka er utrikesminister till Moskva eller bjud in Rysslands utrikesminister till Berlin. Öppna åter de OSSE-kanaler som Tyskland har låtit förtvina. Sachs anser att Berlin i stället har låtit sig dras djupare in i en militär logik. Han kritiserar krav på fler vapen, större krigskapacitet och hårdare markeringar mot Moskva. Enligt honom har Tyskland därmed blivit "en pådrivare snarare än en bromskloss" för ett europeiskt storkrig. Sachs skriver också att sättet att försvara Ukraina inte är fortsatt död och förödelse, utan "fred på villkor som är godtagbara för alla parter". En sådan lösning skulle enligt honom innebära att striderna stoppas längs en vapenstilleståndslinje, att Ukraina återgår till neutralitet och att Nato permanent avstår från ytterligare expansion österut. [caption id="attachment_214288" align="alignnone" width="640"] Rysslands president Vladimir Putin. Foto: Valdai Discussion Club[/caption]

Varnar för ekonomisk självskada

Brevet innehåller även en hård kritik mot Tysklands ekonomiska kurs efter brottet med Ryssland. Sachs skriver att den tyska industriekonomin byggde på handel med Ryssland och billig rysk energi. Efter sabotaget mot Nord Stream och avbrottet i de normala handelsrelationerna köper Tyskland i stället dyrare naturgas från USA, framhåller han, och beskriver utvecklingen som "industriellt självmord" och varnar för att tyska nyckelbranscher tappar konkurrenskraft. Han kopplar kritiken till den tyska upprustningen och menar att hundratals miljarder euro riskerar att flyttas från investeringar i digitalisering, artificiell intelligens, halvledare och energiinfrastruktur till vapen. – Dessa vapen kan inte köpa någon säkerhet som diplomatin inte kan uppnå till en bråkdel av kostnaden, skriver Sachs. [caption id="attachment_216344" align="alignnone" width="640"] Jeffrey Sachs budskap till förbundskansler Friedrich Merz är tydligt: De-eskalering i motsats till krigshets. Montage. Foto: DoD/Brian Kimball, European People's Party/CC BY 2.0[/caption] Sachs pekar också på flera historiska vägval som enligt honom har fört Europa mot dagens konflikt. Han nämner Natoutvidgningen efter den tyska återföreningen, toppmötet i Bukarest 2008, Minsk II-avtalet, Nord Stream och fredsförhandlingarna i Istanbul våren 2022. Hans slutsats är att Tyskland måste erkänna sin egen roll och återgå till en politik som söker avspänning snarare än eskalation. – Ett förhandlat fredsavtal baserat på ukrainsk neutralitet är den realistiska vägen ut ur katastrofen, och återupprättandet av normala ekonomiska relationer med Ryssland är den realistiska vägen ut ur Tysklands industriella nedgång. Brevet avslutas med en direkt uppmaning till Friedrich Merz: – Det är dags för diplomati, herr förbundskansler. Valet är ert.

AfD största parti i ny opinionsmätning

Emil Fjellstedt — Fri, 17 Apr 2026 10:29:27 +0000

27 procent. Så högt står nu Alternative für Deutschland i den senaste YouGov-mätningen – en uppgång med en procentenhet sedan förra månaden. Samtidigt backar den tyske förbundskanslerns Friedrich Merz konservativa block till 23 procent, den lägsta siffran i undersökningen sedan december 2021. AfD passerar därmed CDU/CSU för första gången i en större opinionsmätning. Socialdemokratiska SPD, Merz koalitionspartner, tappar en procentenhet till 13 procent. YouGov-undersökningen visar att 79 procent av de tillfrågade är missnöjda med koalitionsregeringens prestationer, en ökning från 55 procent i juni 2025. Friedrich Merz tillträdde som förbundskansler i maj 2025, efter att kristdemokraterna blivit största parti i nyvalet med 28,5 procent av rösterna. AfD landade då på knappt 21 procent. Även andra mätinstitut visar på ett jämnt läge. En INSA-undersökning för tidningen Bild visade AfD på 26 procent mot CDU/CSU:s 25 procent, medan en Infratest-dimap-mätning hade CDU/CSU på 26 procent och AfD på 25 procent.

Merz rankas som världens minst populära ledare

Emil Fjellstedt — Tue, 14 Apr 2026 12:44:16 +0000

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz får den högsta andelen missnöjda i en ny internationell mätning från Morning Consult. Mätningen omfattar 24 demokratier och bygger på data från första veckan i april. Enligt sammanställningen uppger 76 procent att de är missnöjda med Merz, medan 19 procent säger att de är nöjda med hans insats. Resultatet ligger i linje med en färsk Forsa-mätning, där omkring 20 procent uppgav stöd och 78 procent missnöje.

Lägre siffror än företrädaren

Siffrorna tyder på att Merz ligger lägre än sin företrädare Olaf Scholz, som också hade svaga nivåer under sin tid vid makten. I mitten av 2024 uppgav omkring 28 procent att de var nöjda med Scholz. Merz sade förra året att den tyska ekonomin befinner sig i en ”strukturell kris”. Han har samtidigt pekat på flera orsaker till nedgången, däribland tidigare regeringsbeslut, EU-regler och sociala kostnader.

Låga nivåer även för Macron och Starmer

Tätt efter Merz i Morning Consults sammanställning kommer Frankrikes president Emmanuel Macron, med 18 procents stöd och 75 procents missnöje. Frankrike har präglats av politisk turbulens sedan sommaren 2024, då Macron upplöste nationalförsamlingen efter ett svagt resultat i EU-valet. Beslutet ledde till ett splittrat parlament och försvårade lagstiftningsarbetet. På tredje plats i mätningen återfinns Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, med 27 procents stöd och 65 procents missnöje.

Merz i München: ”Den regelbaserade världsordningen existerar inte längre”

Redaktionen — Sat, 14 Feb 2026 05:30:26 +0000

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz förklarade vid säkerhetskonferensen i München att den USA-dominerade världsordning som byggts upp sedan kalla kriget inte längre existerar. Han avslöjade samtidigt att Tyskland inlett hemliga kärnvapensamtal med Frankrike. — Jag är rädd att vi måste uttrycka det ännu tydligare: Denna ordning, hur bristfällig den än var även under sina bästa dagar, existerar inte längre i den formen, sade Merz om den "regelbaserade världsordningen". Merz pekade på Rysslands krig i Ukraina, Kinas ambitioner att omforma den globala maktbalansen och förändringar i USA:s ledarskap som tecken på en ny verklighet, skriver Fria Tider. — Det viktigaste nu är att slå om strömbrytaren i våra huvuden, sade kanslern. Han bekräftade att Tyskland har inlett konfidentiella samtal med Frankrike om en europeisk kärnvapenavskräckning, men betonade att landet håller fast vid sina åtaganden inom Natos kärnvapendelning. Merz riktade även en uppmaning till Washington och framhöll att Nato är en konkurrensfördel för både Europa och USA. — I en tid av stormaktsrivalitet kommer inte ens USA att vara tillräckligt starkt för att gå ensamt. Låt oss därför reparera och återuppliva det transatlantiska förtroendet tillsammans, sade han.

Merz: Nedstängningen av kärnkraften var ett ”stort misstag”

Redaktionen — Fri, 16 Jan 2026 12:53:44 +0000

Tysklands beslut att stänga ned alla landets kärnkraftverk var ett "stort misstag" som kostat ekonomin dyrt, säger förbundskansler Friedrich Merz. Uttalandet har på nytt väckt debatten om landets långsiktiga energistrategi. Merz framförde kritiken under ett tal inför den tyska industri- och handelskammare i Dessau i går. — Det var ett allvarligt strategiskt misstag att fasa ut kärnkraften. Vi har helt enkelt inte tillräcklig kapacitet för elproduktion, sade Merz. Enligt förbundskanslern är Tyskland nu beroende av statliga ingripanden för att hålla energipriserna på acceptabla nivåer. — För att återigen få acceptabla marknadspriser för energiproduktion skulle vi permanent behöva subventionera energipriserna från den federala budgeten. Det kan vi inte göra i längden, sade han.

Utfasningen påskyndades efter Fukushima

Tysklands kärnkraftsavveckling påskyndades efter kärnkraftskatastrofen i japanska Fukushima i mars 2011. Regeringen under dåvarande förbundskansler Angela Merkel beslutade att snabba på en avvecklingsplan som ursprungligen antagits år 2000. Syftet var att minska kärnkraftsriskerna och samtidigt driva på den så kallade Energiewende – Tysklands energiomställning med fokus på förnybara energikällor. Under 2010-talet stängdes successivt allt fler reaktorer. Utfasningen avslutades i april 2023 när de tre sista reaktorerna – Isar 2, Emsland och Neckarwestheim 2 – permanent togs ur drift, vilket satte punkt för omkring sex decennier av elproduktion från kärnkraft. Nedstängningarna skedde mitt under Europas energikris efter starten på kriget i Ukraina. Trots förnyad debatt om kärnkraftens roll för energisäkerheten förlängdes de återstående reaktorernas drifttid med endast tre månader innan de stängdes.

Germany just blew up the cooling towers of the Grafenrheinfeld nuclear power plant, once a symbol of the country's energy independence. When your grandkids ask how the West was destroyed in World War III you can tell them that people lined up to inject poison in exchange for… pic.twitter.com/6rMXnzCPlz
— Jeff Berwick (@BerwickJeff) August 22, 2024

"Dyraste energiomställningen i världen"

Merz menar att Tyskland åtminstone borde ha behållit sin sista återstående kärnkraftskapacitet. — Vi genomför nu den dyraste energiomställningen i hela världen. Jag känner inte till något annat land som gör saker så dyra och komplicerade som Tyskland, sade han. Att återstarta permanent nedstängda reaktorer anses allmänt vara ogenomförbart. När reaktorer väl stängs ned avlägsnas bränslet, säkerhetssystem monteras ned och viktiga komponenter börjar försämras utan aktivt underhåll. De sista tyska kärnkraftverken har redan tömts på bränsle och delvis demonterats. Även regulatoriska hinder komplicerar en eventuell återstart. Drifttillstånd återkallas permanent när avvecklingen påbörjas, och nya godkännanden samt fullständiga säkerhetsgranskningar skulle krävas. Frankrike lyfts ofta fram som en kontrast – landet genererar omkring 65–70 procent av sin el från kärnkraft och planerar att bygga minst sex nya reaktorer till mitten av 2030-talet. Merz parti, kristdemokratiska CDU, har föreslagit att undersöka om de senast stängda reaktorerna tekniskt skulle kunna återaktiveras, men utan att presentera någon konkret plan.

Tyskland ökar militärstödet till Ukraina med miljarder

Redaktionen — Wed, 05 Nov 2025 13:39:07 +0000

Tyskland planerar att öka sitt militära och ekonomiska stöd till Ukraina med flera miljarder euro under 2026, trots att landets egen ekonomi befinner sig i kris. Beslutet innebär att Berlin fortsätter att vara Ukrainas största bidragsgivare inom EU.

Den tyska regeringen förbereder enligt Reuters en ökning av stödpaketet till Ukraina med ytterligare 3 miljarder euro, vilket motsvarar drygt 35 miljarder kronor. Det sammanlagda tyska stödet till Ukraina skulle därmed nå omkring 125 miljarder kronor under 2026, jämfört med de 94 miljarder kronor som ursprungligen budgeterats för nästa år.

Uppgifterna kommer från regeringskällor som Reuters talat med, och bekräftas även av den tyska ekonomitidningen Handelsblatt. De extra medlen väntas komma från både finans- och försvarsdepartementen, vilket innebär en ökning med över en tredjedel jämfört med den ursprungliga budgeten.

De tillkommande pengarna är avsedda för artilleri, drönare, pansarfordon samt för att ersätta två amerikansktillverkade Patriot-luftvärnssystem som tidigare levererats till Ukraina.

— Vi kommer att fortsätta vårt stöd så länge det är nödvändigt, säger en av regeringskällorna till Reuters.

Sedan den rysk-ukrainska konflikten trappades upp i februari 2022 har Tyskland tillhandahållit omkring 440 miljarder kronor i olika former av stöd till Ukraina, vilket gör landet till den klart största bidragsgivaren inom EU.

Stöd trots ekonomisk kris

Beslutet att utöka stödet kommer samtidigt som Tyskland brottas med omfattande ekonomiska problem. Förbundskansler och tidigare Blackrock-toppen Friedrich Merz konstaterade i augusti att den tyska ekonomin befinner sig i en strukturkris där stora delar av näringslivet inte längre är konkurrentkraftiga.

Landets ekonomi har krympt två år i rad, 2023 och 2024, delvis som en följd av förlusten av billig rysk energi efter EU:s sanktioner mot Moskva.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tackade förra veckan Merz för leveransen av ett ospecificerat antal Patriot-system och bekräftade att tidigare överenskommelser har fullföljts.

Rysk kritik mot Tyskland

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kritiserade i slutet av oktober den tyska regeringens politik hårt och menade att den påminner om Adolf Hitlers mål att dominera Europa och tillfoga Moskva ett strategiskt nederlag.

Med hänvisning till Merz planer på att göra Tyskland till den starkaste militära makten i Europa sade Lavrov att det inte bara handlar om militarisering, utan att det finns tydliga tecken på "re-nazifiering".

Moskva har vid upprepade tillfällen hävdat att västligt militärt stöd till Zelenskyjs regering inte kommer att hindra Ryssland från att nå sina mål i Ukraina-konflikten, utan endast förlänger striderna och ökar risken för en direkt konfrontation mellan Ryssland och Nato.