Freedom Convoy – Nya Dagbladet

Rättegång mot Freedom Convoy-organisatör inledd

Sofie — Wed, 15 May 2024 10:11:02 +0000

Freedom Convoy-organisatören Pat King står åtalad på totalt nio åtalspunkter och rättegången mot honom väntas pågå under tre veckor. Det var i början av 2022 som lastbilsprotesten, Freedom Convoy, blockerade vägar i den kanadensiska staden Ottawa för att protestera mot regeringens totalitära covidpolitik. Protesten avslutades ytterst abrupt då statsminister Justin Trudeau valde att implementera krigslagar för att stoppa demonstrationen, vilket gjorde att polisen fick ökade befogenheter och använde våld samt fryste tillgångar för att bekämpa demonstranterna. Freedom Convoy-ledaren Tamara Lich var en av dem som greps först och rättegången mot hennes medverkan inleddes förra året. Under måndagen påbörjades rättegången mot King, som står anklagad på nio åtalspunkter relaterade till lastbilsprotesten. Bland annat för ohörsamhet mot ordningsmakten, för att ha hindrat polisen, för att ha blockerat en motorväg och även skadegörelse. King nekar till samtliga anklagelser.

Pat King is greeted by a local heckler as he arrives at the Ottawa Courthouse for day one of his trial.
King is facing charges of mischief, counseling others to commit mischief, disobeying a court order and obstructing police from his participation in the Freedom Convoy. pic.twitter.com/8KttQm9IK3 — Dacey Media (@chrisdacey) May 13, 2024

"Handlar inte om politik"

King var en av de som syntes mest under demonstrationen då han också dokumenterade upplevelsen via bland annat livestream på sociala medier. Dessa filmer förväntas komma att användas som bevis mot King under rättegången. Åklagaren Emma Loignon-Giroux menar att fallet inte handlar om politik, utan om Kings uppförande under protesterna. – Det här fallet är okomplicerat. Det handlar inte om politik. Det är inte en debatt om regeringens svar på covid-19-pandemin, säger hon enligt National Post. Loignon-Giroux menar att protesten skapade "allvarliga störningar" och "nästan outhärdliga" förhållanden som stadens invånare utsattes för. Ett första vittne, en boende i Ottawa, framträdde under måndagen och talade om hur omständigheterna var under lastbilsprotesten, och fler personer väntas vittna mot King. Försvaret kommer att tillkalla vittnen under pågående förhandlingar. Domstolen har avsatt tre veckor för att pröva målet.

Domstol: Trudeaus användande av krigslag stred mot grundlagen

Sofie — Wed, 24 Jan 2024 16:05:13 +0000

En domstol i Kanada har bedömt regeringens användning av krigslagen The Emergencies Act, införd för att stoppa demonstrationerna i Ottawa, som orimlig och grundlagsstridig. Finansminister Chrystia Freeland meddelar dock att regeringen kommer att överklaga beslutet och hävdar att det var rätt beslut att ta vid tidpunkten. Det var i januari 2022 som lastbilsdemonstrationen Freedom Convoy ägde rum i Ottawa i Kanada för att protestera mot regeringens dåvarande strikta vaccinmandat. För att avsluta demonstration åberopade premiärminister Justin Trudeau lagen om undantagstillstånd, även kallad The Emergencies Act, för att stoppa de omfattande folkliga protesterna mot landets coronapolitik. Lagen, som egentligen är till för akuta händelser som säkerhetshot eller krig implementerades 1988 och hade aldrig tidigare använts. Den gav dock regeringen större befogenheter att kunna straffa dem som medverkade vid demonstrationen. Med polisvåld, frysta tillgångar och ett stort antal arresteringar som till slut ledde till att demonstrationen upplöstes. Efteråt gjorde man en omfattande, oberoende utredning där man kom fram till att regeringen uppfyllde tröskeln för att åberopa krigslagen. Användandet av krigslagen mot demonstranterna väckte trots det kritik från åtskilliga där Canadian Civil Liberties Association (CCLA) och Canadian Constitution Foundation tillsammans med enskilda personer tog ärendet vidare till domstol.

Inget nationellt nödläge

Under tisdagen fastställde domstolen att regeringens åberopande av The Emergencies Act var orimligt och grundlagsstridigt. "Jag drar slutsatsen att det inte förelåg något nationellt nödläge som motiverade åberopandet av Emergencies Act och att beslutet att göra detta därför var orimligt", skrev Richard Mosley, domare i den federala domstolen, enligt ABS News. Vidare bedömde man att det stred mot rätten till yttrandefrihet och rätten till skydd mot oskälig husrannsakan eller oskäligt beslagtagande, något som CCLA skriver om i ett pressmeddelande. Kanadas finansminister Chrystia Freeland meddelade att regeringen kommer att överklaga beslutet från domstolen, och pekar mot att det var det rätta att göra eftersom protesterna var "ett allvarligt hot mot den allmänna säkerheten, den nationella säkerheten och Kanadas ekonomiska säkerhet". – Jag vill inte minimera allvaret i de åtgärder vi vidtog. Inte heller vill jag minimera allvaret i de hot som Kanada stod inför, säger Freeland. Under åberopande av lagen arresterade man Tamara Lich och Chris Barber, som varit de ledande profilerna utåt för Freedom Convoy, och sedan september har det pågått rättegångsförhandlingar om deras deltagande som förväntas slutföras snart.

Fördröjd rättegång mot Freedom convoy-ledare går mot sitt slut

Sofie — Sat, 06 Jan 2024 08:15:53 +0000

Rättegången mot grundarna för Freedom Convoy i Kanada förväntades endast pågå i 16 dagar, men på grund av bland annat juridiska tvister och oförberedda vittnen har förhandlingarna blivit försenade. Nu närmar den sig dock slutet och förväntas vara över om ett par dagar. Rättegången mot Tamara Lich och Chris Barber, de främsta figurerna bakom den kanadensiska Freedom Convoy, inleddes i september förra året. De står anklagade för brott inklusive skadegörelse, hindrande av polisverksamhet, uppmaning till skadegörelse och utövande av hot i samband med protestaktionerna. Förväntningarna var att rättegången skulle pågå i 16 dagar men den har dragit ut på tiden på grund av en rad faktorer såsom juridiska komplikationer, tekniska förseningar, vittnen som inte varit redo samt frågor kring hanteringen av polisens bevismaterial. Åklagarna har använt videomaterial från demonstrationerna för att argumentera att Lich och Barber hade kontroll över deltagarna och uppmuntrade dem att stanna kvar i Ottawa. Å andra sidan hävdar försvaret att demonstranterna dirigerades av polisen, med instruktioner om var de skulle röra sig i staden. Åklagarsidans argument avslutades före jul, och det är nu dags för försvaret att presentera sin del, rapporterar kanadensiska CBC.

Bannlyst från sociala medier

Rättegången återupptogs för endast en dag den fjärde januari, med anledning av bristen på lediga rättegångsdatum. Däremot har försvaret sagt att man behöver sammanlagt fem dagar till, vilket gör att rättegången nu närmar sig sitt slut. Hittills har varken Barber eller Lich vittnat, och det finns inga indikationer på att de kommer att göra det. Lich blev förbjuden att använda sociala medier i samband med villkor för borgen, men har sedan december fått tillåtelse att återaktivera sitt konto på X, tidigare Twitter, efter 22 månaders uppehåll. – Jag har under en längre tid hoppats på att få mina tillstånd varierade och med den brist på bevis som vi har sett hittills (och) den oväntat långa tid som rättegången tar, kände vi att det var en bra tid att få detta specifika tillstånd granskat, sade Lich i ett uttalande till True North i samband med återaktiveringen. När rättegången är avslutad har domaren upp till sex månader på sig att avkunna dom. En fällande dom för skadegörelse kan medföra maximistraff på 10 års fängelse.

Rättegång mot Freedom Convoy-grundare inleds

Sofie — Mon, 04 Sep 2023 12:53:14 +0000

Imorgon påbörjas rättegången mot Tamara Lich och Chris Barber, grundare för kanadensiska Freedom Convoy. Båda står anklagade för bland annat skadegörelse och hindrande av polis. Det var i slutet av 2021 som den fredliga demonstrationen Freedom Convoy intog Kanadas huvudstad Ottawa med en enorm lastbilsparad där man protesterade mot bland annat det vaccintvång som landet implementerat. När premiärminister Justin Trudeau senare våldsamt angrep demonstranterna, med stöd av den snabbt aktiverade krigslagen Emergency Act, arresterades bland andra Tamara Lich och Chris Barber, som påstås vara initiativtagare till demonstrationen. Lich arresterades förra året, men blev utsläppt mot borgen i mars i år. Hon häktades dock i somras efter att ha brutit mot gällande regler för borgen genom att umgås med personer inblandade i Freedom Convoy. Under morgondagen, den 5 september, börjar rättegången mot Lich och Barber, rapporterar kanadensiska CTV News. Båda grundarna står anklagade för bland annat skadegörelse, hindrande av polis, uppmaning till skadegörelse och hot. Båda menar dock att det inte fanns någon ledare för demonstrationen, utan att det var en "organisk rörelse utan någon tydlig ledare". Däremot har särskilt Lich fungerat som talesman för rörelsen och synts mycket i media, men Lichs advokat Lawrence Greenspon menar att man måste separera själva rörelsen från dess talesman. – Detta borde inte vara rättegången mot " Freedom Convoy", säger han. Rättegången mot Lich och Barbers är dock endast den första av åtskilliga mot ytterligare deltagare som står anklagade efter demonstrationen, något Lich också uppmärksammade tidigare i augusti i år när hon besökte staden Vernon i British Colombia i Kanada. – Min och Chris rättegång är den första och det är därför den är så viktig, för det som kommer ut av detta kommer att skapa ett prejudikat för alla andra, sa Lich. Vid den senaste borgensförhandlingen hävdade åklagaren att om Lich befinns skyldig kan hon dömas till ett fängelsestraff på upp till 10 år. Samtidigt menade domaren Andrew Goodman att Lich redan kan ha tillbringat mer tid i häkte "som en presumtivt oskyldig person" än vad hon skulle ha gjort om hon fällts och dömts. Rättegången mot Lich och Barber förväntas pågå i 16 dagar.

Ytterligare organisatör för Freedom Convoy åtalas

Sofie — Tue, 01 Aug 2023 04:57:07 +0000

Pat King, en av organisatörerna bakom de folkliga protesterna mot covidpolitiken i Kanada, Freedom Convoy, står nu åtalad för bland annat skadegörelse och "hindrande av rättvisa". Rättegången kommer att påbörjas 27 november. Det var i början av förra året man slog ner de fredliga lastbilsdemonstrationerna i Kanada med stöd av hastigt införda undantagslagar, där protesterna till slut kvästes med polisvåld och frysning av organisatörernas tillgångar. Tamara Lich och Chris Barber, som tog initiativ till protesterna, blev arresterade förra året och rättegång kommer att hållas 23 september, något som NyD tidigare rapporterat om. Organisatören Pat King var ett av ansiktena utåt för lastbilskonvojen, där han ofta gjorde direktsändningar under demonstrationen. Han häktades i februari i år och åtalas av myndigheterna för skadegörelse, uppmaning till skadegörelse, uppmaning till ohörsamhet mot domstolsbeslut och för att ha uppmanat till att hindra polisen i samband med hans agerande under demonstrationen. Han åtalades också för mened och "hindrande av rättvisa" efter att ha vittnat vid sin borgensförhandling, rapporterar The Star. King satt häktad i fem månader innan han släpptes mot borgen i väntan på rättegång. Under lastbilsdemonstrationen i Ottawa lämnades över 400 anmälningar mot kanadensisk polis in av allmänheten. Nästan alla avfärdades direkt. Från början ville inte King ha en rättegång med jurymedlemmar, men har sedermera ändrat sig. Han har också begärt att rättegången flyttas från Ottawa, eftersom han anser att en sådan jurys medlemmar skulle vara för partiska för att kunna ge honom en rättvis prövning. Rättegången mot King påbörjas den 27 november i år.

Över 400 anmälningar mot polismakten under Freedom Convoy

Isac Boman — Wed, 28 Jun 2023 14:17:00 +0000

Över 400 anmälningar mot kanadensisk polis lämnades in av allmänheten i samband med lastbilsprotesterna "Freedom Convoy" förra året. Nästan samtliga av dessa avfärdades eller lades ned mycket snabbt. Nya Dagbladet kunde under förra året rapportera om de omfattande lastbilsprotesterna ”Freedom Convoy” i Kanada som arrangerades för att tvinga makthavarna att dra tillbaka landets medicinska apartheidsystem. De fredliga demonstranterna möttes av myndigheterna med våld och genom att i kraft av hastigt aktiverade krigslagar frysa deras tillgångar. Landets premiärminister Justin Trudeau flydde själv huvudstaden Ottawa när konvojen anlände. Över 400 anmälningar gjordes mot polisen under protesterna. Nästan samtliga av dessa avfärdades omedelbart, noterar bland annat The Canadian Press. Tidningen uppger att antalet anmälningar mot polisen från allmänheten under 2022 nästan fördubblades jämfört med året innan, att provinskontoret för granskningar av polisen mottog över 1000 klagomål relaterade till Ottawa-polisen och 571 som handlade om enskilda polisers agerande och beteende. Noterbart är att även hela 38 procent av alla anmälningar mot polisen under 2022 var kopplade direkt till ”Freedom Convoy” och den hårda repression man tillgrep från statligt håll för att slå ner protesterna. 390 av anmälningarna avfärdades eller lades ner mycket snabbt. Majoriteten av dessa, heter det, ska ha byggt på vittnesuppgifter av människor som själva inte ”direkt påverkades av händelsen eller interaktionen med polisen”. Polisen i Ottawa har fått hård inhemsk kritik för sin hantering av protesterna, bland annat under förra höstens offentliga utredning av den federala regeringens användning av Trudeaus undantagstillståndslag Emergency Act som brukades för att slå ner på demonstranterna runt landets parlamentsbyggnad. Vittnen har också berättat att det förekom inre stridigheter och konflikter inom polisstyrkan och polischefen Peter Sloly avgick också mitt under protesterna i samband med att kritiken från allmänheten växte. Han har i efterhand försvarat sina beslut som polischef och hävdat att den information som han hade vid tidpunkten inte tydde på att situationen skulle "eskalera" som han beskriver det. Den offentliga utredningen av protesterna kom sedermera fram till att en stor mängd polisiära misslyckanden bidrog till att situationen förvärrades, men att användningen av undantagstillståndslagen enligt utredningens kommissionär var berättigad.

Trudeau: ”Kineserna har rätt att protestera”

Sofie — Mon, 05 Dec 2022 09:30:37 +0000

Justin Trudeau säger i en kommentar om protesterna mot coronapolitiken i Kina att den kinesisiska befolkningen har ”rätt att uttrycka sig”. Uttalandet kommer mindre än ett år efter att Trudeau aktiverade krigslagar för att slå ned de fredliga demonstrationerna mot coronapolitiken i Kanada. I Kina pågår just nu massiva protester bland annat mot censuren och restriktionspolitiken i landet. Protesterna påbörjades i november i samband med att tio personer omkom i en brand. Detta orsakades på grund av svårigheter för bland annat räddningspersonal att ta sig fram och hjälpa människor att ta sig ut eftersom byggnaden låg under nedstängning på grund av covid-19. Protesterna beskrivs som de mest omfattande sedan nuvarande president Xi Jinping tog makten för ungefär ett decennium sedan. Kanadas premiärminister Justin Trudeau visar nu öppet sitt stöd för protesterna och menar att kineserna har "rätt uttrycka sina åsikter", rapporterar Reuters. – Kanadensare övervakar detta noga, säger Trudeau. Alla i Kina borde vara tillåtna att uttrycka sig, få dela sina perspektiv och faktiskt protestera. – Vi ska försäkra oss om att Kina vet om att vi kommer att stå upp för mänskliga rättigheter, att vi står med människor som uttrycker sina åsikter, fortsätter han. Uttalandet kan måhända ses som aningen malplacerat från premiärministern mot bakgrund av att det inte ens har gått ett år sedan Kanada omslöts av protester från medborgare liknande de som nu pågår i Kina. I detta fall visade Trudeau dock ingen förståelse för de kanadensiska medborgare som krävde förändring och frihet, utan avfärdade dem som "nazister" och "uppviglare". Han gick så långt att han aktiverade tidigare aldrig använda krigslagar för att stoppa de folkliga demonstrationerna, som slogs ned med våld och genom att frysa hundratals demonstranters bankkonton. Organisatören Tamara Lich arresterades och har ännu inte fått sitt fall rättsligt prövat, utan står av allt att döma inför en långdragen rättsprocess. Även om Kanada lättade på ett antal av restriktionerna i somras råder fortfarande omfattande vaccinkrav för befolkningen. Premiärministern riktade så sent som i september en indirekt varning till medborgarna om en ny våg av repression inför vintern där han menade att regeringen kommer att ha ett "mycket mindre behov av restriktioner och regler" om fler tar så kallade "boosterinjektioner".

Polischefens vittnesmål: ”Lastbilskonvojen var fredlig”

Sofie — Fri, 04 Nov 2022 05:42:45 +0000

I pågående vittnesmål från de folkliga protesterna ”Freedom Convoy” säger Steve Bell, dåvarande biträdande polischef i Ottawa, att man inte kunde förutspå det ”våld” och ”trauma” som demonstranterna enligt honom orsakade i Ottawa, men tillstår att lastbilskonvojen var ”fredlig” på sin väg mot huvudstaden. – De människor som rörde sig över landet var fast beslutna att bli hörda, men de var fredliga, konstaterar Bell. Det var i början av året som lastbilskonvojen ”Freedom Convoy” reste genom Kanada med blicken riktad mot huvudstaden Ottawa. Protesten var ett svar på de hårda coronarestriktioner det politiska styret infört i landet, vilket speciellt drabbade lastbilschaufförer, men det enorma folkliga gensvaret gjorde den i praktiken till en kamp för hela den kanadensiska befolkningens rättigheter som Trudeau-regimen ställdes emot. Premiärministern Justin Trudeau lyckades till slut slå ner protesterna genom att aktivera krigslagen Emergency Act i landet, något som aldrig tidigare gjorts i dessa eller andra sammanhang. I praktiken innebar detta att man kunde tillgripa betydligt mer hårdföra metoder mot demonstranterna, något man också gjorde. Med omfattande våld avslutades den fredliga protesten strax därpå. När man aktiverar denna krigslag är det samtidigt bundet till att användningen av den ska utredas efteråt, något som kallas Emergencies Act Inquiry. I korta drag ska en sådan utredning nu avgöra om Trudeau gjorde rätt som aktiverade lagen eller inte. Det innebär dock inte att regeringen står anklagade, utan enbart att saken ska klargöras. Vad som sker om man kommer fram till att premiärministern agerat felaktigt är dock oklart. Emergencies Act Inquiry startade i mitten av oktober och man har förhört åtskilliga personer inom polis, aktörer inom lastbilskonjoven och även medborgare som stod vid sidan av. Dåvarande biträdande polischefen i Ottawa, Steve Bell, berättar bland annat i sitt vittnesmål att man inte kunde förutspå något våld från demonstranterna, utan att när de reste mot huvudstaden var de ”väldigt laglydiga”. – De människor som rörde sig över landet var fast beslutna att bli hörda, men de var fredliga. De angav att deras avsikt var att vara fredliga när de kom hit, berättar Bell. Däremot framför han sin uppfattning om att det inte var vad som skedde när lastbilskonvojen kom fram till huvudstaden, och menar att demonstranterna orsakade ”våld” och ”trauma” för de boende i staden. – Det var inte det som materialiserades och det var inte det som orsakade konsekvenserna för vår stad, menar Bell. Polisen har fått kritik för att inte ha kunnat hantera protesten och medborgare vittnar bland annat om att man kände att polisen inte lade fokus på att hjälpa dem. Detta menar alltså Bell var på grund av att man inte förutspådde det ”våld” som skulle ske. – Förväntan på samhällets trauma och våld mot vårt samhälle som inträffade var inte förutsedd, eftersom ingen såg det komma.

Rättegångsdatum för Freedom Convoys ledare fastställt

Sofie — Tue, 06 Sep 2022 04:57:28 +0000

Tamara Lich och Chris Barber, grundare till den vida uppmärksammade lastbilskonvojen i Kanada, blev arresterad tidigare i år efter att premiärministern Trudeau slagit ner den fredliga demonstrationen i huvudstaden med våld. Nu har man fastställt rättegångsdatum för Lich och Barber till den 23 september - nästa år. Det var i slutet av förra året som den fredliga demonstrationen Freedom Convoy intog Kanadas huvudstad Ottawa med en enorm lastbilsparad. När premiärminister Justin Trudeau senare våldsamt angrep demonstranterna med stöd av den snabbt aktiverade krigslagen Emergency Act arresterades bland andra en av grundarna, Tamara Lich och blev nekad borgen. I mars i år beslutade man dock att släppa Lich mot borgen i väntan på rättegång, med stränga krav på att bland annat inte beblanda sig med demonstrationen eller medverkande på något vis. I slutet av juni uppgav man dock att Lich brutit mot kraven på borgen efter att ha umgåtts med demonstranter vid en gala, dock ska Lich ha varit där med sitt juridiska ombud med stöd av domstolen. Detta var dock något man inte tog hänsyn till och Lich blev åter häktad. Nu har man fastställt datum för rättegången mot Lich och hennes medarrangör Chris Barber den 23 september 2023, rapporterar den kanadensiska statskanalen CBC. Exakt vad paret åtalas för är oklart, men man har tidigare anklagat de båda för att bland annat ha orsakat skada, hindrat polis, för olaga hot samt att ha uppmanat andra att orsaka skada. I samband med demonstrationen startade man en insamling där människor kunde skänka pengar till Freedom Convoy-kampanjen, denna frös man dock när Lich och Barber arresterades. Flera andra demonstranter har begärt tillgång till en del av pengarna för att kunna fortsätta arbetet kring Freedom Convoy genom att bland annat undersöka resonemanget kring regeringens nödåtgärder. Lich och Barber har också ansökt om att få tillgång till en del av insamlingen för bland annat rättegångskostnader. Detta har man dock inte fått beviljat.

Freedom Convoy-grundare åter häktad

Sofie — Wed, 13 Jul 2022 04:46:42 +0000

Tamara Lich, en av grundarna bakom Freedom Convoy, har återigen arresterats efter att ha fått vara ute mot borgen sedan i mars i år. Lich ska ha brutit mot gällande regler för borgen, som bland annat innefattade att hon inte fick träffa andra från demonstrationen, hon måste nu stanna i häktet tills den kommande rättegången mot henne påbörjas. Det var i slutet av förra året som den fredliga demonstrationen Freedom Convoy intog Kanadas huvudstad Ottawa med en enorm lastbilsparad. Premiärminister Justin Trudeau gick snabbt till hårt angrepp och i slutet av februari tömde han våldsamt huvudstaden på demonstranter med stöd av den snabbt aktiverade krigslagen Emergency Act. I samband med tömningen arresterades även Tamara Lich, en av initiativtagarna till demonstrationen, och blev i början nekad borgen eftersom man ansåg att hon troligen skulle fortsätta protesten. Samtidigt frös man även hennes bankkonto. Lich beviljades slutligen borgen i mars med hårda krav, där hon bland annat inte fick beblanda sig med demonstrationen eller uttrycka sig på sociala medier. Hon var också tvungen att lämna Ottawa. I slutet av juni uppges dock att man åter arresterat Lich på grund av att hon ska ha brutit mot kraven på borgen, rapporterar Toronto Star. 49-åringen ska enligt uppgifter ha fått tillåtelse av domstolen att bevista en gala i Toronto i juni för att ta emot ett pris för sina insatser för frihet i landet. Däremot ska Lich på galan ha umgåtts med andra som medverkade i lastbilsdemonstrationen, något som domstolen alltså hade förbjudit henne att göra. Lichs adovokat menar dock hon medverkade på galan med sitt juridiska biträde och att det därför skedde under tillåtna former. Nu har man beslutat att hålla Lich häktad tills rättegången mot henne påbörjas. Anledningen, förutom att hon brutit mot kraven på borgen, ska vara att man i tidigare meddelanden mellan Lich och en annan grundare, Chris Barber, upptäckt planer på en ”strategi för att låsa staden”, vilket man menar gör Lich till en tydligare ledarfigur för lastbilsdemonstrationen. – Denna domstol anser att fröken Lichs agerande är bekymmersamt, sade fredsdomaren Paul Harris. Enbart hennes kommunikation indikerar att hon kan ha varit en ledare av något slag, tillade han och menade att det kommer att vara upp till en rättegångsdomare att avgöra hennes grad av inflytande över "kaoset" förra vintern.