fossil – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 15 Jul 2026 09:03:08 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg fossil – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 T-rex såld för 50 miljoner dollar – slog auktionsrekord https://nyadagbladet.se/vetenskap/t-rex-sald-for-50-miljoner-dollar-nytt-auktionsrekord/ Wed, 15 Jul 2026 09:37:38 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235193 Ett 67 miljoner år gammalt skelett av Tyrannosaurus rex har sålts för drygt 50 miljoner dollar i New York. Affären sätter nytt rekord för dinosauriefossil – och väcker oro för att vetenskapligt ovärderliga fynd blir miljardärernas statussymboler. Auktionshuset Sotheby’s klubbade T. rex-skelettet ”Gus” för 43 miljoner dollar. När avgifter och omkostnader räknas in blev slutsumman 50 130 000 dollar. Priset är det högsta som hittills har betalats för ett dinosauriefossil på auktion. Det tidigare rekordet sattes 2024, då ett stegosaurusfossil såldes för 44,6 miljoner dollar.

Ett ovanligt komplett skelett

Gus är ett av de mest kompletta T. rex-skelett som har hittats. Det består av 183 fossila ben och är omkring 61 procent komplett räknat efter antalet ben. Räknat efter benmassan är mellan 75 och 80 procent av skelettet bevarat. Exemplaret hittades 2021 på privat mark i Harding County i South Dakota och kommer från den fossilrika Hell Creek-formationen. Även utgrävningen genomfördes privat. Enligt Sotheby’s beskrivning har kraniet ovanligt många bevarade delar, och benen bär spår av både bett och läkta skador. Tyrannosaurus rex levde under slutet av kritaperioden, för omkring 72–66 miljoner år sedan. Gus har fått sitt namn efter Gary ”Gus” Licking, på vars mark fossilet hittades.

Forskare varnar för fossilmarknaden

Rekordpriset har samtidigt blåst liv i kritiken mot den växande privata handeln med dinosauriefossil. Paleontologer befarar att museer och universitet inte längre kan konkurrera när priserna drivs upp av världens rikaste samlare. Richard Butler, professor i paleontologi vid University of Birmingham, säger till The Guardian att fossil som hamnar utanför etablerade museisamlingar i praktiken kan gå förlorade för forskningen. — Fossil har köpts och sålts i hundratals år, men priserna är i allt högre grad högre än vad museer har råd att betala, vilket är en stor förlust för vetenskapen, säger Butler. Den privatägda stegosaurusen som satte det förra rekordet har lånats ut till American Museum of Natural History. Det är ännu inte känt vem som köpte Gus eller om skelettet kommer att göras tillgängligt för forskare och allmänhet.]]> Antarktis första dinosauriefossil identifierat https://nyadagbladet.se/kultur/forsta-dinosauriefossilet-antarktis-titanosaurie/ Wed, 01 Jul 2026 11:15:10 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234336 Ett benfragment som hittades på Antarktis för över 40 år sedan har nu identifierats. Fyndet beskrivs som det första dinosauriefossilet som någonsin samlats in på kontinenten. Fossilet hittades 1985 under en expedition med British Antarctic Survey till James Ross Island, vid Antarktiska halvön. Det antogs först komma från en marin reptil, men en ny analys visar att benet i själva verket tillhörde en sauropod – den grupp långhalsade växtätare som rymmer några av de största landdjur som någonsin funnits. Natural History Museum i London uppger att det rör sig om en ryggkota från svansen. Formen och storleken gör att forskarna placerar djuret bland titanosaursläktingarna, en undergrupp av sauropoder som levde under kritaperioden. Just detta djur var sannolikt betydligt mindre än de största kända jättarna och uppskattas ha varit omkring sex till sju meter långt. — Tro det eller ej, men detta är den första biten dinosaurie som någonsin upptäckts på Antarktis. Den förbisågs eftersom jag tror att den felidentifierades under hårda fältförhållanden, men det är en sauropod och bara det andra sauropodbenet från hela kontinenten, säger paleontologen Paul Barrett vid Natural History Museum. Forskarna kan inte avgöra om fossilet kom från en ung individ eller från en mindre fullvuxen form. Benet är för fragmentariskt för att artbestämmas, men tillräckligt tydligt för att visa att även denna dinosauriegrupp fanns i Antarktis ekosystem. [caption id="attachment_234349" align="alignnone" width="1170"]Svanskota från titanosaurisk sauropod från Antarktis Fossilet är en svanskota från en titanosaurisk sauropod, fotograferad från två vinklar. Foto: Barrett et al. 2026[/caption] — Det kommer mycket exakt från en del av yngre krita som kallas campan, och från den allra nedersta delen av campan, förklarar Barrett. Han framhåller att dateringen är ovanligt precis eftersom kotan hittades i marina bergarter tillsammans med ammoniter.

Antarktis var grönare under kritaperioden

Fyndet ger en ovanlig inblick i ett Antarktis som såg helt annorlunda ut än dagens isklädda kontinent. För omkring 70 miljoner år sedan var området en del av ett sydligt landskap med tempererade skogar, där ormbunkar, barrträd och andra växter bredde ut sig. Under denna period satt Antarktis fortfarande ihop med den sydliga delen av Sydamerika. Trots kontinentens läge långt söderut fanns där ett rikt ekosystem med flera sorters dinosaurier, däribland växtätare, pansardinosaurier och tvåbenta rovdjur. Fossil av sauropoder är däremot mycket sällsynta i Antarktis. Enligt forskarna är det nyidentifierade benet bara det andra kroppsfossilet från en sauropod som är känt från kontinenten – men det första dinosaurieben som faktiskt samlades in där.

Kan kasta ljus över dinosauriernas spridning

Fyndet kan bidra till förståelsen av hur sauropoder spreds mellan de sydliga landmassorna under kritaperioden. Antarktis kan ha fungerat som en viktig länk mellan Sydamerika, Australien och andra delar av det gamla superkontinentlandskapet Gondwana. Benfragmentet visar också hur äldre museisamlingar kan få ny betydelse när de granskas på nytt. Ett fossil som länge betraktades som obemärkt och felplacerat visar sig nu vara en av de viktigaste dinosaurieledtrådarna från jordens sydligaste kontinent.]]> 100 miljoner år gammal insekt förbryllar forskare https://nyadagbladet.se/vetenskap/100-miljoner-ar-gammal-insekt-forbryllar-forskare/ Wed, 27 May 2026 10:32:43 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231703 En liten insekt har legat fångad i bärnsten sedan dinosauriernas tid. När forskare nu undersökte fyndet upptäckte de något som aldrig tidigare observerats hos en fossil insekt. Fossilet kommer från Kachin-regionen i Myanmar och är omkring 100 miljoner år gammalt. En forskargrupp vid Ludwig-Maximilians-Universität i München har beskrivit arten i tidskriften Insects. Den nyupptäckta insekten har fått namnet Carcinonepa libererrantes och tillhör skinnbaggarna, Heteroptera. Det som förbryllar forskarna är frambenen: de avslutas med stora klolika gripverktyg, så kallade chelae, som påminner mer om klorna hos krabbor, humrar och räkor än om benen hos vanliga insekter. — Tidigare kände man bara till sådana klor hos tre insektsgrupper. Fossilet är därmed det fjärde kända exemplet på att sådana strukturer har utvecklats oberoende av varandra inom insektsvärlden, säger Carolin Haug, zoolog vid Ludwig-Maximilians-Universität München. Forskarna använde mikrodatortomografi för att undersöka fossilet i detalj. De jämförde även klorna med över 2 000 gripstrukturer hos både nutida och utdöda djur. Resultatet var tydligt: den lilla insekten hade en typ av klo som skiljer sig markant från vad man normalt ser hos insekter.

Unikt fynd kastar ljus över evolutionen

Vissa insekter har framben som är anpassade för att gripa tag i byten, men de fungerar oftast mer som en fällkniv. Äkta klor med två motstående delar är mycket ovanliga. Enligt Carolin Haug visar fyndet hur evolutionen kan frambringa liknande lösningar hos vitt skilda djurgrupper. Forskarna tror att Carcinonepa libererrantes kan ha levt i en kustnära skogsmiljö under kritaperioden. De kraftiga klorna användes sannolikt för att gripa små bytesdjur, exempelvis andra insekter. — Vi kan föreställa oss att den levde i en skog under kritaperioden, troligen nära kusten, säger Haug. Namnet rymmer också en oväntad populärkulturell referens. Artnamnet libererrantes är enligt forskarna en latinisering av namnet på K-popgruppen Stray Kids. Förklaringen är att fossilets klor påminner om gruppens karakteristiska handpose. Bärnsten från Myanmar har under senare år gett forskare en rad välbevarade fossil från kritaperioden. De små djuren i bärnstenen fungerar som tidskapslar från en värld som annars sällan lämnar så detaljerade spår efter sig.]]> Forntida ödla med bencancer funnen i 99 miljoner år gammal bärnsten https://nyadagbladet.se/utrikes/odla-bencancer-barnsten-fossil-99-miljoner-ar/ Sat, 28 Feb 2026 10:15:41 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=222706 BEIJING (Xinhua). Paleontologer har för första gången dokumenterat en bentumör hos ett ryggradsdjur bevarat i bärnsten – ett 99 miljoner år gammalt ödleskelett från Myanmar (f.d. Burma) som ger en unik inblick i sjukdomars forntida ursprung. Det internationella forskarteamet, lett av Xing Lida från China University of Geosciences i Peking och med deltagare från USA och Kanada, publicerade sina fynd i tidskriften Palaeoentomology. Exemplaret är hämtat från en gruvplats i Kachinstaten i Myanmar och härstammar från mellersta kritaperioden, då regionen utgjorde ett tropiskt skogsekosystem. Det delvisa ödleskelettet klassificeras under underordningen Anguimorpha.

Tumör identifierad med micro-CT

Forskarna drogs till en abnormitet i ödlans tå. Med hjälp av micro-CT (mikrodatortomografi), en teknik som kan tränga igenom bärnstenen och skapa tredimensionella rekonstruktioner av det fossiliserade benet, identifierades oregelbunden erosion vid den yttre delen av den första falangen på fjärde tån. Skanningarna avslöjade en tydlig förändring med expanderad benvävnad och flera små, cystliknande håligheter – ett mönster förenligt med en icke-sklerotisk, destruktiv process. Teamet jämförde skadan med över 30 patologiska tillstånd, däribland frakturer, infektioner och andra tumörtyper. Slutsatsen blev att ödlan hade lidit av en jättecellstumör (GCT), en typ av bencancer som vanligtvis uppträder nära lederna hos moderna djur, inklusive däggdjur.

Sjukdomen kan vara 100 miljoner år gammal

Även om tumörer tidigare identifierats i dinosaurieskelett är detta första gången ett sådant tillstånd dokumenterats hos ett ryggradsdjur bevarat i bärnsten. Fyndet fyller en lucka i paleopatologins historia och ger direkta bevis för förståelsen av sjukdomar hos forntida djur. Att den antika tumörens patologiska särdrag liknar dem som ses i dag antyder att sjukdomens förlopp kan vara djupt konservativt – redan etablerat för nästan 100 miljoner år sedan. — Varje bit bärnsten är en tidskapsel av jordens historia, och spår av sjukdomar är en unik fotnot i evolutionens berättelse, sade Xing Lida. — Den här blicken in i en ödlas hälsa för 100 miljoner år sedan öppnar ett nytt fönster mot förståelsen av livets evolution.]]> Forskare har analyserat 180 miljoner år gammal svanödla – hade slät och fjällad hud https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskare-har-analyserat-180-miljoner-ar-gammal-svanodla-hade-slat-och-fjallad-hud/ Sun, 23 Feb 2025 15:54:47 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=199988 För första gången har forskare, däribland från Lunds universitet, lyckats analysera mjukdelar från en fossilerad svanödla. Studien visar att den havslevande reptilen hade både slät och fjällad hud. Svanödlor, eller plesiosaurer, levde i världshaven under större delen av mesozoikum (203–66 miljoner år sedan). De kunde bli upp till tolv meter långa och simmade likt havssköldpaddor med hjälp av fyra paddelformade fenor. Svanödlornas yttre anatomi har länge varit okänd men ett forskningsteam, lett av Lunds universitet, har nu lyckats analysera mjukdelar från en 183 miljoner år gammal individ funnen i Holzmaden, Tyskland. I studien deltog även forskare från Uppsala universitet, RISE (Research Institutes of Sweden), Naturkunde-Museum Bielefeld och Urwelt-Museum Hauff.

Ovanlig kombination

Studien, som publicerats i Current Biology, visar att svanödlan hade en unik kombination av slät och fjällad hud på olika delar av kroppen. –Vi använde ett brett spektrum av tekniker för att identifiera slät hud i svansregionen och fjäll längs den bakre kanten av simfötterna, vilket ger oöverträffade insikter i utseendet och biologin hos dessa sedan länge utdöda reptiler, säger Miguel Marx, geologidoktorand vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande. Forskarna tror att hudens variation var anpassad efter olika funktioner. Den släta huden gav svanödlan bättre hydrodynamik vid jakt på fisk och bläckfisk, medan de fjällade simfötterna underlättade rörelse på skrovliga havsbottnar. [caption id="attachment_200001" align="alignnone" width="640"] Plesiosauriskelett sett underifrån. Foto: Ra'ike/CC BY-SA 3.0[/caption]

183 miljoner år gamla hudceller

Det är första gången mjukdelar från en fossilerad svanödla har analyserats. Genom att rekonstruera forntida djurs utseende kan forskare få insikter om evolutionära anpassningar och de krav som olika miljöer ställt på överlevnad. – Bortsett från mosaiken av slät hud och fjäll var det ett fantastiskt ögonblick att kunna visualisera cellerna i tunna sektioner av den fossilerade plesiosauriens hud. Jag blev chockad när jag såg hudceller som bevarats i 183 miljoner år. Det var nästan som att titta på modern hud, säger Marx.]]> 390 miljoner år gammal skog hittad https://nyadagbladet.se/miljo/390-miljoner-ar-gammal-skog-hittad/ https://nyadagbladet.se/miljo/390-miljoner-ar-gammal-skog-hittad/#respond Wed, 20 Mar 2024 06:05:29 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=175967 I England har forskare hittat rester av en 390 miljoner år gammal skog. De fossila träden, som liknade palmträd, är de äldsta som någonsin påträffats. Fossila skogar har tidigare hittats i New York City i USA, där man bland annat hittat fossiler från ormbunkssläktet Archaeopteris, som man beräknar växte för cirka 386 miljoner år sedan. De spåren av skogarna har tidigare räknats som de äldsta som hittats på jorden. Nu har paleontologer från Cambridge och Cardiff University funnit fler exemplar av tidiga träd i staden Minehead i England. De beräknas vara ungefär fyra miljoner år äldre än de som hittats i USA, vilket gör fynden till de äldsta spår av skog man någonsin påträffat. Forskarna tror att där det nu blivit sandstensklippor vid kusten tidigare funnits en skog som växte för 390 miljoner år sedan, något man tar upp i en artikel som publicerats i Journal of the Geological Society. Skogen härstammar från den så kallade devonperioden, mellan 419 miljoner och 358 miljoner år sedan, då man tror att livet började utvecklas på allvar på land. I slutet av den perioden dök också de första fröbärande växterna upp och de tidigaste landdjuren. – Devonperioden förändrade livet på jorden i grunden, säger medförfattaren professor Neil Davies från Cambridges Department of Earth Sciences i ett pressmeddelande. Den förändrade också hur vatten och land interagerade med varandra, eftersom träd och andra växter hjälpte till att stabilisera sediment genom sina rotsystem, men lite är känt om de allra tidigaste skogarna.

"Märklig skog"

Ett av fynden är Calamophyton, som är ett av de tidigaste kända trädsläktena och liknar dagens palmer något. Däremot var stammarna ihåliga i mitten och trädet saknade blad men hade istället hundratals kvistliknande strukturer. De blev också endast mellan två och fyra meter långa. När träden växte tappade de sina grenar och lämnade då massor av växtavfall som gav näring åt ryggradslösa djur på skogsbotten. Det som också är unikt med fynden är att de bevarats så som de en gång växte. – Det var fantastiskt att se dem så nära sitt hem. Men den mest avslöjande insikten kommer från att för första gången se dessa träd i de positioner där de växte. Det är vår första möjlighet att direkt se ekologin i denna tidigaste typ av skog, att tolka den miljö där Calamophyton-träden växte och att utvärdera deras inverkan på det sedimentära systemet, säger medförfattaren Dr Christopher Berry from Cardiff’s School of Earth and Environmental Sciences. Professor Davies förklarar att skogarna inte såg ut som de gör idag, det fanns inget gräs eller annan undervegetation. Under denna period kunde växter växa tätt på land för första gången i jordens historia och avlagringarna som följde efter att Calamophytons tappade grenar påverkade i sin tur hur floderna flöt genom landskapet, vilket var första gången som flodernas lopp kunde påverkas på detta sätt. – Det här var en ganska märklig skog - inte som någon skog du skulle kunna se idag, säger Davies.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/390-miljoner-ar-gammal-skog-hittad/feed/ 0 Ny dinosaurieart upptäckt i Skottland https://nyadagbladet.se/vetenskap/ny-dinosaurieart-upptackt-i-skottland/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/ny-dinosaurieart-upptackt-i-skottland/#respond Fri, 09 Feb 2024 11:29:26 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=172464 Fossiler av en hittills okänd art flygödlor har upptäckts på en skotsk ö, något som förvånar forskare eftersom liknande fossiler tidigare huvudsakligen kunnat återfinnas i Kina. Arten tros ha levt under Juraperioden för 165 miljoner år sedan. Paleontologer vid brittiska Natural History Museum hittade fossilerna, som bestod av delar av axlar, vingar, ben och ryggben, under en utgrävning 2006 i orten Elgol i Skye i Skottland. Sedan upptäckten har flera år ägnats åt noggranna förberedelser av provet och skanningar av benen, varav vissa fortfarande är inbäddade i sten. Forskarna kallar dinosaurien Ceoptera evansae, från det skotska gaeliska ordet "Ceò", som betyder dimma, och det latinska ordet "ptera", som betyder vinge. Vidare benämner man dinosaurien "evansae", för att hedra professor Susan Evans som bedrivit paleontologisk forskning på den skotska ön under ett flertal år. Fynden, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Vertebrate Paleontology, avslöjar att den hade ett vingspann på 1,6 meter. Flygödlan uppkom troligen under Juraperioden och levde under mellersta Juraperioden, det vill säga för omkring 165 miljoner år sedan. Efter att ha jämfört Ceoptera med andra flygödlor håller man för sannolikt att de tillhör släktet Darwinopterus, en grupp som representerar övergången mellan tidiga flygödlor och senare flygödlor. Tidigare har fossiler av detta släkte mestadels hittats i Kina. Ceoptera evansae är den andra arten som hittats inom släktet.

Flygödlesläktet mer varierat än man trott

Fossiler från flygödlor är generellt begränsade och deras ben är ofta ömtåliga. Eftersom de var flygande tillbringade de inte särskilt mycket tid på marken, speciellt inte nära sjöar och åar, där fossiler som mest bildas. Fynden, menar man, visar på att släktet av flygödlor troligen var mer varierat än man tidigare trott och att arten levde i mer än 25 miljoner år. – Ceoptera hjälper till att begränsa tidpunkten för flera viktiga händelser i utvecklingen av flygande reptiler, säger professor Paul Barrett, meritforskare vid Natural History Museum, till brittiska Independent; han fortsätter: – Att den dök upp i den mellersta jura i Storbritannien var en fullständig överraskning, eftersom de flesta av dess nära släktingar kommer från Kina. Det visar att den avancerade grupp av flygande reptiler som den tillhör dök upp tidigare än vi trodde och snabbt fick en nästan världsomspännande utbredning. Forskarna uttrycker optimism om att detta fynd är början på upptäckten av fler arter av flygödlor, vilket skulle fördjupa kunskapen om dinosauriernas levnadssätt.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/ny-dinosaurieart-upptackt-i-skottland/feed/ 0 Fossilfynd i Turkiet utmanar rådande evolutionsteori https://nyadagbladet.se/vetenskap/fossilfynd-i-turkiet-utmanar-radande-evolutionsteori/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/fossilfynd-i-turkiet-utmanar-radande-evolutionsteori/#respond Sun, 10 Sep 2023 06:32:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=158821 Arkeologer i Turkiet har upptäckt fossiler av en ny tidig hominid, vilket utmanar den etablerade uppfattningen att apor och människor enbart utvecklades i Afrika. Fynden tyder istället på att dessa arter kan ha haft sitt ursprung i Europa och östra Medelhavsområdet innan de spreds till Afrika. I Turkiet, nära staden Çankırı, har arkeologer hittat nya fossiler av en art från tidiga hominider, det vill säga den grupp som omfattar afrikanska apor (schimpanser, bonobos och gorillor), människor och deras fossila förfäder. Fynden, som är gjorda av forskare vid University of Toronto, Ankara University, Ege University och Pamukkale University i Turkiet samt Naturalis Biodiversity Center i Nederländerna, publicerades i den vetenskapliga tidskriften Communications Biology. Fyndet pekar mot att hominider också utvecklades och levde i miljontals år i Europa, säger Professor David Begun vid University of Toronto. – Våra resultat tyder vidare på att homininderna inte bara utvecklades i västra och centrala Europa, utan att de tillbringade över fem miljoner år med att utvecklas där och sprida sig till östra Medelhavsområdet innan de slutligen spreds till Afrika, säger han enligt Arkeo News.

Stor som en schimpanshane

Den nya identifierade arten kallar man för Anadoluvius turkae som man hittat en välbevarad del av ett kranium från. Apan ska ha varit i ungefär samma storlek som en stor schimpanshane på omkring 50 till 60 kilo, möjligen även något större. Troligen levde den i en miljö med torr skog och en stor del av tiden på marken. Studien indikerar att Anadoluvius turkea hör till den evolutionära linjen som ledde fram till schimpanser, bonobos, gorillor och människor. Trots att dagens afrikanska apor och de första människorna endast är dokumenterade i Afrika, menar forskarna bakom studien att ursprunget för dessa arter kan ha varit i Europa och östra Medelhavsområdet.

Hominider har troligen ursprung i Europa

Arten, tillsammans med andra fossila apor man hittat i bland annat Grekland och Bulgarien, bildar tillsammans en grupp som i åtskilliga detaljer ligger närmast de tidigast kända hominiderna och människor. Anadoluvius är det bäst bevarade exemplar man hittat inom denna grupp, vilket också ger det starkaste beviset hittills på att gruppen har sitt ursprung i Europa och att de senare spreds till Afrika. – Dessa fynd står i kontrast till den sedan länge rådande uppfattningen att afrikanska apor och människor utvecklades uteslutande i Afrika. Medan lämningarna efter tidiga hominider är rikligt förekommande i Europa och Anatolien, saknas de helt i Afrika tills den första hominiden dök upp där för cirka sju miljoner år sedan, säger Begun. Begun poängterar dock att det inte är bevis för att så är fallet, utan att det behövs mer bevis genom att "hitta fler fossiler från Europa och Afrika" för att därmed "fastställa ett definitivt samband".]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/fossilfynd-i-turkiet-utmanar-radande-evolutionsteori/feed/ 0 Mänskliga fotspår på Kreta dateras 6 miljoner år tillbaka https://nyadagbladet.se/vetenskap/manskliga-fotspar-pa-kreta-dateras-6-miljoner-ar-tillbaka/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/manskliga-fotspar-pa-kreta-dateras-6-miljoner-ar-tillbaka/#comments Fri, 05 Nov 2021 09:05:44 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=110923 De äldsta kända mänskliga fotavtrycken bedöms vara ännu äldre än man tidigare trott. Ny forskning visar att de fossiliserade avtrycken som hittades på den grekiska ön Kreta 2002, är omkring 6,05 miljoner år gamla. Fyndet kan flytta gruppens ursprung från Afrika till medelhavsområdet. De femtio fotavtrycken ansågs tidigare vara omkring 5,7 miljoner år gamla, men ny forskning tyder på att de är runt 300 000 år äldre, enligt Smithsonian Magazine. Fotavtrycken tros tillhöra en väldigt tidig förmänniska ur typen homininer, och fyndet kan flytta gruppens ursprung från Afrika till medelhavsområdet. Vissa forskare tror att fotspåren tillhör Graecopithecus freybergi – en tidig mänsklig förfader som upptäcktes 1944 och fick smeknamnet "El Graeco". Fotavtrycken är omkring 2,5 miljoner år äldre än fotspåren av Australopithecus afarensis (Lucy) i Tanzania. Forskarna Matthew Robert Bennett vid Bournemouth University och Per Ahlberg vid Uppsala universitet hävdar att spåren tillhör någon som gått upprätt på två ben. De säger även att det ser mycket ut som mänskliga spår med fem tår utan klor och en parallell stortå och en fotkula. Forskningen har dock mött motstånd från andra utomstående analytiker, bland annat av den israeliska forskaren Israel Hershkovitz vid Tel Avivs Universitet som menar på att spåren snarare troligen tillhör en sentida europeisk apa. Om fotavtrycken skulle vara mänskliga och dateringen vara korrekt, så skulle det slå en kil i den nuvarande etablerade teorin om att människan ursprungligen kommer från Afrika.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/manskliga-fotspar-pa-kreta-dateras-6-miljoner-ar-tillbaka/feed/ 4 Fossil av okänd jättenoshörning funna i Kina https://nyadagbladet.se/vetenskap/fossil-av-okand-jattenoshorning-funna-i-kina/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/fossil-av-okand-jattenoshorning-funna-i-kina/#respond Sat, 19 Jun 2021 13:46:38 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=103180 Kinesiska forskare har påträffat fossil i de nordvästra delarna av landet som man menar hör till en ny art som går under namnet Paraceratherium linxiaense. Djuret ska ha vägt uppemot 21 ton – alltså lika mycket som fyra stora afrikanska elefanter. Noterbart är att jättenoshörningen trots sitt namn inte har några horn och ska ha levt för ungefär 26,5 miljoner år sedan. Förutom vikten på 21 ton ska den ha kunnat nå trädtoppar sju meter från marken och således också varit längre än en modern giraff. Fynden gjordes i Gansu-provinsen och forskare menar att det handlar om en helt ny art som skiljer sig från tidigare kända jättenoshörningar. Bland annat tyder en bevarad skalle och ett käkben på att paraceratherium linxiaense hade en smal skalle och en snabel med gripförmåga som snarare liknar den som man hittar hos tapirer idag. Forskarlaget menar också att den nya arten är mycket nära besläktad med de jättenoshörningar som en gång levde i Pakistan – någonting som tyder på att det gigantiska djuret vid någon punkt korsat Centralasien. Om detta stämmer tyder det också på att Tibet-platån under denna period var mycket mer framkomlig än idag. – Tropiska förhållanden gjorde det möjligt för jättenoshörningen att återvända norr till Centralasien, någonting som tyder på att Tibet-regionen fortfarande inte hade lyfts upp som en höghöjdsplatå, menar professor Deng Tao. De olika arterna av jättenoshörningar fanns i omkring 11 miljoner år innan de försvann – exakt varför är oklart men forskare menar att teorier som klimatförändringar, låg reproduktionsgrad och konkurrens med andra stora däggdjur är möjliga förklaringsmodeller. Även invandringen av mycket stora rovdjur kan ha bidragit till utrotningen.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/fossil-av-okand-jattenoshorning-funna-i-kina/feed/ 0